PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter. Västmanlands län

(1)

PROGNOS hösten 2010

Arbetsmarknads- utsikter Västmanlands län

2011

(2)

Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Västmanlands län 2

Innehållsförteckning Sid

S

AMMANFATTNING

... 3

S

TÄMNINGSLÄGET BLAND FÖRETAG I LÄNET

... 4

N

ÄRINGSGRENAR

... 6

U

TBUDET AV ARBETSKRAFT

... 11

A

RBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER

... 13

A

RBETSLÖSHETENS STRUKTUR

... 15

A

RBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR

... 16

Y

RKESBAROMETER

... 19

(3)

Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Västmanlands län 3

Sammanfattning

Uppåt på arbetsmarknaden

En rad indikatorer pekar uppåt och vittnar om en bred återhämtning på arbetsmarknaden i Västmanlands län. Bland annat är efterfrågan på arbetskraft åter stark, vars- len på en låg nivå samtidigt som företagen förväntar sig en fortsatt stark efterfrågeut- veckling framöver. Detta vittnar om en återhämtning på bred front som bedöms ha en positiv inverkan både på sysselsättning- en och på arbetslösheten i länet. Lägg där- till att Sveriges ekonomi är stark och be- räknas växa med 5,4 procent i år, vilket ytterligare förstärker den ljusa bild som målas upp i höstens prognos. År 2011 be- räknas visserligen BNP-tillväxten dämpas något men trots det beräknas Sveriges ekonomi växa med knappt 4 procent.

Oro för omvärldskonjunkturen

Trots den mycket positiva ekonomiska utveckling som bevittnats den senaste tiden i Sverige, och som beräknas fortgå under nästa år, så finns det en oro för omvärlds- konjunkturen. USA har svårt att få igång sin ekonomi och flera av EMU-länderna brottas med stora budgetunderskott. Ett flertal av dessa länder vidtar nu kraftfulla åtgärder för att åter komma på rätsida med sina budgetunderskott. Dessa åtgärder som till exempelvis sänkta löner för de statsan- ställda kommer i sin tur att sänka, inte bara den inhemska efterfrågan, utan riskerar även på sikt ha en viss dämpande effekt på den svenska exportindustrin.

Bedömningen i föreliggande prognos är dock att denna problembild inte smittar av sig och 2011 kommer således bli ett starkt år i Västmanland vilket de prognostiserade sysselsättningssiffrorna visar.

Arbetskraften ökar

Arbetskraften bedöms öka både under innevarande och under nästa år.¹ En fallande efterfrågan på arbetskraft brukar leda till att antalet personer som står till arbetsmarknadens förfogande krymper, då fram- förallt många söker sig till studier. När lä-

1 Arbetskraften i föreliggande prognos summeras av antalet sysselsatta samt inskrivna arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd hos Arbets- förmedlingen. Åldersgruppen som avses i rapporten är genomgående personer 16-64 år.

get på arbetsmarknaden förbättras och möjligheterna att få ett jobb ökar väntas åter fler söka sig till arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetskraften i Västmanlands län ökar med 400 personer under innevarande år och med 200 personer år 2011. Arbets- kraften ökar till följd av ett förbättrat arbetsmarknadsläge som får fler att söka sig till arbetskraften, denna effekt är särskilt tydlig innevarande år. Den fort- satta minskningen av tidigare sjukskrivna som nu ställer sig till arbetsmarkan- dens förfogande bidrar också till arbets- kraftsutbudets expansion.

Antalet sysselsatta ökar under 2010 och 2011…

Den oväntat starka utvecklingen på arbetsmarknaden leder till att Arbetsför- medlingen reviderar tidigare sysselsätt- ningssiffror.

Under innevarande år bedöms syssel- sättningen i länet öka med 900 personer. Det är en kraftig revidering jämfört med den bedömning som till exempel gjordes i prognosen våren 2009 då den ekonomiska krisen var som djupast och sysselsättningen bedömdes minska med 2 900 personer. Revideringen vittnar om den starka utvecklingen på arbetsmarknaden som också leder till att sys- selsättningen 2011 ökar med 1 400 personer, vilket även det är en upprevide- ring jämfört med Arbetsförmedlingens senaste prognos, våren 2010.

… och arbetslösheten minskar

Förbättringen på arbetsmarknaden leder till att arbetslösheten minskar under innevarande år med 500 personer för att uppgå till 7,9 procent av befolkningen (16-64 år). Under 2011 beräknas arbets- lösheten minska med 1 200 personer för att totalt uppgå till 7,2 procent av befolkningen (16-64 år).

Utmaningar på länets arbetsmarknad

 Motverka brist på arbetskraft genom att minska strukturarbetslösheten.

 Höjt arbetskraftsdeltagande bland utlandsfödda.

(4)

4 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Västmanlands län

Stämningsläget bland företag i länet

Stark efterfrågan de senaste 6 månaderna En stor andel av företagen anger att efter- frågan på deras varor och tjänster varit stark under det senaste halvåret. Nettotalen hösten 2010 för respektive näringsgren vittnar också om en bred uppgång i efter- frågan jämfört med svaren i Arbetsförmed- lingens intervjuundersökning både hösten 2009 och våren 2010.

Framtidsoptimism råder för det kommande året

Totalt 47 procent av företagen i Arbetsför- medlingens intervjuenkät bedömer att ef- terfrågan på deras varor och tjänster kom

mer att öka under de kommande 6 måna- derna.

Starkast optimism råder inom näringen privata tjänster där nettotalet uppgår till 56, vilket är en svag ökning jämfört med nettotalet våren 2010. Motpolen till privata tjänstesektorn är jord- och skogsbruk där nettotalet uppgår till -20.

Företagens bedömning på längre sikt, det vill säga 6-12 månader, visar att hälften av företagen tror på en fortsatt ökning av ef- terfrågan på deras varor och tjänster. Net- totalen är positiva inom alla näringar, och då framförallt inom byggnadsverksamhet, industri samt privata tjänster som visar upp nettotal på 45 eller högre.

Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning

Senaste 6 månaderna Kommande

6 månader 6-12 månader framöver Höst

2009 Vår

2010 Höst

2010 Höst 2009 Vår

2010 Höst

2010 Höst 2009 Vår

2010 Höst 2010 Jord- och skogsbruk 11 25 40 22 50 -20 44 50 20 Byggnadsverksamhet -8 0 56 0 54 28 41 56 45 Industri -40 21 57 25 56 46 50 62 47 Privata tjänster 6 21 40 36 54 56 52 58 56

Totalt -6 19 45 28 53 47 49 57 50

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar under perioden 20 september-24 oktober

Lediga platser

Antalet nyanmälda lediga plaster till Ar- betsförmedlingen är en god indikator på efterfrågan på arbetskraft.

Säsongs- och trendrensade siffror visar att antalet nyanmälda platser började minska redan under tredje kvartalet 2007, det vill säga ungefär ett år innan den stora varselvå- gen drabbade länet. Att antalet nyanmälda lediga platser började minska redan 2007 tyder på att arbetsgivarna i ett tidigt skede började känna av den vikande efterfrågan på deras varor och tjänster.

