Europeiska unionens råd
Bryssel den 8 december 2016 (OR. en)
15105/16
LIMITE
AGRILEG 188 CODEC 1795 Interinstitutionellt ärende:
2014/0100 (COD)
NOT
från: Ordförandeskapet till: Delegationerna
Föreg. dok. nr: 14863/16;13737/16;13215/16;12712/16;12425/16;10508/16;11966/16;
10195/16;8222/16;6699/16;9750/1/15REV1;13176/15;13436/15;13485/15;
15269/15 Komm. dok. nr: 7956/14+ADD
Ärende: Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX [förordningen om offentlig kontroll] och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007
- Lägesrapport
BAKGRUND
1. I över två och ett halvt år har Europaparlamentet, rådet och kommissionen gjort stora ansträngningar för att nå en överenskommelse om en lagstiftningstext och därigenom uppnå det gemensamma målet om mer och bättre ekologiskt jordbruk i EU genom att
konsumenternas förtroende för ekologiska produkter befästs och hindren för utvecklingen av det ekologiska jordbruket undanröjs. Det omfattande förslaget innehåller många tekniska detaljer som döljer viktiga politiska principiella överväganden. Detta förklarar varför det behövdes så många trepartsmöten och möten med tekniska experter för att noggrant behandla förslaget på teknisk nivå samt fatta viktiga politiska beslut.
PUBLIC
15105/16 abr/ub 2
DGB 1B
LIMITE SV
2. Med utgångspunkt i det omfattande arbete som gjorts under rådets föregående fem
ordförandeskap har man under de senaste veckorna lyckats påskynda arbetet med förslaget till förordning om ekologiskt jordbruk (nedan kallad förordningen) avsevärt. Ordförandeskapet, parlamentet och kommissionen kom fram till att man i den tekniska behandlingen av förslaget nästan nått en punkt där det inte gick att komma längre och att institutionernas mål i stället skulle vara att ta politiskt ansvar och ange huruvida det utarbetade kompromisspaketet är godtagbart eller inte, vad man inte är beredd att kompromissa om samt vilka ytterligare kompromisslösningar som man skulle kunna nå fram till så att behandlingen och förhandlingarna kan avslutas.
KOMPROMISSPAKETET
3. De senaste trepartsmötena var verkligen mycket politiska till sin art och inriktades på ett antal kvarstående politiska frågor, såsom växthus, undantag och uppgiftsinsamling för utfasning av sådana undantag, utsäde och växtskyddsmedel (bekämpningsmedel). Alla dessa frågor har stor politisk betydelse för både parlamentet och rådet samt för kommissionen. För att en överenskommelse om ett kompromisspaket med lösningar på dessa frågor ska kunna nås krävs en kompromissanda inte bara mellan institutionerna utan även inom var och en av dem.
4. Vid trepartsmötet den 30 november nåddes en principöverenskommelse om ett
kompromisspaket, som bl.a. omfattar de fyra ovannämnda frågorna, och parlamentet och ordförandeskapet enades om att testa paketets godtagbarhet inom sina respektive institutioner.
Huvudinslagen i detta kompromisspaket kan sammanfattas på följande sätt:
– Växthus: I förordningen kommer växthus att omfattas av en rad bestämmelser som grundas på principen om jordbunden odling men vissa undantag kommer att
föreskrivas, t.ex. på grund av klimatförhållanden. Dessa undantag omfattas av stränga villkor men de innebär att man kan fortsätta med nuvarande metoder avseende växthus, såsom odling i krukor samt i bergsområden och i områden där den genomsnittliga vintertemperaturen är under noll grader Celsius. Användningen av avgränsade bäddar kommer att förtydligas ytterligare i en delegerad akt. Ordförandeskapet anser att resultatet i fråga om växthus är helt i linje med principerna för ekologiskt jordbruk och rättvist för både nordliga och sydliga medlemsstater och att det därmed bör kunna godtas av rådet.
– Undantag och uppgiftsinsamling för utfasning av sådana undantag: De nya
bestämmelserna i förordningen förväntas främja tillgången på ekologiskt utsäde och djur i sådan utsträckning att undantagen för icke-ekologiska insatsvaror i dessa sektorer inte längre kommer att behövas 2030. Vidare kommer beslut om (utfasning av)
undantag i allmänhet att fattas på grundval av insamlade uppgifter om tillgången på ekologiska insatsvaror. Undantag och uppgiftsinsamling är viktiga förhandlingsfrågor för parlamentet, och kommissionen stöder de lösningar som har hittats.
