Att studera Afrika

Att studera Afrika

Vägar till källorna

Redigerad av

Marianne Andersson och Åsa Lund Moberg

Med ämnesintroduktioner av

Tore Linné Eriksen

Referensmaterial Ämnesbibliografier Informationsresurser Samhällsvetenskap Historia Afrika ISBN 978-91-7106-672-5 © Nordiska Afrikainstitutet 2010

Förord 5

Om författarna 6 Marianne Andersson

Litteratursökning 7

Översiktsbibliografier 7 Löpande bibliografier 7 Litteratursökning på Internet 8 Att söka tidskriftsartiklar 11 Referenser 12 Ämnesdatabaser 13 Webbresurser 15 Marianne Andersson

Faktasökning 16

Inledning 16 Landorientering 16 Ämnesorientering 18 Referenser 21 Webbresurser 22

Åsa Lund Moberg

Afrikainformation

på Internet 24

Sökmotorer 24 Länksamlingar 26 Källkritik 27 Referenser 31 Webbresurser 32 Birgitte Jansen

Tidskrifter 33

Inledning 33 Nyhetsförmedling 34 Utvecklings- och

bistånds-frågor 35

Politisk och ekonomisk utveck-ling 35

Mänskliga rättigheter 36 Akademiska tidskrifter 36

Äldre tidningar och tidskrifter på mikrofilm, i digital- eller tryckt form 39 Referenser 40 Databaser 42 Övriga webbresurser 42 Katarina Hjortsäter

Statistik 43

Att hitta statistik 43 Några källor till statistik 46 Referenser 60

Webbresurser 60 Söktermer i AfricaLit 61

António Lourenço

Offentligt tryck 62

Huvudtyper av offentligt tryck 63 Offentligt tryck på Internet 64 Nationella statistikbyråer 66 Nationella banker 66 Referenser 67 Webbresurser 67 Fattigdomsbekämpning 67 Konstitutioner 68 Parlament 68 Nationella statistikbyråer 68 Nationella banker 68

Tore Linné Eriksen

Afrikas historie 69

Innledning 69 Oversikter 69 Historiografi 70 Temaer 71 Konflikter 71 Religion 72

Historical dictionaries of Africa 72 Tidsperioder 72

Afrikansk historie i globalt per-spektiv 75

Det sørlige Afrika 84 Referanser 87

Tore Linné Eriksen

Politikk, økonomi

og samfunn 105

Innledning 105 Introduksjoner 105 Allmenne oversikter 105 Demokrati, styresett og partier 107

Internasjonal politikk og afrikanske konflikter 110

samarbeid 112 Økonomi 113

Fattigdom og utvikling 114 Jord, ressurser og klima 115 AIDS, helse og politikk 116 Det nordlige Afrika 117 Det vestlige Afrika 118 Sentral-Afrika: Kongo og

Rwanda/Burundi 120 Det østlige Afrika 121 Det sørlige Afrika 123 Referanser 126

Att studera Afrika är en guide till Afrikastudier inom främst det samhällsveten-skapliga området. Det har nu gått sex år sedan den förra upplagan av Att studera Afrika kom ut. I en förändlig värld är det en ganska lång tid när det gäller infor-mationsförsörjning. Litteraturutgivningen om det moderna Afrika har på senare år vuxit betydligt i omfång och kvalitet. Denna nya upplaga är därför grund-ligt reviderad och omfattar informationskällor från 2004 till halvåret 2010. För äldre referenser hänvisas till föregående upplaga av Att studera Afrika (redigerad av Kristina Rylander 2004).

Jämfört med förra upplagan har ämnesintroduktionerna reducerats. Nu är endast kapitlen Afrikas historie och Politikk, økonomi og samfunn uppdaterade. Urvalet till dessa kapitel är verkligen ett urval. Litteratur om Afrika ges ut i en allt högre takt. Smalare akademiska titlar finns därför inte med. När det gäller kapitlen om allmänna informationskällor är alla reviderade utom kartavsnit-tet. Dessa kapitel ger praktisk vägledning till litteratur- och faktasökning med hjälp av bibliografier, databaser, handböcker, Internet, tidskrifter, statistik och offentligt tryck. Materialurvalet har bred akademisk inriktning och både tryckta och internetbaserade källor behandlas. För ytterligare källor på Internet hänvisas till Nordiska Afrikainstitutets biblioteks länksamling A Guide to Africa on the Internet.

Formatet skiljer sig åt: Vi kommer inte att trycka denna upplaga utan endast publicera boken elektroniskt där kapitlen fritt kan laddas ned i fulltext från det svenska digitala vetenskapliga arkivet DiVA.

Att studera Afrika vänder sig i första hand till högskolestudenter och forskare, men andra grupper, t.ex. lärare och elever inom gymnasium och folkhögskola, bibliotekarier, journalister och biståndsarbetare, kan också ha nytta av den. Am-bitionen är att ge en överskådlig och praktisk vägledning till litteratur som är någorlunda lättåtkomlig.

Synpunkter på publikationens innehåll och utformning mottas gärna inför kommande uppdateringar.

Uppsala i juli 2010

Åsa Lund-Moberg och Marianne Andersson library@nai.uu.se

Om Nordiska Afrikainstitutets bibliotek Om Nordiska Afrikainstitutet

Marianne Andersson, bibliotekarie vid Nordiska Afrikainstitutet Tore Linné Eriksen, historiker, professor vid Høgskolen i Oslo Katarina Hjortsäter, bibliotekarie vid Nordiska Afrikainstitutet Birgitte Jansen, bibliotekarie vid Nordiska Afrikainstitutet António Lourenço, bibliotekarie vid Nordiska Afrikainstitutet Åsa Lund Moberg, bibliotekschef vid Nordiska Afrikainstitutet

Kristina Rylander

Helt reviderad av Marianne Andersson

Avsikten med den här genomgången är att visa på en del grundläggande bib-liografier och bibliografiska databaser för Afrikastudier. Fördjupad orientering ges exempelvis i Kagan Reference guide to Africa (2005), Zell The African studies companion (2006) och Bibliographies & resource guides in African studies på Co-lumbia University Library’s webbplats. Kvartalstidskriften African book publis-hing record presenterar årligen en lista över nyutkomna bibliografier. Tidigare utgåva av denna publikation Att studera Afrika (2004) innehåller referenser till äldre material.

Bibliografi – förteckning över litteraturen inom visst ämnesområde el. inom flera

ämnesområden … med uppgift att underlätta tillgången till de stora mängder infor-mation som kan finnas inom ett ämne, ett land, ett språk etc.

(Nationalencyklopedin)

A (bibliographic) database is a compilation of information that is organized into

fields and can be searched logically, with dependable results. Databases may be li-brary catalogs, indexes, or bibliographies, … The common element is organization and reliable searchability.

(Gretchen Walsh, African Studies Library at Boston University)

Översiktsbibliografier

Översiktliga landbibliografier hittar man i handbokserienHistorical dictionaries of Africa. Den är en mycket bra introduktion till litteraturen om respektive land. Nyare utgåvor i serien är Cameroon av Rebecca Mbuh (2010), Democratic Repu-blic of the Congo av Emizet F. Kisangani och F. Scott Bobb (2010) samt Nigeria av Toyin Falola och Ann Genova (2009). Det finns gott om bibliografier för olika ämnesområden. Bra översikter över aktuella sådana ges i tidigare nämnda Kagan Reference guide to Africa (2005) och Zell The African studies companion (2006) samt fortlöpande i African book publishing record. Många monografier som behandlar ett visst land eller ämne innehåller oftast utförliga bibliografier.

Löpande bibliografier

Med löpande bibliografier menas sådana som kommer ut regelbundet i form av häften och ibland årsvolymer. De omfattar vanligen både böcker och

tidskrifts-artiklar och brukar vara uppställda efter länder och ämnen. Genom denna typ av bibliografier är det lätt att hålla sig orienterad om nyutkommen litteratur. Africa bibliography ges ut en gång om året i samarbete med tidskriften Africa. Bibliografin är geografiskt uppställd och förtecknar böcker, artiklar i tidskrifter och samlingsverk, samt dokument. Den innehåller också en eller flera bibliogra-fiska artiklar om speciella ämnen. Från 2011 kommer bibliografin bli tillgänglig på Internet. International African bibliography innehåller land- och ämnesavdel-ningar och förtecknar böcker, tidskriftsartiklar och dokument. Den är försedd med flera bra register, bl. a. över afrikanska språk och etniska grupper. A Cur-rent bibliography on African affairs innehåller region- och ämnesavdelningar och förtecknar i huvudsak tidskriftsartiklar. Tidskriften African affairs (3 nr/år) har i varje nummer en förteckning över nyutkommen Afrikalitteratur, samt en lista på artiklar om Afrika, som publicerats i tidskrifter som inte är primärt Afrika-inriktade. En internetbaserad löpande bibliografi är dok-line AFRIKA som har specifika temanummer med annoterade referenser till böcker, tidskriftsartiklar och fria webbresurser. Den har parallelltext på tyska och engelska och produce-ras sedan år 2000 av GIGA Information Centre i Hamburg.

