Örebro kommun |SEP 2020|
orebro.se
Kvalitetsrapport för
Hotell- och turismprogrammet på Virginska gymnasiet
2019/2020.
1. Uppdrag
Gymnasieskolorna har både ett statligt och ett kommunalt uppdrag som regleras i skollag, läroplan, gymnasieförordningen och andra statliga styrdokument samt i Örebro kommuns styrdokument.
Gymnasieskolornas huvuduppdrag är att alla elever ska ges förutsättningar att nå målen för utbildningen och vara väl förberedda för framtida arbete och/eller vidare studier. Alla ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt både kunskapsmässigt och socialt.
Gymnasieskolorna ska också bidra till utveckling av kommunfullmäktiges mål som framgår av gymnasienämndens verksamhetsplan med budget. Varje rektor redovisar i programmets kvalitetsrapport sina resultat för programmet samt åtaganden och utvecklingsaktiviteter utifrån dessa. Kommunfullmäktiges mål har i kvalitetsrapporten sorterats utifrån tre av läroplanens områden:
• Kunskap
• Normer och värden
• Elevernas ansvar och inflytande
Läroplansområdet rektors ansvar ses som ett övergripande målområde som ingår i hela kvalitetsrapporten. Resterande områden i läroplanen, utbildningsval – arbete och samhällsliv samt bedömning och betyg ingår i denna kvalitetsrapport under området kunskap.
Resultat, analys och beslut om utvecklingsområden som redovisas i denna kvalitetsrapport utifrån kunskapsresultat och resultat i elevenkät för 2020.
Gymnasienämnden kommer under 2020 att prioritera arbetet med måluppfyllelse med betoning på genomströmningen, det vill säga andel elever som tar sin examen inom tre och fyra år. Det sistnämnda för att få med de elever som av olika
anledningar behöver mer tid på sig att uppnå examen. Det inkluderar även de elever som påbörjat sin utbildning på ett introduktionsprogram. Två politiska prioriteringar utöver detta är av extra vikt. Dessa är insatser mot droger på våra skolor samt insatser för ökad psykisk hälsa.
2. Kvalitet
Vi definierar att kvalitet i skolan är när eleverna ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. De skall ges stöd och stimulans så att de når så långt som möjligt i sitt lärande och i sin sociala utveckling (Elevernas lärande och personliga utveckling, Skollagen 3 kap § 3).
Vi arbetar inom gymnasieskolan i Örebro kommun med tre huvudområden för att alla våra ungdomar skall lyckas.
Vi arbetar efter Skolverkets modell för systematiskt kvalitetsarbete, som handlar om att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen med frågeställningarna var är vi?, vart ska vi?, hur gör vi? och hur blev det?
LÄRANDE BEMÖTANDE E
FRAMTIDS-
KOMPETENS
3. Förutsättningar för verksamheten läsåret 2019/2020
Förutsättningar i korthet
Antal lärare/100 elever 8
Antal klasser 3
Antal inriktningar 2
Antal behöriga lärare 6
Antal lärare med legitimation 6
Antal förstelärare 1
HT/RL Organisation 2019/2020
HT – Organisation
Programmet har haft ett programlärarlag, där arbetet på respektive program letts av två utvecklingsledare, med både samordnings- och utvecklingsuppdrag.
Rektor, schemaläggare och samtliga utvecklingsledare (Även utvecklingsledarna för HT) har bildat ett ledningsteam för skolenheten. Ledningsteamet har träffats 1 gång/vecka för övergripande, strategiska och praktiska
frågor. Programarbetslagen har haft gemensam mötestid, 3 timmar per vecka för arbete i olika konstellationer, för samplanering och undervisningsutveckling, också i syfte att öka likvärdigheten. Gemensamma ämneskonferenser på skolan 2 ggr/termin.
Programmet har en förstelärare, som under läsåret arbetat med APL/Internationalisering som övergripande uppdrag.