Ordförandeskapet, som är fullt medvetet om att dessa frågor är känsliga för
medlemsstaterna, har insisterat på eftergifter när det gäller undantag för yngel, som på vissa villkor bör förlängas fram till slutet av 2019, och på metoderna för
uppgiftsinsamling, som bör ske med minsta möjliga kostnader och utgå från befintlig praxis och som, när det gäller djur, skulle kunna begränsas till huvudkategorierna och inte omfatta hjortdjur och kanin. Med dessa eftergifter anser ordförandeskapet att det övergripande resultatet för dessa frågor inom det övergripande kompromisspaketet bör vara godtagbart även för rådet, framför allt med tanke på att parlamentet har visat stor flexibilitet jämfört med sin ursprungliga förhandlingsposition om dessa frågor.
15105/16 abr/ub 4
DGB 1B
LIMITE SV
– Utsäde: Under förhandlingarna tänkte man sig att förordningen skulle kunna innehålla särskilda bestämmelser som endast är tillämpliga på heterogent material i syfte att underlätta marknadsföringen av sådant material i hela EU. Detta resultat var inte så långtgående som den mekanism som parlamentet bestämt förespråkat ända fram till slutet av förhandlingarna eftersom sorter som härstammar från fri avblomning och ekologiska sorter inte ingick i den kompromiss som uppnåtts. För att bemöta
parlamentets önskemål i viss grad och inom ramen för den övergripande lagstiftningen om utsäde undersökte man emellertid en annan möjlig lösning, som ordförandeskapet föredrog, nämligen att kommissionen skulle kunna använda sina befintliga
genomförandebefogenheter enligt den övergripande lagstiftningen om utsäde för att främja marknadsföring av växtförökningsmaterial som är lämpat för ekologisk produktion. När det gäller den känsliga frågan om utsäde anser ordförandeskapet att parlamentets och rådets förhandlingsmål bör vara att erkänna behovet av att göra allmänna framsteg med växtförökningsmaterial utan att låta denna fråga stå i vägen för en överenskommelse i förhandlingarna om förordningen. Kommissionens beredvillighet att använda sina befogenheter för att generellt förbättra marknadstillträdet för utsäde för ekologisk produktion skulle kunna vara en möjlig kompromiss och kommissionen skulle eventuellt kunna utfärda ett uttalande i detta avseende.
– Växtskyddsmedel: Försiktighetsåtgärder och harmonisering av de åtgärder som ska vidtas när icke-godkända produkter eller ämnen upptäcks är viktiga frågor som måste tas upp i förordningen. Det behövs också politiska beslut om de så kallade
tröskelvärdena och om hur man ska hantera det faktum att det för närvarande finns olika regler för marknadsföringen av ekologiska produkter som innehåller växtskyddsmedel.
Resultatet av förhandlingarna om dessa frågor måste vara helt i linje med den ekologiska sektorns grundmål eftersom detta kommer att få stora konsekvenser för konsumenternas förtroende och för handeln med ekologiska produkter samt för utvecklingen av det ekologiska jordbruket. Ordförandeskapet är fullt medvetet om medlemsstaternas stora meningsskiljaktigheter när det gäller växtskyddsmedel men noterar samtidigt kommissionens beslutsamhet att uppnå ett godtagbart resultat om denna fråga om kommissionen stöder antagandet av det övergripande
kompromisspaketet.
SÄRSKILDA JORDBRUKSKOMMITTÉNS SYNPUNKTER
5. Den 5 december förelade ordförandeskapet särskilda jordbrukskommittén kompromisspaketet och bad då delegationerna att ange i vilken utsträckning de kunde godta det och att ge
ordförandeskapet mandat att försöka nå en slutlig överenskommelse med parlamentet vid nästa trepartsmöte. De flesta av delegationerna uttryckte en önskan om att slutgiltigt avsluta förhandlingarna om detta ärende, men samtidigt hade många delegationer skilda åsikter om specifika inslag i kompromisspaketet och kunde därför inte godta kompromisspaketet som helhet. Till följd av detta kunde inte särskilda jordbrukskommittén ge ordförandeskapet något mandat inför nästa trepartsmöte.
