PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH
DISKRIMINERING
I enlighet med diskrimineringslagen (SFS 2008:567 t.o.m. SFS 2017:1128) samt Skollagen (SFS 2010:800)
Färsingaskolan
Chris Hansen-Sonestam Datum då planen gäller Datum för uppföljning
INNEHÅLL
1. Inledning 1.1. Vision
1.2. Verksamhetens långsiktiga mål
2. Lagar, begrepp och ansvar 2.1. Diskrimineringslagen
2.2. Definitioner av ord och begrepp -Diskriminering
-Mobbning
-Kränkande behandling -Trakasserier
2.3. De sju diskrimineringsgrunderna 2.4. Ansvarsfördelning
2.5. Klagomål
3. Uppföljning och utvärdering av föregående års plan
4. Undersökning av risker och hinder 4.1. Analys av orsaker
5. Åtgärder och förebyggande arbete 6. Rutiner för uppföljning och utvärdering 7. Samverkan
8. Förankring av plan 9. Klagomål
1. Inledning
Detta är Färsingaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Under läsåret 2018/2019 går cirka 380 elever på skolan och de är fördelade på årskurs 5-9.
Det finns en fritidshemsavdelning för barn i årskurs 5-6. Inom lokalerna ryms även kommunens grundsärskola.
Varje förskola och skola ska i enlighet med diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) årligen dokumentera arbetet med förebyggande, främjande och aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Denna plan fullgör dokumentationskravet.
Arbetet med att skapa planen är upplagt utifrån bilden ovan. En ny plan tar
avstamp i den uppföljning och utvärdering som gjorts på föregående års plan. Det FRÄMJANDE arbetet mot kränkningar dokumenteras. Steget därefter är att UNDERSÖKA vilka risker och hinder som finns i verksamheten. Därefter
ANALYSERAS resultatet av undersökningen. Utifrån analysen sätts det upp mål för årets arbete och till det planeras och genomförs ÅTGÄRDER. Avslutningsvis FÖLJS arbetet UPP och UTVÄRDERAS. Uppföljningen och utvärderingen ligger i sin tur till grund för nästa års plan.
1.1 Vision
Färsingaskolan har ett tillåtande klimat där barn och vuxna känner sig trygga att vara sig själva.
1.2 Verksamhetens långsiktiga mål
”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas
egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människor lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska
gestalta och förmedla”.(sid 7) (Läroplan för grundskolan 2011). Alla blir bemötta med respekt och ingen diskrimineras.
2. Lagar, begrepp och ansvar
2.1 Diskrimineringslag (2008:567)
2 kap. 5§ Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten.
Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med
utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.
3 kap. Aktiva åtgärder Inledande bestämmelser
1 § Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en
verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2016:828).
Arbetet med aktiva åtgärder
2 § Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att
1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i
verksamheten,
2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,
3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och
4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3. Lag (2016:828).
3 § Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande.
Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828).
2.2 Definitioner av ord och begrepp
Med begreppet likabehandling menas att alla barn/ elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Diskriminering är att ett barn eller en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än andra utifrån skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I
förskolan/skolan är det bara huvudmannen (familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det krävs någon form av makt för att kunna missgynna någon på det sättet att det blir diskriminering. Det finns direkt och indirekt
diskriminering.
Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn eller en elev som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka att ta emot en elev på grund av dennes sexuella läggning. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas regler som verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en
diskriminerande effekt. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskrimineras i praktiken de elever som av religiösa skäl behöver annan mat.
Mobbning är när en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. (Professor Dan Olweus` definition) Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling kan vara:
● Fysisk (slag knuffar)
● Verbal (hot, svordomar, öknamn)
● Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
● Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika webcommunitys)
Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande.
Mobbning är en form av kränkande behandling. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Tillrättavisning för att upprätthålla ordningen och följa förskolans och skolans regler är inte vare sig mobbning, trakasserier eller kränkande behandling, så länge den görs utifrån en god människosyn.
2.3 De sju diskrimineringsgrunderna
För att något ska räknas om diskriminering måste det falla inom de sju diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen anger:
● Kön är att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke.
● Könsöverskridande identitet eller uttryck är att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
● Etnisk tillhörighet är det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en person har.
● Religion eller annan trosuppfattning
● Funktionshinder betyder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.
● Sexuell läggning är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
● Ålder
2.4 Ansvarsfördelning
Rektor har som huvudman ansvar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som lagarna anger. Rektor ansvarar även för att ett
värdegrundsarbete blir en del i helheten i arbetet med de nationella målen. En årlig plan upprättas och ska innehålla en redogörelse för mål och insatser som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn och elever. Det ska också tydligt framkomma vilka insatser som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under kommande år. En redovisning av hur de planerade insatserna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Ansvaret vilar även på rektor att all personal som arbetar i skolan får del av planen.
Personal har egenansvar att sätta sig in i lagarna och dess innebörd. Personal med pedagogiskt uppdrag ska aktivt och medvetet ta ansvar för så väl mål och riktlinjer samt kunskapskrav i läroplanen Lgr 11.