Sedan juli 2009 är trenden åter positiv vad gäller antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Sedan december samma år har dock antalet nyanmälda platser ökat i en avtagande takt, vilket kan tyda på

att efterfrågan på arbetskraft i länet börjar kulminera.

Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2010. Sä- songs- och trendrensade värden

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Källa: Arbetsförmedlingen

(5)

Kapacitetsutnyttjande

Den högre efterfrågan på företagens varor och tjänster återspeglar sig även i företa- gens bedömning över hur mycket produktionen kan öka innan det krävs rekrytering av arbetskraft. Ett högt kapacitetsutnyttjande skapar förutsättningar för en fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft framöver.

Kapacitetsutnyttjandet i företagen är högre nu än under både hösten 2009 och våren 2010.

Totalt 25 procent av företagen i Arbets- förmedlingens intervjuenkät anger att produktionen inte kan öka utan att det krävs rekrytering av arbetskraft. Vidare anger 38 procent av företagen att produk-

tionen kan öka med högst 1-10 procent innan mer arbetskraft behöver rekryteras.

I synnerhet näringarna byggnadsverksamhet och industrin visar upp ett högt kapacitetsutnyttjande. Totalt 41 procent av byggnadsföretagen i Arbetsförmedlingens intervjuenkät uppger att produktionen inte kan öka utan att det behövs anställa mer personal. En tredjedel (33 procent) uppger att produktion kan öka med högst 1-10 procent. I industrin är det 26 procent av arbetsgivarna som uppger att produktionen inte kan öka utan rekrytering av arbetskraft. Totalt 38 procent av industrifö- retagen uppger att produktionen kan öka med högst 1-10 procent.

Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn

0 procent 1-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk 20 60 20 0 0

Byggnadsverksamhet 41 33 20 4 2

Industri 26 38 16 14 6

Privata tjänster 18 38 24 10 11

Totalt 25 38 20 9 8

Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal.

Tabellen anger andelen arbetsställen som anger att produktionen kan öka med 0 procent, 1-10 procent och så vidare.

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

Rekryteringsproblem

Andelen arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret har ökat i länet.

En oväntad snabb återhämtning på arbetsmarknaden brukar ofta leda till att bristtendenser uppstår på arbetsmarknaden. Brist på arbetskraft är den faktor som har störst potentiell negativ inverkan på den förstärkning av arbetsmarknaden som nu sker i länet.

Vår dialog med arbetsgivarna visar att 21 procent upplevt brist på arbetskraft under de senaste sex månaderna. Det är 6 procentenheter högre än i våras.

Jämfört med företagens svar i Arbets- förmedlingens intervjuundersökning både hösten 2009 och våren 2010 har brist på arbetskraft ökat påtagligt inom näringen byggnadsverksamhet, vilken även är den näring som även uppger högst kapacitetsutnyttjande. Totalt 41 procent av företagen inom byggnadsverksamhet anger att man

upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Inom näringen privata tjänster är det 20 procent som uppger upplevd brist på arbetskraft det senaste halvåret, även det är en högre andel än jämfört med Ar- betsförmedlingens två föregående inter- vjuundersökningar, hösten 2009 och vå- ren 2010.

Tabell 3: Andel arbetsgivare som har angett att man upplev t bris t på a rbetskraft de t s enaste halvåret

Höst 2009 Vår

2010 Höst 2010 Jord- och skogsbruk 0 25 20

Bygnadsverksamhet 10 6 41

Industri 9 10 11

Privata tjänster 12 14 20 Offentliga tjänster 18 28 25

Totalt 12 15 21

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

(6)

Varsel

Antalet personer berörda av varsel om upp- sägning är en god indikator på företagens nuvarande efterfrågan på deras varor och tjänster, men även på deras framtidstro. I takt med förbättringen av arbetsmarknaden i Västmanlands län har även antalet personer som varslats om uppsägning minskat drastiskt.

Både under 2008 och 2009 präglades länet av omfattande varsel. Enbart under fjärde kvartalet 2008 varslades drygt 2 100 personer om uppsägning för att sedan minska under första och andra kvartalet 2009 då cirka 1 500 respektive 1 300 personer varslades om uppsägning.

Antalet personer varslade om uppsägning är nu åter nere på en låg nivå i länet. Var- selvågen dämpades redan under tredje kvartalet 2009 och därefter har antalet som varslats om uppsägning uppgått till i ge-

nomsnitt 70 personer per månad. Hittills i år har 590 personer varslats om uppsäg- ning.

Tabell 4: Antal varslade personer per år

År Antal varslade

2001 1 450

2002 1 794

2003 2 846

2004 1 687

2005 1 988

2006 1 168

2007 835

2008 2 713

2009 3 308

2010 (t.o.m. oktober) 590 Källa: Arbetsförmedlingen

Näringsgrenar

Arbetsförmedlingen bedömer att syssel- sättningen i länet ökar både under innevarande såväl som nästa år. Under innevarande år beräknas sysselsättningen växa med 900 personer. Under 2011 beräknas en starkare sysselsättningstillväxt till följd av fortsatt stark utveckling i flera näringar, däribland industrin. Även byggnadsverksamheten och privata tjänstesektorn väntas gå starkt. Sysselsättningen ökar därmed under 2011 med 1 400 personer.

Tabell 5 : Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden

Kvartal 4

2010 Kvartal 4 2011 Jord- och skogsbruk   Byggnadsverksamhet   Industri   Privata tjänster   Offentliga tjänster  

Totalt +900 +1 400

Jord- och skogsbruk

Jord- och skogsbruk är en liten näring som sysselsätter omkring 1 600 personer. Det motsvarar 1,4 procent av alla sysselsatta i länet.² I Arbetsförmedlingens intervjuun- dersökning uppgår nettotalet för efterfrå- gan under de gångna sex månaderna till 40.³ Arbetsgivarna i jord- och skogsbruk bedömer att efterfrågan kommer att minska det kommande halvåret då nettotalet för efterfrågan uppgår till -20. Bedömningen

2Enligt SCB:s AKU (Arbetskraftsundersökning) kvartal 3 2010

3 Nettotalet är summan av andelen företag som bedömer en positiv utveckling av verksamheten minus andelen som bedömer en negativ utveckling.

är emellertid mer positiv för det därpå följan- de halvåret då nettotalet uppgår till 20.

Kapacitetsutnyttjandet i jord- och skogsbruk är visserligen högt men Arbetsförmed- lingens bedömning är dock att antalet sysselsatta inom näringen kommer vara i stort sett oförändrat under prognosperioden.

(7)

Industri

Industrin drabbades hårt av krisen

Industrin är en viktig näring i Västman- lands län. Antalet sysselsatta inom näring- en uppgick under kvartal 3 i år till knappt 22 000 personer.⁴ Det motsvarar 18,5 procent av alla sysselsatta i länet.

Industrin drabbades hårt av den vikande efterfrågan. Detta framgick tydligt i Ar- betsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 då hälften av arbetsgivarna inom industrin angav att efterfrågan på deras varor och tjänster minskat under det gångna halvåret.

