Europeiska unionens råd Bryssel den 7 mars 2016 (OR. en)

6851/16 /ab

DGD 1B

SV

Europeiska unionens råd

Bryssel den 7 mars 2016 (OR. en)

6851/16

JAI 191 ASIM 31 RELEX 167 NT 5

FRONT 118 ENFOPOL 63 PROCIV 11 VISA 64 JUR 106 FÖLJENOT

från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

till: Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Komm. dok. nr: COM(2016) 144 final

Ärende: RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Gemensam handlingsplan för EU och Turkiet - tredje genomföranderapporten

För delegationerna bifogas dokument – COM(2016) 144 final.

Bilaga: COM(2016) 144 final

SV

SV

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 4.3.2016 COM(2016) 144 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Gemensam handlingsplan för EU och Turkiet – tredje genomföranderapporten

2

Gemensam handlingsplan för EU och Turkiet Tredje genomföranderapporten Rapporteringsperiod: 1 februari till 2 mars Inledning

Vid toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 aktiverades den gemensamma handlingsplan som man enats om via ett ad referendum-avtal den 15 oktober 2015. Syftet med handlingsplanen är att stärka samarbetet mellan parterna för att stödja de syriska flyktingar som står under tillfälligt skydd och deras värdsamhällen i Turkiet, samt att motverka de irreguljära migrationsströmmarna till EU. Med andra ord antas genomförandet av den gemensamma handlingsplanen skapa viss ordning i migrationsströmmarna och hjälpa till att stoppa den irreguljära migrationen.

Detta är den tredje genomföranderapporten för handlingsplanen. Den omfattar perioden från den 1 februari till 2 mars¹. Syftet med rapporten är att informera om hur Turkiet och EU har uppfyllt sina respektive åtaganden under rapporteringsperioden, tre månader efter att handlingsplanen aktiverats. Genomföranderapporterna för den gemensamma handlingsplanen ingår i en övergripande insats för att bevaka utvecklingen.

1. Del 1

1.1. Statistiska uppgifter från EU

Ett av de viktigaste syftena med den gemensamma handlingsplanen är att uppnå konkreta resultat, särskilt i fråga om att motverka irreguljära inresor. För att följa framstegen inrättades en process för uppgiftsinsamling för Turkiet och EU i början av 2016.²

Antalet människor som reser irreguljärt till EU från Turkiet är fortfarande högt för den här tiden på året, när vintervädret normalt kan förväntas minska antalet inresor. Följande gäller för rapporteringsperioden (dvs. från den 1 februari till 2 mars):

• Totalt 56 887 irreguljära migranter kom till EU havs- eller landsvägen (dvs. via Grekland och Bulgarien) fram till den 29 februari. De flesta – 56 335 personer eller 99 % – kom via Egeiska havet till de grekiska öarna.

• I genomsnitt kom 1 943 personer per dag irreguljärt till Grekland och 19 till Bulgarien fram till den 29 februari, vilket är totalt 1 962 personer per dag.

• I genomsnitt kom 13 358 personer per vecka irreguljärt till EU via Grekland.

Under första hälften av februari observerades en sjunkande trend men antalet ökade igen under andra hälften av februari.

Uppgifterna kan jämföras med statistik från de föregående månaderna:

• Från Turkiet till Grekland kom totalt 147 639 irreguljära migranter i september 2015, 214 792 i oktober, 154 381 i november och 104 399 i december. I januari 2016 kom totalt 61 602 och i februari 56 335.

• Under samma period var antalet personer per dag i genomsnitt 4 921, 6 929,

1 I rapporten hänvisas det dock i vissa fall även till uppgifter, skeenden och beslut från före eller under de första dagarna i mars.

2 Inom ramen för processen har tre gemensamma översikter utarbetats mellan EU och Turkiet. Från EU:s sida utnyttjas den integrerade politiska krishanteringen (IPCR) fullt ut för uppgiftsinsamlingen.

3 5 146, 3 368, 1 987 och 1 943.

