• No results found

2007:62. Ingeborrarp. Antikvarisk kontroll, Emelie Petersson. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "2007:62. Ingeborrarp. Antikvarisk kontroll, Emelie Petersson. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2007:62

Ingeborrarp

Antikvarisk kontroll, 2007

Emelie Petersson

Regionmuseet Kristianstad

Landsantikvarien i Skåne

(2)
(3)

Rapport 2007:62

Ingeborrarp

- taktäckning

Antikvarisk kontroll, 2007 Rya socken Örkelljunga kommun Skåne län Emelie Petersson

(4)

Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

Kristianstad

Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad

Tel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02 Lund

Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund

Tel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39 www.regionmuseet.m.se

© 2005 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:62

ISSN 1651-0933

Omslagsfoto: Omlagt sti på boningshusets östra takfall. Foto Emelie Petersson Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

(5)

INGEBORRARP

Innehåll

Sammanfattning av utförda åtgärder 5

Administrativa uppgifter 5

Byggnadshistorik med relevans för ärendet 5

Utförda åtgärder 7

Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 10

Övriga handlingar med relevans för ärendet 10

Bildbilaga 11

(6)

Ingeborrarp ligger utmed E4 ca 10 km sydväst om Örkelljunga.

Örkelljunga kommun

(7)

Ingeborrarp - taktäckning

5

Sammanfattning av utförda åtgärder

I år har en tredjedel av det östra takfallet på boningshuset vid Ingeborrarp lagts om med halm. Stiet motsvaras i bredd av byggnadens timrade mittparti och täck- tes sedan 1970-talet av vass, de två omgivande stina lades om föregående år.

Halmen binds likt förra året med björkvidjor som skördats och bearbetats av går- dens rustmästare Kenneth Oscarsson.

Det går att läsa om de två senaste årens taktäckningsarbeten på Ingeborrarp i följande antikvariska kontrollrapporter; Taktäckning av Ingeborrarpsgården, Inge- borrarp 1:4, av Mattias Burman, rapport nr: 2005:113, Ingeborrarpgården- takomlägg- ning, av Mattias Burman, rapport nr 2006:80.

Administrativa uppgifter

Objekt Ingeborrarp, Ingeborrarp 1:4

Socken Rya

Kommun Örkelljunga

Länsstyrelsens beslut 2007-05-02, dnr 432-24562-07, 434-53597-06

Regionmuseets dnr K12.20-179-07, 1109

Byggherre/beställare Örkelljunga hembygdsförening

Entreprenör Knadriks kulturbygg

Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad genom Emelie Petersson

Byggnadstid v.38 – v.41

Slutbesiktning 2007-10-12

Byggnadshistorik med relevans för ärendet

Ingeborrarpsgården var tidigare ett arrendeboställe under Bjersgårds gods och var bebott in på 1950-talet. Sedan de sista invånarna flyttat ut övertogs arrendet av boningshuset av Örkelljunga hembygdsförening 1954 och ett år senare genom- fördes en första relativt omfattande restaurering då bland annat en ny timmer- vägg uppfördes på boningshusets sydsida, tapeter togs ned och sticketaket ersat- tes med halmtak. Ca 10 år senare övertogs även arrendet av stallbyggnaden samt tillhörande åker- och ängsmark.

1980 köptes gården tillsammans med en bit mark av Örkelljunga kommun och året därefter förklaras gården som byggnadsminne. Byggnaderna tillsammans med ca 1,5 ha förvärvades sedermera av hembygdsföreningen för en symbolisk summa. Utöver detta arrenderar man idag ytterligare mark. Markerna hålls öppna genom bete och föreningen odlar även egen halm för att använda vid taktäckning.

(8)

Ingeborrarp - taktäckning

6

Kring gårdsplanen ligger idag tre byggnader, boningshus i väster, ett stall mittför och en logbyggnad i söder. Bebyggelsen härstammar från 17- och 1800-talen.

Under 1950-talet revs en fjärde logbyggnad från tidigt 1900-tal placerad i söder.

Boningshuset är av sydgötisk typ och består av ett knuttimrat mittparti, ryggås- stuga, och på var gavel, härbergshus, i skiftesverk. Vid en jämförelse mellan foto- grafier från 1921 och 1954 framgår att boningshuset täckts av ett stråtak som mellan dessa år har ersatts av ett sticketak. Den ursprungliga taktäckningen antas dock ha varit torv, vilket baseras på spår funna vid restaureringen på 1950-talet.

Vid denna restaurering gjordes en återgång till stråtak genom läggning av halm som sedan under 1970-talet byttes ut mot vass. 2005 täcktes det västra takfallet om med halm bunden med ståltråd och 2006 ersattes två tredjedelar av det östra takfallets vasstäckning med halm som bands med björkvidjor. Årets arbeten avser nytäckning av resterande del av vasstaket, dvs mittpartiet. Återigen skall bindning utföras med björkvidjor.