Ny organisation – Yrkesprogrammen Virginska
FUFA och Virginska gymnasiet stod inför en omorganisation under läsåret 2019/2020 som påverkade den tidigare organisation, där Restaurang- och Livsmedel (RL) och Hotell- och turismprogrammet (HT) utgjorde en skolenhet, samtidigt som
Handels- och administrationsprogrammet (HA) och Hantverksprogrammet (HV) utgjorde en annan skolenhet. Planeringen framåt innebar att HV skulle höra ihop med RL/HT och HA flyttas till Rudbecksgymnasiet.
Redan vid årsskiftet 19/20 skedde en första förändring, då Hantverksprogrammet så sakta började fasas ihop med RL och HT under ledning av samma rektor.
För RL innebar omorganisationen nytt samarbete med nygamla kollegor. Vi hade under vårerminen emensam upptaktsdag i januari, samt flera medskapardagar i juni. Dessa dagar ägnade vi åt att sätta den kommande organisationen med fokus framåt.
Vi beslutade oss då för samlingsnamnet ”Yrkesprogrammen på Virginska” och fastställde mål, utvecklingsarbeten och vision tillsammans.
Mer om detta i programmets utvecklingsplan, samt näst års kvalitetsrapport.
Ledarskap
Som rektor för programmet förespråkar jag ett elevnära skolledarskap. Det innebär för mig att jag behöver vara tillgänglig för eleverna i vardagen.
Ledarskapet ute på arbetsenheterna ska utgå från det coachande förhållningssättet som bygger på medvetenhet och ansvar. Detta bör gå i linje med vår värdegrund samt mål- och resultatstyrning i skolans styrdokument. Gott ledarskap är
utgångspunkten för allt arbete i verksamheten.
EHT
För att skapa förutsättningar för programmets elever, och öka chansen att eleverna stannar och lyckas på programmet, krävs ett ”steget-före” arbete tillsammans vårt EHT.
Elevhälsoteamet (EHT) träffades varje vecka 1 timme för hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete.
Vi utvecklade aktivt arbetet med att försöka vända perspektiv från akutinsatser till ett mer förebyggande, främjande och inte minst långsiktigt perspektiv.
Elevhälsans årshjul byggde på resultaten i Origoenkät, trygghets-enkät och löpande behov kopplat till elevernas måluppfyllelse och trygghet.
Vi såg att vägledning av SYV är oerhört viktig för att minska studieavbrott och ge eleverna rätt information inför de valsituationer de står inför under sin utbildning.
Delaktighet och inflytande
Det är oerhört viktigt att eleverna får komma till tals och vi måste därför arbeta aktivt med demokratifrågor. Inte sällan upplever eleverna brist på inflytande.
Vi kommunicerar ständigt med eleverna om VAD de kan påverka. Klassråd, Programråd och Forum för samråd är en god grund att utgå från. Tydligt
ledarskap i klassrummet får också eleverna att känna tilltro till systemet, och sina möjligheter att påverka.
4. Resultat i korthet läsåret 2019/2020
Resultat i korthet Programmets resultat 2020 Procent %
Programmets resultat 2019 Procent %
Örebro kommun resultat 2020 Procent %
Örebro kommun resultat 2019 Procent %
T M K T M K T M K T M K Andel avgångselever
med examen: 58 50 60 78 50 86 93 93 93 92 91 93
Genomströmning (andel med examen
inom tre år) * . . . 63 75 60 . . . 81 81 81
Genomströmning (andel med examen
inom fyra år) ** . . . 78 67 80 . . . 77 76 78
1. Andel elever som känner till
kunskapsmålen i de olika
kurserna/ämnena
88 90 87 69 75 73 81 83 82 80 81 79
9. Andel elever som anser sig få
möjligheter att visa vad de kan och vad de lärt sig
91 90 91 82 73 85 87 88 86 85 86 85
16. Andel elever som anser att det är arbetsro på
lektionerna 64 90 52 62 82 55 73 76 72 69 71 68
17. Andel elever som känner sig trygga på
programmet 91 100 87 87 91 85 92 92 92 90 91 90
19. Andel elever som sällan känner
oro inför skolarbetet 58 70 52 49 45 48 55 68 44 55 65 45
Frånvaro *** 10 - - 9 . . 4 - - 4 . .