Litteratur utgiven i Afrika

Litteratur utgiven i Afrika finns förtecknad i African books in print, med upp-följning i den löpande African book publishing record. Nationalbibliografier är löpande bibliografier som förtecknar all litteratur utgiven i ett visst land. Av Afrikas 53 länder är det för närvarande 36 som har nationalbibliografier eller motsvarande som utkommer med olika tidsintervall. Några finns delvis tillgäng-liga online: Bibliographie du Bénin, National bibliography of Ethiopia och Nami-bia national bibliography. Kommande är Bibliographie de l’Algérie och Swaziland national bibliography. South African national bibliography (SANB) är sökbar som en deldatabas i Sydafrikas nationella bibliotekskatalog The National library of South Africa. SANB är även en av databaserna i Africa-Wide Information (som presenteras nedan).

Litteratursökning på Internet

Det finns flera typer av internetbaserade litteraturdatabaser. Bibliografiska da-tabaser eller referensdada-tabaser består av referenser till böcker, rapporter, artiklar och konferensbidrag med mera. Referenserna ger uppgifter om publikationens författare och titel samt var texten är publicerad. Ibland finns också ett abstract (sammanfattning) av publikationens innehåll. Fulltextdatabaser ger förutom den bibliografiska informationen också tillgång online till hela eller delar av själva publikationen. Hybriddatabaser är en blandning mellan referens– och fulltextda-tabaser där en del av dokumenten finns i fulltext och resten enbart med de bib-liografiska uppgifterna. På Nordiska Afrikainstitutets biblioteks webbsida finns länkar till de viktigaste databaserna och bibliotekskatalogerna.

Afrikaspecifika databaser

Det finns endast få litteraturdatabaser som är specialiserade på Afrika. Den ojämförligt största produceras i Sydafrika av NISC, (National Inquiry Servi-ces Centre). Den heter Africa-Wide Information och är en typisk hybriddatabas. Här söker man samtidigt i 50 databaser vid mer än 20 specialbibliotek i Afrika, Europa och USA. Bland de medverkande är Africa Institute i Pretoria, School of Oriental and African Studies i London, African Studies Centre i Leiden och Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala. Databasen är inriktad på samhällsvetenskap och humaniora och innehåller över 4 miljoner referenser, delvis i fulltext, till böcker, dagspress, artiklar, grått material och konferensbidrag med mera. En förteckning över ingående databaser finns på NISCs webbsida. Africa-Wide In-formation är en kommersiell databas som kräver prenumeration. Här i Norden är den tillgänglig för användare vid Nordiska Afrikainstitutet samt vid Uppsala universitet och universitetet i Oslo.

Aluka digital library ingår i ett internationellt samarbetsprojekt och består av två databaser African cultural heritage sites and landscapes och Struggles for freedom in southern Africa. Aluka innehåller vetenskapliga resurser om och från Afrika t.ex. dokument, bilder, böcker, tidningsartiklar och rapporter, korrespon-dens, FN-dokument, muntliga berättelser, livshistorier och tal med mera. För att få tillgång till fulltextdokument krävs prenumeration. Database of African theses and dissertations (DATAD) produceras av Association of African Universi-ties och innehåller referenser med abstract till avhandlingar framlagda vid 10 av de främsta universiteten i Afrika. Databasen kräver prenumeration. Både Aluka och DATAD är tillgängliga för användare vid Nordiska Afrikainstitutet.

Databaser som är fritt tillgängliga på Internet är AfricaBib vilken består av två databaser Africana periodical literature bibliographic database och African women’s database samt en detaljerad bibliografi Women travelers, explorers and missiona-ries to Africa 1763–2004. AfricaBib utvecklades av Davis Bullwinkle, University of Arkansas, men produceras fr.o.m. 2008 av African Studies Centre i Leiden. International documentation network on the Great African Lakes Region är en full-textdatabas producerad i Genève av Réseau Grands Lacs Africains. Den har som syfte att samla in svåråtkomliga dokument som behandlar dagsläget samt eko-nomiska, politiska och sociala förhållanden i regionen. National ETD portal är en portal med avhandlingar i fulltext producerade i Sydafrika.

Biblioteksdatabaser

Man kan också söka i enskilda biblioteks kataloger, som fungerar som en typ av bibliografiska databaser. Förutom de bibliotek som är specialiserade på Afrika, t.ex. School of Oriental and African Studies, Nordiska Afrikainstitutet, African Studies Centre i Leiden, finns det sådana med inriktning på utvecklingsforsk-ning, t.ex. Dansk Center for Internationale Studier og Menneskerettigheder i Köpenhamn, British Library for Development Studies, IMF/Världsbankens bibliotek, FN:s bibliotekssystem samt många universitetsbibliotek, inte minst

i USA, med stora samlingar av Afrikalitteratur. En förteckning över biblioteks-kataloger finns på Nordiska Afrikainstitutets webbsida.

Ämnesdatabaser

En typ av bibliografisk databaser, som man inte bör bortse ifrån när man söker Afrikalitteratur, är de kommersiella ämnesinriktade databaserna. Prenumera-tion krävs, men är som regel tillgängliga vid universitetsbibliotek och special-bibliotek. Databaserna hanteras av ämnesexperter och håller i allmänhet hög kvalitet. Merparten är tidskriftsartiklar och referenserna är så gott som alltid försedda med abstracts. Några exempel på sådana databaser är Sociological ab-stracts, EconLit och ERIC. Bland de ämnesdatabaser som är fritt tillgängliga på Internet är ERIC/IES som är en fri version av ERIC och Anthropological index online som dock har begränsad åtkomst för forskningssyfte. Inter-Parliamentary Union (IPU) producerar den bibliografiska databasen Women in poltics som i sökfunktionen har många alternativ till avgränsningar. The Networked digital library of theses and dissertations (NDLTD) består av referenser med abstract till avhandlingar av vilka merparten är i fulltext. I sökfunktionen kan man begränsa till ämne och år. En förteckning över bibliografiska ämnesdatabaser av intresse för Afrikastudier återfinns i referenslistan till det här kapitlet. Ett urval finns även på Nordiska Afrikainstitutets webbsida över databaser. Det kan ibland löna sig att söka parallellt i flera av dessa databaser, eftersom en del av dem tangerar varandra ämnesmässigt och ingen av dem är heltäckande på sitt område. Digitala arkiv och webbportaler

Att publicera Open Access innebär att publicera sina forskningsresultat fritt till-gängligt på Internet, ofta i ett öppet digitalt arkiv. Även annat material än forsk-ningsresultat publiceras. Cirka 2 % av de öppna arkiven finns i Afrika av vilka merparten finns i Sydafrika. Det finns tjänster som förtecknar digitala arkiv men också tjänster som söker i arkiv och samlar referenser och länkar till publika-tionerna i egna databaser. Stora arkiv har dock en nackdel att Afrikarelaterat material lätt försvinner i mängden dokument.

Connecting Africa

En webbportal med tillgång till afrikansk forskningsinformation och -material i fulltext. Ca 55 digitala arkiv, främst i USA och Europa, skördas på referenser till resurser med fokus på Afrika och är sökbara. Tjänsten tillhandahålls av Africa Studies Center i Leiden, Nederländerna.

ilissAfrica – Internet library sub-Saharan Africa

ilissAfrica är en webbportal med gemensam sökingång till vetenskaplig litteratur och elektroniska resurser med inriktning på Afrika söder om Sahara. Under rub-riken ’Internet resources’ är länkarna ordnade efter region, land, organisationer

och ämnen med en sökfunktion. Under valet ’Resourse types’ har portalen en bra och utförlig sammanställning av olika fulltextresurser. Tjänsten tillhandahålls av Africa Department of the University Library Johann Christian Senckenberg i Frankfurt samt GIGA Information Centre Africa Library i Hamburg.