Sedan taktäckning med halm tagits upp igen på Ingeborrarpsgården har det gett positiva följdeffekter. Genom att halm odlas av föreningen själva brukas marken i anslutning till gården, vidare är bindning med björkvidjor ett tidsödande arbete vilket inneburit att hembygdsföreningen fått engageras och därmed har kunskapen kring tekniken spridits vidare. En slana med knutna vidjor har även tillverkats för demonstration av tekniken för besökare vid gården.

Situationsplan som visar byggnadernas placering vid Ingeborrarp, byggnaden som är överstru- ken med ett kryss revs under 1950-talet. Plan av Ulla Andersson 1956, ur Regionmuseets arkiv.

(9)

Ingeborrarp - taktäckning

7

Utförda åtgärder

Kenneth Oscarsson i arbete med att tvinna björkvidjor som skall användas vid taktäckningen.

Bilderna visar den mödosamma bearbetningen av björkvidjorna som måste göras innan täckningsarbetet kan komma igång. Björkvidjorna har hämtats på de mar- ker som föreningen arrenderar och har sedan skörden legat i vatten för att inte torka. Den beräknade åtgången är 5 vidjor per löpmeter läkt. Inledningsvis barkas vidjan vilket ses på den första bilden och därefter tar själva tvinningen vid.

Föregående år koktes vidjorna för att sedan tvinnas för hand men med årets uppfinning blir arbetet mer effektivt och enligt Kenneth även bättre utfört. An- ledningen är att han med vevens hjälp dels ökar tempot dels orkar tvinna hela vidjan ända ner på den grövre delen av stammen. När vidjan är klar läggs den åter i vatten i väntan på användning, sista bilden nedan till höger.

(10)

Ingeborrarp - taktäckning

8

Kärvarna förvaras i östra längan, stallet, i väntan på att de skall användas.

Halmen som används till taktäckningen odlas på arrenderad mark ett stycke från själva gården. Halmen är egenhändigt sådd, skördad och tröskad, det senare med hjälp av en inlånad långhalmströska från Glimmebodagården utanför Brösarp.

Vid tröskningen tas utsäde tillvara för sådd nästkommande år, vilket gör gården självförsörjande avseende taktäckningsmaterial.

Rågen odlas på en yta motsvarande ungefär ¾ tunnland och uppskattnings- vis resulterade årets skörd i 220 stycken kärvar. Tillsammans med ytterligare ca 100 stycken som fanns kvar sedan förra året har det täckt årets behov av halm.

Hasselkäpparna som används till rafter är likt björkvidjorna skördade i trakten, dock inte på föreningens arrenderade mark.

Takkonstruktionen på aktuellt parti av byggnaden består delvis av bilade sparrar och läkt av sågade halverade granslanor. Från 1950-talets renovering finns en notering om att sparrar byttes ut vid övergången från sticketak till halmtak.

Befintlig vasstäckning var bunden i underlaget med ståltråd och rivningsarbetet har gjorts av aktiva i hembygdsföreningen. Läkten var i bra skick och varken komplettering eller ytterligare infästning var nödvändig att göra. Däremot var ca en meter av skäggläkten längst åt norr dålig och har ersatts med en återanvänd granslana.

Då halmstråna hade en tendens att vika sig vid användning av vragan lades halmen tjockare än normalt och jämnades till med handen istället för med verk- tyg. När stråna justerats och rätt taklutning hade erhållits bands raften ned med ytterligare vidjor och fixerade på så sätt halmen. Avslutningsvis skars sedan taket ned till önskad tjocklek, vid takfoten 31 cm.

(11)

Ingeborrarp - taktäckning

9

På första bilden syns läkten i form av sågade halverade granslanor. Till höger har halmstråna fixerats i rätt läge genom att raften binds ned med ytterligare vidjor.

Ryggaträna har setts över vid tidigare omtäckningar och befanns vara i gott skick.

Samtliga kunde återanvändas. Vindskivan och solbrädan i norr var kraftigt röt- skadade och har bytts ut liksom täckbräderna nedanför skorstenen. Nya delar i fur har tagits fram av rustmästaren. Bräderna har sågats ut till dimensioner som överensstämmer med befintliga förlagor. Vid infästning av kompletterande delar har blankspik använts. Vindskivan kommer att rödfärgas och skorstensbräderna strykas med linolja.

Bilderna visar från vänster ny del av takskäggsstödet respektive nya skorstensbräder.

