Plats och tid Folkets Hus, Hallsberg, måndagen den 23 september 2013 för sammanträde kl Sammanträdets inledning

(1)

HALLSBERGS KOMMUN KALLELSE

Kommunfullmäktige

Plats och tid Folkets Hus, Hallsberg, måndagen den 23 september 2013 för sammanträde kl 18.30

Ärenden 1 Sammanträdets inledning

2 Allmänhetens frågestund

3 Aktuell information

Avsägelser

4 Anh om entledigande från uppdrag som kommunrevisor, Kerstin Naeslund (S)

Fyllnadsval

5 Val av ersättare i miljö-, bygg- och myndighets- nämnden efter Malin Karlsson (S)

6 Val av ersättare i Björstorpshemmets minnes- fond efter Berndt Petersson (C)

7 Val av ersättare i kommunfullmäktiges valbe- redning efter Joacim Storm (M)

8 Val av kommunrevisor efter Kerstin Naeslund (S)

9 Val av ledamot och ersättare till Sydnärkes löne- nämnd

10 Investeringsplan 2014 - 2016

11 Reviderad investeringsbudget för 2013

12 Utökning av Sydnärkes lönenämnd

13 Hantering av motioner

14 Sponsringspolicy

15 Risk- och sårbarhetsanalys (RSA), Krislednings- plan, Verksamhetsplan, Krisinformationsplan

(2)

16 Förslag från kommuninvånarna

17 Ej besvarade motioner

18 Meddelanden

19 Ledamöternas frågestund

Hallsberg 2013-09-12

Ulf Ström

ordförande

(3)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Justerare Utdragsbestyrkande

KF §

Sammanträdets inledning

1. Öppnande av sammanträdet.

2. Upprop.

3. Utseende av två justerare tillika rösträknare.

4. Kallelse till och kungörande av sammanträdet 5. Fastställande av föredragningslista.

(4)

2013-09-23

KF § Dnr KS

Investeringsplan 2014 - 2016

Förslag till beslut i kommunfullmäktige

1. Investeringsnivåerna för 2014-2016 fastställs till 25 mkr för skattekollektivet exklusive bostäder i kv Kronan.

2. Låneskulden för den skattefinansierade verksamheten (exkl Kronan) ska minska med 20 mkr till 2016-12-31 genom 15 mkr lägre investeringskostnad under perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftsresultat.

3. Övriga regler kring investeringar fastställs enligt dokumentet

”Investeringsplan 2014-2016”.

Ärendet

Ekonomiavdelningen har i bifogat dokument lämnat förslag till investeringsplan för Hallsbergs kommun för 2014 – 2016.

Man skriver bl a så här:

Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54 mkr (inkl. avgiftskollektiven) Denna nivå är väl hög för en kommun i Halls- bergs storlek och dess ansträngda ekonomi. Låneskulden har under samma period ökat med 146 mkr, eller med drygt 10 000 kr per invånare. Det är därför önskvärt att investeringsnivån hamnar på en lägre nivå för att skapa ekonomiskt utrymme för att minska kommunens låneskuld.

Investeringarna föreslås delas mellan en reinvesteringsnivå som ligger fast för de olika nämnderna, samt en nivå för strategiska investeringar som prioriteras och diskuteras i budgetberedningen. En reinvestering är en årligen återkommande investering som nämnden själva kan disponera och prioritera. En strategisk investering prioriteras i budgetberedningen och avser investeringar av större dignitet som också syftar till att uppnå kommunens vision.

Investeringsramen för skattekollektivet, exklusive kv Kronan, ska vara högst 75 mkr under perioden 2014-2016, d v s ett snitt på 25 mkr/år.

Låneskulden för den skattefinansierade verksamheten ska minska med 20 mkr till 2016-12-31, genom 15 mkr lägre investeringsutgift under

perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftsresultat.

(5)

2013-09-23

Kommunstyrelsens förslag (KS § 103 2013)

Kommunstyrelsens förslag framgår ovan.

Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar

_________

(6)

Investeringsplan

2014-2016

(7)

2013-09-10

Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom

Investeringsnivåer

Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54 mkr (inkl. avgiftskollektiven) Denna nivå är väl hög för en kommun i Hallsbergs storlek och ansträngda ekonomi. Låneskulden har under samma period ökat med 146 mkr, eller med drygt 10 000 kr per invånare. Det är därför önskvärt att in- vesteringsnivån hamnar på en lägre nivå för att skapa ekonomiskt utrymme för att minska kommunens låneskuld.

Investeringarna föreslås delas mellan en reinvesteringsnivå som ligger fast för de olika nämnderna, samt en nivå för strategiska investeringar som prioriteras och diskuteras i budgetberedningen. En reinvstering är en årligen återkommande investering som nämnden själva kan disponera och prioritera.

En strategisk investering prioriteras i budgetberedningen och avser investeringar av större dignitet som också syftar till att uppnå kommunens vision.

Investeringsramen för skattekollektivet, exklusive Kv Kronan, ska vara högst 75 mkr under perioden 2014-2016, dvs ett snitt på 25 mkr/år. Låneskulden för den skattefinaniserade verksamheten ska minska med 20 mkr till 2016-12-31, genom 15 mkr lägre investeringsutgift under perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftsresultat.

INVESTERINGSPLAN 2014-2016 2

(8)

3

In v e s te rin g a r 2 0 0 0 -2 0 1 3

0 2 0 0 0 0 4 0 0 0 0 6 0 0 0 0 8 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0 1 4 0 0 0 0

2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 1 0 2 0 1 1 2 0 1 2 2 0 1 3

Tkr B u d g e t

U t fa ll

Bakgrund

Sedan 2000 har kommunen investerat över 700 mkr, varav nästan 130 mkr avser avgiftskollektiven VA och Avfall.

Ombudgeteringar mellan åren och revidering av investeringsbudgeten under åren har varit vanligt de sista åren, vilket skapar osäkerhet hos nämnderna och sämre planering, vilken investeringsbudget gäller och vad kommer att finnas nästa år? Vi behöver skapa en bättre och stramare struktur – men samtidigt ge förutsättningar för nämnderna att vara flexibla.

Ombudgetering och tilläggsbudgetering mellan åren skapar en överskjutning vilket gör att de planerade investeringarna inte hinner genomföras. Detta gör att investeringsbudgeten också revideras under pågå- ende år. Nämnderna blir osäkra på vilka investeringsanslag som kommer att finnas kvar vid årets slut, vilket kan leda till rädsla att påbörja vissa projekt.

Den höga investeringstakten avspeglas i den ökande låneskulden. En hög låneskuld påverkar våra möj- ligheter att låna till nya projekt. Vi blir också väldigt känsliga för ränteförändringar. Om räntan på våra rörliga lån ökar med 1% innebär det ca 1 mkr i ökade räntekostnader.

Investeringsbudget 2006-2013

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Tilläggsbudget er ing Ombudget ering Budget

(9)

Under åren 2000 till 2012 har vår låneskuld ökat med 146 mkr, eller drygt 10 tkr per invånare. 2003 gjordes en rekonstruktion av Hallbo, där kommunen fick överta lån och fastigheter på storleksordning- en 190 mkr. 2008 sjunk löneskulden med 222 mkr då Ahlsell beslöt sig för att köpa den fastighet man tidigare hyrt av handelsbolaget Nordhall. Kommunen fick tillbaka de pengar man lånat ut till Nordhall och löste då också det lån man haft för detta. Sedan 2009 har låneskulden fortsatta öka. Under 2012 vände dock trenden då man löste lån för ca 40 mkr med hjälp av de pengar kommunen fick från försälj- ningen av Alléskolan.