OpenDOAR – The Directory of Open Access repositories

OpenDOAR är ett register över digitala vetenskapliga arkiv med fulltextpubli-kationer. Arkiven är geografiskt listade med kort information om varje enskilt arkiv. Det finns också en funktion för fulltextsökning som bygger på Google. OpenDOAR är initierat av Universitet i Nottingham, Storbritannien och Lunds universitet.

OAIster

OAIster är en samkatalog över digitala resurser och innehåller länkar till över 23 miljoner dokument. I den avancerade sökfunktionen kan man söka på ämne och år samt typ av resurs. Tjänsten tillhandahålls av OCLC och University of Michigan.

DRIVER – Digital repositories infrastructure vision for European research DRIVER är en europeisk webbportal med öppna digitala arkiv i Europa. Äm-nesinriktningen är tvärvetenskaplig. DRIVER ger tillgång till över 2,5 miljoner vetenskapliga publikationer i 249 arkiv från 33 länder. Det har nu även öppnats upp för icke-europeiska arkiv, bl.a. i Sydafrika.

SwePub – Svensk vetenskaplig publicering

SwePub är en nationell söktjänst för forskningspublikationer producerade vid svenska lärosäten.

Att söka tidskriftsartiklar

Referenser till tidskriftsartiklar hittar man i många av de bibliografier och data-baser som redan har nämnts. Men det finns också speciella tidskriftsindex som enbart förtecknar artiklar. En löpande index-publikation utges av African Stu-dies Centre i Leiden. Den har utkommit sedan 1968, först med titeln Documen-tatieblad och sedan 1994 som African studies abstracts. 2003 upphörde den som tryckt publikation och numera finns African studies abstracts online tillgänglig på centrets webbplats. Den går igenom ett stort antal tidskrifter och samlingsverk. Alla artiklarna är annoterade på engelska eller franska. En deldatabas i Africa-Bib är Africana periodical literature bibliographic database som innehåller mer än 109 000 artiklar från ca 521 tidskrifter med inriktning på studier om Afrika. Quarterly index of African periodical literature från Library of Congress kontor

i Nairobi förtecknar sedan 1991 artiklar i mer än 300 vetenskapliga tidskrif-ter utgivna i Afrika. AJOL – African journals online är en tjänst som förmedlar information om afrikanska forskningspublikationer. AJOL listar innehållsför-teckningen i närmare 400 vetenskapliga tidskrifter publicerade i Afrika. Drygt 100 tidskrifter innehåller artiklar som är fritt nedladdningsbara. Index to South African periodicals ingår som en av databaserna i den tidigare nämnda Africa-Wide Information. Portalen illisAfrica innehåller referenser till många tidskrifts-artiklar av vilka ett stort antal är i fulltext. Tips på fler tidskriftstjänster finns på Nordiska Afrikainstitutets webbsida över elektroniska tidskrifter och artiklar samt i kapitlet om tidskrifter.

Referenser

AfricaBib Leiden: African Studies Centre

Africa bibliography (årlig) Sammanställd av Terry A. Barringer i samarbete med The

International African Institute, London. Edinburgh: Edinburgh University Press.

Africa-Wide Information Grahamstown: National Inquiry Services Centre African affairs (3 nr/år). Oxford: Royal African Society.

The African book publishing record (4 nr/år) München: K.G. Saur

African studies abstracts online 2003– Leiden: African Studies Centre. AJOL. Grahamstown: AJOL

A current bibliography on African affairs (4 nr/år) Farmingdale, NY: Baywood Publ. Co.

Bibliographies & resource guides in African studies New York: Columbia University Li-brary

dok-line AFRIKA Hamburg: GIGA Information Centre

International African bibliography (4 nr/år) Sammanställd av David Hall och The Library

of School of Oriental and African Studies, London. München: De Gruyter Saur. International documentation network on the Great African Lakes Region Genève: Réseau

Grands Lacs Africains

Kagan, Alfred (2005) Reference guide to Africa. A bibliography of sources London: Scare-crow Press. (2. uppl.)

Quarterly index of African periodical literature Nairobi: Library of Congress.

Lomer, Cécile (red.) (2006) African books in print: an index by subject, author and title. München, K.G. Saur. 2 vol. (6. uppl.)

Rylander, Kristina (red.) (2004) Att studera Afrika Uppsala: Nordiska Afrikainstitutet. (Ny omarb. uppl.)

Zell, Hans (2006) The African studies companion: a guide to information sources. Lochcar-ron: Hans Zell Publishing Consultants. (4. uppl., tryckt och online)

Ämnesdatabaser

Kräver i allmänhet prenumeration men är som regel tillgängliga vid större bibliotek. Tvärvetenskaplig

PAIS international (Public affairs information service), 1972–

Socialantropologi

Anthropological index online, 1957– (Fritt tillgänglig för forskningssyfte)

Anthropology review database (ARD) AnthroSource

Avhandlingar

Database of African theses and dissertations

Dissertations & theses

National ETD portal (Fritt tillgänglig)

The Networked digital library of theses and dissertations (Fritt tillgänglig) Bibliotek och informationsvetenskap:

LISA (Library and information science abstracts), 1969–

Demografi

African population database, 1960–2000 (Fritt tillgänglig) Population index, 1986–2000 (Fritt tillgänglig)

Humanekologi

Environmental sciences, 1967–

GreenFILE (Fritt tillgänglig)

SCOPUS Ekonomi EconLit, 1969– Geovetenskap Geobase, 1980– Historia Historical abstracts, 1955– Humaniora

Konst, design

Artbibliographies modern, 1974–

Bibliography of the history of art / International bibliography of art (Fritt tillgänglig)

DAAI (Design and applied arts index), 1973–

Lantbruk, landsbygdsutveckling

AGRICOLA Articles

Litteratur

Linguistics and language behaviour abstracts, 1973– LRC (Literature Resource Center)

MLA bibliography (Modern Language Association), 1925–

Medicin och hälsa, HIV/AIDS

African healthline (Inkluderar flera databaser, tillgänglig via Africa Wide Information) PubMed, 1950–

Musik

International library of African music (ILAM), 1900– (Tillgänglig via Africa Wide Infor-mation)

RILM abstracts (Répertoire international de littérature musicale), 1967–

Pedagogik

ERIC (Educational Resources Information Centre) (CSA), 1966–

ERIC/IES (Institute of Education Sciences) (en fri version av ERIC/CSA)

Psykologi

PsycINFO

Religion

ATLA Religion database (ATLAS)

Sociologi, social arbete, genusvetenskap

ASSI (Applied social sciences index and abstracts), 1987– IBSS (International bibliography of the social sciences), 1951– Sociological abstracts, 1952–

Social sciences citation index (ISI) Social services abstracts, 1979–

Women in politics (Fritt tillgänglig)

Statsvetenskap

Columbia international affairs online (CIAO) Worldwide political science abstracts, 1975–

Webbresurser

AfricaBib – http://www.africabib.org

African population database – http://na.unep.net/siouxfalls/globalpop/africa/Africa_in-dex.html

African studies abstracts online – http://www.ascleiden.nl/Library/Abstracts/ASA-Online AJOL – http://www.ajol.info

Aluka digital library – http://www.aluka.org/

Anthropological index online – http://aio.anthropology.org.uk/aiosearch/

Att studera Afrika – http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:nai:diva-112

Bibliograhie du Bénin – http://bnb.bj/spip.php?rubrique7

Bibliographies & resource guides in African studies -

http://www.columbia.edu/cu/lweb/indiv/africa/cuvl/BIBS.html

Bibliography of the history of art / International bibliography of art – http://library.getty. edu/bha

Connecting Africa – http://www.connecting-africa.net/

dok-line AFRIKA – http://www.giga-hamburg.de/index.php?file=bibliographien. html&folder=bibliothek#af

DRIVER – http://search.driver.research-infrastructures.eu

ERIC/IES – http://www.eric.ed.gov

GreenFILE – http://www.greeninfoonline.com

A Guide to Africa on the Internet – http://www.nai.uu.se/library/resources/guidetoafrica/

ilissAfrica – http://www.ilissafrica.de/en

International documentation network on the Great African Lakes Region – http://www. grandslacs.net/home.html

Namibia national bibliography – http://wwwisis.unam.na/wwwisis/NNB.01/form.htm

National bibliography of Ethiopia – http://www.nale.gov.et/national_bibliography_of_ ethiopia.htm