I följande diagram visas antalet irreguljära inresor från Turkiet till Grekland i december, januari och februari. Diagram 1 visar antalet irreguljära inresor per dag och diagram 2 antalet irreguljära inresor per vecka³.

Diagram 3 visar antalet irreguljära inresor per månad från Turkiet till Grekland mellan september 2015 och februari 2016. Diagram 4 visar antalet irreguljära inresor under samma period, dvs. september 2015–februari 2016, uppdelat efter de vanligaste nationaliteterna (baserat på vad migranterna har angett när de kommit till EU). De flesta är alltså (i fallande ordning) syriska, afghanska eller irakiska medborgare. Vid jämförelse med det totala antalet visar uppgifterna på en minskande andel syrier (från 69 % till 51 %) och en växande andel afghaner (från 18 % till 25 %) och irakier (från 8 % till 17 %).

Diagram 1: Källa: Rapporter från Frontex för västra Balkan

3 Liksom i den första och den andra genomföranderapporten för den gemensamma handlingsplanen visar de här diagrammen bara inresorna från Turkiet till Grekland, eftersom de utgör över 99 % av alla inresor.

4

Diagram 2: Källa: Rapporter från Frontex för västra Balkan

Diagram 3: Källa: Frontex nätverk för riskanalys (2015) och rapporter från Frontex för västra Balkan (januari–februari 2016).

5

Diagram 4: Källa: Frontex nätverk för riskanalys (2015) och programmet för överföring av information om gemensamma insatser (JORA) (januari–februari 2016) från den 2 mars 2016.

Uppgifterna från JORA-programmet är preliminära operativa uppgifter som kan komma att ändras.

Det totala antalet irreguljära resor från Turkiet till Grekland håller på att förändras. De har minskat sedan oktober och stabiliserade sig under januari och februari (se diagram 1, 2 och 3) på i genomsnitt 1 960 personer per dag. Den 1 och 2 mars var antalet 209 respektive 2 266.

Med hänsyn till väderförhållandena är antalet fortfarande högt för den här tiden på året – över 120 000 irreguljära migranter har kommit till EU via Grekland sedan början av året.

De lagstiftningsåtgärder och operativa åtgärder som de turkiska myndigheterna genomfört för att ta itu med den irreguljära migrationen verkar dock ha haft en första effekt på migrationsströmmarna. Även annan politisk utveckling i konfliktområdet, Turkiet och EU:s medlemsstater har utan tvekan påverkat antalet irreguljära inresor från Turkiet till Grekland (t.ex. intensifieringen av konflikten i Syrien och vissa medlemsstaters och Balkanländers beslut att begränsa antalet migranter som får passera genom deras territorium).

1.2. Statistiska uppgifter för Turkiet

Den 2 mars lämnade Turkiet in en ny uppsättning uppgifter om genomförandet av den gemensamma handlingsplanen, i enlighet med vad överenskommits inom ramen för den integrerade politiska krishanteringen (IPCR) och baserat på en standardmall. Den gemensamma processen för uppgiftsinsamling för EU och Turkiet fortgår på ett regelbundet och konstruktivt sätt.

6

Turkiet har för närvarande 2 928 975 syriska flyktingar⁴ som har garanterats tillfälligt skydd i egenskap av grupp. Denna status ger flyktingarna tillgång till offentliga tjänster, t.ex.

utbildning och hälso- och sjukvård. Sedan 15 januari ger den även tillträde till arbetsmarknaden. Fram till den 20 februari hade 15 ansökningar om arbetstillstånd inkommit till de turkiska myndigheterna från syriska flyktingar. Den 15 februari beräknades 273 519 av dessa syrier befinna sig i flyktingläger⁵, där de erbjuds flera olika stödåtgärder.

Följande uppgifter lämnades till IPCR av de turkiska myndigheterna den 2 mars:

• 350 000 syriska barn med tillfälligt skydd har skrivits in i skolor.

• 151 746 barn hade fötts i lägren fram till den 5 februari.