Vad är då en rimlig investeringsnivå? Ett vanligt mått är årets resultat tillsammans med årets avskrivningar, är det utrymme som finns för nya investeringar. Det innebär en nivå enligt den gula linjen i dia- grammet nedan. Den verkliga investeringsnivån är den röda linjen.

De budgeterade avskrivningar ökar till följd av 2000-taletes höga investeringstakt. Detta skulle enligt detta mått ge utrymme för en investeringsnivå om ca 35-40 mkr. Planperiodens resultatnivåer är svaga, och medger litet utrymme för oförutsedda händelser. Därför bör investeringsnivån sänkas till förmån för att kunna sänka vår låneskuld och ge bättre ekonomiska möjligheter i framtiden. Under planperioden är målet att sänka låneskulden med 20 mkr. Investeringsnivån bör därför under planperioden maxi- malt uppgå till75 mkr.

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Gjorda investeringar Årets resultat+avskrivningar

Låneskuld Mkr

0 100 200 300 400 500 600 700 800

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

(10)

5

I jämförelse med liknande kommuner har Hallsbergs kommun investerat ca 200 mkr mer under 2000- 2012. Denna jämförelse är inte helt rättvis — då nyckeltalet endast visar investeringsnivåer för kommunen och inte för koncernen. En kommun som har verksamhetsfastigheter tex i ett kommunalt bolag behöver inte själva investera i samma utsträckning. Tittar vi dock på kommunkoncernens låneskuld — ligger vi högst även här. Vår investeringsnivå har under 2000-talet varit väl hög ur ett ekonomiskt per- spektiv.

Vad är en investering?

En investering innebär att man kommer att nyttja det inköpta under längre tid än ett år och är därför i behov av att fördela utgiften på flera år. Detta för att spegla den faktiska kostnaden för varje år.

Enligt den kommunala redovisningslagens 6:e kapital 1§ är en anläggningstillgång en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Tillgång definieras i Rådet för kommunal redovisning (RKR)s rekommendation nr 11.1, som en resurs som kontrolleras till följd av inträffade händelser och som förväntas ge ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. Tillgång som inte är anlägg- ningstillgång ska klassificeras som omsättningstillgång.

Vissa investeringar är lätta att identifiera medan andra kräver lite mer analys och slutligen ett ställ- ningstagande. Det som i vissa fall är en drift kan i andra sammanhang klassas som en investering.

I de fall som hamnar i gråzonen mellan investering och drift ska en bedömning göras vid varje enskilt tillfälle. Vid ställningstagande i sådan frågor bör den lösning väljas som ger en så rättvisande bild som möjligt av kommunens verksamhet.

Nettoinvesteringar, totalt kommun kr/inv

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Hallsberg Liknande kommuner, övergripande, Hallsberg, 2012

(11)

För att klassas som en investering i Hallsbergs kommun skall följande tre kriterier vara uppfyllda:

1. Kostnaden överstiger 1/2 basbelopp (ca 20 000 kr) exkl moms.

2. Den ekonomiska livslängden ska vara minst 3 år 3. Det ska höja värdet på kommunens tillgångar

Det underlättar ibland att sätta en investering i sitt sammanhang — att man tänker i system: ett fönster är ingen investering— men att byta ut samtliga fönster på en fastighet till mer energieffektiva kan betraktas som en investering. Utifrån de tre tidigare kriterierna: 1. kostnaden överstiger ett halvt basbelopp, 2 den ekonomiska livslängden är minst 3 år och slutligen så höjer det värdet på kommunens till- gångar eftersom det är ett bättre fönster. Hade vi nöjt oss med de två första kriterierna skulle i teorin även ett tillräckligt stort antal toalettrullar kunna klassas som en investering!

Exempel Drift Investering

Gatubelysning Att byta ut en armatur här och där, för att den gått sönder är att betrakta som löpande underhåll och är således en driftsfråga.

När vi planerar att byta ut ett helt kvarter till högtrycksnatrium, är det värdehöjande samt sänker våra energikostnader. Detta är således en investering.

Fönsterbyte När vi byter ut ett fönster mot ett likvärdigt för att det gått sön- der är det fråga om en drift.

Ett planerat utbyte av enklare glas mot energisnålare på en hel fastighet är att betrakta som en investering.

Datorer o liknande datautrust- ning

Utbyte till en likvärdig dator med normal utveckling på pre- standa är en driftfråga.

Att byta ut en hel datasal eller att köpa in helt nya (alltså inte att er- sätta befintliga) kan betraktas som en investering.

Inventarier Utbyte av skrivbord eller möbler till likvärdigt är att betrakta som en drift.

Nyinköp i samband med ny verksamhet kan klassas som en investering.

Maskiner Mindre maskiner som understiger ett 1/2 basbelopp.

Maskiner över ett basbelopp är alltid en investering.

Underhåll Underhåll på våra fastigheter är en driftfråga.

Om underhållet är omfattande och dessutom värdehöjande i förhål- lande till det som fanns innan kan det betraktas som en investering.

Asfaltering av gata Potthållslagning och ny toppbe- läggning då den gamla slitits ut är att betrakta som en drift.

Nyasfaltering av gata betraktas som investering om detta medför en ändrad utformning av gatan.

(12)

7

Investeringsnivåer

Investeringarna delas i två delar: en reinvesteringsdel samt en strategisk del. Reinvesteringsdelen avser sådan investeringar som årligen återkommer men där objektet varierar. De strategiska investeringarna är sådan investeringar som är strategiskt och/eller principiellt viktiga för kommunen. I de strategiska investeringarna ingår exploateringar och fastighetsförvärv. Även nybyggnation/ombyggnation av fastigheter kan räknas som en strategisk investering. Det som ska känneteckna en strategisk investering är att den ej är årligen återkommande och att den syftar till att uppnå vår vision. En investering som överskrider det årliga anslaget för nämndens reinvestering kan också betraktas som en strategisk investering.

Reinvesteringsdelen sätts på nämndsnivå och ligger på samma nivå under hela planperioden. Respekti- ve nämnd beslutar och fördelar dessa medel mellan olika projekt. Detta för att dels ge nämnderna större planeringsförutsättningar då man vet vilken nivå som beviljas under perioden, samt att nämnden själv har möjlighet att omdisponera inom sin egen ram. Av dessa medel kommer ingen ombudgetering mellan åren att tillåtas – då nya medel kommer vid varje års början och nämnden själv har möjlighet att omdisponera mellan nämndens olika projekt. Med ombudgetering menas att flytta ett outnyttjat anslag i samband med bokslut mellan åren.

Avgiftskollektiven VA och Avfall ingår ej i dessa nivåer – utan hanteras i särskild ordning. Dock bör även dessa nivåer hållas på en låg nivå de närmaste åren eftersom även dessa investeringar påverkar kommunens låneskuld. I det här läget ligger också bostadsbyggandet vid kvarteret Kronan utanför ovan angivna investeringsnivåer.