National ETD portal – http://www.netd.ac.za

The National library of South Africa – http://natlib1.sabinet.co.za/search~S2

The Networked digital library of theses and dissertations – http://www.ndltd.org/servi-ceproviders/scirus-etd-search

Nordiska Afrikainstitutet – http://www.nai.uu.se

OAIster – http://www.oclc.org/oaister

OpenDOAR – http://www.opendoar.org/

Population index – http://popindex.princeton.edu/

Quarterly index of African periodical literature – http://lcweb2.loc.gov/misc/qsihtml/qsi-home.html

SwePub – http://swepub.kb.se

Kristina Rylander

Helt reviderad av Marianne Andersson

Inledning

Det här kapitlet presenterar uppslagsverk, årsböcker och annat referensmaterial, som ger tillgång till basfakta och grundläggande orientering om ett land eller ämne. I Nordiska Afrikainstitutets biblioteks länksamling A Guide to Africa on the Internet finns ett urval bra länkar samlade under rubrikerna länkar sorterade efter region eller land och länkar sorterade efter ämne. Ett par publikationer som innehåller mycket omfattande vägledning till informationskällor av många olika slag är Africa: a guide to reference material (McIlwaine 2007) och African studies companion: a guide to information sources (Zell 2006). Den sistnämnda finns som tryckt publikation samt online tillgänglig bl.a. vid Nordiska Afrikainstitutets bibliotek och Uppsala universitetsbibliotek. De generella söktjänsterna på In-ternet kan vara användbara framför allt när man söker specifika faktauppgifter. Mer om detta i kapitlet Afrikainformation på Internet. För referenser till äldre material hänvisas till föregående upplaga av denna publikation Att studera Afrika (Rylander 2004).

Landorientering

Basfakta

Kortfattad grundinformation om länder kan man till att börja med söka i all-männa uppslagsböcker, t.ex. Nationalencyklopedin eller Encyclopaedia Britannica. De finns ofta tillgängliga i en onlineversion vid större bibliotek. Fritt tillgängliga på Internet finns World factbook och Background notes. Den förra ges ut av CIA, även som tryckt publikation och uppdateras årligen. Background notes produce-ras av USAs utrikesdepartement och uppdateproduce-ras också regelbundet. Kortfattad och aktuell landinformation erbjuds även på Sidas webbsida Länder och regioner, Danidas Landefakta och BBCs Country profiles. Landinformation som är foku-serad på ett speciellt problemområde kan man finna på olika organisationers webbplatser, t.ex. WHOs för hälsofrågor och UNICEFs för frågor kring barn och ungdomar. Länder i fickformat är en serie med små häften, som ges ut av Ut-rikespolitiska Institutet i Stockholm. Varje häfte behandlar ett eller flera länder och tar kortfattat upp bl. a. historia, geografi, politik, ekonomi, folk och kultur. Serien finns också i databasform med namnet Landguiden och är ofta

tillgäng-lig via lokala bibliotek. En årsbok med inriktning på politiska förhållanden är Political handbook of the world. Här ges en kort bakgrund samt uppgifter om regering, konstitution och politiska partier i alla länder i världen. Ett liknande innehåll med fokus på Afrika har Political handbook of Africa 2007. På Internet finns IFES ElectionGuide och wikin Electionworld som informerar om politiska partier, val och valsystem samt parlament. Inter-Parliamentary Union (IPU), har också omfattande information på sin hemsida, bland annat om kvinnlig repre-sentation.

En Afrikainriktad årsbok ges ut av the Corporate Council on Africa i USA. Den heter kort och gott Africa och innehåller bl.a. landbeskrivningar. Med sitt behändiga format och överkomliga pris lämpar den sig bra även för mindre bibliotek. Detta gäller också det norska Fellesrådets mycket användbara Afrika-årbok, som bl.a. innehåller landprofiler (endast utgiven på norska).

Något mer utförlig landinformation hittar man i Encyclopedia of the world’s nations and cultures, vol. 1–4 (Kurian 2007). Det finns också Afrikainriktade referensverk med uppslag på länder. New encyclopedia of Africa, vol.1–5 (2008) innehåller ganska utförliga landbeskrivningar medan Africa A-Z: continental and country profiles (Esterhuysen 2008), i ett band, innehåller både landstudier och generella översikter. Översiktsartiklarna tar upp ämnena geografi, demografi, etnografi, historia och ekonomi för kontinenten som helhet. Boken är försedd med kartor och faktarutor och bör vara mycket användbar på gymnasienivå. När det gäller de tryckta uppslagsverken måste man vara uppmärksam på utgivnings-året och vid behov komplettera med färskare uppgifter, t.ex. från någon årsbok eller internetkälla.

Landbeskrivningar

Mer utförliga landbeskrivningar finns i de årsböcker som är speciellt inriktade på Afrika. I Africa South of the Sahara och The Middle East and North Africa finns landöversikter med introduktion till geografi, nutidshistoria och ekonomi, samt statistiska tabeller över befolkning, produktion, handel, nationalräkenska-per m.m. Slutligen finns en avdelning med uppgifter om landets konstitution och regering, om politiska partier och massmedier, om skol-, transport- och för-svarsväsen samt om näringslivets organisationer. Utvecklingen i Nordafrika kan man också följa i L’année du Maghreb, medan L’Afrique des grands lacs tar upp olika aspekter på utvecklingen i området kring de stora sjöarna i Centralafrika. Utförlig information om Sydafrika får man i den officiella South Africa yearbook som också ges ut i en kortfattad version Pocket guide to South Africa. Dessa pu-blikationer finns både i tryckt form och fritt tillgängliga via den sydafrikanska regeringens webbplats. En annan typ av årsbok är Africa contemporary record, där de utförliga landöversikterna har formen av en redogörelse för det senaste årets händelser och utveckling på alla samhällsområden. Detta är en mycket gedi-gen och användbar publikation, som tyvärr utkommer med en viss fördröjning. Detta gör att man måste gå till andra källor för de senaste årens utveckling. En

sådan källa är Annual register, som presenterar årliga översikter av utvecklingen i alla länder i världen. I Country reports, som ges ut månads- eller kvartalsvis av The Economist Intelligence Unit, får man en aktuell översikt över framför allt ekonomi men också politiska förhållanden. Om EIU se kapitlet Tidskrifter. För-utom dessa publikationer finns handboksserien Historical dictionaries of Africa som också innehåller uttömmande landinformation. Dessa uppslagsböcker är ganska brett upplagda och därför intressanta inte bara för historiker. Förutom historiska händelser finns uppslagsord på folkgrupper, geografiska namn, per-soner m.m. För stora landstudier i monografiform hänvisas till kapitlen Afrikas historie och Politikk og økonomi.

Nyhetsbevakning

Den mest aktuella informationen om ett land hittar man i tidningar och tid-skrifter, tryckta eller online. Ett urval presenteras i kapitlet Tidskrifter. Ett ex-empel är EIU Country reports, som är utmärkta för att följa ekonomisk och po-litisk utveckling i ett land. Keesing’s record of world events (Keesing’s world news archive, en prenumerationsbaserad tjänst) bygger på dagstidningar och andra nyhetskällor i hela världen och ger en löpande registrering av händelseutveck-lingen internationellt och i enskilda länder. En motsvarande sammanfattning av utvecklingen på den afrikanska kontinenten får man i Africa research bulletin, som består av en politisk och en ekonomisk serie. De utkommer månadsvis och har ett detaljerat årsregister. På Internet kan man söka aktuell information från nyhetsbyråer som AllAfrica, Panapress, Afrol News och BBC News – Africa. Andra nyhetsbyråer och nationella massmedier kan nås t.ex. via Nordiska Afrikainsti-tutets länksamling A Guide to Africa on the Internet under länkar sorterade under ämnen med rubrik News and media samt under länkar sorterade efter region och land.

