PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter. Östergötlands län

(1)

PROGNOS hösten 2010

Arbetsmarknads- utsikter Östergötlands län

2011

(2)

Innehållsförteckning Sid

S

AMMANFATTNING

... 3

E

FTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING

... 4

S

YSSELSÄTTNINGEN I LÄNET

... 6

N

ÄRINGSGRENAR OCH YRKEN

... 7

U

TBUDET AV ARBETSKRAFT

...10

A

RBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER

...11

A

RBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR

...13

Y

RKESBAROMETER

...14

(3)

Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Östergötlands län 3

Sammanfattning

Inledning av Arbetsförmedlingens prognos- chef Tord Strannefors:

”Den globala konjunkturen har återhämtat sig snabbt, men det finns nu många tecken på att tillväxten kommer att dämpas fram- över. Bakom ligger problem för Förenta staterna att få igång sin ekonomi. Dock har de positiva tecknen dominerat under de senaste månaderna. Europa brottas med stora ekonomiska problem och utvecklingen inom eurozonen kommer att gå trögt under flera år framåt. Det är framför allt de asiatiska länderna med Kina i spetsen som drar upp världstillväxten. Sverige går mycket starkt och i år hamnar BNP- tillväxten på 5,4 procent. Nästa år dämpas ökningen och BNP beräknas växa med knappt 4 procent.”

Antalet sysselsatta ökar

Under lågkonjunkturen minskade syssel- sättningen i länet med ca 7 000 personer.

Under 2010 har sysselsättningen ökat men det är långt kvar till nivåerna före lågkon- junkturen. Vår bedömning är att syssel- sättningen ökar med 1 000 personer från slutet av 2009 till slutet av 2010 och under nästa år med 700 personer.

Prognosen bygger på antagande om att återhämtningen efter lågkonjunkturen varit överraskande snabb i år. Det följs av en utplanande fas där sviterna efter finanskris och lågkonjunktur fortfarande verkar hämmande för utvecklingen.

Tillväxten över landet är ojämn. Bedöm- ningen är att 72 procent av den totala sys- selsättningsökningen i landet tillfaller de tre storstadslänen.

Arbetskraften ökar på kort sikt

Arbetskraften beräknas öka under prognosperioden tack vare demografiska för- ändringar och tillskott till arbetskraften från sjukförsäkringen.

Arbetskraften i landet beräknas öka de närmaste 15 åren, men den positiva utvecklingen bedöms infalla i de tre storstadslä- nen. Östergötland med andra län bedöms få en minskande arbetskraft under de kommande 15 åren.

Arbetslösheten och sökande i program med aktivitetsstöd

Under 2010 har en återhämtning skett på arbetsmarknaden, men trots det visar prognosen att antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd kommer att kvarstå på en hög nivå.

För fjärde kvartalet 2010 beräknas antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd att vara 20 900, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med samma period föregående år. Ök- ningen beror på att tillskotten till arbetskraften överstiger sysselsättnings- ökningen. För nästkommande år förvän- tas antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd minska margi- nellt till 20 800.

Utmaningar på länets arbetsmarknad

När lågkonjunkturen slog till blev diffe- rentieringen och de strukturella problemen i länet påtagliga. Industritunga kommuner drabbades hårdast, med undantag av Finspångs kommun. Områden som utgör utmaningar för länets arbetsmarknad är:

 Arbete av enklare karaktär fasas ut inom flera områden, bland annat inom industrin och omsorgen.

 Strukturella förändringar är nöd- vändiga i delar av länet. Tidigare in- dustritäta kommuner behöver för- nya sin näringslivsstruktur.

 Östergötlands förhållandevis svaga tillväxttakt vad gäller sysselsättning och arbetskraftsutbud i relation till större regioner.

 Ungdomarnas svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden.

 Locka ungdomar till teknikcollege för att möta industrins framtida be- hov av kvalificerad arbetskraft.

(4)

Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling

Inom det privata näringslivet har företa- gens bedömningar om marknadens efter- frågan på varor och tjänster förbättrats påtagligt efter lågkonjunkturen. I nedan- stående tabell redovisas företagens bedöm- ningar i form av nettotal som utgörs av den andel som bedömer ökad efterfrågan, minus den andel som bedömt minskad efter- frågan på varor och tjänster. När konjunk- turläget stärks och man tror på bättre tider redovisas positiva nettotal och således det omvända när man tror på sämre tider. Fö- retagens bedömningar om marknadsutveckling är viktiga för deras agerande när det exempelvis gäller investeringar och nyrekryteringar.