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
* Gymnasieelever med examen inom 3 år alla program, exklusive IM, andel (%)
** Gymnasieelever med examen inom 4 år alla program, inklusive IM, andel (%)
*** Andel elever med minst 10 % ogiltig frånvaro
5. Resultat och analys läsåret 2019/2020
5.1 Kunskaper
Kunskaper
Generellt mycket bra resultat hos HTA19, HTA18 => ligger i samma nivå som Virginska och kommunen.
- Jag känner till kunskapsmålen i de olika kurserna/ämnena
Nu är det igen väldigt bra resultat, 88% (åk 1 elever, 82% åk 2 elever) i jämförelse med Virginskas 81% och kommunens 80%
Förra årets 69% och året innan 88%. Kan detta bero på distansundervisning?
Avsaknaden av det personliga mötet, där man lättare kommunicerar, har väldigt stor påverkan på elevernas uppfattning.
Då tidigare resultat var relativt lågt försökte vi hitta metoder att tillgodose alla elevernas behov att förstå kunskapsmålen, inte bara i respektive kurs, men generellt med programmens mål och den direkta kopplingen till framtidens yrke.
- Jag kan påverka arbetssätt och arbetsformer i undervisning – mycket positiv 82% (68%, 65%)
Alla pedagoger i arbetslaget involverar elever på olika sätt i utformning av undervisning och innehållet i kurserna, samt de senaste tekniker och informationskanaler.
Alla nya sätt att arbeta utvärderas direkt med elevgrupper för att se vilka metoder som ger bästa resultaten. Utifrån medvetenhet om vikten av engagemang, samt inre motivation hos elever med olika behov/olika förkunskaper, lyckas vi ta fram arbetssätt som elever känner fungerar bäst för att uppnå målen.
- Undervisning känns modernt och speglar samhället - 100% positiv!
(HTA19)
Alla i arbetslaget har möjligheten och använder sig av/deltar i flertal fortbildningar inom sina respektive ämne. Arbetslaget söker aktiva medel från skolverket för kompetensutveckling inom programmet. Varje år åker alla lärare på minst en fortbildning, både i grupp och individuellt.
För att fördjupa sig inom de senaste trenderna, tekniker och arbetsmetoder i vår bransch ges ytterligare möjlighet till arbetsskuggning hos våra aktörer i branschen, speciellt utomlands genom Erasmus projektet. Vi anser att branschorganisationerna gärna tar emot oss och delar med de erfarenheter de har när det gäller våra yrken. Detta leder direkt till de aktuella och moderna arbetsmetoder /kännedom av branschen vilka uppskattas av våra elever.
Undervisningen känns trovärdig och lärare har med sig förtroende i klassrummet.
- Lärarna hjälper mig i skolarbete när jag behöver stöd – här kan vi vara lite bättre, 76% mot 89% Virginska.
Vi känner till ett stort behov av extra stöd, samt de stora skillnaderna hos elever vilka kan behöva hjälp. Allt från handledning, struktur, arbetsro och så klart de olika programmen som finns för att underlätta skolgång. Lärare känner att de ofta behöver extra stöd då antalet elever med särskilda behov ökar varje år.
Vi har utökat fronten på specialpedagogsidan, samt jobbar aktivt med förbättrad kommunikation mellan undervisade lärare, elev, specialpedagog och vårdnadshavare. Ibland kan det även handla om relationer mellan elever och lärare, då inte alla vågar fråga efter hjälp eller signalera såna behov. Därför måste vi lärare, med hjälp av specialpedagoger, vara snabbare att upptäcka detta hos våra elever.
Det skapas rutiner med tydligare kartläggning av elever, oftare avstämningskonferenser (EÄM) vilka ska leda till att vi hittar snabbare till de elever vilka behöver stöd och att det är vi som initierar dialogen runt detta.
5.2 Normer och värden
- Det är arbetsro på lektionerna
Utifrån tidigare resultat där endast 44% av eleverna instämde när det gäller arbetsro på lektionerna var det tydligt att detta var en prioriterad fråga i arbetslaget under läsåret.
Senaste resultatet är lite förvirrande, då delvis i HTA19 upplever 71% arbetsro på lektionerna, samt HTA18 bara 45% !?