Ämnesorientering

Uppslagsverk, årsböcker

New encyclopedia of Africa, vol. 1–5 (2008) har redan nämnts i föregående stycke om landinformation. Den innehåller även artiklar inom olika ämnesområden och har ett väl genomarbetat register. Encyclopedia of African history, vol. 1–3 (Shillington 2005) täcker Afrikas historia från äldsta tid till nutid men inne-håller också ingående historiska analyser på ett antal områden Encyclopedia of African history and culture, vol. 1–5 (Page 2005) innehåller även den Afrikas historia från äldsta tid men med tyngdpunkten på kolonialtid till nutid. Africa: a modern history (Arnold 2005) och Historical dictionary of civil wars in Africa (Arnold 2008) är exempel på handböcker som skildrar Afrikas moderna historia. Det franskspråkiga uppslagsverket Dictionnaire de l’Afrique: histoire, civilisation, actualité (Nantet 2006) har ett mer samhällsvetenskapligt fokus. Ett gediget

uppslagsverk om Afrikas diaspora är Encyclopedia of the African diaspora: origins, experiences and culture, vol. 1–3 (2007). Den är rikligt försedd med kartor och il-lustrationer och kan rekommenderas för folk- och högskolebibliotek. Ytterligare uppslagsverk med inriktning på historia tas upp i kapitlet Afrikas historie.

Årsböckerna Africa South of the Sahara och The Middle East and North Africa inleds med bakgrundsartiklar om politisk och ekonomisk utveckling i området, medan Africa contemporary record inleds med några uppsatser om aktuella frågor. Africa yearbook: politics, economy and society south of the Sahara innehåller fakta om den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen i Afrika söder om Sa-hara. Varje volym inleds med några essäer följt av region- och landbeskrivningar. Viktiga institutionella årsrapporter som ger ingående analys av den ekonomiska och sociala utvecklingen är World development report (Världsbanken), Human development report (FNs Development Programme – UNDP) och African deve-lopment report (African Devedeve-lopment Bank). Varje enskild rapport behandlar ett aktuellt ämne, som exempelvis konflikter, klimatförändring, hållbar utveckling eller fattigdomsbekämpning. De tre sistnämnda organisationerna är också för-nämliga källor till statistisk information. Se vidare kapitlet Statistik.

Dokumenttexter

Resolutioner, fördrag och andra dokument, återfinns ofta fullständigt som ap-pendix i böcker. Några viktiga källor till dokument är vidare Africa contemporary record som har en hel avdelning med texter rörande internationella relationer, konstitutionell utveckling samt ekonomiska och sociala relationer. I Africa re-search bulletin återges ofta hela dokumenttexter eller delar där av. Dessa tidskrif-ter följer även, med åtidskrif-tergivande av lagtextidskrif-ter, den konstitutionella utvecklingen i varje land. Keesing’s record of world events samt den franskspråkiga Afrique con-temporaine innehåller också regelbundet dokumenttexter. De afrikanska stater-nas författningar finner man i Constitutiones Africae (Reyntjens 1988–2002) tillsammans med en analys av texten och en historisk bakgrund för varje land. Liknande information finns i det franskspråkiga verket Les Constitutions africai-nes publiées en langue française (Gaudusson 1997–1998). Konstitutionerna och även ändringar i dessa publiceras också som supplement till de författningssam-lingar, som ingår i Nordiska Afrikainstitutets samling av offentligt tryck. Fler publikationer och webbresurser i ämnet finns i kapitlet Offentligt tryck. Docu-ments of the African Commission on Human and Peoples’ Rights, vol. 1–2 (Murray 2001–2009) innehåller grunddokument, resolutioner, kommunikéer, rapporter m.m. från kommissionens startår 1987 och framåt.

Regionala och internationella organisationer

Historical dictionary of international organizations in sub-Saharan Africa (Mays & DeLancey 2002) täcker regionala och internationella organisationer från början av 1990-talet fram till 2000. En lista över akronymer, en kronologi och en om-fattande bibliografi ingår. Political handbook of Africa 2007 ger fylliga

beskriv-ningar av de viktigast regionala och internationella organisationerna verksamma i Afrika. Liknande innehåll men mer kortfattat finns i Peoples and cultures of Africa: Nations and personalities (presenteras nedan). International organizations: a dictionary and directory (Schiavone 2008) är mer allmänt inriktad.

Eftersom det hela tiden sker förändringar måste dessa publikationer komplet-teras med uppdaterade uppgifter. I årsböckerna Africa South of the Sahara och The Middle East and North Africa finns översikter över FNs och andra interna-tionella organisationers närvaro i Afrika, liksom också över regionala afrikanska organisationer samt näringslivsorganisationer och fackföreningar.

Internetbaserade förteckningar över organisationer är exempelvis The Direc-tory of development organizations: Africa med specialinriktning på utvecklings-frågor, OneWorld.net – Global partner database med inriktning på hållbar ut-veckling, social rättvisa och mänskliga rättigheter samt Dimitra med fokus på regionala organisationer som arbetar med projekt för kvinnor i utveckling. Co-lumbia University Libraries har på sin webbplats sammanställt förteckningen International organizations on Africa. I Nordiska Afrikainstitutets länksamling A Guide to Africa on the Internet finns länkar till organisationer i Afrika under rubriken Research institutes, universities and organisations.

Personer

An African biographical dictionary (Brockman 2006) har drygt 700 uppslag på nutida och historiskt omtalade personer inom olika verksamhetsområden. Bo-ken Peoples and cultures of Africa: Nations and personalities (se nedan) innehåller ett biografiskt kapitel med kända namn. Flera av de encyklopedier som tidi-gare nämnts samt Historical dictionaries of Africa innehåller även uppslagsord på personer. Upplysningar om dagsaktuella personer hittar man bl.a. i Africa research bulletin och Afrique contemporaine. Columbia University Libraries har på sin webbplats sammanställt en förteckning över bemärkta afrikaner African Biography on the Internet.

Folkgrupper och språk

Litteraturöversikter på områdena språk och etnografi föreligger för närvarande inte i Att studera Afrika. I det här avsnittet redovisas endast ett litet urval nyare handböcker på detta stora område. Ethnologue. languages of the world utges i ständigt uppdaterade upplagor av Summer Institute of Linguistics i USA. Den finns som tryckt bok och i en webbversion (senaste är 16. uppl. 2010). Man kan söka på länder, språkgrupper, språk och alternativa språknamn. Encyclopedia of the peoples of Africa and the Middle East, vol. 1–2 (Stokes 2009) har kapitel som är lättillgängligt presenterade med kartor, faktarutor och illustrationer vilket gör den mycket användbar på folk- och högskolebibliotek. Peoples and cultures of Africa (Mitchell 2006), i 6 band, ger en bred introduktion till Afrikas geografi och kultur. Fem band behandlar respektive region medan ett band, med titeln Nations and personalities, innehåller kortfattad landinformation. I den finns

dessutom uppslagsord på omtalade personer och en förteckning över regionala, internationella samt miljöinriktade organisationer verksamma i Afrika.

Referenser

Africa (årlig). New Caanan: Business Books International for Corporate Council on

Africa

Africa south of the Sahara (årlig). London: Europa Publications

Africa research bulletin. Economic series (12 nr/år). Political series (12 nr/år). Exeter:

Africa Research Ltd.

Africa contemporary record (årlig). London: Collins.

Africa yearbook. Politics, economy and society South of the Sahara Leiden: Brill

African development report (årlig). Abidjan: African Development Bank

Afrique contemporaine (6 nr/år). Paris: La Documentation Française. L’Afrique des Grands Lacs. Paris: Harmattan

L’année du Maghreb (årlig). Paris: Edition du CNRS. Annual register (årlig). Bethesda: Keesing’s Worldwide

Arnold, Guy (2008) Historical dictionary of civil wars in Africa. Lanham: Scarecrow Press Arnold, Guy (2005) Africa: a modern history. London: Atlantic Books

Brockman, Norbert C. (2006) An African biographical dictionary. New York: Grey House Pub. (2. uppl.)

EIU country reports (4 nr/år). London: Economist Intelligence Unit.

Ethnologue. languages of the world (2009). Dallas, Tex: Summer Institute of Linguistics. (16. uppl.)

Esterhuysen, Pieter (red,) (2008) .Africa A-Z: continental and country profiles. Pretoria: Africa Institute of South Africa. (2. uppl.)

Fellesrådets Afrika-årbok (årlig). Oslo: Fellesrådet for Afrika

Gaudusson, Jean du Bois de (red,) (1997–1998) Les Constitutions africaines publiées en

langue française. 2 vol. Paris: La Documentation française Historical dictionaries of Africa. Metuchen, NJ: Scarecrow Press

Human development report (årlig). New York: United Nations Development Programme Keesing’s record of world events. London: Keesing’s Worldwide LLC.

Kurian, George Thomas (2007) Encyclopedia of the world’s nations and cultures. 4 vol. New York: Facts on File

Lye, Keith (red.) (2002) Encyclopedia of African nations and civilizations. New York: Facts on File

Länder i fickformat. Stockholm: Utrikespolitiska institutet.

