2019-03-04 10:14 CET
Fossilfritt flyg: Full fart framåt!
Reduktionsplikt för flygbränsle som ökar andelen biobränsle, statliga myndigheter som föregångare, förnybart i flygvapnet och stärkt
konsumentinformation. 2030-sekretariatet ställer sig bakom huvudförslagen i utredningen om biobränsle för flyg, uppmanar riksdag och regering att
skyndsamt förverkliga dem samt att tydliggöra hur enskilda flygbolag, drivmedelsproducenter, flygplatser och konsumenter kan gå före i
omställningen – och slår fast att produktionen måste stöttas för att komma igång.
Utredningen föreslår en begränsad reduktionsplikt för flygbränsle på 1 till 5
% fram till år 2025, och därefter en snabb ökning till cirka 30 % 2030. 2030-
sekretariatet som arbetar för att transportsektorns klimatmål ska nås, med 70
% minskad klimatpåverkan till 2030, konstaterar att det krävs mer för att flyget ska vara en del av lösningen.
– Inrikesflyget ska vara fossilfritt 2030. Därför bör den som gör mer än
reduktionsplikten kräver belönas; flygbolag och flygplatser som ökar andelen förnybart och resenärer som kräver bioflyg eller elflyg. Men viktigast av allt är någon form av inledande stöd för att få igång produktion i Sverige – låt oss inte missa denna chans att bli en ledande leverantör av hållbara biobränslen för flyget! Här ser vi fram emot konkreta förslag från politiken, säger Jakob Lagercrantz, drivmedelsansvarig i 2030-sekretariatet.
2030-sekretariatet lyfter särskilt fram vikten av att statliga myndigheter och försvaret går före i omställningen. ”Myndigheter måste se över sitt resande, med minskat fossilflyg, mer biobränsle, tåg och distansmöten. Och försvaret kan inte fortsätta vara beroende av importerad olja från Ryssland för att försvara oss mot Ryssland”.
Det finns i princip bara en produktionsanläggning för flygbränsle idag,
kaliforniska AltAir. Det finns en stor möjlighet för svenska industri att slå sig in på denna marknad, och flera utvecklingsprojekt pågår idag.
2030-sekretariatet har ett åttiotal partners, däribland Swedavia och
nystartade elflygprojektet Elise, och arbetar med bl.a. Södra och KLM för att få igång svensk produktion av flygbiobränsle från skogsavfall.
2030-sekretariatets huvudsakliga ståndpunkter
• Reduktionsplikt är rätt huvudsakligt styrmedel; det ger en
förutsägbarhet och är ett instrument branschen känner. Att ställa kravet på drivmedelsaktörerna är också rätt.
• Den som minskar klimatpåverkan bortom reduktionsplikten bör få någon form av bonus så att omställningen gynnas och
påskyndas.
• Fokus på klimatnytta och inte t.ex. generationstillhörighet är rätt;
klimatet bryr sig inte om hur innovativt ett visst bränsle anses vara.
• En svensk eller nordisk produktion av biodrivmedel för flyg bör stimuleras, med fokus på att använda restprodukter och avfall.
• Vi öppnar för – men inser de utformningsmässiga svårigheterna – att man ska kunna allokera biodrivmedel som använts för flyg utanför Sverige i den svenska reduktionsplikten; det minskar totalkostnaden och därmed kan takten öka.
• En kompletterande utredning bör göras hur elflyg kan stimuleras, i linje med norska Avinors mål om 100 % elektrifierat inrikesflyg till 2040.
• Vi delar branschens bild att man med ”rullande kvartal” bör kunna tillgodoräkna sig visst överskott från en period och använda i nästa.
• Regeringen bör förtydliga förslagen riktade till offentlig sektor i regleringsbrev och ägardirektiv till berörda myndigheter, bolag och affärsdrivande verk.
• Försvaret bör vara en föregångare i omställningen till förnybart, av både klimat- och sårbarhetsskäl.