Den vikande efterfrågan hade även en negativ inverkan på antalet sysselsatta inom näringen. Mellan första kvartal 2009 och 2010 minskade antalet sysselsatta inom industrin med knappt 4 000.⁵

Efterfrågan har vänt – framtidsoptimism råder

Industrin upplever åter en ökad efterfrå- gan. Tidigare erfarenheter visar att åter- hämtningen efter en djup nedgång åter- speglar sig först inom industrin. Redan under våren 2010 uppgick nettotalet inom industrin till 56 och optimismen var ännu starkare i bedömningen på lite längre sikt.

Efterfrågan inom industrin är fortsatt stark vilket visar sig i Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning. Andelen arbetsgivare inom industrin som uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster ökat de senaste sex månaderna uppvisar ett nettotal på 57. Vidare är framtidsopti- mismen fortsatt stark vad gäller bedöm- ningen för det kommande året. För de kommande sex månaderna uppgår nettotalet till 46 och för de därpå följande sex månaderna uppgår nettotalet till 47.

Högt kapacitetsutnyttjande

Den starka efterfrågan inom industrin visar sig genom ett högt kapacitetsutnyttjande. Många företag anger att produktionen går på högvarv. I Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning uppger 26 procent av de tillfrågade arbetsgivarna inom industrin att produktionen inte kan

4 Enligt SCB:s AKU (Arbetskraftsundersökning) kvartal 3 2010

5Ibid.

öka överhuvudtaget utan nyrekrytering av arbetskraft. Knappt 40 procent av arbetsgivarna uppger att produktionen kan öka med högst 1-10 procent innan mer personal be- hövs. Andelen som uppger att produktionen kan öka med över 30 procent uppgår till 6 procent, vilket ytterligare förstärker bilden av att flertalet av företagen inom industrin går på högvarv.

Än så länge ingen brist på arbetskraft

Andelen arbetsgivare inom industrin som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret är fortsatt lågt, om än ökande. Det är naturligt då sysselsättningen inom industrin minskade till följd av den vikande efterfrågan, och det därmed finns en buffert av ledig arbetskraft med efterfrågad kompetens när utvecklingen vänder. I Arbets- förmedlingens intervjuundersökning uppgav 11 procent av arbetsgivarna inom industrin att de upplevt rekryteringsproblem, vilket är lägre än övriga näringar i länet. Denna andel har dock ökat med 2 procentenheter sedan hösten 2009.

Nu ökar antalet sysselsatta

En stark efterfrågan, ett stigande kapacitetsutnyttjande och små rekryteringsproblem i kombination med en fortsatt stark efterfrågan på svenska industrivaror framöver leder till att antalet sysselsatta inom industrin ökar relativt starkt under prognosperioden.

Byggnadsverksamhet

Näringen sysselsätter knappt 10 000

Näringen byggnadsverksamhet sysselsätter cirka 10 000 personer i Västmanlands län.

Det motsvarar ungefär nio procent av samtliga sysselsatta i länet.⁶

Antalet sysselsatta inom byggindustrin minskade inte nämnvärt under den ekonomiska krisen, utan har sedan kvartal 4 år 2008 legat kring cirka 10 000.⁷

Stark efterfrågan inom bygg

Efterfrågan inom byggindustrin är stark, vilket återspeglar sig i Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning. Efterfrågan inom byggindustrin under de gångna sex må- naderna uppvisar ett nettotal på 56. Företa-

6 Enligt SCB:s AKU (Arbetskraftsundersökning) kvartal 3 2010

7 AKU, kvartalsdata kvartal 4 2008-kvartal 3 2010

(8)

gens bedömning för det kommande året vad gäller efterfrågan på deras varor och tjänster är positiv. Dock bedöms efterfrå- gan vara något svagare under de kommande sex månaderna fram till vårkanten, vilket visar sig genom ett lägre nettotal på 28.

Bedömningen för det därpå följande halv- året, det vill säga 6-12 månader framöver, är att efterfrågan åter ökar, vilket ett nettotal på 45 illustrerar.

Högt kapacitetsutnyttjande

Många arbetsgivare inom byggindustrin anger ett mycket högt kapacitetsutnyttjande. Totalt 41 procent av arbetsgivarna inom näringen anger i Arbetsförmedling- ens intervjuundersökning att produktionen inte kan öka överhuvudtaget utan att rekrytering av arbetskraft sker. Vidare anger 33 procent att produktionen inte kan öka med mer än 1-10 procent utan att personalstyrkan måste utökas.

Tydliga signaler om brist på arbetskraft Signalerna om brist på arbetskraft har bli- vit tydliga i byggindustrin sedan Arbets- förmedlingens intervjuundersökning i vå- ras. Då angav 6 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft vid re- kryteringsförsök det gångna halvåret. Den andelen har ökat markant sedan vårens intervjuer. Totalt 41 procent av arbetsgivarna uppger nu att de har upplevt brist på arbetskraft under det gångna halvåret. Den mycket starka efterfrågeutvecklingen den senaste tiden i kombination med en liten buffert av arbetslösa inom näringen för- klarar den snabbt växande matchnings- problematiken i byggsektorn. Ingen annan näring i länet uppger så tydliga rekryteringsproblem som byggindustrin, se vidare tabell 3.

Goda förutsättningar för sysselsättningstill- växt

Det finns goda förutsättningar för att nästa prognosår kommer bli gynnsamt för byggindustrin. Ett flertal stora byggprojekt har de senaste månaderna påbörjats i länet, samtidigt som utvecklingen pekar mot att investeringsvolymen inom byggindustrin kommer att öka under 2011.⁸

Det finns emellertid faktorer som kan dämpa den positiva utveckling som nu

8 Prognos för riket som helhet från Sveriges Bygg- industrier.

präglar näringen, däribland den växande problematiken för företagen att finna rätt kompetens vid rekrytering. De snabbt växan- de rekryteringsproblemen inom näringen kompliceras ytterligare av att kapacitetsutnyttjandet inom byggindustrin är högt och många potentiella rekryteringar beräknas ske redan vid en låg produktionsökning vilket implicerar fortsatt stigande arbetskraftsbrist.

Arbetsförmedlingens bedömning är dock att sysselsättningen inom byggindustrin i länet ökar. Ett högt kapacitetsutnyttjande och ett förväntat starkt byggår 2011 leder till en sys- selsättningstillväxt, trots matchningsproblem på arbetsmarknaden.

Privata tjänster

Privata tjänster sysselsätter flest i länet

Den privata tjänstesektorn är den näring som sysselsätter flest i länet. Enligt SCB:s arbets- kraftsundersökning för kvartal 3 2010 uppgår antalet sysselsatta inom näringen till 49 000.

Det motsvarar ungefär 42 procent av det totala antalet sysselsatta i länet.

Den privata tjänstesektorn är den näring som påverkades minst av den globala vikande efterfrågan med start hösten 2008. Syssel- sättningsdata visar att antalet sysselsatta inom näringen har ökat under de senaste kvartalen. I synnerhet är uppgången tydlig inom handel och finansiell verksamhet och företagstjänster.⁹

Positivt stämningsläge i privata sektorn

Ett nettotal på 40 vittnar om att många arbetsgivare inom den privata sektorn uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat under det gångna halvåret. Framförallt uppger många företag inom handel och transport att efterfrågeutvecklingen har varit positiv.