• Den 1 februari hade Turkiet registrerat 256 700 icke-syrier och ytterligare 141 059 ansökningar om internationellt skydd var under behandling. De 5 vanligaste nationaliteterna bland dem som hade begärt internationellt skydd var irakisk (51 %), afghansk (25 %), iransk (14 %), somalisk (2,5 %) och palestinsk (1 %).

• Under perioden den 1–15 februari kom 7 011 syrier till Turkiet på laglig väg, och 12 769 syrier lämnade Turkiet. Motsvarande antal för iranska migranter var 65 546 och 62 226, för irakiska 30 026 och 26 338, för libanesiska 3 134 och 3 230 samt för jordanska 3 733 och 3 380. Beroende på visum kan utlänningar stanna i Turkiet i upp till 90 dagar. Utlänningar som har rätt att komma in i Turkiet utan visum kan stanna i landet i upp till 90 dagar under en period om 180 dagar.

• Den 24 och 25 februari möttes turkiska och grekiska myndigheter med ansvar för återtagande för att hantera en eftersläpning på 864 förfrågningar om återtagande som lämnats av Grekland. Den 1 och 2 mars återtog Turkiet 267 irreguljära migranter.

• Turkiet och Grekland inrättade en arbetsgrupp om migration. Arbetsgruppen sammankallade sitt första möte den 27 november i Ankara och sitt andra den 1 februari i Aten.

• Mellan den 1 och 29 februari stoppade de turkiska gränskontrollerna 8 540 migranter som försökte komma in i EU irreguljärt från Turkiet havsvägen och 15 986 migranter som försökte komma in i EU irreguljärt via land från Turkiet. Enbart den 15 februari upptäckte den turkiska kustbevakningen 985 irreguljära migranter i Ayvalık, Çeşme och Bodrum. Mellan den 16 och 29 februari upptäckte de turkiska gränskontrollerna över 15 000 irreguljära migranter.

• Den 1–15 februari genomförde den turkiska kustbevakningen, polisen och gendarmeriet tio gemensamma insatser i syfte att gripa irreguljära migranter, personer som hjälper irreguljära migranter och människosmugglare, och för att förhindra irreguljära avresor. Detta ledde till upptäckt av 97 irreguljära migranter och 308 personer som hjälper irreguljära migranter och människosmugglare (varav 11 till havs och 297 vid landgränser). Dessutom upptäckte de turkiska gränskontrollerna 391 personer som hjälper irreguljära migranter och människosmugglare under perioden 16–29 februari.

4 Det totala antalet registrerade syriska flyktingar som de turkiska myndigheterna rapporterade den 2 mars var 273 519 i centra för tillfälligt skydd och 2 655 456 i samhällen. Mellan den 1 februari och 2 mars tillkom 77 059 nya registreringar.

5 Turkiet använder termen center för tillfälligt skydd för flyktinglägren.

7

• I januari konfiskerade det turkiska gendarmeriet och polisen åtta skåpbilar, en båt, elva minibussar, tre bussar, 15 bilar och nio fartyg.

• I januari genomgick den turkiska kustbevakningen, polisen och gendarmeriet ett antal kurser för att stärka sin kapacitet att bekämpa irreguljär migration.

Den turkiska kustbevakningen, polisen och gendarmeriet har en viktig roll i arbetet med att upptäcka irreguljära migranter och smugglare.

Del 2:

Genomförandet av Turkiets åtaganden i enlighet med den gemensamma handlingsplanen

Enligt information som Turkiet lämnade inom ramen för dialogen om viseringsliberalisering:

Vid sitt möte den 1 februari 2016 diskuterade ministerrådet metoder för att främja Turkiets respons på irreguljär migration. Ministerrådet betonade Turkiets fasta linje i kampen mot irreguljär migration och beslutade att

• stärka gränskontrollerna,

• förstärka samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter,

• inrätta en särskild enhet för migrantsmuggling inom den turkiska nationella polisen,

• skärpa straffen för migrantsmugglare,

• lansera nya operationer för att förstöra nätverken för migrantsmuggling,

• stärka kapaciteten den turkiska kustbevakningens kapacitet,

• öka kapaciteten hos förvarsanläggningar i Turkiet.