Reviderad Reviderad

2012 2013 2014 2015 2016

Reinvesteringar

Kommunstyrelsen 8 463 5 246 6 700 6 700 6 700

Teknik- och plannämnden 3 163 3 258 5 000 5 000 5 000

Miljö- Bygg- och myndighetsnämnden 0 0 100 100 100

Kultur- och Utbildningsnämnden 664 1 625 1 000 1 000 1 000

Socialnämnden 1 618 1 000 1 000 1 000 1 000

Summa 13 908 11 129 13 800 13 800 13 800

Strategiska: 14 218 18 871 11 200 11 200 11 200

TOTALT SKATT 28 126 30 000 25 000 25 000 25 000

Kronan o Kopparslagaren 13 500 42 200 26 200

Avgitskollektiven Reviderad

2012

Reviderad 2013

2014 2015 2016

Reinvesteringar

Vatten och Avlopp 7 795 3 700 6 800 6 800 6 800

Avfall 535 1 000 3 000 3 000 3 000

Summa 8 330 4 700 9 800 9 800 9 800

Strategiska 105 900

TOTALT AVGIFT 8 435 5 600

(13)

Tanken med att ha två nivåer för investeringar är att de årligen återkommande reinvesteringarna inte ska behöva prioriteras i samma ordning som de större och mer strategiska. Om nämnden upptäcker att kommande års reinvesteringsnivå inte räcker bör man först prioritera om för att om möjligt komma ner i den tilldelad ramen. Går inte detta ska nämnden inkomma med ett äskande till budgetberedningen där man ber om att få delta i prioriteringarna bland de strategiska investeringarna. Detta ska ske under hös- ten, i samband med att investeringsbudgeten ska fastställas, se särskild tidsplan för budgetarbetet.

Tilläggsäskanden, strategiska investeringar och exploateringar kommer då att ställas mot varandra inom hela kommunen och möjliggör ett helhetsperspektiv.

Tidsperspektivet vad gäller investeringar bör vara minst tre år, gärna fem. Det innebär att totalsumman av investeringarna ska vara densamma, men att det mellan åren kan variera. Om en nämnd ser att man under år 1 inte har behov av hela sitt reinvsteringsanslag så ska detta utrymme läggas till de strategiska.

Samma nämnd har dock ett behov som överstiger sitt reinvesteringsanslag år 2, och bör då ha möjlighet att utnyttja det anslag man lämnade ifrån sig år 1. Detta under förutsättning att nämndens planering för hela planperioden inte överskrider nämndens totala reinvesteringsram.

Om nämnderna har önskemål om justering på reinvesteringsnivåerna mellan åren, eller har önskemål som över– eller understiger nämndens nivå under perioden ska detta lämnas in till ekonomikontoret senast den 10 oktober 2013. Eventuella tilläggsäskanden och/eller strategiska investeringar ska också lämnas in senast 10 oktober till ekonomikontoret.

Kapitalkostnader

De kapitalkostnader som en reinvestering generar ska nämnden själva stå för. Beslut om eventuell kom- pensation för kapitalkostnader för strategiska investeringar fattas i samband med beslut om övriga drift- kostnader till följd av sådan investering.

Förslag till beslut:

Att fastställa investeringsnivåerna för 2014-2016 till 25 mkr för skattekollektivet exkl bostäder vid kv Kronan

Att låneskulden för den skattefinansierade verksamheten (exkl Kronan) ska minska med 20 mkr till 2016-12-31 genom 15 mkr lägre investeringskostnad under perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftsresultat

Att övriga regler kring investeringar fastställs enligt dokumentet ”Investeringsplan 2014-2016”

Lizanne Byström Helena Luthman

Ekonomichef Ekonom

Ekonomikontoret

HALLSBERGS KOMMUN

(14)

9

Hallsbergs kommun 694 30 Hallsberg

Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582– 68 50 02 Hemsida: www.hallsberg.se E-post: kommun@hallsberg.se

(15)

2013-09-23

KF § Dnr KS

Reviderad investeringsbudget för 2013

Reviderad investeringsbudget 2013 fastställs enligt bilaga 1, 2013-08-21.

Ärendet

Ekonomiavdelningen har i bifogat dokument lämnat förslag till reviderad investeringsbudget för 2013.

Kommunfullmäktige fastställde 2012-12-17 budget för Hallsbergs kommun 2013 samt flerårsplaner för 2014 och 2015. I samband med detta beslut fastställdes investeringsbudgeten för år 2013-2015. En

revidering av investeringsbudgeten gjordes på kommunfullmäktiges möte 2013-03-25 efter avstämning i bokslutsarbetet för 2012 då önskemål inkom från nämnderna om möjlighet att använda investeringsmedel för år 2012 även år 2013.

Under året har ytterligare beslut fattats av kommunstyrelsen och kom- munfullmäktige vilket har lett till att investeringsbudgeten återigen be- höver revideras. Förslaget har tagits fram efter samtal inom kommunens ledningsgrupp för att prioritera om tidigare beslutade investeringsprojekt.

I förslaget har det tidigare beslutade investeringstaket för år 2013 inte överskridits.

_________

(16)

2013-08-22

Ekonomiavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 15/2013

Ekonomichef Kommunstyrelsen

Lizanne Byström Ekonom

Helena Luthman

Reviderad investeringsbudget för 2013

Kommunfullmäktige fastställde 2012-12-17 Budget för Hallsbergs kommun 2013 samt fler- årsplaner för 2014 och 2015. I samband med detta beslut fastställdes investeringsbudgeten för år 2013-2015. En revidering av investeringsbudgeten gjordes på fullmäktiges möte 2013- 03-25 efter avstämning i bokslutsarbetet för 2012 då önskemål inkom från nämnderna om möjlighet att använda investeringsmedel för år 2012 även år 2013.

Under året har ytterligare beslut fattats av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vilket har lett till att investeringsbudgeten återigen behöver revideras. Förslaget har tagits fram efter samtal inom kommunens ledningsgrupp för att prioritera om tidigare beslutade investeringsprojekt. I förslaget har det tidigare beslutade investeringstaket för år 2013 ej överskridits.

Ekonomiavdelningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att fastställa reviderad investeringsbudget 2013 enligt bilaga 1, 2013-08-21

HALLSBERGS KOMMUN Ekonomiavdelningen

Lizanne Byström Helena Luthman

Ekonomichef Ekonom

(17)

Bilaga 1

Sida 1

2013-08-21 Budget Justering

2013 2013-09-23 Kommentar

TOTALT HELA KOMMUNEN INVESTERINGSINKOMSTER

INVESTERINGSUTGIFTER Minskning

NETTOINVESTERINGAR Minskning

SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET KOMMUNSTYRELSE

INVENTARIER KOMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 0 200 Minskning 1 KOMMUNGEMENSAMT DATANÄT