Flertalet av företagen i den privata tjänste- sektorn bedömer också att efterfrågeläget kommer att vara fortsatt starkt under det kommande året. Bedömningen för de kommande sex månaderna uppvisar ett nettotal på 56 och för de därpå följande sex månader- na är nettotalet oförändrat, vilket är i linje med företagens svar i vårens prognos men mer optimistiskt än hösten 2009.

Vid den framtida bedömningen av efterfrå- geutvecklingen är handel och transport fort-

9 Enligt SCB:s AKU (Arbetskraftsundersökning) kvartal 3 2010

(9)

satt positiva. Men även hotell och restau- rang, information och kommunikations- verksamheter samt verksamheter inom ekonomi, juridik och teknik bedömer en positiv efterfrågeutveckling framöver.

Många företag har lediga resurser

Kapacitetsutnyttjandet är fortfarande relativt lågt i den privata tjänstesektorn. Före- tagens bedömningar av kapacitetsutnyttjandet är i linje med deras bedömningar i våras. Kapacitetsutnyttjandet inom den privata tjänstesektorn är överlag lägre än i de andra näringarna.

Knappt 20 procent av företagen i den privata tjänstesektorn kan inte öka produktionen överhuvudtaget utan att behöva anställa mer personal. Det är en något högre andel än i vårens prognos. Knappt 40 procent av företagen uppger att produktionen kan öka med högst 1-10 procent innan personalstyrkan måste utökas Fler upplever brist på arbetskraft

Andelen företag inom privata tjänstesek- torn som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det gångna halvåret har ökat sedan vårens intervjuer. I Arbetsför- medlingens senaste intervjuundersökning är det 20 procent av företagen som anger att de upplevt brist på arbetskraft under de senaste sex månaderna. Det är en ökning med 6 procentenheter sedan i våras. Men jämfört med övriga näringar i länet är det endast industrin som anger ett lägre bristtal

Sysselsättningstillväxt att vänta

Det finns en rad faktorer som talar för en god utveckling i den privata tjänstesek- torn. En stark ekonomisk tillväxt under prognosperioden, fallande arbetslöshet och stigande sysselsättning samt en positiv stämning bland hushållen med medföljan- de hög privat konsumtion talar för en god sysselsättningstillväxt i den privata sektorn.

Arbetsförmedlingens bedömning är såle- des att antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn kommer att fortsätta öka under prognosperioden.

Offentliga tjänster

Antalet sysselsatta har minskat

Den offentliga tjänstenäringen sysselsätter cirka 32 000 personer, eller drygt 30 procent av samtliga sysselsatta i länet. Antalet sysselsatta i den offentliga tjänstesektorn har trendmässigt minskat sedan ett par år tillbaka. Sysselsättningsminskningen i samband med den ekonomiska krisen blev emellertid inte så omfattande som tidigare befarats. En gynnsammare arbetsmarknad med lägre ar- betslöshet än vad som förutsågs, riktade statsbidrag till kommuner och landsting har bidragit till det positivare utfallet. Sysselsätt- ningsminskningen i den offentliga tjänstesek- torn mellan första kvartal 2009 och 2010 uppgår till 1 100 personer. Nedgången under denna period var framförallt stor i den kommunala sektorn där antalet sysselsatta minskade med 3,7 procent.¹⁰

Oförändrad efterfrågan det senaste halvåret Vår dialog med de offentliga verksamheterna visar att tjänsteproduktionen i de flesta verk- samhetsområden varit oförändrad de senaste sex månaderna. Drygt 60 procent av företrä- darna från de offentliga verksamheterna uppgav en oförändrad tjänsteproduktion under det senaste halvåret. Vidare anger 20 procent att tjänsteproduktionen har ökat. Dessa resultat ligger i linje med svaren i vårens prognos, men är något positivare än svaren hösten 2009.

Bedömningen för det kommande halvåret är något positivare. Knappt 25 procent av företrädarna i den offentliga sektorn bedömer att efterfrågan kommer att öka. Den andelen är dock lägre vid bedömningen för 6-12 må- nader framöver, då 16 procent bedömer en ökad efterfrågan.

Brist på arbetskraft

Andelen företrädare i de offentliga verksamheterna som upplevt brist på arbetskraft har minskat något sedan i våras. I höstens inter- vjuundersökningar uppgav 25 procent av fö- reträdarna att de upplevt svårigheter att hitta rätt kompetens under det senaste halvåret.

Det är 3 procentenheter lägre än i vårens in-

10 SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik (KS).

SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) visar på en något större sysselsättningsminskning. Fördelen med KS är att sysselsättningsutvecklingen redovisas fördelat på kommun, landsting och stat.

(10)

tervjuer. Men det är ändå högt i jämförelse med övriga näringar där enbart byggindustrin uppger ett högre bristtal.

Stiltje i sysselsättningen i den offentliga sektorn

Arbetsförmedlingens intervjuer visar att de offentliga verksamheterna planerar fortsatt återhållsamhet framöver. Den ekonomiska utvecklingen sätter ramarna för verksamhetens utveckling, vilket många gånger gör sektorn svårbedömd.

Lägg därtill konkurrensen från privata alternativ inom utbildning och vård och omsorg, vilka är verksamheter inom den privata tjänstenäringen som bedömer en relativt stark efterfrågeutveckling under prognosperioden.

Arbetsförmedlingen bedömer att syssel- sättningsminskningen den senaste tiden kommer att upphöra och antalet sysselsatta i den offentliga tjänstesektorn kommer att vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Detta till följd av framförallt ett förbättrat arbetsmarknadsläge som genererar högre skatteintäkter.

Den kommunala verksamheten

Växande barnkullar

Antalet barn i åldrarna 1-5 år har ökat i länet sedan 2007. Denna uppgång har även noterats i åldrarna 6-9 år. En stor andel av barn i dessa åldrar är inskrivna i barnomsorgen.¹¹

Den demografiska utvecklingen med växande barnkullar i åldrarna 1-9 år av- speglar sig även i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning med de offentliga verksamheterna.

Utveckling under det gångna halvåret i den offentliga tjänstesektorn har varit mest gynnsam inom barnomsorgen. Be- dömningen för det kommande halvåret är fortsatt positiv medan bedömningen för det därpå följande halvåret är lite mindre positiv.

Växande barnkullar i åldrarna 1-9 år under de senaste åren gör att vi bedömer att antalet sysselsatta inom barnomsorgen kommer att öka något under prognosperioden.

11 Enligt statistik från Skolverket för 2009 visar att 87 % av alla 1-5 åringar i länet var inskrivna i för- skola, pedagogisk omsorg eller fritidshem. Motsva- rande andel bland 6-9 åringar var 84 %.

Mindre barnkullar påverkar grund- och gymna- sieskolan

Barnkullarna i grundskoleålder (7-15 år) minskar i länet. Den utvecklingen har pågått sedan ett par år tillbaka. Även barn i åldrarna 16-18 år (gymnasieålder) var färre i antal för- ra året än året innan. Denna utveckling med krympande barnkullar i grund- och gymna- sieålder visar sig även i vår dialog med före- trädarna för grund- och gymnasieskolan som överlag bedömer att verksamheten inte kommer utvecklas under prognosperioden.