Vid ett möte i december 2015 beslutade det turkiska gendarmeriet att intensifiera sin patrullering vid landets östra, sydöstra och västra gränser.I samband med detta identifierades sex provinser vid de östra och sydöstra gränserna samt åtta vid den västra gränsen som primära platser för förstärkt patrullering.

Från den 14 januari 2016 har den turkiska kustbevakningen tillgång till det system för fartygsregistrering som transportministeriet har inrättat där alla inköp, försäljningar och annulleringsförfaranden för fartyg registreras. Dessutom arbetar Turkiet på att få tillgång till Interpols databas över stulna utländska fartyg.

Turkiet ratificerade trepartsavtalet med Grekland och Bulgarien. Avtalet kommer att träda i kraft efter att det offentliggjorts i Turkiets officiella tidning.

Turkiet har gjort betydande framsteg med genomförandet av sina återtagandeutfästelser i avtalet med Grekland. Den 24 och 25 februari möttes en grekisk och en turkisk delegation i Ankara för att hantera en eftersläpning på 864 förfrågningar om återtagande. Den 26 februari godkände Turkiet 859 av förfrågningarna. Grekland hade fortfarande 308 irreguljära migranter i förvar och en omedelbar överföring av återvändande inleddes med buss den 1 och 2 mars. Turkiet och Grekland gjorde dessutom framsteg i sina diskussioner om att inrätta mycket effektivare återtagandeförfaranden, bland annat utplacering av turkiska sambandspersoner i fem hotspot-områden (med början på Lesbos) för att underlätta ekonomiska migranters återvändande. Grekland och Turkiet kom även överens om att anordna videokonferenser två gånger per vecka för utbyte och ytterligare förbättring av det

8

operativa samarbetet. Vidare kom de överens om att stärka det operativa samarbetet om återvändanden med stöd från EU och Frontex, bland annat genom att anordna gemensamma flygningar för återvändande. Utrikesministeriet och inrikesministeriet fortsatte dessutom samråden avseende det grekiska förslaget att öka antalet platser i Turkiet för återtagande utöver de befintliga i Dikili (på egeiska kusten, i provinsen İzmir) och Ipsala (vid landgränsen mellan Turkiet och Grekland).

Den 5 februari ändrade Turkiet sin viseringspolicy för irakiska medborgare. Enligt de nya reglerna kan irakiska medborgare från den 10 februari inte längre få visum vid gränsen. För att komma in i Turkiet måste irakiska medborgare ansöka till Turkiets diplomatiska beskickningar utomlands eller ansöka om ett e-visum. Från den 5 februari har dessutom förfarandet för e-visum begränsats och är nu öppet endast för innehavare av giltiga visum/uppehållstillstånd för Schengen, USA, Storbritannien eller Irland.

Turkiet föreslog förhandling om bilaterala återtagandeavtal med 14 länder, bland annat de som är en källa till irreguljär migration till EU via Turkiet. Turkiet inledde också förberedelser för att fastställa att medborgare i 18 länder som anses vara potentiella källor till irreguljär migration ska ha visering för flygplatstransitering när de passerar genom det internationella transiteringsområdet i Turkiet.

Den 8 februari och med tanke på det fulla ikraftträdandet av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet den 1 juni genomförde de turkiska myndigheterna ett studiebesök i Georgien för att se hur deras nationella elektroniska system för återtagande fungerar. Turkiet utvärderar i dagsläget systemet och kommer att fatta beslut under de kommande veckorna.

Turkiet kom överens med Europol om utkastet till sambandsavtal om att utnämna en turkisk polissambandsperson till Europol. Detta utkast bör undertecknas snarast.