(12)

Ingeborrarp - taktäckning

10

Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder

Med årets arbeten har nu hela boningshuset på Ingeborrar 1:4 försetts med halm- täckning. Genom återinförandet av bindning med vidjor har ytterligare ett steg tagits mot bruket av traditionella material på gården. Då bindning med björkvid- jor är ett tidsödande arbete har det inneburit att rustmästaren har fått engageras och därmed har kunskapen kring tekniken spridits vidare. Denna kunskap kan sedan förmedlas vid visning av gården.

Föreningen producerar själv sin halm samt tar fram björkvidjor och rafter vilket är mycket positivt. Förutom värdet av bruket av lokalt framtaget material hålls traditionen vid liv vilket har ett stort pedagogiskt värde. Odlingen tillsam- mans med betesdriften håller även det omgivande landskapet öppet.

Övriga handlingar med relevans för ärendet

2006-10-18 Örkelljunga hembygdsförenings bidragsansökan 2007-01-26 Regionmuseets yttrande angående bidragsansökan 2007-05-02 Länsstyrelsens beslut angående tillstånd och bidrag 2007-10-16 Regionmuseets intyg över utförda arbeten

Lund 2007-10-19 Emelie Petersson

(13)

11

Bildbilaga

På fotografiet syns att det östra takfallet på boningshuset är uppdelat på tre stin. Bilden bör vara tagen vid början av 1900-talet innan byte till spån sker. Fotografi ur Regionmuseets ar- kiv.

Nylagt sti på boningshuset.

(14)

Regionmuseets rapportserie 2007

Kulturmiljö

Förkortningar:

AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport

AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning

AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation

DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

1. Hässleholms filfabrik, AK, Henrik Borg, 2005 – 2006 2. Barsebäck kyrka, Barsebäcks sn, FU, Lars Salminen, 2002

3. Hovdala slott hus E, L329-förstärkningsåtgärder, Brönnestads sn, AK, Kristina Nilén 2006/2007 4. Tånga kvarn, Välinge sn, AK och DK, Henrik Borg, 2004-2005

5. Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka, Kiaby sn, AK & FU, Jan Kockum, 2004& 2006

6. Kävlinge gamla kyrka, 8 ½ sekler av hemligheter, Byggnadsarkeologisk undersökning, Petter Jansson, 2005 7. Tåstarps kyrka, Tåstarps sn , AK, Lotta Eriksson, 2006-2007

8. Sankt Ibb gamla kyrka, BAD & FU, Cecilia Pantzar & Lars Salminen, 2003-2004 9. Vä kyrkogård – gammal och ny, Vä sn, FU, Tony Björk, 2006

10. Härlövs industriområde boplats och grav, N Åsum och Kristianstad, AU&FU&UN, Helén Lilja, 1999-2005 11. Heliga Trefaldighetskyrkan – restaurering av fönster, AK, Helena Nilsson, 2005

12. Gånggriften i Odarslöv, Odarslöv sn, UN, Anders Edring, 2006 13. Källna kyrka, Källna sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson , 2007 14. En kongemoseboplats i Yngsjö, AU & FU, Anders Edring, 2006

15. Börringe kyrkogård – ”…ett verkligt fridens rum i skuggan av lummiga trädkronor.”, Börringe sn, Svedala kommun, DK, Helena Nilsson, Lotta Eriksson, Cissela Olsson och Åsa Jakobsson, 2005-2006

16. Östra Ljungby kyrka, Östra Ljungby sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, 2007 17. Södervidinge kyrkogård, Södervidinge sn, DK, Lotta Eriksson, 2007

18. Sankt Mikaels kapell i Helsingborg, UN, Lars Salminen, 2004 19. Skånska ruinvårdsprojektet, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005-2006 20. Virke kyrkogård, Virke sn, DK, Lotta Eriksson, 2007

21. Några arkeologiska undersökningar i Åhus, Åhus sn, FU & AK, Jan Kockum, 1996 – 2004 22. Kulturreservat i Skåne -en översiktlig utredning , Paul Hansson, 2007

23. S:t Jörgen i Åhus. Åhus 30:5. Åhus sn, FU, Jan Kockum, 2007

24. Bronsåldersbrunnar i Näsby, Kristianstad, UN, Tony Björk, 2006 – 2007 25. Stora Harrie kyrkogård, Stora Harrie sn, DK, Lotta Eriksson, 2007

26. Österslöv gamla prästgård, Österslövs sn, AK, taktäckning, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007

27. Månstorps gavlar- säkringsarbeten, V Ingelstad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg & Henrik Borg, 2007 28. Skarhults slott - vårdplan, Skarhults sn, PJ, Kristina Nilén, 2006-2007

29. Tjörnarps kyrka, Tjörnarps sn, AK, Lars-Göran Strömbom, Mia Jungskär & Lotta Eriksson, 2003-2004 30. Universitetet 2, f.d. Anatomen, Värdebeskrivning 2007, BD, Henrik Borg 2007