Mays, Terry M. & Mark W. DeLancey (2002) Historical dictionary of international

orga-nizations in sub-Saharan Africa. Lanham, MD: Scarecrow Press. (2. uppl.)

McIlwaine, John (2007) Africa : a guide to reference material. Lochcarron: Hans Zell. (2. uppl.)

Middleton, John & Joseph S. Miller (red.) (2008) New encyclopedia of Africa. 5 vol. Detroit: Thomson/Gale

Mitchell, Peter (red.) (2006) Peoples and cultures of Africa. 6 vol. New York: Chelsea House

Murray, Rachel (2001–2009) Documents of the African Commission on Human and

Peo-ples’ Rights, Vol. 1–2. Oxford: Hart

Nantet, Bernard (2006) Dictionnaire de l‘Afrique: histoire, civilisation, actualité. Paris: Larousse

Page, Willie F. (2005) Encyclopedia of African history and culture. Vol. 1–5. New York: Facts on File

Political handbook of Africa 2007. Washington, D.C.: CQ Press Political handbook of the world (årlig). New York: McGraw-Hill

Pocket guide to South Africa (årlig). Pretoria: Government Communication and

Informa-tion System

Reyntjens, Filip (red.) (1988–1992) Constitutiones Africae, 4 vol. Bruxelles: Bruylant Rylander, Kristina (red.) (2004) Att studera Afrika Uppsala: Nordiska Afrikainstitutet.

(Ny omarb. uppl.)

Schiavone, Giuseppe (2008) International organizations: a dictionary and directory.

Bas-ingstoke: Palgrave Macmillan. (7. Uppl.)

Shillington, Kevin (2005) Encyclopedia of African history. Vol. 1–3. New York: Fitzroy Dearborn

South Africa yearbook (årlig). Pretoria: Government Communication and Information System.

Stokes, Jamie (red.) (2009) Encyclopedia of peoples of Africa and the Middle East. Vol. 1–2. New York: Facts on File

Wesselink, Bert (red.) (2010) Directory of development organizations – Africa World development report (årlig). Washington D.C.: World Bank.

World factbook (årlig). Washington D.C.: Central Intelligence Agency

Zell, Hans (red.) (2006) The African studies companion: a guide to information sources. Lochcarron: Hans Zell Publishing Consultants. (4. uppl., tryckt och online)

Webbresurser

African Biography on the Internet http://www.columbia.edu/cu/lweb/indiv/africa/cuvl/ afrbio.html

African development report – http://www.afdb.org/en/documents/publications/african-development-report

Afrol News – http://www.afrol.com/

AllAfrica – http://allafrica.com/

Background notes – http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn

BBC News – Africa – http://www.bbc.co.uk/news/world/africa/

Country profiles (BBC) – http://news.bbc.co.uk/2/hi/country_profiles/default.stm

Dimitra http://www.fao.org/dimitra/dimitra-database/en/

The directory of development organizations – Africa – http://www.devdir.org/africa.htm

Electionsworld – http://en.wikipedia.org/wiki/User:Electionworld/Electionworld

Ethnologue: languages of the world – http://www.ethnologue.com/web.asp

A Guide to Africa on the Internet – http://www.nai.uu.se/library/resources/guidetoafrica

Human development report – http://hdr.undp.org/en/reports

International organizations on Africa http://www.columbia.edu/cu/lweb/indiv/africa/ cuvl/IntlOrgs.html

Inter-Parliamentary Union – www.ipu.org

Landefakta – http://www.um.dk/da/menu/Udenrigspolitik/Landefakta

Landinformasjon – http://www.afrika.no/Landinformasjon

Länder & Regioner – http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner

OneWorld.net – http://archive.oneworld.net/section/partners

Panapress – www.panapress.com

Pocket guide to South Africa – http://www.gcis.gov.za/resource_centre/sa_info/pocket-guide/index.html

South Africa yearbook – http://www.gcis.gov.za/resource_centre/sa_info/yearbook/index. html

UNICEF – http://www.unicef.org

WHO – http://www.who.int/en

World development report – http://econ.worldbank.org/wdr

Åsa Lund Moberg

Internet är idag den första anhalten på vägen till information, men det är också ett komplement till andra källor. Idag finns det alltmer information producerat lokalt i Afrika jämsides med material om Afrika från internationella organisa-tioner, institutioner och andra källor utanför kontinenten. Det finns också fler publikationer tillgängliga i fulltext, dels i digitala arkiv och dels på vanliga webb-sidor.

Informationstjänster, portaler och länksamlingar som tillhandahålls på nä-tet från Afrikafokuserade organisationer och bibliotek är i många fall en bra utgångspunkt för att hitta strukturerad information om Afrika. Rätt använda kan också större söktjänster som t.ex. Google, Google Scholar och Scirus vaska fram relevant material ur den oöverskådliga mängden information som Internet utgör.

Att hitta information på Internet som både är relevant, aktuell och pålitlig är vanskligt. Precis som när det gäller tryckta medier måste källorna granskas. Utö-ver de vanliga frågorna vem? (upphovsman), varför? (syfte), när? (aktualitet) kan man när det gäller källor på nätet även ställa sig frågan hur? Hur kom du dit?

Sökmotorer

Sökmotorer (t.ex. Google) karakteriseras av att webbsidors innehåll (ord) söks av maskinellt och samlas i en databas. Roboten som söker av webbsidor söker sig fram på Internet via länkarna som ligger på webbsidorna. Vid sökning som sker via ett formulär matchas sökord mot ord i databasen som sedan pekar vidare mot de webbsidor där orden hittades. Alla sökmotorer har hjälpsidor där det finns tips på hur man bäst använder tjänsten. Det största problemet är mäng-den svar som kommer upp. Svaren presenteras rankade efter var ormäng-den finns på webbsidan och efter hur många som har länkat till sidan bland annat. De webbsidor där orden förekommer ofta, i titeln, i webbsidans metadata (upp-gifter om webbsidans titel, författare, publiceringsdatum, ämne, typ av materia etc. som uppges i html-koden) kommer högt upp på listan. Likaså de webbsidor som många andra webbsidor har länkat till. Det finns dock sätt att precisera sin sökning så att man slipper de stora svarsmängderna.

Google

Frågeställning: Hur ser utbildningen i Kenya ut i genusperspektiv?

Sökorden ’gender education Kenya’ i Google ger en svarsmängd på ca 12 mil-joner träffar. De första träffarna i listan ser bra ut, men det är svårt att vaska fram

länkar som är användbara. I den avancerade sökningen i Google går det dock att begränsa sin sökning på olika sätt. Är det lokalt producerat material som efterfrågas går det att under Region söka fram länkar som ligger på webbplatser i Kenya. Det går också att begränsa sina träffar till länkar som ligger på webb-platser med adressen .org, ofta stora internationella organisationers hemsidor (se nedan under källkritik om adresser).

Det går också att laborera med olika filformat under avancerad sökning. Genom att begränsa en sökning till endast länkar med pdf-format, går det att plocka ut information som ger fylligare svar på frågan. Rapporter som redan finns publicerade i tryckt form publiceras ofta i pdf-format.

Tips: Välj ut ytterligare sökord utifrån de länkar som kommer fram för att ringa in relevant material. Ex. Lägg till ordet ’statistics’ så presenteras länkar till statistik, lägg till ’girls’ så kommer länkar till material om grundskolor fram, ’higher education’ för länkar till material om universitet. Lägg till filformat .xls för att söka statistik, träfflistan innehåller då excelark med statistik. Byt ut .org till .ke i domänfältet så är information publicerad i Kenya, eller byt ut till .gov så kommer det upp information från amerikanska myndigheter. Se dock nedan under källkritik om adresser. Prova också att byta ordning på orden, ’kenya gen-der education’ för att få fram olika fokus. Träfflistan sorteras efter i vilken ord-ning orden står.

Google Scholar

Google Scholar riktar in sig mot akademiskt material publicerat både fritt online och i licensierade databaser. Mycket av det som upplevs som irrelevant vid sök-ningar i Google sorteras bort. Som student eller forskare vid nordiska universitet har man ofta tillgång direkt till fulltexten eftersom flera universitetsbibliotek har länkat sina betalresurser till Google Scholar. Det är dock väldigt oklart hur mycket material publicerat i Afrika som Google Scholar innehåller. De lämnar nästan ingen information om vad som indexeras i tjänsten.