I våra undersökningar har nettotalet för marknadsutvecklingen under de senast 6 månaderna stigit från värdet -4 hösten 2009 till värdet 41 under innevarande höst.

Det är en klart positiv förändring men av måttlig styrka om vi tar hänsyn till utgångs-

läget för förändringen. Starkast förbättring visar industriföretagen som har gått från - 13 till 47 och bygg som har gått från -2 till 49. Förbättringen för jord- och skogsbruk är sannolikt överskattat pga ett litet urval inom denna bransch. Undersökningarna bekräftar bilden av att återhämtningen efter lågkonjunkturen varit starkast bland industriföretagen samtidigt som andra delar av näringslivet inte drabbades lika hårt av nedgången.

Företagens bedömningar för utvecklingen på 6-12 månaders sikt är genomgående positiva men bara i jämförelse med de be- dömningar som gjordes under våren 2010.

Den starka optimism om framtiden som visades vårens undersökning har nu mat- tats av något. Det tyder sammantaget på en fortsatt positiv utveckling men nu med en smula osäkerhet. Däremot tror allt fler av byggföretagen på en fortsatt förstärkt marknadsutveckling.

Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning

Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader

6-12 månader framöver Höst

2009 Vår 2010

Höst 2010

Höst 2009

Vår 2010

Höst 2010

Höst 2009

Vår 2010

Höst 2010

Jord- och skogsbruk -12 32 61 20 27 39 36 41 32

Byggnadsverksamhet -2 -7 49 -4 36 21 33 44 48

Industri -13 11 47 22 42 43 48 52 49

Privata tjänster 1 13 36 21 50 43 40 50 44

Totalt -4 11 41 18 46 34 39 50 46

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Lediga platser

Sedan inledningen av år 2010 har antalet lediganmälda platser ökat märkbart jäm- fört med mycket låga nivåer under 2009.

Noteringarna för de senaste månaderna tyder dock på att ökningstakten stagnerat.

Under lågkonjunkturen var det främst arbeten inom industrin och den offentliga sektorn som minskade. Tjänster inom ser- vice och specialister inom olika områden höll en fortsatt förhållandevis god nivå även under lågkonjunkturen.

Diagram 1: Nyanmälda lediga platser under perio- den januari 1996 till oktober 2010. Säsongs- och trendrensade värden

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: Arbetsförmedlingen

(5)

Kapacitetsutnyttjande

I vår enkätundersökning ställs frågan om företagens kapacitetsutnyttjande med ut- gångspunkt från personalsituationen. Det visar hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företagen måste nyanställa.

I höstens undersökning anger 64 procent av företagen att man kan klara en produktionsökning på högst 10 procent innan man måste nyrekrytera. I undersök- ningen för ett år sedan var motsvarande andel 52 procent. Orsakerna skiljer sig mellan de olika branscherna. Byggverk- samheten har det särklass högsta kapacitetsutnyttjandet i länet och det beror på en

ökad efterfrågan i kombination med en något sjunkande sysselsättning i branschen. Den personal som finns kvar får alltså arbeta mer. Inom industrin skiljer det sig mycket åt inom länet, där Motala sticker ut med lägre kapacitetsutnyttjande, sjunkande antal sysselsatta och lägre efter- frågan än övriga länet. I resten av länet beror det ökade kapacitetsutnyttjandet på ökad efterfrågan och utebliven nyrekryte- ring.

Nivån på kapacitetsutnyttjandet indikerar att om efterfrågan fortsätter att öka nästa år kommer företagen att bli tvungna att rekrytera.

Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn

0 procent 1-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent

Jord- och skogsbruk 21 % 32 % 32 % 11 % 5 %

Byggnadsverksamhet 38 % 46 % 12 % 0 % 4 %

Industri 10 % 53 % 25 % 7 % 5 %

Privata tjänster 12 % 46 % 24 % 12 % 6 %

Totalt 18 % 46 % 21 % 10 % 5 %

Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andelen intervjuade arbetsställen som uppger att produktionen kan öka o procent, 1-10 procent osv.

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

Rekryteringsproblem

I höstens undersökning uppger 18 procent av arbetsgivarna att man har upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering.

I undersökningen för ett år sedan var motsvarande andel 10 procent. Den upplevda bristen i Östergötland är likvärdig med övriga riket.

Problemen att rekrytera personal gäller i första hand specialistyrken och högkvalifi- cerade yrken. Inom byggbranschen är det främst byggnadsingenjörer som saknas.

Inom privata tjänster är det systemerare och programmerare som är svåra att rekrytera. Ofta ställs krav på erfarenhet inom yrket vilket försvårar för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden.