6. Vad gäller de fyra politiska huvudfrågorna framfördes följande synpunkter. I fråga om växthus anmärkte ett antal delegationer att den föreslagna kompromisslösningen skulle stå i vägen för eller i onödan komplicera nuvarande praxis och att texten om denna fråga i rådets allmänna riktlinje vore att föredra. Vad gäller undantag och uppgiftsinsamling för utfasning av sådana undantag hade somliga delegationer betydande invändningar rörande de områden som ska omfattas av uppgiftsinsamling och de potentiella kostnaderna samt de föreslagna datumen och förfarandet för utfasning av undantag. Vad gäller utsäde ansåg en majoritet av delegationerna att denna fråga borde behandlas inom ramen för övergripande lagstiftning om utsäde och de kunde på sin höjd gå med på ett uttalande från kommissionen där parlamentets önskemål skulle kunna bemötas. Vad slutligen beträffar växtskyddsmedel och förfarandet för återkallande av certifiering hade en majoritet av delegationerna betydande reservationer rörande de föreslagna kompromisslösningarna, särskilt vad gäller de föreslagna
tröskelvärdena och automatiskt återkallande av certifiering för ekologiska produkter som kontaminerats med blandningar av växtskyddsmedel.
15105/16 abr/ub 6
DGB 1B
LIMITE SV
NULÄGET
7. Vid förhandlingarna vid trepartsmötet den 30 november framkom det tydligt att om man ska kunna slutföra detta ärende måste kompromisslösningar nås rörande de fyra politiska
huvudfrågorna om växthus, undantag/uppgiftsinsamling, utsäde och icke-godkända ämnen.
Utmaningen i förhandlingarna om detta ärende är att hitta lösningar som förbättrar
förhållandena inom den ekologiska sektorn i EU utan att konsumenternas eller de ekologiska företagens intressen äventyras. Denna utmaning är tydlig när det gäller samtliga de fyra kvarstående politiska huvudfrågorna.
8. För att nå en slutlig överenskommelse om detta ärende måste både rådet och parlamentet visa flexibilitet och vara beredda att frångå sina ursprungliga förhandlingspositioner. De
kompromisslösningar som diskuterades vid trepartsmötet nyligen avvek från rådets allmänna riktlinje men likaså från parlamentets ursprungliga förhandlingsmandat från november 2015.
9. Det slovakiska ordförandeskapet beklagar att en slutlig överenskommelse om den föreslagna förordningen inte kunnat nås under dess mandatperiod men understryker att stora framsteg har gjorts, såväl i den tekniska granskningen av förslaget som på politisk nivå, där de
huvudsakliga kvarstående politiska frågorna identifierades och diskuterades konstruktivt och där grunddragen för en möjlig slutlig överenskommelse undersöktes. Till exempel tillnärmade parlamentet och rådet i stor utsträckning sina positioner om strukturen för den föreslagna förordningen, om sakinnehållet i texten i de många och mycket detaljerade operativa bilagorna och om frågan om ytterligare lagstiftningsåtgärder (dvs. delegerade akter,
genomförandeakter och medbeslutande). Under dess mandatperiod deltog ordförandeskapet, parlamentet och kommissionen i konstruktiva tekniska och politiska samtal om ärendet vilka sträckte sig över mer än 16 heldagar, och särskilda jordbrukskommittén diskuterade de framsteg som gjorts och lämplig vägledning vid vart och ett av sina möten under det slovakiska ordförandeskapet.
10. Vid mötet i rådet (jordbruk och fiske) den 12 december uppmanas ministrarna att notera läget i fråga om den föreslagna förordningen med beaktande av att detta paket är ett resultat av intensiva förhandlingar under exceptionellt lång tid. Paketet har utarbetats genom en
gemensam och beslutsam insats från EU-institutionernas sida, och var och en institutionerna har gjort stora eftergifter jämfört med de ursprungliga förhandlingspositionerna. Under förhandlingarna framkom det tydligt att en slutlig kompromiss skulle kräva att man både ger och tar och att kompromissförslagets övergripande balans inte skulle gynna någon viss institution. Förhandlingarnas slutresultat handlar inte om institutionella vinnare eller förlorare utom om förordningens positiva konsekvenser för den ekologiska sektorn, för producenterna av ekologiska produkter och för slutkonsumenterna.