Scirus

Scirus har samma inriktning som Google Scholar men är tydligare med var ma-terialet hämtas ifrån. Den har förutom bra sökmöjligheter också olika val för att begränsa sökningen enligt ämne och år.

Sökmotorernas stora svagheter är att de bygger på robotar som samlar in länkar via andra länkar och att de aldrig täcker hela Internet. En robot besöker webb-platser olika frekvent. Stora organisationers webbwebb-platser och webbwebb-platser som är väldigt dynamiska, t.ex. nyhetsbyråer, besöks oftare än mer perifera webb-platser. Google har i sin databas både länkar till webbsidor som besöks dagligen av roboten och till webbsidor som besöks kanske bara en gång i halvåret. Det innebär att man måste ställa sig frågan om det man letar efter verkligen finns i sökmotorns databas. Eftersom mycket av det som publiceras på Internet är fokuserat på USA eller Väst/Nord och sökrobotarna samlar in länkar via länkar

kan man också fråga sig hur väl representerat lokalt producerad information från Afrika är i sökmotorer. Det finns undersökningar som visar att det finns en snedfördelning till Väst/Nords fördel i sökmotorer.

Det kan löna sig att prova olika sökmotorer eftersom de skiljer sig åt mer än vad man tror i innehållet. Kärnan i sökmotorers databaser med länkar till kända, stora webbplatser är densamma, men den del av databaserna som innehåller länkar till mindre webbplatser eller enstaka webbsidor skiljer sig kraftigt åt. Un-dersökningar har visat att vid sökning på smala begrepp i åtta stora sökmotorer var det över hälften av den totala mängden länkar som hittades av endast en sökmotor. För att hitta olika sökmotorer, sök på ’sökmotorer’ i Google så kom-mer det upp länkar med alternativ.

Svaren från sökmotorerna blir aldrig bättre än databasens innehåll eller frågan som ställts. Bäst fungerar sökmotorerna om man söker på unika begrepp och ord, sämst om det är en väldigt bred allmän fråga som ställts. Då är det bättre att använda sig av en länksamling.

Länksamlingar

En ingångsport till Afrikainformation är länksamlingar som ligger på Afrikafo-kuserade biblioteks och organisationers webbplatser. En annan väg till att hitta relevanta länksamlingar eller länkar är att ställa sig frågan Vem bryr sig? Vill man t.ex. hitta något om investeringar i ett land kan man antagligen hitta länkar på Svenska Exportrådets webbplats. Fördelen med att använda en länksamling är att den oftast består av kvalitetsgranskade länkar. Att tänka på vid användandet av dessa är att det visserligen är en kvalitetsgaranti, men att urvalet av länkar styrs av redaktörens kunskaper om ämnet samt också av resurserna för att hålla länksamlingen uppdaterad. Kriterier för urvalet skiftar också mellan olika webb-platser, ibland finns det ingen redogörelse för dessa.

Internet library Sub-Saharan Africa ilissAfrica

En portal med ingångar till internetresurser samt bibliotekskataloger tillhan-dahållen av Africa Department of the University Library Johann Christian Senckenberg i Frankfurt samt GIGA Information Centre Africa Library i Ham-burg. Länkarna är ordnade efter region, land, organisationer och ämnen med en sökfunktion.

A guide to Africa on the Internet

Nordiska Afrikainstitutets bibliotek har utvecklat guiden för att möta behovet av kvalitetsgranskade och strukturerade informationskällor och databaser. Inne-hållet är forskningsinriktat och många av länkarna är i sin tur guider in i respek-tive ämnesområde, en del har bredare fokus än bara forskning. Indelningen av ämnesguider respektive landsguider är ett försök att fånga upp de olika typer av frågeställningar som användarna har.

De ca 1100 länkarna, med annoteringar på engelska, täcker bland annat föl-jande områden:

Landspecifika informationskällor, Ämnesrelaterade informationskällor, Bib-liotek och databaser, Tidskrifter, Nyhetsbyråer och nyhetsförmedling, Radio och tv, Forskningsinstitut, universitet och organisationer, internetportaler i Afrika, Andra samlingar av informationskällor om Afrika.

Africa South of the Sahara. Selected Internet Resources

Ett urval internetkällor av Karen Fung vid Africa Collection, Hoover Library, Stanford University för the Electronic Technology Group, African Studies As-sociation, USA. Länkarna är indelade efter regioner, länder och ämnen med en sökfunktion.

African Studies Internet Resources

En sammanställning av bibliografiska källor och forskningsmaterial om Afrika, skapat av The African Studies Department of Columbia University Libraries, USA. Länkarna är ordnade efter region, land, organisationer och ämnen med en sökfunktion. Urvalet är forskningsinriktat och innehåller också länkar till fulltextdokument.

An A-Z of African Studies on the Internet

En länksamling av Peter Limb, Africana Library vid Michigan State University, USA. Innehåller även länkar till e-postlistor samt diskussionsgrupper. Länkarna är ordnade efter ämnen med en sökfunktion.

Open Directory : Africa

En allmän länksamling med länkar ordnade landsvis med sökfunktion. Länk-samlingen byggs upp av volontärer.

Källkritik

I likhet med tryckta källor måste källor på Internet granskas källkritiskt. I första hand är det fyra frågor som bör ställas: Vem? Varför? När? Hur? Nedan följer en kortare genomgång av dessa. Översikten är inte alls fullständig utan skall snarare ses som ett förslag till källkritiska frågor och som ett komplement till de gängse frågeställningar som används vid tryckta källors källkritik. Det finns många bra genomgångar av hur man tillämpar källkritik på nätet på biblioteks hemsidor, se längst ner för referenser.

Vem?

Vem är upphovsmannen? Vilken auktoritet har han/hon/organisationen? Finns det någon information om denna?

Att publicera sig på Internet är både enkelt och billigt. Kvalitetskontroller så-som redaktörer och ämneskunniga på förlag finns inte. Ekonomiska resurser sät-ter inga hinder. Information från stora etablerade kunskapsorganisationer ligger sida vid sida med information från privatpersoner och organisationer med både hedervärda och dunkla syften. Kunskap om vem som ligger bakom en webbsida på Internet behövs för att kunna värdera tillförlitligheten och auktoriteten hos källan.

Adress

Var är sidan publicerad?

Webbsidans adress, URL (Universal Resource Locator), är konstruerad ef-ter modellen hur://var/vad. Adressen http://www.nai.uu.se/press/Newsletter-February-2010.pdf kan delas upp efter nedanstående mönster.

Http anger att dokumentet transporteras med hyper text transfer protocol genom Internet, www att det är ett world wide web-dokument, nai.uu är ser-verns namn (subdomän) samt .se anger att servern står i Sverige (toppdomän). /press anger i vilken katalog på servern webbsidan ligger samt Newsletter-Febru-ary-2010.pdf är namnet på själva webbsidan.

Genom att kunna tyda toppdomänkoderna kan man i de flesta fall se i vilket land webbsidan är publicerad eller hos vilken typ av organisation webbsidan ligger. Ofta ger koden en indikation på om upphovsmannen kommer från en större organisation eller ett större sammanhang.

Vissa landskoder samt vissa generiska koder (com, org, net) går dock att köpa. Bland annat är landskoden ’nu’ från Niue Island, .nu populär i Skandinavien.

Om informationen på webbsidan inte verkar stämma överens med adressen kan man fråga sig hur pass tillförlitlig källan är, t.ex. ett uttalande från Amnesty International om mänskliga rättigheter i ett land som återfinns på en sida där adressen slutar på .com eller .net.

Länkar till listor på toppdomäner, både landskoder samt generiska koder, hit-tar man om man söker på ordet ’toppdomäner’ i söktjänsten Google. På Internet finns det också tjänster där de som registrerar en adress till en webbplats är sök-bara. Där finns ofta adressuppgifter och andra uppgifter. Länkar till dessa hittas via Google om man söker på ’whois’.

Att tillämpa denna del av källkritiken på lokalt producerad information i Afrika stöter på problem. Infrastrukturen är olika utbyggd i olika delar av kon-tinenten, vilket innebär att antagandet att större institutioners och regeringars webbplatser har landskod som toppdomänkod och ligger på en lokal webbserver inte alltid stämmer. Elförsörjningen är i vissa länder instabil. Lokala förbindelser kan saknas mellan städer och också mellan grannländer. För att tillhandahålla

Protokoll subdomän toppdomän katalog filnamn

en webbplats som är ständigt tillgänglig väljer även större institutioner att lägga sitt material på en kommersiell server utanför Afrika. Utbudet av utrymme på en lokal webbserver kan vara begränsad, och medan priset för detsamma kan vara relativt högt lokalt finns det ett utbud av gratis eller billigt webbutrymme i både USA och Europa. Till exempel hittar man Togos officiella webbplats www. republicoftogo.com/ registrerad på en adress i USA.