Det turkiska parlamentet började diskutera lagförslag om skydd av personuppgifter och har redan antagit vissa paragrafer. Lagförslaget brister dock fortfarande i överensstämmelse med europeiska villkor, särskilt i fråga om dataskyddsmyndighetens oberoende och undantaget från lagen för brottsbekämpande myndigheter och underrättelseverksamhet. Det är mycket viktigt att lagstiftning om skydd av personuppgifter som uppfyller europeiska villkor antas, eftersom lagstiftningen kan erbjuda Turkiet en möjlighet att samarbeta närmare med Europol, Eurojust och EU-ländernas brottsbekämpande organ.

Den 26 februari höll DGMM det andra mötet med medlemsstaternas sambandspersoner för invandring som utplacerats i Turkiet för att stärka samarbetet inom migrationsområdet.

Del 3:

Genomförande av EU:s åtaganden i enlighet med den gemensamma handlingsplanen Efter den politiska överenskommelse som nåddes av medlemsstaterna den 3 februari om finansieringskällor och verksamhetsvillkor för flyktingfaciliteten i Turkiet (nedan kallad faciliteten) sammankallades styrgruppens första möte den 17 februari. Styrgruppen beslutade att börja erbjuda hjälp så snart som möjligt. De viktigaste målen är att tillgodose de humanitära behoven hos flyktingpopulationen i Turkiet samt syriska barns tillgång till utbildning. I dag är det cirka 400 000 syriska barn som inte kan gå i skolan. Det här är en viktig pushfaktor som inte bara äventyrar barnens omedelbara välbefinnande utan även deras möjligheter att bygga en framtid.

9

Kommissionen reagerade snabbt på styrgruppens beslut och allokerade ett första anslag på 90 miljoner euro från EU:s humanitära budget som ska genomföras av ett antal ackrediterade humanitära partnerorganisationer. Upphandlingsavtal ingås nu för anslagen så att det snabbt ska gå att erbjuda mer hjälp i form av mat och andra varor, hälso- och sjukvård, vatten, sanitet och skydd i Turkiet. EU förbereder dessutom den första åtgärden inom ramen för faciliteten för att ytterligare mer än 110 000 syriska barn i skolåldern som lever utanför lägren i Turkiet ska få tillgång till formell utbildning. Detta bör bli klart inom de kommande dagarna. I samband med detta kommer en överföring på 55 miljoner euro från faciliteten till EU:s förvaltningsfond att antas som ett svar på krisen i Syrien.

EU samtyckte dessutom till att finansiera ett projekt på 20 miljoner euro under instrumentet som bidrar till stabilitet och fred med syfte att stärka den turkiska kustbevakningens kapacitet för patrullering och övervakning.

Den behovsutredning för syriska flyktingar i Turkiet som kommissionen genomför i samarbete med de turkiska myndigheterna pågår och en första översikt förväntas i mitten av mars. Studien förväntas vara slutförd till slutet av april, förutsatt att Turkiet gör sitt bidrag tillgängligt inom de kommande dagarna. Behovsutredningen kommer att göra det enklare att identifiera vilka projekt som bör finansieras genom faciliteten. Samtidigt har kommissionen redan kunnat konstatera att stödbehovet är akut inom bl.a. utbildning och hjälp att förbättra de syriska flyktingarnas anställbarhet. Enligt den aktuella preliminärbedömningen skulle en tredjedel av stödet kunna användas till humanitära behov, medan två tredjedelar kan användas till utbildningsmöjligheter (högprioriterat), lokal infrastruktur och arbetstillfällen.

Under rapporteringsperioden har EU fört diskussioner med Turkiet för att

• gå vidare med förberedelserna för det fullständiga genomförandet av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet den 1 juni,

• väsentligt förbättra genomförandet av det bilaterala återtagandeprotokollet mellan Turkiet och Grekland som ledde till att eftersläpande förfrågningar om återtagande och överföring av återvändande kunde behandlas,

• fortsätta det tekniska arbetet med det frivilliga humanitära invandringsprogrammet,

• skynda på genomförandet av den gemensamma handlingsplanen (t.ex. diskussion och genomförande av konkreta åtgärder som bidrar till ett resolut och fokuserat genomförande av handlingsplanen).

