RAPPORT 1(17)
Datum
2020-06-30
Kvalitetsrapport
2019/2020
Särskolan
Ludvika kommun
Innehållsförteckning
1 Inledning och mål ... 3
2 Kvalitetsarbete ... 4
3 Skolområde ... 7
3.1 Björkås grundsärskola F-9 ... 7
3.2 Kyrk grundsärskola 7-9 ... 7
4 Viktiga händelser 2019/2020 ... 8
5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhetsplan ... 9
6 Terminsutvärdering ... 10
7 Lektionsobservationer ... 11
8 Resultatuppföljning ... 12
8.1 Kunskaper... 12
8.1.1 Måluppfyllelse ... 12
8.1.2 Gymnasiebehörighet ... 12
8.1.3 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår ... 12
8.2 Enkäter ... 13
8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår... 13
8.3 Övergång och samverkan ... 14
8.4 Skolan och omvärlden... 14
8.5 Bedömning och betyg ... 14
8.6 Rektors ansvar ... 14
8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder ... 16
9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret
2020/2021 ... 17
1 Inledning och mål Nationella styrdokument
Skolans verksamhet styrs av både kommunala och statliga mål. De statliga styrdo- kumenten är skollag, läroplan samt kursplaner. Kursplanerna innehåller de statliga målen – kunskapskraven – per ämne för de olika verksamheterna. De kommunala målen sätter kommunstyrelsen samt Social- och utbildningsnämnden.
Kommunövergripande mål
Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat).
Kommunens vision är ”Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kom- mun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara:
- En av landets bästa skolkommuner.
- En bra kommun att växa upp i.
- En tillväxtkommun.
- En bra kommun att leva i.
- En miljövänlig kommun.
Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås.
Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet “En av landets bästa skolkommuner”, konkretiserade målvärden för år 2020 och 2021 enligt följande:
Resultatvärden har hämtats från Skolverkets statistik.
2 Kvalitetsarbete
Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet och resultats- tyrningen
Vi har skapat en struktur och rutiner för vårt löpande arbete. Under läsåret tar vi därför fram resultat och prognoser vid olika tillfällen för analys och utifrån det gör vi förbättringar av verksamheten.
Dokumenten “Skolans rutiner” och ”Lärarnas rutiner” beskriver mer i detalj hur vi gör för att planera och genomföra skolans uppdrag enligt styrdokumenten. När vi tillsammans gör det ska vi också hela tiden tänka på hur vi kan genomföra uppdra- get så effektivt som möjligt för att frigöra tid för alla pedagoger och skolledning.
De IT-stöd vi använder ska successivt hjälpa oss med detta. Vi har valt att doku- mentera elevernas utveckling i Unikum och enheternas resultat visas i besluts- stödssystemet Hypergene. All personal ska vara väl förtrogen med lärplattformen Unikum - både för planering, kommunikation kring undervisningen och för be- dömning samt analys.
Planering för formativ och summativ bedömning för lärande – fokus på kunskapskraven
All undervisning planeras av lärarna utifrån läroplanens kursplaner med fokus på pedagogisk planering. Den är en del av uppdraget med syfte att eleverna ska förstå vad de ska få möjlighet att lära sig. Detta ger grunden för att bedöma resultaten genom löpande summativa bedömningar samt löpande formativ bedömning under lektioner, skoldagar samt i vår lärplattform. Formativ bedömning för lärande till- sammans med varje elev: ”Här är du, dit ska du och så här kan du och vi göra för att du ska komma dit.” Därtill utmanas varje elev till löpande självvärdering. Se dokumentet “Ludvika kommuns vetenskapliga grund” för mer information om formativ bedömning.
Fyra resultatuppföljningar/prognoser per läsår – elever, klas- ser och årskullar
En viktig del i arbetet är vårt fokus på varje elevs andel “Godtagbara kunskaper”,
“Mer än godtagbara kunskaper”, eller “Insats krävs för att nå lägsta kunskaps- krav” för årskursen. För att kunna göra det bedömer och markerar vi elevernas kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven i alla ämnen. På detta sätt har vi varje år fyra prognoser och kan följa elevernas utveckling utifrån upp- draget samt mot de nyckeltal och mål som vi satt upp.
Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltnings- ledning resultatuppföljningsmöten med varje rektor. Mötena är avsedda för dis- kussioner kring:
o uppföljning och analys av resultat
o planering och utveckling/förbättring av verksamheten o identifiering av eventuella behov av stöd
Terminsutvärderingar
Varje lärare analyserar och utvärderar terminens undervisning och sina resultat (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i formuläret för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven.
Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar och ger individuell feed- back till varje lärare. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunö- vergripande.
Lektionsobservationer, coachande samtal och kollegialt lä- rande
Ludvika kommuns elever ska nå läroplanens kunskapsmål. Detta gör vi genom hög kvalitet på undervisningen. Rektorer genomför lektionsobservationer och har coachande samtal individuellt med alla lärare löpande, för att tillsammans utveckla både lärarnas ledarskap och undervisning så att den blir bättre och bättre. Under en gemensam workshop diskuterar kollegiet det underlag/den statistik som obser- vationerna gett och identifierar styrkor och utvecklingsområden. Vi följer för varje lärare och per skola ett antal dimensioner av god undervisning som vilar på veten- skaplig grund. På detta sätt kan vi över tid se att undervisningen utvecklas och håller en hög nivå både på individuell lärarnivå och för organisationen som helhet på skol- och kommunnivå. Arbetet med fokus på bättre och bättre undervisning kommer att övergå i ett systematiskt kollegialt lärande där lärare besöker lärare för att tillsammans utveckla undervisningen – läs mer nedan under vetenskaplig grund.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har valt och använder oss av både nationella och internationella forskares kunskap. Michael Fullan, John Hattie, Helen Timperley, Dylan Wiliam, Carol Dweck och Marcus Samuelsson täcker områden som: skolsystemet, skolans verksamhet, lärarkolle- giet, klassrummet, ledarskapet och undervisningen samt eleverna. Ute i verksam- heten strävar vi efter att upprätta ett vetenskapligt arbetssätt där läraren studerar och följer upp sin egen och kollegors praktik. I detta arbete använder vi systema- tiska inslag som t.ex. lektionsobservationer och terminsutvärderingar.
Värdegrundsarbete
Trygghetsfrågor är en stående punkt på alla föräldramöten, klassråd, elevråd, verk- samhetsråd, utvecklingssamtal och vid utvärderingar med elever och personal.
Trygghetskartläggningar utförs i skol- och fritidsverksamheten.
Varje skola har utformat sin egen plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling revideras varje år. Rektorerna redovisar resultatet i sina kvalitetsrapporter. Alla kränkningsanmälningar meddelas till huvudman som i sin tur informerar nämnden. Alla ärenden diarieförs.
Social – utbildningsförvaltningens organisation
Verksamhet skolas organisation
3 Skolområde
3.1 Björkås grundsärskola F-9
På skolområdet finns grundsärskola, 7 st förskolegrupper, LSS kortidsvistelse. Sko- lan blev ombyggd (2017) för våra behov, det finns stora/många lokaler, både klass- rum, grupprum, ämnesspecifika lokaler så som musikrum, idrottshall, enkel träslöjdsal, bild och textilsal.
Utomhus använder vi lite på förskolas gård och utanför staketet. Inne på gården finns gungor, en rullstolsgunga, sandlåda och klätterställning. Utanför staketet använder grundsärskolan asfalten för att cykla på och spela fotboll, på fotbolls- plan. Det finns även en promenadväg ut i skogen där rullstolar tar sig fram till sko- lans gemensamma grillplats.
Personalmässigt har vi utbildade pedagoger som klassansvariga och klassassisten- ter i varje klass. Det är 50 % av klasslärarna/pedagogerna som har full behörighet för särskolans verksamhet, 20 % av ämneslärarna har full behörighet. Klassassi- stenterna har olika utbildningar och olika lång erfarenhet av arbete i särskolan.