Kontakt

Kan man kontakta upphovsmannen? Finns det någon e-postadress? Går e-post-adressen till en etablerad institution? Ligger e-poste-post-adressen på samma server som webbsidan? Finns det någon postadress, telefonnummer? Är författaren verkli-gen knuten till den institution / organisation som hon/han uppger?

Ibland finns det ingen information på webbsidan om vem som står bakom informationen, speciellt om sidan ligger djupt ner på en webbplats. Genom att stycke för stycke kapa en adress till en webbsida kan man ta sig upp i webbplat-sen och se om det finns information längre upp i hierarkin. Ex: http://www.nbe-bank.com/pdf/annualbulletin/Annual%20Report%202005_06/Energy%20 Production.pdf

På själva webbsidan ligger ett dokument i pdf-format. Det finns ingen länk till upphovsmannen. Genom att ta bort hela ändelsen efter .com kommer man till själva webbplatsen som visar sig vara upprättad av nationalbanken i Etiopien.

Om en e-postadress är angiven med en annan serveradress kan man prova att komma till servern enligt analogin library@nai.uu.se—www.nai.uu.se, dvs byta ut namnen före @ till www. Många institutioner och organisationer har personalförteckningar på sina webbplatser där det går att belägga en persons anknytning till densamma.

När det gäller kontaktinformation på lokalt producerade sidor i Afrika som hänvisar till gratisleverantörer av e-posttjänster behöver det i sig inte vara ett kriterium på att informationen inte är tillförlitlig, eller att personen inte är en etablerad auktoritet inom sitt ämne. Priset för lokala e-posttjänster likaväl som utrymme på webbservrar kan vara högt, och en etablerad gratis e-posttjänst ut-omlands kan vara mer stabil än en tjänst hos en lokal firma som kanske inte är i drift om något år. Problem med servrar som går ner pga elförsörjning är också en realitet. Många institutioner i myndighetssektorn och i t.ex. utbildningssek-torn i de afrikanska länderna har dessutom inte samma tillgång till datorresurser som liknande institutioner har i Europa och USA. Att kunna sluta sig till om en person har anknytning till en etablerad institution via dennes e-postadress är därför vanskligt. Uppger sig upphovsmannen vara forskare eller ha en akademisk anknytning kan det gå att belägga dessa uppgifter via bibliotekskataloger eller i databaser, t.ex. har Library of Congress en stor samling akademiskt publicerat afrikanskt material. Africa Journals online är en plattform för närmare 400 aka-demiska tidskrifter publicerade i Afrika som också erbjuder sökmöjligheter på författare.

Varför?

Är det reklam, propaganda eller fakta?

För att kunna utvärdera en webbsida måste man sätta in den i ett samman-hang. Ibland framgår syftet med publiceringen klart, ibland är det svårt att av-göra vad som är fakta och vad som är åsikter. Precis som vissa publicerar sig för att informera, publicerar sig andra för att desinformera. Lika viktigt som det är som tas upp på webbsidan kanske det är som inte tas upp.

Vid användandet av t. ex internationella organisationers webbplatser bör man ha klart för sig vad som finns på deras agenda. Organisationer som hanterar mänskliga rättigheter tar inte alltid upp positiva sidor hos ett land, och officiella webbsidor publicerade i ett land kanske syftar till att dra till sig investerare och publicerar därför inte negativ information. En konflikt kanske beskrivs i höger– vänster-termer av ett lokalt parti, medan samma konflikt beskrivs med etniska termer av ett annat parti, allt beroende på ideologisk bakgrund och intressen. Subjektiv information på nätet är i sig en viktig källa, om man kan utvärdera den utifrån varför den är publicerad. Viktigt att tänka på är också i vilken om-givning webbsidan är publicerad. Uppfattningen om omvärlden skiljer sig åt, inte bara i ett nord–syd perspektiv utan också mellan andra poler som Europa och USA, som normalt anses ha samma världsbild.

När?

Är webbsidan daterad? Hur ofta uppdateras uppgifterna? Har det betydelse om uppgifterna är gamla eller nya?

Hur ofta uppgifterna på en webbsida uppdateras kan vara en fingervisning på hur stora resurser organisationen/upphovsmannen har. Om det är ett aktuellt ämne som diskuteras kan gamla uppgifter vara missvisande.

Hur?

Hur kom du dit? Vilka andra webbplatser länkar till webbsidan och till vilka webbplatser leder den i sin tur till?

Genom att följa hur en webbsida är länkad på Internet kan man få en indi-kation på hur tillförlitlig källan är. Är webbsidan länkad från en etablerad källa är det i sig ett kvalitetskriterium. Många söktjänster, t.ex. Google, har en sök-funktion där man kan se vilka som länkar till en webbsida. I Google använder man sig av söksträngen link:webbsidans adress för att få fram dem som länkar till webbsidan. Ex: link:www.nai.uu.se

Lika intressant som att se vilka som länkar till en webbsida är det att se vilka länkar som ligger på själva webbsidan. Behandlas ett aktuellt eller ett kontro-versiellt ämne och det saknas länkar till etablerade källor inom samma ämnes-område kan frågan varför ställas. En webbsida som har länkar både till och från seriösa källor måste anses som mer tillförlitlig än en webbsida som saknar det.

Jämföra källor

Mångfalden av källor på Internet är en tillgång, men mängden av uppgifter gör det också svårt att avgöra vilken uppgift som är riktig. Det finns motstridiga uppgifter om nästan allt.

Det är viktigt att jämföra uppgifter från flera källor. Att ha belagt en uppgift hos två källor behöver dock inte innebära att den är riktig. Upphovsmännen kan ha använt samma primärkälla för sina uppgifter. Kontrollera i vilken ut-sträckning uppgifterna stämmer. Är det långa citat som är likalydande? Stämmer siffrorna överens ner till decimalen?

Ligger statistiska värden långt ifrån varandra behöver det inte vara så att en käl-la är fekäl-laktig, definitionerna som använts vid beräkningarna kan ha varit olika.

Viktigt att tänka på är också att se på vilka resurser som ligger bakom upp-gifterna och vilken form källan hade primärt. Är det till exempel frågan om uppskattningar eller statistiska beräkningar? Är källan ursprungligen tryckt och senare elektroniskt publicerad måste man ha med i beräkningen dels att en viss felprocent alltid finns med vid inscannat texttolkat material, dels att det inte alltid är så att den tryckta versionen överensstämmer med den elektroniska. En del bildmaterial och bilagor utelämnas vid elektronisk publicering. Det gäller även material som härstammar från etablerade organisationer. Bland annat har Svenska Riksdagen information på sin webbplats att den elektroniska versionen av Svensk författningssamling kan sakna bilagor.

Försvunna källor

Ett stort problem med det dynamiska Internet är att många webbsidor försvin-ner efter ett tag eller flyttas inom webbplatsen. Det är många länder som arbetar med långtidsförvaringen av material publicerat på Internet men det är ännu fler som inte gör det. Det gäller särskilt material från syd. Mycket av det så kallade gråa materialet, till exempel broschyrer, mindre rapporter och konferensmate-rial som förut publicerades i tryckt form publiceras ofta som enstaka webbsidor idag, ibland långt ner på webbplatserna. Via projekt som Internet Archive går det att lokalisera dessa dokument om adressen till webbplatsen finns kvar. Precis som när det gäller sökmotorer så har Internet Archive en slagsida mot Nord/Väst i arkivet beroende på att materialet samlas in via sökrobotar.

Referenser

Gidlöf, Håkan, 2001,”Africa-related information resources”, Information Development vol. 17: 2, ss. 115–116.

LaFond , Deborah M. och Walsh, Gretchen, editors (2004) Research, Reference Service,

and Resources for the Study of Africa. Binghamton, NY: Haworth Information Press

Leth, Göran och Thurén Torsten (2000). Källkritik för Internet. [Även elektronisk] Stock-holm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Tillgänglig: < http://www2.msb.se/upload/ Publikationsservice/KBM/Övrigt/Källkritik%20Internet%20spf.pdf >[2010-04-16].