Väldigt märklig situation, kan detta bero på gruppdynamiken i elevgrupper, svårt att förstå de väldigt stora skillnaderna i uppfattningen hos elever med samma pedagoger runt dem.
Det tydliga är hur vi anpassar arbetssätt efter grupper, där vi ser att samma metoder fungerar inte alls i de olika klasserna. Vi behöver tydliggöra vad är själva kärnan av saknaden av arbetsro under lektionerna. Man kan även fundera över hur klassansvariga/mentorer jobbar med sina klasser under klassråd. Är det ngt som skiljer sig i extra insatser i form av coachning, övningar, öppenhet i elevgrupper?
Eller är detta på individnivå, där enskilda elever kan påverka negativt arbetsron under olika arbetspass. Arbetslaget ska se över detta under höstterminen för att hitta fungerande arbetssätt och försöka implementera fungerande metoder i alla klasser, både under teoretiska lektionerna, samt de praktiska lektionerna där eleverna jobbar i mindre arbetsgrupper.
Det kvarstår en tidigare faktor som ytterligare kan påverka detta, även skillnader mellan klasserna, och det är att vi har en större mängd elever som utrycker att de är omotiverade inför sina studier, sina val av programmet. Dock ser detta olika ut under olika årskurser.
Utifrån tidigare diskussioner och det vi har kommit fram till har vi minskat på antalet grupparbeten/tema-arbeten. Vi märkte att eleverna hade svårt att
strukturera och planera sina studier, vilket leder till ojämn arbetsbelastning i grupperna, i förlängningen en oro hos eleverna.
Här ser vi direkt skillnad mellan de olika årskurserna, utifrån deras erfarenhet av temaarbete eller inte.
- Andra elever i skolan bemöter mig med respekt, är högt på eget program, men oroväckande att det skiljer sig när det gäller elever från andra program (bara 73% mot skolans 90% för HTA18 elever)
Här kan vi behöva se över Virginskas avsaknad av gemenskapen och VI - känsla.
HT elever har inga gemensamma och naturliga mötestillfällen med elever från övriga program.
Inga gemensamma aktiviteter, som tidigare Vi-kampen t.ex.
Avskildhet i och med våra lokaler på Drottninggatan från resterande lokaler på Fabriksgatan bidrar inte till känsla av att man tillhör en stor skola, som Virginska faktiskt är. Ytterligare kan det handla om yrkesstolthet på våra (yrkes) program. Vi behöver vara starka i våra tre program, se över möjligheterna till nya aktiviteter mellan olika årskurser för våra tre pr.
Vi har redan påbörjat, när det gäller HT och RL, en del av aktiviteter som:
guidningar, volleybollmatcher som bidrar till en bättre förståelse av vilka vi, både elever och lärare, är. Bättre förståelse för varandra, stolthet och känsla att vi alla tillhör samma skola, blir en stark faktor för rätt bemötande oberoende program.
- På mitt program arbetar vi aktivt med klimat- och miljöfrågor - ligger väldigt högt (82% mot 56 Vi., resp. kom. 63) Däremot ligger jämställdhets/likabehandlingsfrågor lågt överallt. Här behöver vi jobba mycket mer. (bara 65, Vi och kom. 69)
Både på HT, samt RL har vi jobbat väldigt mycket med olika projekt tillhörande miljöproblematik, utifrån de Globala målen.
Vi har valt att prioritera ämnen, då de är oerhört viktiga för våra program. Vi har valt att bryta av ordinarie schema för en veckas undervisning, där både klimat och miljö lyfts fram i alla våra ämnen.
Vi ser tydligt att det finns områden som vi kommer att behöva koncentrera oss på under de närmaste åren, då jämställdhets/likabehandlingsfrågor ligger lågt på alla program, både på Virginska och i hela Örebro kommun.
5.3 Elevernas ansvar och inflytande
- Jag är nöjd med hur jag kan påverka skolans verksamhet (via olika forum som t.ex. klassråd och programråd)
Förra årets: Andel elever som anser sig nöjda med hur de kan påverka skolans verksamhet (via olika forum, t.ex. Klassråd och programråd) är relativt hög – 78 % av eleverna instämmer, och inga elever svarade ”Stämmer inte alls”, vilket vi anser är väldigt positivt.