Den upplevda bristen är också hög inom offentliga verksamheter där återkomman- de bristyrken är läkare, lärare, specialist- sjuksköterskor, undersköterskor med flera.

Tabell 3: Andel arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret

Höst 2009

Vår 2010

Höst 2010 Jord- och skogsbruk 16 14 26

Byggnadsverksamhet 13 16 28

Industri 7 12 21

Privata tjänster 9 11 12 Offentliga tjänster 21 34 36

Totalt 10 13 18

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

(6)

Varsel

Antalet varsel steg kraftigt under hösten 2008 till följd av att efterfrågan på arbetskraft sjönk dramatiskt. Av samtliga varsel under perioden 2008-2009 berörde 53 procent industrin. Det kan jämföras med 35 procent av antalet varsel hittills under 2010. Finansiell verksamhet och företags- tjänster stod 2008-2009 för 19 procent, parti- och detaljhandeln för 7 procent och den offentliga sektorn för 8 procent.

Från januari till oktober i år har 1 800 personer i länet blivit varslade om uppsägning.

Under samma period föregående år berör- des 5 000 personer, vilket är en minskning med över 60 procent. Varseltalen har minskat betydligt det senaste året och är numera nere på mer normala nivåer, vilket indikerar att försämringen på arbetsmarknaden har upphört.

Tabell 4: Antal varslade personer per år

År Antal varslade

2001 2 800

2002 3 400

2003 4 800

2004 2 900

2005 2 800

2006 1 900

2007 1 600

2008 3 700

2009 5 300

2010 (t.o.m. oktober) 1 800 Källa: Arbetsförmedlingen

Sysselsättningen i länet

År 2008 uppgick antalet sysselsatta i länet till 190 500 personer (SCB, Rams). Syssel- sättningen i länet sjönk kraftigt under 1990-talskrisen och har ännu inte nått samma nivåer som före krisen. Under 2000-talet har antalet sysselsatta i länet ökat med mer än 10 000 personer. Innan lågkonjunkturen slog till 2008 uppgick sysselsättningsgraden bland befolkningen 16-64 år till 72,4 procent i länet och det är en av de lägsta noteringarna i hela landet(SCB, AKU). Motsvarande andel för riket som helhet var 76,0 procent.

Under lågkonjunkturen föll sysselsättning- en med cirka 7 000 personer. Fallet i sys- selsättningen avtog gradvis i slutet av år 2009 och början av år 2010. Östergötland verkar vara något mindre konjunkturkäns- ligt än andra län och nu när konjunkturen vänder visar Östergötland på en svagare återhämtning än landet som helhet. Vår bedömning är att sysselsättningen ökar

med 1 000 personer från slutet av år 2009 till slutet av år 2010. Under nästa år väntas sysselsättningen öka med blygsamma 700 personer.

Den lägre sysselsättningsökning som pro- gnostiseras för nästa år bygger på ett för- lopp där återhämtningen efter lågkonjunk- turen varit överraskande snabb i år. Det följs av en utplanande fas där sviterna efter finanskris och lågkonjunktur fortfarande verkar hämmande för utvecklingen. För- loppet är inte mycket starkare i riket som helhet och Arbetsförmedlingen räknar med en total sysselsättningsökning i år på 77 000 personer och med 55 000 personer under nästa år. Tillväxten av nya jobb be- döms bli starkare i de tre storstadsregio- nerna jämfört med övriga landet under nästa år. Deras andel av jobbtillväxten be- döms till 72 procent vilket kan jämföras med deras befolkningsandel som år 2009 var 51 procent.

(7)

Näringsgrenar och yrken

Återhämtningen i sysselsättningen under 2010 återfinns främst inom byggverksam- heten och en förhållandevis stark utveckling inom privata tjänster. Sysselsättningen inom industrin i länet som helhet minskar under 2010, men stora lokala avvikelser förekommer.

Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden

Kvartal 4 2010

Kvartal 4 2011 Jord- och skogsbruk   Byggnadsverksamhet  

Industri  

Privata tjänster  

Offentliga tjänster  

Totalt 1000 700

Jord- och skogsbruk

De areella näringarna (jordbruk, skogsbruk, fiske med mera) sysselsätter 2,3¹ procent av samtliga sysselsatta i länet.

Jordbruksnäringen är global och priset på exempelvis spannmål sätts på världsmark- naden. Samtidigt har det svenska lantbru- ket andra regler och skattetryck än i övriga Europa och världen.