Under läsåret har det varit 30 elever inskrivna på Björkås. Vi har haft elever som slutar mitt under pågående läsår (p g a flytt till andra kommuner). Skolan har haft fem elever med modersmålsundervisning.
Björkås särskola har haft 7 st EHT-möten under läsåret där skolsköterskan, kurator, rektor, specialpedagog och ansvarig klasslärare/specialpedagog deltagit.
Personalen har haft möten: Klassplaneringar 1 g/vecka, arbetslag 1 g/vecka och APT 1 g/månad detta läsår. Även en studiecirkel med tecken som stöd varannan vecka för personalen.
3.2 Kyrk grundsärskola 7-9
Kyrk 7-9 grundsärskola är lokalplacerade i Kyrk grundskola 4-9. Grundsärskolan har liksom en egen mindre korridor bredvid högstadiets stora korridor. Där finns klass- rum och grupprum. Grundsärskolan använder grundskolans ämneslokaler till de flesta praktiska ämnen. Vi har även använt en lokal på Vasaskolan för enskild undervisning.
Personalmässigt så hade vi under ht19 två pedagoger och vt20 en pedagog och en obehörig med klassläraransvar. Det har också varit 3 klassassistenter.
Ämneslärare använder särskolan några från grundskolan och några egna pedago- ger som har ämnen så de har inte full behörighet för grundsärskolan.
EHT har vi haft ca 1 g/mån där skolsköterska, kurator rektor och all personal delta- git. Skolpsykologen har även handlett personalgruppen under läsåret.
Arbetslag 1 g/vecka och APT 1 g/månad som rektor och all personal deltagit i un- der detta läsår.
4 Viktiga händelser 2019/2020
Vi har fortsatt arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet vilket vi i kommunen benämner Kunskapsresan. Utifrån lektionsobservationerna så har det både lästs och diskuterats start/stopp och hur vi kan medvetengöra eleverna och deras egen kunskapsutveckling och mål för ämnet/ämnesområdena.
Studiecirkel ”Tecken som stöd” för personal som inte tidigare gått.
SPSM genomförde synutbildning för delar av personalen.
Skolinspektionen gjorde en kvalitetsgranskning av undervisning i grundsärskolan med inriktning högstadieelever som läser ämnesområden.
5 Förbättringsåtgärder från föregående verksam- hetsplan
Grundsärskolan läsåret 2019/2020
Åtgärd Resultat/effekt/vad det har lett till –
Pos./Neg.
UNIKUM Skolan har utarbetat en rutin för plane-
ring/dokumentation/utvärdering
Att vi ska använda samtalsmallen för alla elever och involvera vårdnadshavarna med information över UNIKUM.
Kollegialt lärande Likvärdig bedömning jobbas det med hela tiden och det behöver vara en pågående dialog för att alla tänker olika.
Likvärdig undervisning, genom att vi jobbar efter UNIKUM rutinerna så strävar vi efter en likvärdig undervisning, sen är det viktiga för särskolan att vi ser till varje individ.
Lektionsobservationer Lektionsobservationen om start/stopp har lett till kollegialt lärande där pedagogerna diskuterar hur man kan utveckla undervis- ningen.
Elevers medvetande över sitt egna lärande Här finns det många goda exempel i verk- samheten men vi har inte kommit till att det sprider sig till flera klasser.
Kvalitetspärm Vi har utvecklat pärmen med rutiner och
strategier men den har inte fått den genom- slagskraft som det kunde ha blivit.
Fritidshemmet LGR 11 Personalen har läst styrdokumenten, men detta behöver vi jobba mer med.
6 Terminsutvärdering
Vilka ämnen behöver eleverna mest hjälp med?
Ht 19: kommunikation/svenska, vardagsaktivitet/matematik, verklighetsuppfatt- ning, slöjd, idrott och hälsa, so, no, musik.
Vt 20: kommunikation/svenska, vardagsaktivitet/matematik, verklighetsuppfatt- ning.
Hur har du konkret arbetat för att stimulera eleverna att nå så långt som möjligt?