82% i år, ytterligare förbättring (mot skolans 72) i senaste undersökning.
Analys
Detta resultat speglar enligt oss, en tydlig struktur när det kommer till demokratiska processer. Klassråd, programråd osv. där vi först och främst väljer ut representanter som kan föra klassens talan på ett representativt sätt.
Pedagogerna ser till att klassen får gott om tid samt en struktur runt den återkoppling som representanterna ger från de olika forumen.
Klassråden är uppbyggda på så sätt att eleverna får förståelse för den påverkan de har, både på individ- och gruppnivå, och vad de kan bidra med för att göra skolan bättre.”
Dock ser vi att det finns vissa områden där eleverna saknar en röst, alt vet inte med vem kan de lyfta upp vissa delar de inte är nöjda med. Detta kan också betyda att de känner att vissa områden har de ingen chans att få nån input på. Se nedan.
- Jag kan framföra synpunkter på skolans arbetsmiljö 59% (mot 65 och 70) Direkt kopplat till mycket lågt resultat på måltidsmiljö, samt utrustning och/eller lokaler (finns skillnader i deras uppfattning beroende på årskurser…)
Eleverna är inte nöjda med ovannämnda, samt känner inte heller att de har möjlighet att påverka detta! Kan leda till frustration!
6. Fokusområden läsåret 2019/2020
Utifrån en analys av programmets måluppfyllelse och elevernas upplevda nöjdhet för läsåret 2018/2019 fastställdes ett antal fokusområden för läsåret 2019/2020 som särskilt prioriterade. Dessa fokusområdens bakgrund, mål, resultat och slutsats presenteras nedan.
6.1 Fokusområde 1
Fokusområdets bakgrund och motiv
Utveckla Elevhälsans kvalitetssystem och års-hjul för ökad måluppfyllelse
Bakgrund och motiv
För att komma ifrån akuta insatser bör elevhälsans arbete vila på god struktur.
Målet med vårt utvecklingsarbete är att trygga elevernas skolsituation, hitta vägar
för nära samarbete med lärare på programmet och tydliggöra förväntningar och krav i samtliga led. Rektor, elevhälsa, mentor, lärare, elev och vårdnadshavare.
Skollagen
Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande,
utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skollagen (2010:800)
Samarbete inom skolan
Elevhälsan behöver ha ett nära samarbete med skolans övriga personal för att kunna stötta det klassrumsnära förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Att delta på arbetslagsmöten kan vara ett sätt att konkret främja och förebygga utifrån det lokala sammanhanget. På den arenan kan man tillsammans tvärprofessionellt utforma anpassningar på organisations-, grupp- och
individnivå. Ett syfte med en samlad elevhälsa är att undanröja hinder för lärande och arbeta med anpassningar. Arbetet kan även resultera i beslut om andra åtgärder för eleven. För att det ska vara möjligt behöver elevhälsan och skolans övriga personal samarbeta. Skolverket
Metod och genomförande
Elevhälsan har i början av läsåret presenterat ett Års-hjul för arbetslagen.
Insatserna bygger på resultat i CMA-enkät, hälsosamtal och återkommande diskussioner i arbetslagen.
Elevhälsans representanter har tydliggjort sina roller, och informerat om vilka förväntningar som är relevanta på upptaktsdagarna.
I praktiken
För att komma närmare verksamheten, så flyttar skolsköterska, kurator och specialpedagog ut i de lokaler som är nära eleverna. Det innebär att någon representant oftast är tillgänglig.
EHT
Elevärenden och behov struktureras tydligt i Pro-Renata.
Uppföljning
✓ Hel arbetsdag med Elevhälsan i oktober
✓ Resultatkonferenser inbokade under läsåret, då vi går igenom elevens kunskapsutveckling samt mående
✓ Elevhälsan deltar på arbetslagsträffar, samt konferenser enl. schema
✓ Utvärderingsdag under vårterminen
Mål och förväntad effekt
Målet är att fler elever får det stöd de har rätt till. Att vi skapar trygghet och når högre måluppfyllelse.