Kommissionen och Turkiet fortsätter diskussionerna kring prioriteringarna för 2016 års program inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA), med tydligt fokus på att öka det finansiella stödet till Turkiet för att uppfylla kraven i färdplanen för viseringsliberalisering.

Det stöd som samordnas genom flyktingfaciliteten i Turkiet kommer att komplettera det EU- stöd som redan ges i Turkiet för direkt stöd av syriska flyktingar och turkiska värdsamhällen.

Sedan krisen började har över 350 miljoner euro från EU-budgeten avsatts för detta ändamål.

Av detta har hittills 71 miljoner euro gått till humanitärt bistånd via relevanta humanitära organisationer, i första hand för att hjälpa de flyktingar som befinner sig i Turkiet.Dessutom godkändes ett första insatsprogram till ett värde av 18 miljoner euro från IPA i maj 2015.

Programmet godkändes av styrelsen för EU:s förvaltningsfond med anledning av Syrienkrisen och är menat för de syriska flyktingarnas omedelbara behov av utbildning och tryggad livsmedelsförsörjning i Turkiet genom avtal med Unicef och WFP som undertecknades i

10

september 2015. I slutet av 2015 allokerades 165 miljoner euro som riskerade att återtas från 2012 års IPA-fonder, inklusive 25 miljoner euro i samfinansiering från Turkiet, till förvaltningsfonden för projekt i Turkiet, tillsammans med ytterligare 15 miljoner euro från 2013 och 2015 års IPA-fonder.

EU fortsatte att ge ett betydande stöd till syriska flyktingar i Libanon, Jordanien och Irak samt till internflyktingar i Syrien.

EU avslutade rekryteringen och utbildningen före tjänstgöringens början av en sambandsperson från Frontex som inom kort ska utplaceras i Turkiet.

Del 4

Slutsatser och rekommendationer

Sedan oktober 2015 har det totala antalet irreguljära migranter som kommer till EU från Turkiet sjunkit, men antalet hade åter börjat stiga under de två sista veckorna i februari och är fortfarande högt för den här tiden på året.

Turkiet har vidtagit ett antal åtgärder för att genomföra den gemensamma handlingsplanen i enlighet med ovan, men dessa gemensamma insatser har ännu inte lett till en tillräcklig eller kvarstående minskning av migrationsströmmarna. För att åtgärda detta oroande fenomen med alltför höga inflöden måste Turkiet omedelbart bli bättre på att hindra migranter och flyktingar att avresa irreguljärt från landet och stärka sin kamp mot smugglare. Det är därför mycket viktigt att intensifiera landbaserade operationer för att hindra irreguljära avresor och att öka och effektivisera nationella och internationella insatser för att bekämpa smugglingen av migranter.

Migrationsmönstret har förändrats under de senaste månaderna. Nästan 50 % av det totala antalet irreguljära migranter som nådde EU i februari är inte av syriskt ursprung (t.ex.

afghaner, irakier, pakistanier, iranier, marockaner, bangladeshier, palestinier, algerier). Med anledning av detta fenomen uppmanas Turkiet att snabbt förhandla och sluta återtagandeavtal med relevanta tredjeländer, särskilt de som är källor till irreguljär migration till EU, och att snabba på ratificeringen av de avtal som redan har undertecknats men ännu inte trätt i kraft.

Turkiet behöver se till att tillämpliga förfaranden för att bevilja internationell skyddsstatus avslutas snabbt i enlighet med den nationella lagstiftningen och leder antingen till ett klart beviljande av flyktingstatus eller till avslag. Turkiet måste dessutom se till att de irreguljära migranter som inte anses vara i behov av internationellt skydd inte avreser irreguljärt till EU.