RECEPTION 0 500 Minskning 2

BERGÖÖ-KVARTERET -300 200 Minskning till KUF 3 INKÖP MASKINER O FORDON -400

HISSAR

BRANDSKYDDSÅTGÄRDER -50 950 Minskning 4 ADM LOK OSPECIFICERAT 0

GEMENSAMT LÖNEKONTOR Ökning 5

TVÄTT- O STÄDMASKINER -150 ENERGISPARÅTGÄRDER -900

ÅTERVINNINGSSTATIONER 0 300 Minskning 6

SKOLOR YTTRE MILJÖ, LEKPLATSER -465

GATUKONTORET 0 Minskning 7

Minskning TEKNIK- OCH PLANNÄMND

LEKPLATSER -150 150 Minskning 8

INKÖP MASKINER O FORDON 0

TILLGÄNGLIGHETSANPASSNING -282 297 Minskning 9 MOTIONSSPÅR/UTEBAD -30 100 Minskning 10 UPPRUSTNING GATOR O VÄGAR 0

BROAR -274

VÄLKOMMEN SKYLTAR 0 ATTRAKTIVA STATIONER, KAMERA 0

RÄTT FART I STADEN 0 200 Minskning 11

UPPRUSTNING PÅLSBODA TORG -500

TRAFIKSÄKERHETSPROJEKT 825 Minskning 12

SPONTANLEKPLATS HBG TOALETT -83 -50 Ökning 13

RIKSVÄG 51 -300 -300 Ökning 14

GATUBELYSNING -100 100 Minskning 15

Exploatering

SMÅHUSOMRÅDEN SKÖLLERSTA 0 RALA II HBG Utgift

RALA II HBG Inkomst VIBYTORP II HBG Utgift

VIBYTORP II HBG Inkomst 0

Minskning KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMND

DATASYSTEM BIBLIOTEK -150

DATAINVESTERINGAR OCH TILLBEHÖR -150

PMO -100

BERGÖÖ-KVARTERET -200 -200 Ökning från KS 16 INVENTARIER OSPECIFICERAT

-200 Ökning 1 652

-37 252 4 500 -35 600 4 500

-1 381

-1 900

-1 550 -1 550

2 000 -7 096 2 600

-1 539

-1 870 1 252 -2 000

-5 876 1 322

-1 225 -1 825

(18)

Bilaga 1

Sida 2 SOCIALNÄMND

INKÖP BUSS 0

ARBETSTEKNISKA HJÄLPMEDEL -400

INVENTARIER, IT-STÖD MM -600 200 Minskning 17 200 Minskning

STRATEGISKA INVESTERINGAR

STRATEGISKA INVESTERINGAR Ökning

RÖRMOKAREN Ökning 18

SKÖLLERSTA FSK

FLYTTKARUSELL 0 Minskning 19

SKYLTAR -203

VISSBERGA Ökning 20

ÖVRIGT -600 -192 Ökning 21

TOTALT SKATTEFINANSIERAD VHT

Budget AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET 2013 TEKNIK- OCH PLANNÄMND

VA-kollektivet

SANERING VA-LEDNINGAR 0

AVLOPPSRENINGSVERK HBG Ökning 22

SKYLTAR VATTENSKYDDSOMR. ALLÉ -100 SKÖLLERSTA VA SMÅHUSTOMTER 0 VRETSTORP, HJORTKVARN VATTENVERK 0

HALLSBERG SALMAVVATTNING 0 Minskning 23

SKÖLLERSTA AVR 0

VRETSTORP AVR 0

AVLOPPSPUMPSTATIONER -400

VATTENPUMPSTATIONER 0

VRETSTORP VATTENVERK 0

BJÖRNHAMMAR VATTENRESERVOAR 0 Exploatering

VA EXPLOATERINGSOMRÅDEN 0

RALA II HBG Utgift -900 RALA II HBG Inkomst 400 VIBYTORP II HBG Utgift

VIBYTORP II HBG Inkomst 0 Avfallskollektivet

INKÖP SOPBIL 0 SKÄRMTAK VISSBERGA DEPONI 0

LAKVATTEN VISSBERGADEPONIN Minskning 24

INSAMLING MATAVFALL 0

Minskning

TOTALT AVGIFTSFINASIERAD VHT Minskning

-1 000

-14 203 -3 922 -7 900 -4 430 -4 200

2 000 -1 300 -1 300

-30 000

-1 600 -1 500

1 500

-2 000 -4 600

-1 000 4 500 -1 000 4 500 -5 600 4 500

(19)

Bilaga 1

Kommentarer till revidering av investeringsbudgeten 2013

Positiva tal innebär en minskning av anslaget, medan ett negativt tal innebär en ökning av utgiftsanslaget.

Nr Förändring Kommentar

1 200 Inventarier kommunstyrelseförvaltningen

Anslaget tas bort för 2013. I dagsläget finns inget definierat behov av inventarier för året.

2 500 Reception

Inga effekter mer än förskjutning av hela projektet. Detta innebär också att vi flyttar genomförandet av en ny

"kundtjänstorganisation" eller "medborgarkontor" på framtiden.

3 200 Bergöö-kvarteret

Anslaget delas mellan KS och KUN, och flyttas såldes från KS till KUN.

4 950 Brandskyddsåtgärder

Såvida vi inte får några föreläggande från myndigheterna så kan vi flytta anslaget till nästkommande år. Vi har också i viss mån möjlighet att nyttja det anslag som finns i den fond som avsatts pga lägre försäkringspremier för förebyggande åtgärder.

5 -1 550 Gemensamt lönekontor

Projektet pågår, men saknar idag anslag. Enligt de beräkningar som finns bedöms kostnaden för 2013 bli 1 550 tkr.

6 300 Återvinningsstationer

Vi får vänta, eller hitta enklare och billigare lösningar som kan hanteras i driften.

7 2 000 Gatukontoret

Eventuellt akuta åtgärder avseende tex ventilation kanske vi måste ta ändå. Ren anpassning för att skapa fler/andra arbetsplatser kan vänta.

8 150 Lekplatser

En justering av lekplatsplanen görs och det blir lekredskap i Hjortkvarn och Folkets park i Hallsberg som kommer att

genomföras under året. En översyn av de kommunala lekplatserna pågår för politiskt ställningstagande av eventuellt minska antalet lekplatser.

9 297 Tillgänglighetsansassning

Pågående projekt av tillgänglighetsanpassning är ombyggnation av trapp Stortorget samt ombyggnation av vissa övergångsställen i Hallsberg. Enligt plan- och bygglagen ska lätt avhjälpta hinder vara avhjälpta innan utgången av 2010. Detta är inte uppfyllt, prioritering görs efter en inventering från 2008 samt efter resurser.

10 100 Motionsspår/Utebad

Endast toaltettbyggnaden i Svennevad blir färdigställd i år.

11 200 Rätt fart i staden

Nya regler kring hastighetsbegränsningar i landet har införts.

Trafikverket gör en översyn på det statliga vägnätet. En översyn och en trafikanalys ”Rätt fart i staden” ska genomföras på det

(20)

Bilaga 1

Kommentarer till revidering av investeringsbudgeten 2013

kommunala vägnätet. Analysen kommer att göras tidigast 2014.

För att omskyltning ska kunna ske krävs anslag på 200 tkr samt i vissa fall även fysiska åtgärder på vägnätet.

12 825 Trafiksäkerhetsprojekt

Gång och cykelvägen Korsbergsgatan, Skolvägen- Egebyvägen i Sköllersta samt bussvändslinga med separat cyckelväg Krallgatan, genomförs inte under 2013. Dessa tre projekt har beviljats

statsbidrag med halva investeringsutgiften. Konsekvensen är att vi får gå in med en ny ansökan med risk för avslag 2014.

13 -50 Spontanlekplats HBG Toalett

För att färdigställa toalettbyggnaden vid spontanlekplatsen krävs ytterligare anslag på 50 tkr. Tidigare beviljat anslag var 100 tkr.

Ursprungskalkylen var på 400 tkr.

14 -300 Riksväg 51

Utgifter hänfört till detaljplaneändring i samband med

ombyggnad av riksväg 51. Utgiften motsvarar halva kostnaden, resterande del står Regionförbundet för.