Resultat
Verksamheten upplever ökad tillgänglighet av elevhälsan, som flyttat ut i verksamheten till viss del. Resultatkonferenserna (kommer framåt att heta elevärendemöten-EÄM) fungerade bra under ht 19, men påverkades av vårens Covid19 och svårigheter att fånga upp elevärenden på samma sätt.
Resultatkonferenserna har haft en tendens att stanna vid konstaterande mer än åtgärder. Detta fortsätter vi utveckla tillsammans i arbetet runt kursansvar och mentorskap. EÄM leds av rektor tillsammans med specialpedagoger.
Slutsatser
Vi behöver lägga större fokus på kunskapsresultat, då elevhälsans övriga arbete fungerar väl.
6.2 Fokusområde 2
Fokusområdets bakgrund och motiv
BFL
Bakgrund och motiv.
Vi ser att 72 % av eleverna ofta känner sig oroliga inför skolarbetet. Detta kan vara en konsekvens av antalet elever med stora behov har ökat de senaste åren och det är därför svårt att tillgodose allas behov. Självständighet krävs, vilket kan skapa oro. Oron kan i sin tur vara en av orsakerna till att arbetsron sjunker.
Denna problematik kommer vi arbeta med under detta läsår genom att fördjupa oss i Bedömning För Lärande. Vi behöver fånga in de elever som har det svårt, men också de som vill komma ännu längre i skolan, genom att tydliggöra deras lärande.
BFL (Bedömning för lärande) är en av de metoder som mest effektivt förbättra elevernas kunskapsutveckling. För att nå framgång finns ett behov av att introducera de fem nyckelstrategierna;
▪ Att tydliggöra kunskapsmål
▪ Skapa synliga tecken på lärande
▪ Återkoppling som utvecklar lärandet
▪ Aktivera eleverna som resurser för varandra
▪ Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer
Tanken är att lärarna tillsammans utvecklas, genom att ta del av forskning och erfarenheter, prova att genomföra förändringar i undervisningen, samt utvärdera och dra slutsatser.
Mål och förväntad effekt
Vi förväntar oss ett bättre resultat i CMA – enkäten!
Målet är att möjliggöra effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar synliga tecken på elevernas lärande.
Vad kan de redan? Undervisningen bör utformas så att det framgår både för lärare och för elever i vilken utsträckning eleverna har lärt eller förstått dvs. var de befinner sig i förhållande till målen. Den formativa bedömningen ska vara en del av undervisningen.
Resultat
Bedömningsarbetet ska bidra till att hjälpa eleven framåt i sitt lärande, så kallat bedömning för lärande. Vi kan se att eleverna upplever sig mer delaktiga och kan följa sitt lärande. En annan positiv effekt är de pedagogiska samtal som initierats under BFL-passen, där det tydligt framgår att vi har olika infallsvinklar och syn på kunskapsinhämtning. Tyvärr kom dessa träffar av sig iom pandemin, då vi fick ägna tid till omställning av undervisning till distans i stället.
Slutsatser
Vi är nöjda med vårt fokusområde, och dess resultat, men samtidigt öppna för en fortsättning.
6.3 Fokusområde 3
Fokusområdets bakgrund och motiv
Fördjupat arbete med Internationalisering
Bakgrund och motiv
Av naturliga skäl genomsyrar Internationalisering programmets verksamhet.
Elever gör utlands- APL och Projekt/samarbeten sker med andra länder.
För att förstå vikten av och veta att vi arbetar mot rätt mål, kommer vi fördjupa arbetet under läsåret. Tanken är att samtliga lärare ska känna sig delaktiga i processerna, och förstå sin roll i sammanhanget. Både karaktärämneslärare, samt de som undervisar i de gymnasiegemensamma.
Mål och förväntad effekt
Vi ser en tydlig koppling till Läroplanens intentioner och riktlinjer. Målet med Internationaliseringen är att det ska gynna arbetet med skolans värdegrund, det livslånga lärandet samt mobilitet.