• Med nuvarande teknik och drivmedel är det också viktigt att minska flygandet i närtid; förbättringar inte minst i järnvägen är centrala.
För ytterligare information: Kontakta Jakob Lagercrantz, 0708-173 808 eller Mattias Goldmann 070-309 0045, eller mattias.goldmann@fores.se
Förslaget i sammanfattning
Huvudförslaget från utredningen är en reduktionsplikt, i linje med vad som redan införts för vägtransporternas biodrivmedel. Den som levererar
drivmedel för flyg ska då år för år minska klimatpåverkan från sina produkter, vilket sker med en stegvist ökande andel biodrivmedel med hög klimatnytta, utifrån beräkningsmetodiken i EU:s förnybarhetsdirektiv RED.
Plikten tänks avse allt flygbränsle som tankas i Sverige, både in- och utrikes, vilket krävs för att nå klimatmålen. Däremot gäller inte plikten flygresan som sådan, av det enkla skälet att det är svårt att ställa krav på att ett plan ska ha tankats på ett visst sätt i t.ex. USA eller Thailand. Risken för tankering, där flygbolagen tankar utomlands även för returresan för att slippa merkostnaden för biobränsle i Sverige, bedöms vara låg så länge andelen är relativt låg är det troligen dyrare att flyga med ett onödigt tungt plan.
Nivån ska sättas utifrån bl.a. tolererad prisökning i förhållande till andra politiska mål, tillgänglig volym och bedömningen att det inte är till gagn för klimatet om alltför mycket av världens flygbiobränsle hamnar i Sverige.
Dessutom är det värdefullt om utformning och nivåer kan vara liknande Norges, som inlett med krav på en viss andel biobränslen i flygbränslet, men kan komma att styra om till en reduktionsplikt som i Sverige. Till en början, år 2021, kan plikten bli 1 %, med en stegvis ökning till 2025, då Swedavia har målet 5 %. Därefter väntas flera nya produktionsanläggningar ha tagits i bruk och andelen kan öka snabbare, i linje med Swedavias mål om fossilfritt
inrikesflyg 2030.
För att plikten ska vara meningsfull krävs en bötesnivå för den som inte uppfyller nivåerna, så hög att man väljer biobränslet framför böterna men så låg att man kan klara kostnaden om biobränsle inte finns att tillgå. 6 kr/kg CO2 övervägs, alltså något högre än i reduktionsplikten för vägtrafiken, med samma årtal för kontrollstationer.
Utredningens mandat från regeringen är begränsat; de gör ingen egen analys av hur flygandet utvecklas eller risken att klimatnyttan med biobränslen äts upp av ökat flygande. Eldrift, som Avinor menar ska stå för hela inrikesflyget i Norge 2040, finns inte heller med i uppdraget. Däremot kommer utredningen troligen också föreslå att offentlig sektor går före med högre
biobränsleinblandning för sina tjänsteresor, att regeringsplanen ska gå på biobränsle, att biobränsle ska finnas med i specen för upphandlat flyg med allmän trafikplikt och att försvarsmakten föreslås arbeta med bioflyg inom uppdraget fossilfritt försvar.
Fores – Forum för reformer och entreprenörskap – är den gröna och liberala tankesmedjan. Vi vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap, på människors möjligheter att själva forma sitt liv och på marknadsmässiga
lösningar på samhällets utmaningar. Fores fyra programområden är det digitala samhället, ekonomiska reformer och entreprenörskap, migration och integration och klimat och miljö. Varje program har ett råd med stor akademisk tyngd och verksamheten leds övergripande av en styrelse med brett samhällsengagemang.
Läs mer på www.fores.se
2030-sekretariatet avser inom uppdraget att nå en fossilbränsleoberoende fordonsflotta för att maximera klimatnyttan, hitta gynnsamma modeller för statskassan, och ha ett lika fokus mellan de tre benen som utredningen tar
avstamp i: Bilen (fordonsutvecklingen), Bränslet (bränsleutvecklingen) och förändringen i Beteendet. Läs mer på www.2030-sekretariatet.se