Bedömningen vad gäller sysselsättningsut- vecklingen är att antalet sysselsatta i grund- och gymnasieskolan minskar något under prognosperioden. Detta till följd av ett minskat elevunderlag samtidigt som privata friskolor fortsätter att konkurrera om elevun- derlaget.

Den kommunala vård och omsorgen

Företrädare för den kommunala vård och omsorgen bedömer att utvecklingen kommer vara i stort sett oförändrad, om än svagt positiv under prognosperioden. Företrädare från verksamheten uppger att antalet sysselsatta har minskat något under det gångna året, och att den utvecklingen fortgår under 2011.

Arbetsförmedlingens bedömning är emellertid att antalet sysselsatta inom den kommunala vård och omsorgen kommer att vara oförändrat under prognosperioden, till följd av bland annat starkare kommunala ekono- mier.

Landstingens verksamhet

Färre anställda

Antalet anställda i landstingens olika verksamheter har krympt under det gångna året.

Denna bild bekräftas både i vår dialog med företrädarna från landstingens verksamheter såväl som i statistik från Statistiska Central- byrån. I synnerhet har antalet sysselsatta minskat inom primärvården och övrig lands- tingsverksamhet. Däremot uppger företrä- darna från tandvården en svag sysselsätt- ningsökning det senaste året.

Arbetsförmedlingen bedömer att primär- vården kommer att fortsätta krympa sin verksamhet under prognosperioden medan övriga landstingsverksamheter överlag kommer att vara oförändrade.

(11)

Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Västmanlands län 11

Utbudet av arbetskraft

Befolkningsutveckling

Den totala befolkningen växer…

Det föreligger ett samband mellan befolk- ningsutvecklingen och antalet jobb som skapas. Detta samband förklaras av att varje individ är en potentiell jobbskapare via sin efterfrågan på varor och tjänster. En positiv befolkningsutveckling har en positiv inverkan på antalet jobb som skapas medan en krympande befolkning har en negativ inverkan på jobbtillväxten.

Enligt tillgänglig befolkningsstatistik har den totala befolkningen årligen växt de senaste tre åren i Västmanlands län. År 2009 ökade befolkningen i länet med knappt 1 400 personer och den totala folkmängden sum- merade till cirka 251 400 personer.¹²

Enligt de beräkningar som Arbetsförmed- lingen gjort i samband med rapporten om Generationsväxlingen¹³ beräknas den totala befolkningen i Västmanlands län öka med knappt 14 000 personer under åren fram till och med 2025, varav befolkningen ökar med drygt 1 000 personer under 2011.

…men befolkningen i arbetsför ålder beräknas krympa

Befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) ökade både under 2007 och 2008, varav 2007 var det starkaste året då befolkningen i arbetsför ålder ökade med drygt 600 personer. Däremot innebar 2009 att tillväxten av befolkningen i arbetsför ålder stannade upp då en marginell nedgång noterades.¹⁴

Under de kommande 15 åren beräknas befolkningen i arbetsför ålder minska i Västmanland. Att befolkningen i arbetsför ålder minskar de kommande 15 åren är framförallt en demografisk effekt men förkla- ras också av att framförallt den yngre befolkningen söker sig till storstadsregionerna.

12 SCB:s befolkningsstatistik

13 Se vidare Generationsväxlingen – i riket och i ett regionalt perspektiv, Ura 2010:5, samt tillhörande beräkningar på Arbetsförmedlingens hemsida.

14 SCB:s befolkningsstatistik

Utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder de kommande 15 åren fördelat på svensk- respektive utlandsfödda progno- stiserar att antalet svenskfödda minskar med 8 000 personer medan antalet ut- landsfödda ökar med knappt 5 000 personer¹⁵.

Pendlingen har en stor betydelse

Västmanland är ett län där pendlingen mellan regionala och lokala arbetsmark- nader är viktig. Av länets kommuner är det Västerås och Fagersta kommun som redovisar en nettoinpendling. Övriga kommuner redovisar en nettoutpendling.¹⁶ Stati- stik på den regionala arbetspendlingen, det vill säga arbetspendling från Västman- land till andra län, visar sammantaget på en nettoutpendling från länet. År 2008 uppgick nettoutpendlingen till drygt 3 000 personer. Utvecklingen sedan 2006 visar emellertid på att nettoutpendlingen årli- gen har minskat.¹⁷ Den största arbetspendlingen från Västmanland går till Stock- holm och Södermanlands län.

Stor grupp utanför arbetsmarknaden Det finns en stor grupp i arbetsför ålder som inte står till arbetsmarknadens förfo- gande. Enligt statistik från Statistiska Cen- tralbyrån, SCB, uppgår den siffran till drygt 30 000 personer i Västmanlands län.¹⁸ Fördelat på kön visar att 18 000 var kvinnor och 12 000 var män.

En förklaring till att många står utanför arbetsmarknaden är att många i arbetsför ålder studerar och därmed inte befinner sig på arbetsmarknaden. Vidare förklaras det med att en del är sjukskrivna och där- med befinner sig utanför arbetsmarknaden.

Det finns dock relativt många som står utanför arbetsmarknaden utan att varken befinna sig i utbildning eller sjukskrivning.

15 Beräkningar i samband med rapporten Genera- tionsväxlingen – i riket och i ett regionalt perspektiv, Ura 2010:5

16 Enligt RAMS år 2008

17 Vid jämförelse mellan förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning i länet.

18 Kvartal 3 år 2010

(12)

Att få fler att söka sig till arbetsmarknaden är vid sidan av att förbättra matchningen på arbetsmarknaden en stor och viktig utmaning, inte minst med tanke på den demografiska utvecklingen.

Ohälsa

Ohälsotalet¹⁹ i Västmanlands län har kon- tinuerligt minskat de senaste åren. I synnerhet har nedgången varit stark från och med mitten av 2007. Ohälsotalet uppgick i oktober till 33,7 dagar, vilket är betydligt lägre än ohälsotalet högsta notering det senaste decenniet på 47,4 dagar i september 2003.

Sjuk- och aktivitetsersättningen²⁰ står för den större delen av ohälsotalet. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersätt- ning har årligen minskat sedan 2005. Ut- vecklingen är emellertid divergerad. Anta- let med aktivitetsersättning har årligen ökat sedan 2004. Däremot har antalet med sjukersättning minskat sedan 2005. Ned- gången av antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning de senaste åren förkla- ras således helt av nedgången av antalet personer med sjukersättning.

Enligt Försäkringskassans prognos be- räknas antalet som lämnar sjukförsäkring- en på grund av uppnådd tidsgräns uppgå till drygt 500 personer under nästa år i Västmanland.

Utbildning

Antalet studerande brukar vanligtvis öka under tider då efterfrågan på arbetskraft är svag. Många väljer då att söka sig till sko- lan för att stärka sin kompetens. Detta visar sig framförallt vad gäller antalet studerande vid den högre utbildningen.

Antalet högskolenybörjare folkbörda i Västmanlands län ökade med 29 procent mellan höstterminen 2008 och hösttermi- nen 2009. Höstterminen 2009 uppgick antalet högskolenybörjare i länet till knappt 1 500 personer, varav 40 procent valde att studera vid Mälardalens Högsko- la²¹. Motsvarande uppgång har dock inte

19 Ohälsotalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning (inkl förlängd o fortsatt sjukpenning), arbets- skadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuker- sättning och aktivitetsersättning från socialförsäk- ringen per försäkrad 16-64 år.

noterats vid vuxenutbildningen i länet.