Ht 19: lärarens förhållningssätt (t.ex. flexibilitet, feedback), individanpassat kon- kret stöd och material, blandade elevgrupper.
Vt 20: varierade metoder, individanpassat, delaktighet, uppmuntran blandade elevgrupper och kunskaper i vardagen.
Hur fungerar dina planeringar?
Ht 19: bra, planerar mer än vi hinner, svårt när eleverna ligger på så olika nivåer, svårt att hinna utvärdera, inga ämnesövergripande planeringar.
Vt 20: planering fungerar bra när det finns tid för det, hinna kommunicera plane- ringarna till klassassistenterna kan vara svårt.
Om du tittar tillbaka på terminen. Vad är du hittills mest nöjd med i din under- visning?
Ht 19: goda relationer och elevernas lust till lärande, mixade grupper med tema- tiskt tänk, flyt i undervisningen, självständighetsjobbet, framsteg i kommunikation och sagoarbetet.
Vt 20: elevernas framsteg, glädjen hos eleverna och den flexibilitet vi alla har fått använda denna speciella termin.
Hur ska du, inför nästa termin förändra din undervisning så att dina elever får större förutsättningar att nå de kunskapskrav som de behöver mest stöd och hjälp med?
Ht 19: mer praktiskt arbete, utmana kommunikationen och självständigheten, anpassa och vara lyhörd för eleverna, samarbeta.
Vt 20: tydliggöra kunskapsmålen för eleverna, utifrån elevers förkunskaper skapa planeringar, utveckla tvärgrupperna i flera ämnen/ämnesområden, i svenska jobba mer med ordförståelse och känslor.
Hur ska du förändra din undervisning så att flera elever når Mer än godtagbara kunskaper?
Ht 19: skapa inlärningssituationer för varje individ, elevens intresse, ämnesöver- gripande undervisning, läroplansmålen tydliggörs för eleverna, använda mer hjälpmedel.
Vt 20: vardagsrelatera och verksamhetsbasera undervisningen, individanpassa mer med rätt material, metod och motivationshöjande för individen, tydliggöra mål och syfte med lektion/aktivitet, utveckla start och stopp av lektion/aktivitet.
Hur ska du förändra din undervisning så att flera elever upplever större trygghet, trivsel och delaktighet?
Ht 19: tvärgrupper där eleverna stärks, vuxna ska vara goda förebilder, lustfyllt lärande.
Vt 20: möta eleven, lyssna och se varje individ, bygga goda relationer om skapar gemenskap och sammanhang, skapa möten mellan elever och övrig personal.
Inför nästa termin, vilket förbättringsområde vill och behöver du prioritera i din undervisning?
Ht 19: samarbete kollegialt, hjälpmedel och dokumentation, självständighetsträ- ning, saknar planeringstid.
Vt 20: tydliggöra kunskapskraven/målen för lektionen/aktiviteten, göra eleverna delaktiga/kommunicera mer under lektioner/aktiviteter, tematise-
rat/ämnesövergripande undervisning med fokus på vad som är viktigt på riktigt för framtiden.
Det här behöver jag hjälp med för att kunna utveckla min undervisning under nästa termin?
Ht 19: kollegialt lärande, sambedömning och metoddiskussioner, inköp.
Vt 20: Kollegialt lärande (planering, mål för lektionen, kommunikat-
ion/ordförståelse, bedömning, tvärgrupper), digitalisering (digitala läromedel, classroom, digitalisering med särskoleperspektiv) inköp och hjälpmedel.
Vad är viktigast? Rektors reflektioner och summering Bakåtsyftande frågor:
Kommunikation/svenska och matematik/vardagsaktivitet är de ämnen eleverna behöver mest hjälp med. Planeringen fungerar bra men det är svårt att tänka på alla olika nivåer och att man ofta planerar mer än man hinner. Lärarnas förhåll- ningsätt är något de lyfter i hur de arbetar för att stimulera eleverna för att nå så långt som möjligt. Blanda elevgrupper för att utmana extra. Personalen känner sig mest nöjda med att eleverna mår bra/glädje, att eleverna har lust till lärande och glädjen över elevernas utveckling.