Överlag är skogsägarna och lantbrukarna optimistiska inför framtiden. Kapacitets- utnyttjandet är relativt högt men utökning av verksamheten inom branschen tenderar att innebära investeringar som ytterligare effektiviserar vilket betyder att sysselsätt- ningen ändå inte ökar.

Efterfrågan på skogsråvara har varit god men i takt med att kronan stärks påverkas landets exportnäringar negativt, vilket kan medföra problem för skogsbruket.

Kraven på efterfrågad arbetskraft är höga.

Maskinerna är dyra och kräver ibland spe- cialistkompetens. Arbetsgivarna vill ha flexibel och pålitlig arbetskraft och ofta efterfrågas personer med F-skattsedel.

Utifrån de kompetenskrav som ställs tenderar djurskötare, maskinförare och skogsmaskinförare att framstå som bristyrken.

Trenden med minskande sysselsättning inom jord- och skogsbruk avtar. Medelål- dern hos de sysselsatta är hög och lönsam- heten inom näringen behöver bli bättre för att locka yngre att våga satsa inom en när- ing med höga kapitalkostnader.

1 Andel av samtliga sysselsatta i länet per bransch enligt RAMS 2008, dagbefolkning.

Vi bedömer att sysselsättningen inom de areella näringarna förblir oförändrad inom prognosperioden.

Industri

Näringen sysselsätter 18,5 procent av samtliga sysselsatta i länet och har från 1998 till 2008 minskat med nästan sex procentenheter. Industrin drabbades mycket hårt i låg- konjunkturen och under hösten 2008 notera- des en sysselsättningsminskning som tilltog under 2009.

Industrin befinner sig nu i en återhämtnings- fas och en ökande optimism kan utläsas ur höstens intervjuundersökning. Skillnaderna inom länet är dock stora. Motala är en av de kommuner i länet som drabbades hårdast i lågkonjunkturen. Från oktober 2008 till oktober 2010 gick arbetslösheten upp med 4,2 procentenheter i Motala. Det kan jämföras med 2,8 procentenheter för länet som helhet.

Höstens enkätundersökning visar på en positiv sysselsättningsförändring inom industrin i länet hos alla kommuner utom Linköping som visar en svag nedgång och Motala som visar en kraftig nedgång i sysselsättningen även under 2010. För 2011 spår företagen i Motala fortsatt nedgång i sysselsättningen medan Linköping tror på oförändrad och lä- net som helhet på en uppgång i antalet sysselsatta.

Resultaten från enkätundersökningen visar att industriföretagen i länet trodde på en nå- got snabbare uppgång under 2010 än vad som infriades. Däremot infriades förvänt- ningarna för hösten 2010 väl. Industriföreta- gen är positiva inför 2011 med ett nettotal på

(8)

46² för hela 2011. Under lågkonjunkturen har företagen fått anpassa arbetsstyrkan efter orderingången och slimmat organisa- tionen hårt för att klara sig till konjunk- turvändningen. Kapacitetsutnyttjandet är högt och fler än hälften av företagen måste rekrytera personal för att klara en order- uppgång. Trots detta är företagen återhåll- samma med nyrekryteringar. Bemannings- företagen anlitas i hög utsträckning vilket hjälper företagen att vara flexibla när ryck- igheten i produktionen är stor. Antalet inhyrd personal förväntas minska under 2011 i samband med att antalet anställda på företagen ökar. I samband med att konjunkturen vände och företagen kunde ut- öka sina personalstyrkor återanställdes en del av dem som förlorade arbetet under 2009.

Företagen har upplevt en ökande brist på kompetent arbetskraft i takt med ökande rekryteringar. De kompetenser som före- tagen anger som bristyrken är verktygsma- skinoperatörer, VVS-montörer och svetsa- re. Ett problem är att en del av den arbetskraft som före lågkonjunkturen användes av industriföretagen inte längre är gångbar då allt högre kompetens efterfrågas vad gäller teknikkunskaper. Dessutom är det sannolikt långt kvar till samma sysselsätt- ningsnivåer som innan lågkonjunkturen.

Det skapar en grupp arbetslösa personer som har mycket svårt att hitta tillbaka till arbetsmarknaden.

Vi bedömer att sysselsättningen inom in- dustribranschen i länet kommer att öka under främst den andra halvan av prognosperioden.

Byggnadsverksamhet

Branschen sysselsätter cirka 12 000 personer vilket motsvarar 6 procent av den totala sysselsättningen i länet. Det är en klart mansdominerad bransch där männen svarar för mer än 90 procent av sysselsätt- ningen. Branschen upplevde flera starka år med stigande sysselsättning innan lågkon- junkturen förändrade bilden.