Läsåret 2008/09 var totalt 5 000 i länet inskrivna vid vuxenutbildningen. Det motsvarar 3,4 procent av länets 20-64 åringar.

Det är i stort sett oförändrat jämfört med läsåret 2007/08.²²

Arbetsförmedlingens bedömer att antalet personer i både den högre utbildningen samt vuxenutbildningen kommer att minska i takt med att konjunkturen och efterfrågan på arbetskraft fortsätter att stärkas.

Utlandsfödda – en stor resurs

Det finns grupper i samhället vars arbetskraftsdeltagande är lågt och inte helt kan förklaras av de två tidigare nämnda för- klaringsfaktorerna. I synnerhet är arbetskraftsdeltagande lågt bland utlandsfödda.

Med hänsyn till den demografiska utvecklingen i länet är det av största vikt att verka för att höja arbetskraftsdeltagandet hos de utlandsfödda.

Som tidigare redovisats beräknas antalet utlandsfödda (16-64 år) i Västmanlands län öka med 8 000 personer under de kommande 15 åren. Ungefär 18 procent av befolkningen i arbetsför ålder i länet, är i nuläget utlandsfödda. Den andelen förvän- tas stiga till lite mer än 20 procent år 2025. Det innebär att lite mer än en fem- tedel av den arbetsföra befolkningen kommer bestå av utlandsfödda.

Arbetskraftsdeltagandet bland utlands- födda är lägre än bland svenskfödda. I synnerhet är arbetskraftsdeltagandet lågt bland utlandsfödda kvinnor. I Västman- lands län uppgår arbetskraftsdeltagandet bland utlandsfödda kvinnor i arbetsför ålder till 58 procent. Det innebär att cirka 4 av 10 utlandsfödda kvinnor i arbetsför ålder inte befinner sig på arbetsmarknaden.

Arbetskraftsdeltagandet bland ut- landsfödda män är högre på 69 procent.

²³

Ett högre arbetskraftsdeltagande bland utlandsfödda skulle således ha betydande effekter på arbetskraften och det är av yt- tersta vikt att samhället verkar för ett högre arbetskraftsdeltagande hos den utlandsföd- da

befolkningen.

22 Senast tillgänglig statistik för kalenderåret 2009 visar emellertid en viss uppgång av antalet elever i vuxenutbildningen, enligt skolverkets statistik.

23 Enligt RAMS år 2008.

(13)

Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Västmanlands län 13

Arbetslöshet och programinsatser

Utveckling av arbetslösheten

Arbetslösheten började öka under 2008 Arbetslösheten²⁴ i Västmanlands län bör- jade öka under fjärde kvartalet 2008. Ök- ningen uppgick till 0,3 procentenheter för att summera upp till 4,8 procent av befolkningen. Ökningen av arbetslösheten sammanföll med den stora varselvågen i länet. Arbetslösheten har sedan fortsatt att öka och ökningstakten var som starkast under andra halvan av 2009. Under kvartal 4, år 2009, uppgick arbetslösheten till 8,2 procent av befolkningen.

Ökningstakten har dämpats

Sedan kvartal 4 år 2009 har arbetslöshe- ten fortsatt att öka men i en avtagande takt. Det innebär att ökningstakten börjar kulminera och att en vändning är i sikte, en vändning som beräknas ske under fjär- de kvartal innevarande år.

Förstärkningen av arbetsmarknaden fort- sätter – arbetslösheten pressas tillbaka Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden leder till att antalet arbetslösa (inklusive programdeltagare med aktivitets- stöd) minskar i antal under innevarande år för att under kvartal 4 uppgå till 12 500 personer. Det motsvarar 7,9 procent av befolkningen. Under nästa år beräknas antalet arbetslösa fortsätta att minska.

Antalet arbetslösa beräknas under kvartal 4 år 2011 uppgå till 11 300 personer, motsvarande 7,2 procent av befolkningen.

Tabell 6: Arbetslösa och i program med aktivi- tetsstöd

Arbetslösa inkl program med aktivitetsstöd

Antal Diff. %

2009 kv 4 12 992

2010 kv 4 12 500 -3,8 2011 kv 4 11 300 -9,6

24 I det här avsnittet summeras arbetslösheten av antalet arbetssökande inklusive deltagare i program med aktivitetsstöd ställt mot befolkningen 16-64 år.

Utveckling av programinsatser

Hög arbetslöshet – fler i arbetsmarknads- politiska program

I takt med att arbetslösheten har ökat i länet har de arbetsmarknadspolitiska programmen expanderat. Denna uppgång blir mycket tydlig när man ställer antalet deltagare i program med aktivitetsstöd mot befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år).

År 2008 var det 1,5 procent²⁵ (2 300 personer) av befolkningen i arbetsför ålder som befann sig i ett arbetsmarknadspoli- tiskt program. Denna andel uppgick till 2,6 procent (4 100 personer) år 2009 och till 3,8 procent (6 000 personer) under år 2010 (t.o.m. oktober)

Ökningen är allokerad till ett fåtal program Ökningen av deltagare i ett arbetsmark- nadspolitiskt program har uteslutande allokerats till programmen jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar samt förberedande insatser.

Jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar syftar till att hjälpa de med långa tider i arbetslöshet.

Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin har mellan tredje kvartalet 2009 och 2010 ökat med 46 procent för att nu uppgå till totalt 2 700 programdeltagare.

Ökningen av antalet deltagare i programmet jobbgaranti för ungdomar uppgår till 11 procent under samma tidsperiod för att nu uppgå till knappt 1 600 programdeltagare.

Det tredje arbetsmarknadspolitiska pro- grammet som uppvisar en kraftig ökning av deltagare är programmet förberedande insatser. Programmet syftar till att ge de arbetssökande kartläggning och vägled- ning, arbetslivsinriktad rehabilitering och förberedande utbildning. Antalet deltagare i förberedande insatser har mer än för- dubblats sedan kvartal 3 år 2009 för att nu omfatta 900 deltagare.

25 Beräknat som årsgenomsnitt

(14)

Nystartsjobben har ökat det senaste året Nystartsjobb ingår inte i de ovan redovisa- de talen då nystarsjobben inte ingår i de arbetsmarknadspolitiska programmen.

Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet med nystartsjobb har ökat kraftigt i Västmanland.

Nystartsjobb syftar till att göra det lätta- re för personer med en svag förankring på arbetsmarknaden att få ett arbete. En arbetsgivare som anställer en person som har stått utanför arbetsmarknaden i minst tolv månader (sex månader för arbetssö- kande som ej fyllt 26 år), på grund av t.ex.

arbetslöshet eller sjukskrivning har rätt till en ekonomisk kompensation.

Antalet i nystartsjobb har ökat mycket kraftigt sedan kvartal 3 år 2009. Ökningen uppgår till 76 procent och det totala antalet i nystartsjobb i länet uppgick till knappt 1 100 personer under tredje kvartalet i år.