15 100 Gatubelysning

Endast akut utbyte av ca 10 stolpar kan genomföras under året.

Kommunen har ca 5000 ljuspunkter och en långsiktig plan på utbyte av stolpar och armaturer ska upprättas. En översyn av de kommunala belysningarna där kommunen inte är väghållare pågår för politiskt ställningstagande och eventuellt minskning av

belysningsstolpar.

16 -200 Bergöö-kvarteret, KUN

Anslaget delas mellan KS och KUN, och flyttas således.

17 200 Inventarier, It-stöd mm, SN

Minskningen av anslaget innebär att mindre inventarier kan bytas ut under 2013. Det betyder att det kommer att fler behöver bytas ut under 2014.

18 -4 430 Rörmokaren

Etapp 2 av projektet Rörmokaren.

19 2 000 Flyttkarusellen

Detta projekt syftade till omflyttning av verksamheter. I dagsläget finns inga planer att genomföra detta under 2013, varför anslaget kan tas bort.

20 -1 300 Vissberga

Strategiskt förvärv av fastigheten Vissberga 14:2.

21 -192 Övrigt

Ökat utrymme för övriga strategiska investeringar.

22 -1 500 Avloppsreningsverk HBG

Justering mellan projekt, anslaget från Hallsbergs slamavvattning

(21)

Bilaga 1

Kommentarer till revidering av investeringsbudgeten 2013

överförs till Avloppsreningsverk Hallsberg.

23 1 500 Hallsberg slamavvattning

Justering mellan projekt, anslaget från Hallsbergs slamavvattning överförs till Avloppsreningsverk Hallsberg.

24 4 500 Lakvatten Vissbergadeponin

Bedömningen är att vi enbart kommer att aktivera 1 000 tkr under 2013, resterande beräknas genomföras under 2014.

(22)

2013-09-23

KF § Dnr KS

Utökning av Sydnärkes lönenämnd

1. Hallsbergs kommun antar det reviderade samarbetsavtalet Samverkansavtal för gemensam nämnd för lönesamverkan i Kumla, Askersunds, Lekebergs, Laxå och Hallsbergs kommuner, med bilaga innehållande ekonomisk reglering.

2. Hallsbergs kommun antar förslag till reviderat reglemente för Sydnärkes lönenämnd, att gälla från och med den 1 januari 2014.

Ärendet

Kommunstyrelsen har tidigare beslutat ansöka om medlemskap i den gemensamma nämnden Sydnärkes lönenämnd.

Värdkommunen Kumla har nu i bifogat material lämnat förslag på samarbetsavtal och reglemente, samt ekonomisk reglering.

_________

(23)

(24)

(25)

(26)

(27)

(28)

(29)

(30)

(31)

(32)

2013-09-23

KF § Dnr KS

Hantering av motioner

Kommunfullmäktige beslutar att motioner ska hanteras på det sätt som framgår nedan under förslaget.

Bakgrund

Kommunjuristen anför följande:

Ärenden i kommunfullmäktige får väckas på olika sätt. Ett av dem är genom motion från en ledamot eller från en ersättare som tjänstgör. En motion ska vara skriftlig och kan ges in till kansliet eller lämnas vid ett kommunfullmäktigesammanträde.

När en motion har inkommit anmäls den i kommunfullmäktige, som regelmässig remitterar den till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens beredning är i princip nödvändig för alla ärenden som ska behandlas i kommunfullmäktige.

Enligt hittillsvarande ordning har motioner beretts av kommun- styrelseförvaltningen, som har under arbetets gång har haft underhandskontakter med andra nämnder och förvaltningar i frågan. Därefter har ett förslag till svar skrivits, som efter beslut från ordföranden har förts upp på kommunstyrelsens dagordning för beredning inför beslut i kommunfullmäktige.

Förslag på framtida beredning av motioner

För att få en bättre beredning av motioner föreslås en ordning där respektive motion, efter att ha skickats från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen, regelmässigt skickas på underremiss till den nämnd vars verksamhetsområde den berör. Det är

kommunstyrelseförvaltningens och närmare bestämt kommundirektörens stabs ansvar att bereda ärenden. Det blir därför stabens uppgift att sköta denna hantering. Nämnden i fråga bör senast inom tre månader

återkomma med beslut i vilket förslag ges på hur motionen bör besvaras.

Kommundirektörens stab ska därefter, sedan kontakt har tagits med ordföranden i kommunstyrelsen, föra fram ärendet till beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Under beredningen i respektive nämnd, åligger det förvaltningschefen att vid behov söka samråd med kommundirektören och med övriga förvaltningschefer.

(33)

2013-09-23

_________

(34)

2013-09-23

KF § Dnr KS

Sponsringspolicy

1. Föreslagen sponsringspolicy fastställs.

2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att genom tillämpning av policyn fatta beslut om sponsring i varje enskilt fall. Kommun- styrelsen får delegera rätten att fatta beslut om sponsring.

3. Principiella förändringar av policyn ska beslutas av kommun- fullmäktige. Kommunstyrelsen får besluta om förändringar som inte är av principiell art.

Kommunstyrelsens beslut (under förutsättning att kommunfullmäktige fattar ovanstående beslut)

4. Näringslivschefen ges i uppdrag att fatta beslut om sponsring i enlighet med sponsringspolicyn upp till ett belopp om 10 tkr i varje enskilt fall. Beslut om sponsring mellan 10 tkr och 20 tkr fattas av näringslivschefen efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Beslut om sponsring över 20 tkr ska fattas av kommunstyrelsen.

5. När de avtal om sponsring som nu gäller, löper ut, ska en eventuell förlängning av dessa prövas mot bakgrund av den nya sponsringspolicyn.

6. Kommundirektören, chefen för teknik- och planförvaltningen och chefen för kultur- och utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att ta fram förslag till reviderade bestämmelser för före- ningsstöd i Hallsbergs kommun. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast i mars 2014 så att hänsyn kan tas till de nya reglerna i samband med beslut om ekonomiska ramar för budget 2015.

Ärendet

Kommunjuristen har i skrivelse lämnat förslag till sponsringspolicy.

KS § 107 forts

(35)

2013-09-23

Hur sponsring ska användas och till vilken kostnad, har aldrig fastställts i ett samlat sammanhang i Hallsbergs kommun. Be- greppet sponsring används med olika innebörd av olika organ och personer i den kommunala organisationen. Gränsen mellan sponsring och föreningsstöd är inte heller definierad.

Begreppet sponsring kan betyda olika saker. I skrivelsen avses i första hand de fall där Hallsbergs kommun ger resurser (i första hand pengar) till utomstående juridisk (eller i undantagsfall fysisk) person eller evenemang i utbyte mot fördelar i form av marknadsföring, good will eller utveckling i önskvärd riktning.

I dokumentet berörs också de fall där någon utanför kommunen vill sponsra kommunal verksamhet.

_________

(36)

2013-07-03 1 (4)

Handläggare Postadress Besöksadress Telefon E-post

Niklas 694 80 Hallsberg V:a Storgatan 14 0582-68 51 14 dir niklas.tiedermann@hallsberg.se

Tiedermann 0582-68 50 00 vx

070-240 93 15

Sponsringspolicy

I denna skrivelse lämnas motivering för och förslag till beslut om sponsringspolicy i Hallsbergs kommun

1. Föreslagen sponsringspolicy fastställs.

2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att genom tillämpning av policyn fatta beslut om sponsring i varje enskilt fall. Kommunstyrelsen får delegera rätten att fatta beslut om sponsring.

