Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till
Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Kommun Adress Box 5073 Postnummer 402 22 Ort Göteborg Postgironummer 625516-0 Kontonummer Projektnr 470314 Organisationsnummer 222000-0265 Kontaktperson Namn Lotta Wall Telefon 031-335 50 83 070 231 52 06 Fax 031-335 51 19 E-post Lotta.wall@grkom.se Finansiering Arbetsnamn
Kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC
Tidpunkt för start 1 jan 2010 Totalkostnad Sökt belopp 518 000 Annan finansiering --
Huvudmannens egen finansiering
Ca 1 500 000 Se under rubrik ”Hur ska arbetet planeras/utvecklas”
Har ansökan skett till annan --
Underskrift Ort och datum
Befattning Namnunderskrift
Namnförtydligande
Ort och datum Befattning
Namnunderskrift
Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 – kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC
Vad gäller ansökan
Socialstyrelsen har i sin rapport ”Social barnavård i förändring – slutrapport från BBIC-projektet” dragit slutsatsen att utsatta barns ställning stärks med BBIC.
Elva av Göteborgsregionens medlemskommuner har under tiden december 2008 till november 2009 beviljats utvecklingsmedel till tidiga insatser från Länsstyrelsen för att införa, utveckla och stödja ett systematiskt användande av systemet BBIC.
Denna ansökan gäller för tiden januari till december 2010 och söks för fortsatta aktiviteter för att införa, men framförallt utveckla och stödja ett systematiskt användande av BBIC i kommunerna.
Vilka behov finns i kommunerna
Socialtjänstens hantering av barnavårdsutredningar har under senare år satts i fokus. Socialtjänsten har kritiserats bl.a. för brister i handläggning och otydlighet vad gäller bedömningar om barns behov.
Samtidigt har antalet anmälningar till socialtjänsten ökat bl.a. som en följd av utökat samarbete med skola och polis. Även anmälningar från allmänheten har ökat, sedan en del ärenden fått kraftig massmedial uppmärksamhet.
Denna trend kan vi se generellt i Göteborgsregionens medlemskommuner. Barn som bevittnat våld har genom ny lagstiftning fått en starkare ställning som brottsoffer. Till det kommer kommunernas arbete med tillkommande målgrupper som exempelvis ensamkommande flyktingbarn och barn med funktionsnedsättning. Sett ur ett medborgarperspektiv finns det behov att stärka utsatta barns ställning. Kommunerna har det yttersta ansvaret att tillsammans med andra aktörer, särskilt hälso- o sjukvården, ansvara för detta.
Det finns också behov hos kommunerna att på övergripande, strategisk nivå skaffa sig en överblick och kunna följa upp sin verksamhet och på så sätt öka sina
möjligheter att ge utsatta barn rätt stöd och behandling.
Kommunerna behöver i större utsträckning använda sig av utprövade och enhetliga bedömningsinstrument inom den sociala barnavården som bygger på forskning. Senare års forskning om implementering visar entydigt att det krävs konsekventa satsningar under flera år och på flera plan för att nya arbetssätt ska få genomslag. För att BBIC ska bli en långsiktigt hållbart systematiskt arbete krävs att det blir både välkänt och välanvänt, och kommunerna behöver fortsatt stöd i det arbetet.
Sammantaget finns ett fortsatt behov hos kommunerna av en bärande och gynnande struktur för att införa men framförallt utveckla och stödja ett systematiskt användande av BBIC i kommunerna.
Mål med den planerade verksamheten
Visionen med BBIC är att de barn och unga som behöver socialtjänstens insatser ska ha samma chanser i livet som alla andra barn i samhället. BBIC sätter barnets behov i relation till föräldrarnas förmåga att tillgodose dem, samt faktorer i omgivningen. Målet med den planerade verksamheten är, som vid föregående ansökan, att stärka utsatta barns ställning genom bättre, tydligare och mer rättsäkra
barnavårdsutredningar.
Det gäller barn som befinner sig i missbruks-, vålds- eller andra riskmiljöer.
Målet är också att genom att elva kommuner gör ytterligare en gemensam ansökan kan kommunerna stötta varandra och utnyttja styrkan med ett regionalt samarbete. Göteborgsregionens medlemskommuner samarbetar i nätverk, projekt och
kompetensutveckling. Erfarenheten hittills är att samarbetet ger synergieffekter och ökar effektiviteten.
Målet är vidare att inom den sociala barnavården använda sig av utprövade och enhetliga bedömningsinstrument som bygger på forskning.
Ytterligare ett mål är att kunna överblicka och följa upp verksamheten på ett övergripande plan.
Hur ska arbetet planeras/utvecklas?
Arbetet planeras och utvecklas gemensamt av elva kommuner i Göteborgsregionen och det arbetet fortsätter bl.a. genom denna ansökan om utvecklingsmedel.
De deltagande kommunerna är Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
Kungsbacka kommun deltar också i planeringen och utvecklingen, men utan att söka medel eftersom de tillhör annat län.
Deltagande kommuner startade ett gemensamt utvecklingsarbete under 2006 och har kommit en bra bit på väg. Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, och Mölndal har permanenta licensavtal för BBIC, medan Partille, Stenungsund och Öckerö kommer att söka permanent licens inom kort.
Kommunernas BBIC-process har i flertalet kommuner lett till att man säkerställer implementering och kvalitetssäkring genom att BBIC-arbetet är en integrerad del
verksamhetens ordinarie resurser. Några av kommunerna satsar fortfarande särskilda personalresurser för införande och utveckling av BBIC.
Flertalet kommuner har avsatt 50 – 100% av en heltid för implementering av BBIC. Kommunerna avsätter under 2010 tillsammans ca 1 500 000 kr för ansvariga och utbildare i BBIC. Till det kommer utbildningskostnader utanför projektet enligt utbildningsplan, kostnader för nätverk m.m.