(15)

Arbetslöshetens struktur

Fortfarande många utan arbete

Trots att antalet inskrivna arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd har trendmässigt minskat sedan mitten av kvartal 2 2010 så är det fortfarande många i länet som står utan arbete. I synnerhet är uppgången av antalet inskrivna arbetslösa under det senaste året särskilt framträ- dande hos dem som enligt tidigare erfa- renhet har det svårt på arbetsmarknaden:

 De med svag utbildningsbakgrund

 Funktionshindrade

Antalet inskrivna arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd uppgick till drygt 12 600 personer under kvartal 3. Det är en ökning med 2,9 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan, men nå- got färre än jämfört med kvartal 2 i år.

Männen har gynnats av återhämtningen Återhämtningen på arbetsmarknaden har framförallt gynnat männen. Detta förkla- ras av att traditionellt mansdominerade näringar som till exempelvis industrin har återhämtat sig starkare än näringar där många kvinnor är sysselsatta (se offentlig tjänstesektor).

Antalsmässigt har antalet arbetslösa män minskat med 4,3 procent, motsvarande 300 personer jämfört med motsvarande tidpunkt 2009. Utvecklingen vad gäller kvinnor visar emellertid att antalet arbets- lösa kvinnor har ökat med 12,6 procent, motsvarande drygt 650 personer under samma period. Av de arbetslösa är dock- fortfarande en majoritet män

De med svag utbildningsbakgrund har det svårast

Den gemensamma nämnaren vid en analys av dem som har svårt att finna en varaktig sysselsättning är att en stor andel har en svag utbildningsbakgrund och därmed har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden.

Detta visar sig också genom att uppgången av antalet arbetslösa under det senaste året är särskilt tydlig hos dem som enbart har förgymnasial utbildning. Av de arbets- lösa under kvartal 3 i år var det 29 procent, motsvarande 3 600 personer, med högst förgymnasial utbildning. Det är en ökning med 3 procentenheter sedan motsvarande period året innan, se vidare tabell 7.

Antalet svenskfödda utan arbete har mins- kat…

Återhämtningen på arbetsmarknaden har helt tillfallit de svenskfödda i länet. Antalet svenskfödda utan arbete har sedan tredje kvartal 2009 minskat med 1,3 procent.

Denna positiva utveckling har helt och hållet tillfallit de arbetslösa med gymnasial eller eftergymnasial utbildning.

…men antalet utlandsfödda utan arbete har ökat

Till skillnad från utvecklingen vad gäller svenskfödda har antalet utlandsfödda utan arbete ökat med 14 procent, eller motsvarande knappt 500 personer. Denna krafti- ga ökning består till stor del av en ökning av personer med högst förgymnasial utbildning. Men ökningen kan också till viss del förklaras av ett inträde av utlandsfödda som tidigare helt stått utanför arbetskraften.

Det föreligger en strukturell skillnad vad gäller de arbetslösas utbildningsnivå för- delat på svensk- respektive utlandsfödda.

Det är en betydligt större andel utlands- födda inskrivna hos Arbetsförmedlingen som har en svag utbildningsbakgrund. Av de svenskfödda som är inskrivna som ar- betslösa eller programdeltagare är det drygt 20 procent som enbart har förgym- nasial utbildning. Motsvarande andel hos de utlandsfödda uppgår till 40 procent.

Fler inskrivna med funktionshinder

Allt fler med någon form av funktionsned- sättning är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Detta kan delvis för- klaras av det försämrade arbetsmarkands- läget under framförallt andra halvan av 2008 samt första halvåret 2009. Men det är också ett resultat av att många med funktionshinder som bedöms ha arbets- förmåga förts över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Av det totala antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmed- lingen var det under kvartal 3 cirka 18 procent som hade någon form av funktionshinder med nedsatt arbetsförmåga som följd. Under kvartal 3 2009 var andelen 15 procent.

Många med långa tider utan arbete

Arbetslöshetens struktur kännetecknas av att det är relativt många som under långa

(16)

perioder varit utan arbete. I Västmanlands län är det totalt 1 800 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen som varit arbets- lösa eller deltagare i ett program med akti- vitetsstöd under en sammanlagd tid på 2-3 år sedan första inskrivning. Det motsvarar cirka 15 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa och deltagare i program

med aktivitetsstöd. Det visar att det är många i länet som har svårt att få en fast förankring på arbetsmarknaden via en varaktig sysselsättning.

Tabell 7: Arbetslöshetens struktur

Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Kvartal 3 2009 och 2010 för kommunerna, länet och riket. Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtids- arbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar – ej av totalen

Långtids-

arbetslösa Utbildningsbakgrund Kommun Kvin-

nor Män Unga

-24 år Äldre

55- år Funk- tions- hind-

rad

lands-Ut- födda

Alla Unga Grund-

skola Gym- sium na-

skola Hög-

Skinnskat-

teberg 48 52 33 17 18 16 17 3 32 51 17

Suraham-

mar 47 53 36 14 17 24 35 11 30 59 11

Kungsör 48 52 25 20 14 25 31 16 33 55 12

Hallsta-

hammar 46 54 32 13 20 28 33 11 29 54 16

Norberg 44 56 32 22 18 13 19 2 30 53 17

Västerås 47 53 27 14 19 36 33 15 27 52 21

Sala 50 50 34 12 25 22 27 16 29 57 15

Fagersta 45 55 35 11 14 30 19 7 33 53 14

Köping 44 56 32 14 15 27 31 12 30 57 13

Arboga 48 52 30 17 16 19 27 6 26 61 13

Länet i fjol 43 57 29 13 15 28 26 12 25 57 18

Länet 47 53 30 14 18 31 31 13 28 54 18

Riket 47 53 24 15 15 31 29 11 27 50 24

Arbetsmarknadspolitiska utmaningar

Stora arbetsmarknadspolitiska utmaningar efter en djup nedgång

Den stadiga förbättringen av arbetsmark- anden i länet, som beräknas fortgå även under nästa år, ställer arbetsmarknadspo- litiken inför stora utmaningar. Den över- gripande utmaningen handlar om att motverka den potentiella arbetskraftsbristen.

Brist på arbetskraft är den enskilda faktor som har störst negativ inverkan på den återhämtning vi nu bevittnar på länets arbetsmarknad.

Utmaningen att motverka brist på arbetskraft handlar framförallt om att göra de arbetslösa matchningsbara (motverka strukturarbetslösheten) på dagens arbets-

marknad. Det handlar om att stärka de individer som förväntas få svårast att finna ett arbete. Detta arbete är extra viktigt med tanke på den demografiska utveckling som fortgår inte bara i Västmanlands län utan i hela landet.

De grupper som beräknas få svårast att finna ett arbete 2010 och 2011 är:

 Arbetslösa med högst förgymnasial utbildning

 De med långa tider utan arbete

 Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga

Många med låg utbildningsnivå

Andelen inskrivna arbetslösa (inklusive programdeltagare med aktivitetsstöd) hos

(17)

Arbetsförmedlingen med högst förgymna- sial utbildning har i Västmanland varit relativt konstant på knappt 30 procent under de senaste två åren. Ökningen av antalet arbetslösa med högst förgymnasial utbildning har således ökat parallellt med den totala ökningen av antalet inskrivna arbetslösa i länet sedan 2008. Vidare har andelen utan fullföljd gymnasial utbildning i länet varit oförändrat hög de senaste åren på cirka 35 procent.²⁶ Många av dessa ungdomar får senare svårt att finna en varaktig sysselsättning.