Framåtsyftande frågor:
Jobba mer praktiskt och individanpassa lärsituationerna. Arbetssätt som knyter an till verklighet och vardagen för framtiden. Jobba mer med ett tematiskt arbetssätt som är ämnesövergripande. Tydliggöra kunskapskraven för eleverna, skapa lust- fyllt lärande och att personalen ska vara goda förebilder. Vara lyhörd för elevernas intressen.
Förbättringsområden:
Kollegialt lärande, planering, dokumentation, sambedömning och metoddiskuss- ioner. Start och stopp på lektioner/aktiviteter och hur tydliggör vi kunskapsmålen för eleverna så att deras progression blir tydliggjort.
7 Lektionsobservationer
Rektor har haft lektionsobservationer med fokus på start och stopp av lektionen, hos alla undervisande lärare med uppföljande samtal efteråt. Efter dessa observat- ioner och samtal så har det påbörjats en diskussion om hur vi i särskolan kan ut- veckla lektioner/aktiviteter.
Det som tydliggjorts under observationerna är att vi är bäst på att säkerställa att alla elever har förstått vad de ska jobba med och att de kommer igång. Det som
lektionen/aktiviteten. Även hur vi avslutar med sammanfattning och framåtsyf- tande ser vi brister i.
Just detta med att tydliggöra mål och hur vi kan utveckla lektionerna är det många lärare som tagit upp i sin terminsutvärdering som ett fokusområde.
Åtgärder inför nästa läsår
Kollegialt ska vi utarbeta rutiner/strukturer för hur vi kan jobba runt start och stopp av lektion/aktivitet och hur vi tydliggör målen.
8 Resultatuppföljning 8.1 Kunskaper
Utifrån att särskolan har så få elever i varje åldersgrupp och att eleverna kan läsa olika inriktningar (ämnen/ämnesområden) så väljer vi att presentera måluppfyllel- sen i text.
8.1.1 Måluppfyllelse 1-6 Björkås
För de elever som läser ämnen är det två ämnen som har insats krävs ht19, det är matematik och svenska men de är godkända vt20. För övrigt så är det flera elever som har höjt sig till mer än godkänt på terminsavstämningen vt20 än vad det var ht19.
För de som läser ämnesområden är det också fler som har mer än godtagbara kun- skaper på terminsavstämningen vt20 än vad det var ht19.
7-9 Björkås
Det är fler som har mer än godtagbara kunskaper på terminsavstämningen till vt20 än det var till ht19.
6-9 Kyrkskolan
Det är ett ämne som har insats krävs i och det är idrott. För övrigt så har elevgrup- pen höjt sig till mer än godtagbara kunskaper i många ämnen.
8.1.2 Gymnasiebehörighet
Gymnasiebehörigheten för 9:orna från grundsärskolan vt20 är 100%.
8.1.3 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår
Utifrån att det är några ämnen som eleverna behöver mer kunskaper i så behöver vi titta över vad vi gör i dessa ämnen och vad vi kan utveckla. När det handlar om idrotten så är det inte så lätt utifrån att det finns ett uppnående mål till 9.an och inget före. Hur kan vi möta detta, ska vi planera något mål redan i 6.an på vår skola?
8.2 Enkäter
Enkät till elever i grundsärskolan
Värden från Ludvika kommuns enkät till elever i grundsärskolan.
Enkät till vårdnadshavare med barn i grundsärskola Tyvärr var det så få svar så vi kan inte redovisa något.
8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår
I det stora hela så har särskolan nöjda elever, där lärare och elever lyssnar på varandra helt eller delvis, det var inga svar ”jag vet inte”. Det som eleverna sva- rade mest "jag vet inte" var om de kan få svårare uppgifter eller om arbetet är för svårt. Det kan tyda på svårigheter att veta vad man i stället kan göra, eftersom det ibland kan vara svårt bara att välja mellan saker. Väldigt roligt att eleverna lyfter upp sin delaktighet i skolarbetet och att de kan säga eller visa vad de vill.