3. Principiella förändringar av policyn ska beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen får besluta om förändringar som inte är av principiell art.

Förslag till beslut i kommunstyrelsen (under förutsättning att kommunfullmäktige fattar ovanstående beslut)

4. Näringslivschefen ges i uppdrag att fatta beslut om sponsring i enlighet med sponsringspolicyn upp till ett belopp om 10 tkr kr i varje enskilt fall. Beslut om sponsring mellan 10 tkr och 20 tkr fattas av näringslivschefen efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Beslut om sponsring över 20 tkr ska fattas av kommunstyrelsen.

5. När de avtal om sponsring som nu gäller, löper ut, ska en eventuell förlängning av dessa prövas mot bakgrund av den nya sponsringspolicyn.

6. Kommundirektören, chefen för teknik- och planförvaltningen och chefen för kultur- och utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att ta fram förslag till reviderade bestämmelser för föreningsstöd i Hallsbergs kommun. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast den x så att hänsyn kan tas till de nya reglerna i samband med beslut om ekonomiska ramar för budget 2015.

Bakgrund

Hur sponsring ska användas och till vilken kostnad, har aldrig fastställts i ett samlat sammanhang i Hallsbergs kommun. Begreppet sponsring används med olika innebörd av olika organ och personer i den kommunala organisationen.

Gränsen mellan sponsring och föreningsstöd är inte heller definierad.

Begreppet sponsring kan betyda olika saker. I detta dokument avses i första hand de fall där Hallsbergs kommun ger resurser (i första hand pengar) till

(37)

2 (4)

utomstående juridisk (eller i undantagsfall fysisk) person eller evenemang i utbyte mot fördelar i form av marknadsföring, good will eller utveckling i önskvärd riktning.

I dokumentet berörs också de fall där någon utanför kommunen vill sponsra kommunal verksamhet.

Gränsdragning mot föreningsstöd

Hallsbergs kommun stödjer föreningar med verksamhet i kommunen. Detta stöd sker mot bakgrund av att det är kommunens uppfattning att ett livaktigt föreningsliv är till gagn för kommuninvånarna och hjälper till att uppfylla de övergripande visioner och mål som kommunfullmäktige har fastställt.

Föreningsstödet ska inte förväxlas med sponsring. Kommunens regler för föreningsstöd är i behov av en översyn. I detta dokument föreslås därför att kommundirektören och chefen för kultur- och utbildningsförvaltningen ska ges i uppdrag att ta fram förslag till reviderade bestämmelser för föreningsstöd i Hallsbergs kommun.

Övrigt

Genom sponsringspolicyn regleras alla former av sponsring för kommunens del. Den som vill inleda sponsringssamarbete med kommunen ska hänvisas till den beslutsgång som framgår av policyn. Detta är avsett att förebygga att den sponsringssökande ställer samma fråga om sponsring till olika delar av den kommunala organisationen. Genom att kanalisera sponsringsfrågorna till ett ställe garanteras likformighet och en större möjlighet att använda

sponsringsverktyget för att bidra till uppfyllandet av visioner och mål Under en övergångsperiod, innan konsekvenserna av policyn helt har slagit igenom, kommer det antagligen att uppstå en rad frågor som måste lösas efter hand. Den organisation som sedan tidigare har åtnjutit sponsring från

kommunen, kan inte räkna med att med automatik få sin sponsring också i fortsättningen. När nuvarande överenskommelser löper ut efter hand, måste en ny förfrågan om sponsring göras, och sedan prövas på nytt.

Undantag från policyn

Kommunstyrelsen har, med stöd av allmänna kommunalrättsliga principer, alltid möjlighet att besluta om undantag från policyn. Den sponsringssökande kan, mot bakgrund av samma principer, emellertid inte kräva en sådan

prövning.

---

(38)

3 (4)

Policy för givande av sponsring

Hallsbergs kommun får ge sponsring till fysik eller juridisk person eller till evenemang under följande förutsättningar:

1. Sponsringen ska bidra till att uppfylla kommunens visioner och mål.

2. Sponsringen ska ligga inom ramen för den kommunala kompetensen.

3. Sponsringen får inte ske av verksamhet som strider emot författning, kommunala visioner och mål eller i övrigt kan uppfattas vara ägnad att skada förtroendet för den kommunala verksamhets självständighet och oberoende.

4. Kostnaden för sponsringen ska ligga inom ramen för beslutad budget.

4. Näringslivschefen ges i uppdrag att fatta beslut om sponsring i enlighet med sponsringspolicyn upp till ett belopp om 10 tkr kr i varje enskilt fall. Beslut om sponsring mellan 10 tkr och 20 tkr fattas av näringslivschefen efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Beslut om sponsring över 20 tkr ska fattas av kommunstyrelsen.

Policy för mottagande av sponsring

Hallsbergs kommun får ta emot sponsring av fysik eller juridisk person under följande förutsättningar:

1. Sponsringen ska bidra till att uppfylla kommunens visioner och mål.

2. Sponsringen ska ligga inom ramen för den kommunala kompetensen.

3. Sponsringen får inte villkoras av motprestationer från kommunen som strider emot författning, kommunala visioner och mål eller i övrigt kan uppfattas vara ägnade att skada förtroendet för den kommunala verksamhets självständighet och oberoende.

4. Varje nämnd/styrelse beslutar mot bakgrund av ovanstående i vilken

omfattning och genom vilka typer av beslut, som sponsring kan tas emot i den egna verksamheten.

Gemensamma regler för givande och mottagande av sponsring

1. Skriftligt avtal ska upprättas mellan kommunen och den som sponsras/sponsrar.

2. Av avtalet ska bla följande framgå:

(39)

4 (4)

- det kommunala syftet med sponsringen - parternas åtaganden

- kommunens kostnad respektive intäkt för/av sponsringen - avtalets giltighetstid

3. Kommunstyrelsen ska varje år i samband med sin verksamhetsberättelse redovisa förekomsten av sponsringsavtal.

4. Respektive nämnd ska varje år i samband med sin verksamhetsberättelse redovisa förekomsten av mottagande av sponsring.

Niklas Tiedermann Kommunjurist

(40)

2013-09-23

KF § Dnr KS

Risk- och sårbarhetsanalys (RSA), Krisledningsplan, Verksamhetsplan, Krisinformationsplan

Kommunstyrelsens beslut

1. Verksamhetsplan 2013-2014 antas 2. Krisinformationsplan antas.

Förslag till kommunfullmäktige

3. Risk- och sårbarhetsanalys för Hallsbergs kommun fastställs.

4. Krisledningsplan för Hallsbergs kommun fastställs.

Ärendet

Hallsbergs kommun är i grunden en stabil och robust kommun där förmåga finns att leda kommunen om en extraordinär händelse skulle inträffa. Med krishantering menas åtgärder före, under och efter en kris.

Det förebyggande arbetet syftar till att bygga ett robust samhälle som klarar av att stå emot påfrestningar samt att skapa tillräckligt god krisledningsförmåga hos ansvariga aktörer.

En gång varje mandatperiod ska en Risk- och sårbarhetsanalys fastställas.

Den föreliggande Risk- och sårbarhetsanalysen, RSA, pekar ut händelser och olyckor som kan bli mycket allvarliga och drabba kommunen och kommunens invånare. Analysen ska ligga till grund för fortsatt säkerhets- arbete - att skapa en robust kommun.