Hur har kommunerna organiserat införandet av BBIC?
All utbildning i BBIC-systemet anordnas av Socialstyrelsen, som också utfärdar och övervakar licenser.
Kommunernas utbildning i BBIC är systematisk och sker enligt särskild utbildningsplan.
Inom varje kommun finns lokala organisationer för BBIC med 1 – 3 BBIC-utbildare och en BBIC-ansvarig i respektive kommun. Oftast finns det också ansvarig för IT-systemet.
De BBIC-ansvariga har som regel en arbetsledande befattning. De har bl.a. ansvar för att sköta förankringen uppåt i organisationen och att BBIC-utbildningen och implementeringen drivs enligt Socialstyrelsens intentioner. De ansvarar för att utbildningsplanerna följs och vid behov revideras.
BBIC-utbildarna ansvarar för att utbilda övriga inom organisationen. De utbildar nyanställd personal och personal som återkommit i tjänst, och de handleder och ger råd och stöd till kollegorna i deras utredningar. De ansvarar också för information till samarbetspartners.
Kommunerna har etablerat och samlar regelbundet nätverk för BBIC-ansvariga och BBIC-utbildare. Inom kommunernas BBIC-nätverk tas ett gemensamt ansvar för att all ny personal utbildas i BBIC. De BBIC-ansvariga har beslutat att grundutbildning i BBIC ska genomföras varje termin. Kommunerna turas om att hålla i utbildningarna. Nätverket blir på så sätt en viktig plattform för Socialstyrelsens organisering av utbildningar.
Under 2010 är Kungsbacka ansvarig för en fem dagars utbildning under maj och juni. Antalet anmälda deltagare till dags dato är ca 25 stycken.
Det pågår även arbete med en ny utökad utbildningsplan för LSS-handläggare. Som i föregående ansökan är situationen sådana att kommunerna har kommit olika långt i sin implementering av arbetet med BBIC p.g.a. olika förutsättningar i
respektive kommun. Gemensamt för alla kommunerna är emellertid att de alla står inför en kritisk period i den långsiktiga implementeringen. All erfarenhet visar att denna period kräver uthålliga stödprocesser i form av t ex vidareutbildning, handledning och samordning.
Det mest avgörande för hur de ska lyckas är troligen arbetsledningens konsekventa stöd och efterfrågan av resultat. Genom att de flesta BBIC-ansvariga har en
arbetsledande funktion finns här goda förutsättningar att kunna stödja implementeringen av BBIC.
En av BBIC-utbildarna har idag en samordnande funktion och fungerar som
kontaktperson gentemot Socialstyrelsen. De BBIC-ansvariga behöver utvecklas och stödjas i sina uppdrag och from 1 dec 2008 har samordnaren kunnat sätta av särskild tid för uppdraget genom finansieringen från Länsstyrelsen.
Insatsområden/struktur
Arbetet har under 2008 och 2009 bl.a. utvecklats genom följande aktiviteter: Via tidigare projektmedel från Länsstyrelsen
- Samordnare för BBIC-nätverk i Göteborgsregionen
- Vidareutbildning av berörd personal, som är kopplad till BBIC, totalt 80 medarbetare
- Handledning/coachning för BBIC-utbildare Via kommunernas finansiering
- Vidareutbildning för BBIC-ansvariga och BBIC-utbildare - Tjänster för implementering och kvalitetssäkring av BBIC
Arbetet under 2010 behöver fortsatt utvecklas genom bl.a. följande aktiviteter: - Samordnare för BBIC-nätverk i Göteborgsregionen
- Handledning/coachning för BBIC-utbildare, vilket inkluderar coachning inför kommande steg med att vidareutveckla det systematiska arbetet
- Vidareutbildning av berörd personal, som är kopplad till BBIC
Vilka resurser behövs för 2010?
Vidareutbildning för berörd personal kopplad till BBIC Utbildning i barnsamtal (via Göteborgs Universitet)
ca 7 medarbetare/kommun, totalt 80 medarbetare 300 000 kr Vidareutbildning för BBIC-ansvariga och BBIC-utbildare
Handledning/coachning för BBIC-utbildare
Totalt 22 personer 50 000 kr
Samordnare för BBIC-nätverk i Göteborgsregionen
Motsvarande 25 % tjänst inkl sociala avgifter 14 000 kronor/mån 168 000 kr Totalt sökt belopp 518 000 kr
Kostnader i övrigt enligt kommunernas utbildningsplan 2010 och kostnader i samband med nätverksmöten m.m. tas inte upp i denna ansökan eftersom det hanteras av respektive kommun.
Samarbetspartner
Den viktigaste samarbetspartnern är Socialstyrelsen, som nationellt förvaltar BBIC och stödjer utvecklingsarbetet på olika sätt.
Socialstyrelsen garanterar också kvalitetsutvecklingen genom att bevilja och övervaka licensavtal.
Göteborgs universitet; utbildning i barnsamtal och Göteborgs stad Social Resursförvaltning; coaching av BBIC-utbildare.
I planeringen ingår FoU i Väst/GR, genom stöd i arbetet med regional studie. Studien är tänt att ge möjlighet till kompetensutveckling med forskarstöd.
Hur kommer utvärdering att ske 2010?
Utvärdering sker genom att Socialstyrelsen beviljar och övervakar licensavtalen för BBIC.
Kommunerna planerar att med FoU i Väst/GR som stöd genomföra en studie kring skolans uppfattning om BBIC-arbetet lett till förbättringar för den enskilde eleven.
Fortsättning efter avslutad bidragstid?
Införandet av BBIC i de berörda kommunerna fortsätter i den ordinarie verksamheten efter avslutad bidragstid.