31. Bäckaskog slott L356 – renovering av västra längans fasad och tak, samt nytillverkning av grindar, AK, Kristina Nilén, 2006 32. Korsbackakyrkans kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, 2007

33. Kust och historia i Skåne – En förstudie med naturperspektiv, PJ, Åsa Jakobsson, 2007 34. Sporrakulla gård – tak- och timmerarbeten, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 35. Rivning på gång, norra kyrkogården i Lund, AK& BD, Petter Jansson, 2007

36. Röddinge kyrka utvändig renovering, Röddinge sn, AK, Petter Jansson 2006 37. Flädie kyrka utvändig renovering, Flädie sn, AK, Petter Jansson 2006 38. Hallamölla, Eljaröds sn, AK, Emelie Petersson, 2007

39. Kävlinge gamla kyrkas kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, 2007 40. Magnaröds stenvalvsbro, Östraby socken, AK, Jimmy Juhlin Alftberg 2007

41. Stora Herrestad säteri - antikvarisk förundersökning, huvudbyggnaden, Stora herrestads sn, AF, Kristina Nilén, 2006 42. Arilds missionshus - fönsterrenovering, AK, Helena Nilsson, 2007

43. Öllsjö by - Fastigheten Öllsjö 33:2, Skepparslöv sn, FU, Jan Kockum, 2007 44. Ausås församlingshem, Ausås sn, AK, Emelie Petersson, 2007

45. Nämndemansgården, Sankt Ibbs sn, AK, Emelie Petersson, 2007

46. Lilla Harrie kyrkogård, Lilla Harrie sn, DK, Lotta Eriksson & Katarina Olsson, 2007 47. Öllsjö 67:1, Skepparslöv sn, UN, Catherine Svensson, 2006

48. Stiby kyrka – läkatarunderbyggnad, Stiby sn, AK, Helena Nilsson, 2007 49. Glimmebodagården, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson, 2007 50. Hustoftagården, Väsby sn, AK, Emelie Petersson, 2007

51. Östra Vemmerlövs kyrka, Östra Vemmerlöv sn, AK, Helena Nilsson, 2005-2006 52. Åkerbergska huset - fönsterrenovering, Höganäs sn, AK, Helena Nilsson, 2007 53. Villa Larsbo - fönsterrenovering, Brunnby sn, AK, Helena Nilsson, 2007

54. Tomelilla byagård, murstocksrenovering, Tomelilla sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 55. Hässleholms kyrka - utvändiga arbeten, Hässleholms sn, AK, Helena Nilsson, 2006 – 2007

56. Ekestad folketspark - vård- och underhållsplan, Österslövs sn, VP, Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson, 2007 57. Gammelgård, Sälshög 112:2, Tryde sn, DK, Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson, 2007

58. Uppåkra kyrka - arkeologisk schaktningsövervakning, Uppåkra sn, FU, Lars Salminen, 2007

(15)

59. Nymö 8:17 - restaurering av ladugårdstak, Nymö sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg 2007 60. Hus och härdar i Edenryd, Ivetofta sn, Bromölla. FU 2007. Tony Björk.

61. Bondrumsgården, timmer- och takarbeten, Fågeltofta son, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 62. Ingeborrarp, Rya sn, AK, Emelie Petersson, 2007

(16)

References

Related documents

Regionmuseet Kristianstad ingår i en stiftelse, som bildats av Region Skåne, Kristianstads kommun och Skånes Hembygdsförbund. Museets basutställningar finns i Kristianstad. Till

Detta gäller dock inte alla branscher, hotell- och restaurang uppger i högre grad en negativ utveckling i den här enkätomgången än i den förra (80 procent jämfört med 70

Om möjligt redovisas resultat för båda mätperioderna... Företagets huvudsakliga verksamhet/branschtillhörighet

Hur stor risk tror du det finns att företaget kommer att varsla/säga upp personal inom de närmaste 6 månaderna på grund av

Sedan en ansökan om tillstånd inlämnats till länsstyrelsen för prövning fattar länsstyrelsen beslut om tillstånd, under förutsättning att åtgärderna kan godtas från

I alternativ Nollplus bedöms det vara möjligt att nå målstandarden 100 km/h på delen från norr om Här- löv till förbi Karpalund samt från norr om Färlöv till Bjärlöv,

En sådan förlängning binder ihop Öllsjö med Härlöv, ökar till- gängligheten till Öllsjö och är en förutsättning för de planerade verksamhetsområdena (G) mel- lan Öllsjö

Inom fastigheten finns en icke undersökt skärvstenshög och boplatslämningar från yngre romersk järnålder (båda ingår i fornlämning Västerås 506:1) varför