En gång per mandatperiod ska även en Krisledningsplan fastställas. En Krisledningsplan ska vara ett stöd i arbetet med att leda en krissituation.

Under en kris ska berörda aktörer ha förmåga att leda och samordna insatser så att krisens verkningar minimeras. Till en Krisledningsplan (som inte redovisas tillsammans med planen) finns även en lista där personal från olika verksamheter och olika nivåer ingår. Förutom ledningspersonal finns personal från växel, serviceavdelningen, kommun- styrelseförvaltningen samt socialförvaltningen med. Allt för att vara kommunledningen behjälplig i en krissituation.

Även en Verksamhetsplan ska fastställas under en mandatperiod. Arbetet med krishantering stöds av statsbidrag där utbildning och övning tar stor plats och ska genomföras varje år med politiker och tjänstemän som del-

(41)

2013-09-23

tagare. Nytt är att en Verksamhetsplan ska upprättas där tänkta övningar och utbildningar tas upp. Därefter ska ett antal punkter i Verksamhetspla- nen kunna bockas av om allt gått som planerat.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen antar Verksamhetsplan 2013-2014

Kommunstyrelsen antar Krisinformationsplan för Hallsbergs kommun.

Kommunfullmäktige fastställer Risk- och sårbarhetsanalys för Hallsbergs kommun

Kommunfullmäktige fastställer Krisledningsplan för Hallsbergs kommun.

_________

(42)

Nerikes Brandkår - Krisberedskap

S Samverkan mellan kommunerna

Askersund, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Lindesberg och Nora

Nerikes Brandkår

Box 33600 Tfn: 019-20 86 50 info@nerikesbrandkar.se Org.nr: 22 20 00-1016

701 35 Örebro Fax: 019-20 86 55 www.nerikesbrandkar.se Plusgironr: 493 17 05-0

2013-07-05 Risk- och sårbarhetsanalys, Krisledningsplan, Verksamhetsplan

Hallsbergs kommun är i grunden en stabil och robust kommun där förmåga finns att leda kommunen om en extraordinär händelse skulle inträffa. Med krishantering menas åtgärder före, under och efter en kris. Det förebyggande arbetet syftar till att bygga ett robust samhälle som klarar av att stå emot påfrestningar samt att skapa tillräckligt god krisledningsförmåga hos ansvariga aktörer.

En gång varje mandatperiod ska en Risk- och sårbarhetsanalys fastställas. Den föreliggande Risk- och sårbarhetsanalysen, RSA, pekar ut händelser och olyckor som kan bli mycket allvarliga och drabba kommunen och kommunens invånare. Analysen ska ligga till grund för fortsatt säkerhetsarbete - att skapa en robust kommun.

En gång per mandatperiod ska även en Krisledningsplan fastställas. En Krisledningsplan ska vara ett stöd i arbetet med att leda en krissituation. Under en kris ska berörda aktörer ha förmåga att leda och samordna insatser så att krisens verkningar minimeras. Till en Krisledningsplan (som inte redovisas tillsammans med planen) finns även en lista där personal från olika verksamheter och olika nivåer ingår. Förutom ledningspersonal finns personal från växel, serviceavdelningen, kommunstyrelseförvaltningen samt social- förvaltningen med. Allt för att vara kommunledningen behjälplig i en krissituation.

Även en Verksamhetsplan ska fastställas under en mandatperiod. Arbetet med krishantering stöds av statsbidrag där utbildning och övning tar stor plats och ska genomföras varje år med politiker och tjänstemän som deltagare. Nytt är att en Verksamhetsplan ska upprättas där tänkta övningar och utbildningar tas upp. Därefter ska ett antal punkter i Verksamhetsplanen kunna bockas av om allt gått som planerat.

Förslag till beslut

* kommunstyrelsen beslutar anta Verksamhetsplan 2013-2014

* kommunfullmäktige fastställer Risk- och sårbarhetsanalys för Hallsbergs kommun

* kommunfullmäktige fastställer Krisledningsplan för Hallsbergs kommun I tjänsten

Ann Lagerlöf

Säkerhetskoordinator Nerikes Brandkår

(43)

2013-04-25

Hallsbergs kommun –

risk och sårbarhetsanalys

(44)

1 Sammanfattning

Hallsbergs kommun är i grunden en trygg och säker kommun att leva i. Kommunledningen har förmåga att leda kommunen i det dagliga arbetet såväl som vid krishantering. Det finns robusthet i kommunens tekniska system.

Med krishantering menas åtgärder före, under och efter en kris. Det förebyggande arbetet syftar till att skapa ett robust samhälle som klarar att stå emot påfrestningar samt att skapa tillräckligt god krisledningsförmåga hos ansvariga aktörer. Under en kris skall berörda aktörer ha förmåga att leda och samordna insatser så att krisens verkningar minimeras. Efter en kris skall det finnas resurser och förmåga, så långt det är möjligt, att återföra samhället till ”det normala”

Säkerhet kostar, som andra politikområden, pengar. Det är politikens uppgift att tilldela säkerhetsområdet, som andra verksamhetsområden, rimliga resurser. Vad som är rimligt kan alltid diskuteras. Skattebetalare vill å ena sidan leva i en säker kommun, å den andra betala

”rimligt höga skatter”. Politikens uppgift blir i verkligheten att fördela knappa resurser. Detta gäller även säkerhetsområdet.

Den föreliggande risk- och sårbarhetsanalysen, RSA, pekar ut händelser och olyckor i Hallsbergs kommun som kan bli mycket allvarliga (i säkerhetstermer – extraordinära) och drabba kommunen och kommunens invånare. Analysen skall ligga till grund för fortsatt säkerhetsarbete – att skapa en robust kommun samt att träna kommunens krisledningsförmåga om det extraordinära inträffar.

Ur analysen bör följande lyftas fram:

 El är den klart viktigaste ”varan” i kommunen. Utan el stannar Hallsberg. Blir ett elavbrott långvarigt (upp till en vecka) drabbar det främst äldre i äldreboenden och funktionshindrade i gruppboenden, om deras bostäder inte har reservkraft eller alternativt boende att flytta till. Elbortfall påverkar också samhällsviktiga områden som näringslivet, livsmedelsförsörjning, drivmedelsförsörjning, banktjänster dricksvattenförsörjning och transporter.

 Järnvägen och rangerbangården präglar Hallsbergs kommun. Tågolyckor i Hallsbergs tätort eller i någon av övriga tätorter, där järnvägen passerar centralt, kan bli mycket allvarliga.

 Brand i något av kommunens äldreboenden eller i något av ”punkthusen” i Hallsbergs tätort kan få allvarliga konsekvenser.

 Vid olyckor finns insatsmyndigheter som räddningstjänst, polis och akutsjukvården.

De larmas ut av SOS Alarm och tar ”första stöten”. Kommunledningens

krishanteringsförmåga är dock avgörande för den långsiktiga säkerheten i kommunen.

Kommunledningens krisledningsförmåga måste tränas regelbundet.