Åtgärder: Skulle vi kunna utmana mer och ge de elever som fixar, alternativa arbe-
Utifrån att vi fått så få enkätsvar från vårdnadshavarna så ska vi göra om enkäten och tillvägagång sättet till nästa läsår.
Närvaron har varit lite speciellt denna vt utifrån att vi i samhället har en pandemi och funktionshindrade räknades som en riskgrupp. Vi har haft hemundervisning för 6 elever. Med dagsschema, uppgifter de ska göra hemma och nätbaserad undervisning för de som klarar det. Annars har skolan varit öppen för de utan sym- tom.
Personalen har alltid en nära kontakt med alla vårdnadshavare utifrån att elever kan ha svårt att delge och för elevens bästa möjliga utveckling behöver man jobba likvärdigt i skola och hem.
8.3 Övergång och samverkan
Särskolan har eget fritids för de som inte klarar av att åka till det fritids som ligger närmast hemmet. Skola och fritids samverkar väldigt nära så att det för eleverna blir en heldagsomsorg som stimulerar individens utvecklingsområden på båda ställena.
Vi har utvecklat rutiner för övergångar till de nationella program som gymnasie- särskolan har. För Ludvikas elever som läser ämnen på grundsärskolan så samarbe- tar vi med Ljungbergsgymnasiet i Borlänge.
För de elever som ska läsa individuella program så ska vi nästa läsår utarbeta ruti- ner för det och då finns individuella programmet i Ludvika på VBU.
8.4 Skolan och omvärlden
På grundsärskolan (ämnen 1-6, ämnesområden 1-9) jobbar man med samhället, yrken och arbetsplatser. Gör studiebesök utifrån elevernas intresse och möjlighet- er.
Grundsärskolan (ämnen 7-9) följer högstadiets plan för skola och omvärld.
8.5 Bedömning och betyg
Grundsärskolan sätter betyg i år 6-9, för de eleverna där elever eller vårdnadsha- vare önskar det.
Personal samverkar för att använda all tillgänglig information/kunskap som ele- verna visar under hela sin skoldag.
8.6 Rektors ansvar
Grundsärskolan är som en hel stödinsats, där varje individ ska få hjälp och stöd i sin kunskapsinlärning. När behov finns så skriver pedagogerna åtgärdsprogram och rektor gör anpassad studiegång/enskild undervisning utifrån behov.
Elevhälsan har bestått av kurator, skolsköterska, specialpedagog och rektor. Tyvärr har det på Kyrk inte fungerat med specialpedagog tänket, utan där har oftast alla varit med på EHT för att ge en helhetsbild på denna lilla enhet. Elevhälsan har träf- fats 1 gång i månaden när det inte varit något extra.
På de grupper grundsärskolan har haft under ht19 så har vi haft legitimerade pe- dagoger, dock har inte alla haft speciallärare/specialpedagog utbildning med in- riktning utvecklingsstörning men vi har tre som håller på att utbilda sig och en blev klar under detta läsår. Vi har även under vt20 tappat några pedagoger och inte kunnat rekrytera nya utan vi har haft lärarassistenter som vikarierande pedagoger.
Det pedagogiska ledarskapet fick lite lägre värde mot riksgenomsnittet i enkäten och det låter som om personalen önskar rektor mer på plats. Jag vänder lite på det och funderar på syftet med att vara mer på plats. Jag tror det handlar om att orga- nisera verksamheten så att den blir självgående, så mycket vi bara kan och struktu- rera upp möten och tid för alla. Så att rektor kan vara en pedagogisk ledare för verksamhetens skull.
Ekonomi på grundsärskolan är inte så lätt utifrån att vi numera har elevpeng även hos oss. Så när elever slutar mitt i läsår så kan det få stora konsekvenser.
Men budget år 2019 hade vi ett överskott p g a flera anledningar.
Vt20 har vi haft arbetsbrist hos oss och vi har jobbat med omplacering av personal och helt plötsligt så kommer det flera stycken nya elever så att vi måste rekrytera.
Men nu har vi budget i balans vid terminsslut av vt20.