Detta uppnår vi genom aktivt arbete med jämlikhet, social integration samt ett aktivt medborgarskap.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen och dess
betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Skolverket
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan
människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” (Läroplan för Gymnasieskolan)
Resultat
Vi har haft två konferenser på temat att få samtliga lärare delaktiga i arbetet.
Detta är inte alldeles enkelt då några är direkt kopplade till arbetet iom kurser, medan andra inte är det. Dessutom kom våren av sig iom Covid19, och arbetet upphörde. Både med faktiska resor och planering av dessa, men även det fördjupade utvecklingsarbetet stannade av. För att inte detta ska bli en
intressefråga, så kopplar vi det framåt till APL, och det utvecklingsarbetet. Det finns annars en risk att internationaliseringsarbetet blir ett självändamål, då det egentligen handlar om elevers APL till störst del.
Slutsatser
Den utvecklingsgrupp som heter APL/internationalisering har utarbetat en handlingsplan och leder arbetet med detta framåt.
7. Fokusområden läsåret 2020/2021
7.1 Fokusområde 1 - Fortsatt utveckling av kurslärande och mentorskap
Fokusområdets bakgrund och motiv
Samtliga program har haft mentorskap som fokusområde under tidigare läsår. Vi kopplar nu tydligare ihop detta med kurslärande, för att säkerställa att eleverna lyckas. Motivet är att arbeta vidare för samsyn och likvärdighet genom att driva utveckling som hela tiden gör oss alla lite bättre i att genomföra kurser och pedagogiskt mentorskap.
För att fullt ut nå verksamhetens mål (att alla elever lyckas med sina studier och är trygga) krävs en ständig utveckling av både kurslärande och mentorskap.
Mål för fokusområdet
• 100% av alla nationella avgångselever tar yrkesexamen.
• Minst 95% av alla elever i åk. 1 och 2 har minst E i de kurser de läser.
• Minst 95% av alla elever upplever att det alltid finns någon vuxen att vända sig till med frågor eller problem.
Dessa högt satta mål är helt i enlighet med vår övertygelse att alla kan utvecklas och lyckas och det kommer att ge effekt i både fortsatt hög måluppfyllelse och stöd för eleverna.
Redovisning
Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret ska bedrivas och följas upp beskrivs i vår utvecklingsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2020/2021 års kvalitetsrapport.
7.2 Fokusområde 2 - Samsyn och förankring av det systematiska kvalitetsarbetet i en ny organisation
Fokusområdets bakgrund och motiv
Gymnasieskolans nationella uppdrag handlar om att arbeta utifrån de styrdokument som finns. Sammantaget handlar kvalite om verksamhetens förutsättningar, hur det pedagogiska arbetet genomförs och den måluppfyllelse insatserna resulterar i.
Vi står inför en ny organisation, där tre yrkesprogram bildar en
skolenhet, ”Yrkesprogrammen”. En utmaning med vår nya organisation är att både ta hänsyn till tidigare erfarenheter, utmaningar och framgångar, samt skapa en gemensam plattform för att säkerställa verksamheten framåt.
Mycket handlar om samsyn och den organisationen som ”håller ihop” det vi gör.
Ett kvalitetssystem med struktur, rutiner, processer och fördelade resurser är en nödvändig förutsättning för ledning och styrning av en verksamhet. Kvalitet är ingen slump. Det är resultatet av långvarigt, hängivet arbete, som är väl förankrat i verksamheten. Vi behöver följa upp, förstå och förbättra, med ständig
utveckling.
Analys av våra resultat och värdering av verksamheten ska leda oss vidare , och ligga till grund för nya beslut om åtgärder för förbättring.
Vi vet var vi är och vart vi ska. Nu handlar det om att arbeta systematiskt för att nå dit.
Våra nyckelbegrepp är långsiktighet, uthållighet och tålamod. Att jobba strategiskt med våra processer, och förankra värdet av det vi gör ute i verksamheten.
Mål för fokusområdet
Att säkerställa Yrkesprogrammens huvudsakliga mål:
Alla elever
- lyckas med sina studier och tar yrkesexamen - är trygga
Redovisning
Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret ska bedrivas och följas upp beskrivs i vår utvecklingsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2020/2021 års kvalitetsrapport.