(45)

2 Innehållsförteckning

1. Övergripande beskrivning av Hallsbergs kommun 3 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 3

2.1 Bakgrund 3

2.2 Syfte 4

2.3 Mål 4

2.4 Metod 4

2.5 Avgränsningar 5

3. Övergripande beskrivningar av identifierade samhälls-

viktigta verksamheter inom kommunens geografiska område 5

3.1 Ansvarsförhållanden 6

4. Identifierade och värderade hot, risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 7

4.1 Kommunens riskbild 7

4.2 Riksinventeringslista 7

4.3 Extrema händelser 8

4.4 Olyckor 9

4.5 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 14

4.6 Antagonistiska hot och social oro 18

4.7 Sjukdomar 20

4.8 Riskmatris 21

4.9 Kritiska beroenden 29

5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära

händelser 31

5.1 Regionala och nationella samverkansformer 32

5.2 Personella och materiella resurser 32

6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär

händelse 33

6.1 Samhällsviktig verksamhet – definition 33

6.2 Samhällsviktig verksamhet i Hallsbergs kommun 34

6.3 Bedömningsnivåer 34

6.4 Förmågebedömning enl. fastställda indikatorer 34 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och

hantera identifierade risker som kan leda till en extra-

ordinär händelse 35

7.1 Bedömningsnivåer 35

7.2 Förmågebedömning enl. fastställda indikatorer 35 8. Genomförda och planerade åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och

sårbarhetsanalysens resultat 36

8.1 Genomförda åtgärder (verkliga och övningar) 36

8.2 Planerade åtgärder 37

8.3 Behov av åtgärder med anledning av den genomförda risk- och

sårbarhetsanalysen 38

Källförteckning 39 Bilaga 1 – karta över Hallsbergs kommun 40

(46)

3 1. Övergripande beskrivning av Hallsbergs kommun

Hallsberg är centralort i Hallsbergs kommun. Där finns kommunens administrativa centrum.

Centralorten växte fram i samband med att Västra stambanan, mellan Stockholm och Göteborg, anlades i mitten av 1800-talet. I Hallsberg förenas Västra stambanan (klar 1862) med järnvägen mot/från Örebro och Bergslagen. Hallsberg har Skandinaviens största

rangerbangård för järnvägstransporter. Många stora företag har sina centrallager i Hallsberg, nära järnvägen. Hallsberg sträcker sig från Närkeslättens södra kant i sydostlig riktning mot Södermanland och Östergötland. I kommunen finns också tätorterna Vretstorp och Östansjö, väster om centralorten, samt Sköllersta, Pålsboda, Svennevad och Hjortkvarn i öster och sydost. Huvuddelen av kommunens yta är täckt av skog. Sjöarna Tisaren och Sottern med närområden, är omtyckta friluftsområden. Hallsbergs centrala plats i Mellansverige markeras också av vikta vägstråk genom kommunen som Europaväg 20 från Stockholm till Göteborg, väg 50, Bergslagsdiagonalen, mellan norra och södra Sverige samt vägarna 51 och 52 från Mellansveriges inland till Sveriges ostkust. Göteborg och Norrköping är viktiga hamnstäder för Mellansverige. I Hallsberg kanaliseras också mycket av den el som produceras i

Norrlandsälvarna och som förs ner till Mellan- och Sydsverige i stora högspänningsledningar.

Hallsbergs kommun har drygt 15 000 invånare varav drygt 7 000 bor i tätorten Hallsberg.

Hallsbergs kyrka, som före stambanornas tid stod mitt i byn, återfinns numera några kilometer öster om centralorten.

2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Bakgrund

Hallsbergs kommun har sedan tidigare (år 2008) en väl genomarbetat risk- och

sårbarhetsanalys. I detta dokument omarbetas den dock och följer de riktlinjer som finns i MSB:s skrift Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser (utgiven 2011) samt förordning MSBFS 2010:6. När den förra risk- och sårbarhetsanalysen togs fram skedde det i nära samarbete med kommunledningen, kommunens olika verksamhetsgrenar, kommunala bolag, samverkande myndigheter samt privata aktörer. Så har skett även denna gång.

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid (2006:544) ger kommunerna ett helt annat ansvar för säkerheten i respektive kommun än tidigare. Allt elände som sker drabbar förr eller senare en eller flera kommuner. Det är i kommunerna vi människor bor och verkar. Kommunerna bildar golvet i samhället. Utifrån detta golv, i ett underifrånperspektiv, skall den framtida säkerheten byggas.

En extraordinär händelse är enligt lagtexten en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting.

Det bör poängteras att en kommun (lokal nivå) kan uppfatta en avvikande och allvarlig händelse som extraordinär medan regional nivå - länsstyrelsen, eller central nivå - regeringen, inte gör det. Enligt lagen (2006:544) har kommunen tolkningsföreträde inom eget område.

Den har också möjligheter att aktivera lagen om extraordinära händelser och därmed också aktivera krisledningsnämnden (som i regel utgörs av KS eller KS-au).

Enligt lagen 2006:544 skall en risk- och sårbarhetsanalys, så långt det är möjligt, peka ut de händelser som kan bli extraordinära om de drabbar kommunen

(47)

4 2.2 Syfte

Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är:

 att öka medvetenhet och kunskaper hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om risker som finns inom kommunens område och verksamheter

 att, så gott det går, peka ut de händelser som kan bli extraordinära

 att ge underlag för information till kommunanställda och kommuninvånare

 att ge planeringsunderlag för hur dessa risker, och eventuella konsekvenser om de utlöses, kan reduceras eller elimineras

 att stödja den fysiska planeringen

 att utifrån framtaget underlag utveckla förmågan att hantera framtida kriser

 att på sikt bygga ett tryggt och hållbart samhälle

2.3 Mål

Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem anges i den historiska

överenskommelsen (2004-06-23) mellan staten och dåvarande Svenska kommunförbundet (nu Sveriges kommuner och landssting) om primärkommunernas uppgifter och ersättning vid fredstida krishantering och kan sammanfattas i följande målbild:

 Kommunen skall ha goda kunskaper och en samlad bild om risker och sårbarheter inom kommunens ansvarsområde och verksamheter.

 Kommunen skall ha en risk- och sårbarhetsanalys.

 Kommunen skall ha en plan för hur risker och sårbarheter kan undanröjas eller minskas

 Kommunen skall ha en plan för hur konsekvenserna av en extraordinär händelse skall hanteras

 Kommunen ansvarar för att samordna alla aktörer inom eget område när det gäller krishantering, både avseende förberedelser och genomförande.

2.4 Metod

Risk- och sårbarhetsanalysen är en sammanställning av både en riskanalys och en sårbarhetsanalys. Riskanalysen redovisar ett förhållande mellan sannolikheten av att en oönskad händelse skall/kan inträffa och händelsens presumtiva konsekvenser. I en riskanalys kan varje risk värderas i ett diagram. Riskerna kan utifrån dessa värderingar rangordnas och prioriteras. Riskanalysen utgår från ett visst objekt.

Sårbarhetsanalysen klargör hur en risk som utlöses praktiskt påverkar omgivningen samt vilken förmåga som finns hos de administrativa system som skall hantera den. Sårbarhet beskrivs ibland lite förenklat som förhållandet mellan befintlig säkerhetsnivå å ena sidan och önskad säkerhetsnivå å den andra. Att det ofta finns en skillnad mellan befintlig och önskad säkerhetsnivå beror på att säkerhet, som all annan kommunal verksamhet, kostar pengar.

Politikens uppgift är, nästan alltid, att fördela knappa resurser. Det gäller även inom

säkerhetsområdet. Men vetskapen om en risk eller en viss sårbarhet är i sig en viktig kunskap för berörda aktörer.