8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder
Sammanfattning:
Ht brukar vara ganska bökig innan schema har ordnats både för elever och för personal och att få ihop elevgruppen genom att jobba med värdegrund och trygg- het. Rektor gjorde lektionsobservationerna med start och stop, alla läste och dis- kuterade fakta/vetenskap om start och stopp. Betyg och bedömning diskuteras också vad som är godtagbart och mer är godtagbara kunskaper i ämnena och i ämnesområdena, även värdeorden för bedömning jobbades det med. När ska en särskoleelev ha insats krävs och hur jobbar vi vidare med det.
Det startades också en studiecirkel med tecken som stöd.
Under vt slutade flera elever så att vi fick arbetsbrist och så blev det Coro- napandemi. Pandemin gjorde att skolorna fick utmaningar i att tänka fjärrunder- visning. Det blev hemuppgifter och till viss del digital undervisning, lärarna hade nära kontakt med hemmen. Även på skolorna blev det förändrat eftersom både elever och personal var hemma längre tider med symtom.
Skolinspektionen gjorde en kvalitetsgranskning av undervisningen inom ämnesom- råden på högstadiet.
Analys:
Även om vi jobbade med start och stopp så blev det liksom inte något beslutat.
Något som vi kan uppleva att flera saker på grundsärskolan blir. Det arbetas med bra saker och diskuteras och reflekteras men inga beslut och riktlinjer att så här förhåller vi oss till detta. Lika i betyg och bedömning det är så godtyckligt utifrån varje individ, vad värdeorden står för och ingen annan skola att reflektera med hur de tänker.
Något som blev ganska tydlig i pandemin var att vi alla måste vara flexibla och samarbeta både personal och elever. Detta blev liksom en test att våra elever kla- rar stora förändringar med rätt stöd. Att förändringar utvecklar andra saker både socialt och kunskapsmässigt. Det som var en fördel för oss vara att vi hade arbets- brist så att vi klarade av personalens sjukskrivningar på ett relativt smidigt sätt.
Skolinspektionen kom med både ris och ros av vår undervisning. Mycket av vår undervisning var högklass men det fanns brister i planeringar, start, genomförande och stopp. Även att våra möten saknade syfte och styrning av rektor.
Åtgärder:
Vi har under vt börjat diskutera och tittat på arbetsorganisationen de stabilise- rande funktionerna vi inte ska behöva lägga energi på under läsåret. Där vi har en plan att schemaläggarna börjar före de andra för att göra ett preliminärt schema direkt till terminsstart. Vi har också diskuterat våra möten och syftet med dom, att göra en utvecklingsorganisation där vi inte sitter av tid på möten som inte känns relevanta. Vi avslutade terminen genom att jobba med skolans vision och ska börja ht20 med att analysera och reflektera tillsammans över våra fokusområden vad är viktigast för skolan och framförallt för våra elever.
9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret 2020/2021
Grundskolan läsåret 2020/2021
Åtgärd Detta ska det leda till - Resul-
tat/effekt/mål Aktiviteter
Start och stopp av lektioner/aktiviteter
Likvärdig skola, trygghet och göra elever- na mer delaktiga i tillbakablick och fram- åtsyftande.
På arbetslaget göra riktlinjer.
Fortsätta observera start och stopp.
Tydliggöra kunskapsmålen för ele- verna
Medvetenhet om sitt lärande och pro- gression.
På arbetslaget göra riktlinjer utifrån goda exempel på skolan.
Verksamhetsbesök Ökad medvetenhet för kollegorna. Personalen gör verksamhetsbesök hos varandra.
Förankra UNIKUM utifrån rutinerna Likvärdig skola.
Likvärdiga planeringar.
Följa upp användandet på stopp- veckor inför bedömningstillfällen.
Utarbeta utvecklingsorganisationen Struktur och tydliga syften för våra mö- ten.
Utveckla matematik Flera sätt att undervisa i matematik. Köpa in matematikmaterial till Björkås.
SRI - värdegrundsarbete Det globala klassrummet
RAN - resultatuppföljning Utveckling av skolans verksamhet.