En av de största bedrifterna under rapporteringsperioden är de betydande framsteg Turkiet och Grekland har gjort med genomförandet av sitt bilaterala återtagandeprotokoll. Detta är särskilt viktigt eftersom det förbättrar utsikterna till ett effektivt genomförande av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet och öppnar möjligheter för att alla ekonomiska migranter och migranter vars anspråk på internationellt skydd avslås ska kunna återsändas till Turkiet med kort tidsfrist. Nu behöver arbetet intensifieras med att säkerställa en snabb överföring av återvändande, samtycka om referensvillkoren för det gemensamma arbetet, införa snabbare förfaranden, utplacera sambandspersoner på fem öar, uppnå effektiv kommunikation om återtagandeprocessen för att försöka förhindra irreguljär migration och vidareutveckla Greklands kapacitet att säkerställa sådana återvändanden.

Turkiet uppmanas stärka sina åtgärder mot smuggling av migranter, särskilt genom att öka sitt samarbete med aktörerna på EU- och medlemsstatsnivå. Turkiet ombeds närmare bestämt att

11

vidta stränga åtgärder mot migrantsmuggling, ytterligare stärka insatserna för att förhindra irreguljär migration från Turkiet till EU, i synnerhet genom att intensifiera landbaserad brottsförebyggande verksamhet, ytterligare öka kustbevakningens och andra brottsförebyggande myndigheters insatser genom gemensamma operationer, öka informationsdelningen om migrantsmuggling mellan turkiska brottsförebyggande myndigheter och med aktörer på EU- och medlemsstatsnivå samt underlätta samarbete inom ramen för Natooperationen i Egeiska havet.

Turkiet uppmanas att förbereda tillämpningen av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet för medborgare från tredjeländer, som ska inledas den 1 juni 2016. I detta avseende är det mycket viktigt att rådet så snart som möjligt antar den ståndpunkt som EU ska anta i den gemensamma kommittén för återtagande när det gäller kommitténs beslut att möjliggöra tillämpning av bestämmelserna för tredjelandsmedborgare i återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet från den 1 juni 2016⁶.

Turkiet behöver också intensifiera sitt samarbete med EU om behovsutredningen för syriska flyktingar, som bör underlätta planeringen av hjälpen inom ramen för flyktingfaciliteten i Turkiet.

Så snart avtalet om flyktingfaciliteten för Turkiet är klart måste EU, å sin sida, skynda på erbjudandet om hjälp och tillgodose flyktingarnas behov genom faciliteten. Man har konstaterat att de största behoven av finansiellt stöd för flyktingarna i Turkiet finns inom följande områden: humanitärt bistånd, utbildning, integration på arbetsmarknaden, hälso- och sjukvård och social inkludering, kommunal infrastruktur och stöd för hantering av migrationsströmmar. Den pågående behovsutredningen kommer att ge en detaljerad analys av luckorna i finansieringen och visa var finansieringen behövs som mest inom samtliga sektorer. Styrgruppen för flyktingfaciliteten kommer att bidra med strategisk vägledning och besluta om specifika åtgärder, belopp och vilka finansiella instrument som är lämpligast.

Kommissionen kommer att sammankalla det andra mötet för styrgruppen så snart en första översikt över behovsutredningen finns tillgänglig.

Turkiet och EU måste fortsätta genomföra den gemensamma handlingsplanen på ett effektivt sätt, och arbetet måste bli operativt. Det är viktigt att sådana gemensamma insatser ger snabba resultat på fältet, särskilt genom att stoppa inflödet av irreguljära migranter.

Sammanfattningsvis har Turkiet kommit igång bra med genomförandet av den gemensamma handlingsplanen och uppmanas nu att fortsätta och ytterligare stärka sina åtgärder för ett fullständigt, snabbt och effektivt genomförande av handlingsplanen

Kommissionen kommer å sin sida fortsätta öka sina insatser för att säkerställa att den gemensamma handlingsplanen för EU och Turkiet genomförs snarast möjligt och på ett effektivt sätt. Kommissionen kommer att fortsätta bevaka den gemensamma handlingsplanen noga och kommer att rapportera regelbundet om dess genomförande.

6 COM(2016) 72 final 2016/0044 (NLE)