Elev har en viktig betydelse för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både andra elever och med vuxna. Eleven ska ta del av skolans
värdegrundsarbete utifrån sin förutsättning. Som elev förutsätts man respektera andra, visa hänsyn, vara en god kamrat och efter stigande ålder vara ett gott föredöme.
Vårdnadshavare bär huvudansvaret för barnets uppfostran. Skola ska vara ett komplement och ett stöd i denna. Det är av stort värde med ett gott samarbete, där vårdnadshavarna delger skolan kännedom om kränkande behandling och
diskriminering. Då diskriminering eller annan kränkande behandling av barn/elev uppstår är samverkan mellan skola och hemmet ett måste för att uppnå den optimala lösningen på situationen.
2.5 Klagomål
Vid klagomål gällande diskriminering tag i första hand kontakt med berörd personal, skolans rektor eller Sjöbo kommuns skolchef. Det finns även möjlighet att anmäla diskriminering och kränkande behandling till följande instanser.
Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling.
Så här kontaktar du Barn och Elevombudet:
Ring på: 08-586 08 000 E-post: beo@skolinspektionen.se
www.skolinspektionen.se/beo
Diskrimineringsombudsmannen (Do) övervakar att diskrimineringslagen följs.
Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen
08-120 20 700 do@do.se http://www.do.se/att-anmala/
3. Uppföljning och utvärdering av föregående års plan
Den finns en likabehandlingsplan från 2017. I den finns beskrivet förebyggande åtgärder kring rast- och bussvärdar, arbete mot nedsättande språkbruk, nätetik och att göra likabehandlingsplanen till ett levande dokument.
4. Undersökning av risker och hinder
Följande framkommer efter diskussion med eleverna och i teamen;
Kön
● uppdelad idrott
● saknas möjlighet till separata omklädesrum
● DISA endast till flickor
● pojkar får inte gå lucia
● tjejer behandlas snällare än killar
● läraren utgår från ett kvinnligt resp manligt perspektiv utifrån sitt eget kön
● sämre bemötande mot killar (arga om de svarar fel)
● tjejer som har svårt i skolan får mest hjälp
● tjejer får mer hjälp än killar
● killar med annan härkomst får mer hjälp än övriga killar
Funktionsnedsättning
● ljudnivå är för hög
● studiero saknas
● struktur och tydlighet saknas
● återhämtning saknas
● särskoleelever diskrimineras - elever från grundskolan kan ge taskiga kommentarer
Könsöverskridande identitet
● separat omklädningsrum saknas
● normbrytande uttryck accepteras inte
Etnisk tillhörighet; språk både vh och barn - ges inte samma information, ovanligt namn uppmärksammas
Religion eller annan trosuppfattning
● mat
● uppmärksammar olika högtider (annat schema under ramadan)
Sexuell läggning
● vuxna förutsätter att vårdnadshavare är en av varje kön
Ålder
● 5-6 får inte gå upp på ovanvåning
● 5-6 får inte lämna skolområdet
● 5-7/8 får ej gå lucia
Riskplatser - idrottshallen och omklädesrum (diskrimineras om man inte har särskilt idrottskropp), matsalen och raster, parkeringen, särskolan
Kränkande behandling
Elever upplever att det inte är tillåtet att vara vän med någon av motsatt kön, att bisexuella och homisexuella kan riskera att få kommentarer bli utsatta. Vissa elever inte får vara med på rasten pga vilket kön de tillhör t ex på sjuornas torg. Personer av annan härkomst är särskilt utsatta.
4.1 Analys av orsaker
5. Åtgärder och förebyggande arbete
Vad kan vuxna göra? Nedan följer förslag från eleverna;
● Fortsätta att prata med eleverna
● Närvarande vuxna under rasten - dels för att lära känna eleverna och dels för att kunna motverka diskriminering i stunden
● Lärare kan vara mer utspridda och mer uppmärksamma
● Lärare ska agera starkare när de får besked om att någon varit utsatt
● Inte behandla sina mentorselever annorlunda
● Följa med eleverna till elevstödsamordnare
● Prata mer om kränkningar och diskriminering
● Inte låta eleverna dela upp grupper själva
● Prata med de elever vuxna tror är utsatta och sedan prata med de som utsätter
● Kanske ha något som skymmer glaset till grundsärskolan
● Lyssna på alla parter/versioner. Lärare kan bli mer förstående, inte förutsätta att alla elever är bästa vänner.
● Konkreta tillsägelser och tydligare/hårdare regler.
● Öga för Öga och tand för tand, vuxna kan inte gör något eller få dem att sluta.
● Ta deras telefoner i tre dagar under skoltid. Vuxna ska inte lägga sig i då det bara blir värre.
● Bara bryta slagsmål ej lägga sig i men trösta vid behov.
● När det blir bråk ska vuxna agera.
● Daglig genomgång av diskriminering
● Kanske att grundsärskolan ska ha en annan skola