I samband med en fortsatt ljusning på arbetsmarknaden samtidigt som många är arbetslösa, vilket innebär många sökande på varje ledigt arbete, föreligger det även en fortsatt stor risk att flertalet av de ar- betslösa med högst förgymnasial utbildning inte kan hävda sig i konkurrensen.

Bedömningen är således att arbetslösheten framöver kommer att utgöras av en allt större andel av korttidsutbildade då det bedöms ske en tydlig nedgång av de ar- betslösa (inkl. programdeltagare med akti- vitetsstöd) med en högre utbildningsnivå och starkare ställning på arbetsmarknaden.

Många står långa tider utan arbete

Som redovisades i föregående avsnitt är det cirka 15 procent, eller drygt 1 800, av de arbetslösa som varit arbetslösa i sammanlagt 2-3 år.²⁷ Denna andel har varit oförändrat hög de senaste åren i länet. Det handlar om en relativt stor utsatt grupp som under långa tider stått utan arbete och således har svårt att finna ett varaktigt arbete. I denna utsatta grupp som varit utan arbete i 2-3 år är det:

 Knappt en tredjedel som har högst förgymnasial utbildning

 Drygt en fjärdedel som är i åldrar- na 25-34 år

Denna utsatta grupp på arbetsmarknaden består således av en stor andel korttidsutbildade men även många unga människor som i ett tidigt skede i livet bevittnat långa tider utan arbete. Lägg därtill en trend

26 Statistik från Skolverket. Andelen av länets 20- åringar utan gymnasial utbildning läsåret 2008/09.

27 De olika tiderna utan arbete räknas från första inskrivning, dock längst från 31 oktober 2000 till 31oktober 2010.

som uppvisar en ökande andel arbetslösa som har varit arbetslösa i sammanlagt 1-2 år. Denna andel uppgick 2010 till knappt 24 procent av de inskrivna arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd. År 2007 var andelen drygt 21 procent.

Det finns sålunda en stor risk att grup- pen med mycket långa sammanlagda tider utan arbete kommer att växa. För denna grupp krävs en rad kompetenshöjande insatser från samhällets sida, inte minst insatser för att höja utbildningsnivån hos de med svag utbildningsbakgrund.

Inskrivna med funktionshinder – ökar i an- tal

Funktionshindrade med nedsatt arbets- förmåga har många gånger svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. En stor andel av de funktionshindrade har ett arbete med någon form lönesubvention för att kom- pensera den nedsatta arbetsförmågan.

Andelen inskrivna (arbetslösa samt deltagare med aktivitetsstöd) med någon form av funktionshinder har minskat de senaste två åren. År 2008 uppgick andelen till 21 procent. Under kvartal 3 i år var andelen 18 procent. Det är emellertid 440 personer fler än vid motsvarande tidpunkt 2009. Utvecklingen visar att i tider med låg arbetslöshet utgör de funktionshindrade en större andel av det totala antalet inskrivna arbetslösa vilket visar att många funktionshindrade har svårt att hävda sig i konkurrensen när efterfrågan på arbetskraft åter ökar och därmed blir kvar i ar- betslöshet.

Många av de med ett funktionshinder redovisar även långa sammanlagda tider utan arbete. Av de 1 800 personerna i länet som varit utan arbete i sammanlagt 2-3 år är det 22 procent som klassificeras som funktionshindrade med nedsatt arbets- förmåga.

Bedömningen är att andelen inskrivna med funktionshinder kommer att fortsätta att öka till följd av fortsatt överföring av personer med funktionshinder med be- dömd arbetsförmåga från Försäkringskas- san till Arbetsförmedlingen. En tuffare konkurrens om jobben då många är ar- betslösa bidrar också till att andelen funktionshindrade utan arbete ökar.

(18)

Brist på arbetskraft – trots många utan ar- bete

I ett initialt skede finns det goda förutsätt- ningar att fortsätta möta den stigande ef- terfrågan på arbetskraft i länet. Det sam- manhänger med att det fortfarande finns många som står utan arbete. Men i takt med att arbetslösheten minskar kan det uppstå brist på arbetskraft. En viktig åt- gärd för att mota den potentiella arbetskraftsbristen är att kompetenshöja de grupper som beräknas ha svårast att finna ett arbete, vilka beskrivits tidigare.

På kort sikt kan signalen om brist på arbetskraft visa sig starkare än vad den egentligen är. Det förklaras av att arbetsgivarna höjer kompetenskraven vid rekryteringar i tider då det finns många sökande per ledigt jobb. Med andra ord så finns det oftast en marginal vad gäller kompetens- krav som kan justeras ner.

Bristen på arbetskraft väntas dock upp- komma betydligt tidigare i vissa branscher än andra. Det handlar om branscher som inte påverkades i så stor utsträckning av konjunkturnedgången och därmed inte har samma buffert av arbetslösa med efterfrå- gad kompetens. I Västmanlands län är det främst byggnadsverksamhet och privata tjänstesektorn som inte påverkades av konjunkturnedgången lika omfattande som industrin. Industrin däremot har en betydligt större buffert av ledig arbetskraft, och därmed är det troligt att signalerna om brist på arbetskraft kommer senare i industrin. Denna bild bekräftas även av Arbetsförmedlingens intervjuundersök- ning där rekryteringsproblemen redan nu är tydliga inom byggnadsverksamheten och på uppgång inom privata tjänstesek- torn (se avsnittet rekryteringsproblem).

(19)

Yrkesbarometer

Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken.

Bristyrken Plattsättare Lastbilsmekaniker Redovisningsekonom Maskinreparatör Betongarbetare CNC-operatörer Socialsekreterare Förare av skogsmaskiner Betongarbetare

Sjuksköterska, psykiatrisk vård

Överskottsyrken Barnskötare Vårdbiträde

Städare/Lokalvårdare

Försäljare, Fackhandel och dagligvaror Undersköterska

Vaktmästare

Djuruppfödare/Djurskötare Köks- och Restaurangbiträde Administratör/Sekreterare Elevassistent

Fakta om prognosen

Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slump- mässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Ur- valet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genom- förda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbe- dömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som på- verkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.

För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt 16 500 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. I Västmanlands län var näringslivs- urvalet 548 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 84 procent. Svarsfrekvensen är således hög- re än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbe- tade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och lands- tingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare. Svarsfrekven- sen för den offentliga sektorn var denna gång 97 procent.

(20)

Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Västmanlands län 20

Prognosen 2011

är höstens prognos för arbetsmarknaden i Västmanlands län. De prognossiffror som presenteras är Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbets-

marknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras.

Ansvarig utredare: Marwin Nilsson 010-487 49 25

En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår hemsida www.arbetsformedlingen.se

under fliken Om oss/Statistik och prognoser. Där finns också sammanfattningarna för varje län.

För ytterligare information kontakta Arbetsförmedlingens informationsavdelning, Sophie Fölstad Hammarsten 010-487 35 86