2 Nettotalet definieras som andelen företag som uppger ökning minus andelen företag som uppger minskning av efterfrågan på varor och tjänster.

Efter ett svagt 2009 har läget förbättrats på- tagligt för branschen under främst den senare delen av 2010. Arbetslösheten är dock fortfarande hög jämfört med de starka byggåren innan lågkonjunkturen. Den förbättring som branschen haft under 2010 har på kort tid medfört att allt fler företag signalerar om att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. I höstens undersökning bland byggföretagen anger 28 procent att man upplevt brist. Det kan jämföras med 16 procent i vårens undersökning och med 13 procent under hösten 2009. Bland upplevda bristyrken nämns främst byggnadsingenjörer och byggnadsplåtslagare. Företagen anger nu i något högre grad ökade krav på yrkeserfa- renhet och utbildning.

Den förbättrade marknadsutvecklingen har underlättat för lärlingsanställning i företagen men det är fortfarande långt ifrån bra. Inom elbranschen finns det ett problem med utbildningar som inte ger full behörighet att utöva yrket, vilket medför att det finns gott om utbildade men ont om behörig arbetskraft.

2011 bedöms bli något bättre för branschen jämfört med innevarande år. ROT-avdraget fortsätter förväntas stimulera efterfrågan, liksom utvecklingen inom handeln. Nypro- duktionen av bostäder väntas stiga. Till detta kan läggas satsningar på förbättrad infra- struktur och inom kultur- och nöjesområdet.

Privata tjänster

Detta är en sektor med många olika branscher som till exempel handel, transport och turism samt finansverksamhet. Ungefär 37 procent av Östergötlands sysselsatta arbetar inom branschen. (SCB, Rams) Vi bedömer att sysselsättningen inom branschen kommer att öka måttligt till slutet av 2011.

Finansiell verksamhet och företags- tjänster

Många företag inom denna bransch säljer någon form av tjänster till andra företag och är till stor del beroende av ökad efterfrågan inom andra branscher och framför allt indu- striföretagen. Det innebär att verksamheter inom finansiell verksamhet och företagstjäns- ter följer den försiktigt positiva utvecklingen som övriga branscher visar i höstens under-

(9)

sökning. Av de tillfrågade arbetsställena inom finansiell verksamhet och företags- tjänster ser 40 procent en ökad efterfrågan på deras tjänster under de kommande sex månaderna. Vid mätningen i våras och förra hösten trodde en tredjedel av arbets- ställena på ökad efterfrågan på kort sikt.

På lite längre sikt, 6 till 12 månader, be- dömer nästan hälften av företagen att ef- terfrågan ökar och de var lika positiva vid 2009 års höstmätning.

Nära hälften av arbetsställena inom före- tagstjänster och finansiell verksamhet uppger att en produktionsökning med mer än tio procent innebär att de behöver an- ställa fler. I höstens intervjuundersökning uppgav 16 procent av arbetsställena att de upplever brist på arbetskraft vilket är i nivå med förra höstens mätning. Kompe- tenser det råder brist på är framför allt ingenjörer inom bygg, teknik och elektro- nik, samt säljare.

Handel

De mycket positiva signalerna om ökad efterfrågan inom handeln, som signalera- des i vårens och förra höstens undersök- ning, infriades inte fullt ut. Av de tillfråga- de företagen inom handeln uppger nära hälften att efterfrågan har ökat det senaste halvåret. Optimismen är något svagare men fortsatt stark för det kommande halv- året och året. Omkring vart sjätte arbets- ställe inom handeln uppger att de upplevt arbetskraftbrist. Den kompetens som är svår att hitta är företagssäljare och kvalifi- cerade säljare inom fackhandel.

Transport

Transportnäringen gynnas om det går bra för industrin, byggbranschen och handeln.

Det är därför troligt att behovet av trans- porter ökar när konjunkturen är positiv.

Drygt 16 procent av de tillfrågade arbets- ställena bedömer en ökad efterfrågan på tjänster inom transportsidan de närmaste sex månaderna. Blickar vi ytterligare sex månader framåt förväntas ytterligare för- bättrad efterfrågan på tjänster. På grund av nyligen avslutade, pågående och kommande upphandlingar av kollektivtrafik, samt en ny kollektivtrafiklag, är det just nu turbulent på marknaden. Antalet arbets-

tillfällen inom kollektivtrafiken förväntas dock inte att minska men en omväxling av arbetsgivare kan ske. Rekryteringsbehovet av chaufförer väntas öka i hela landet främst som en följd av pensionsavgångar men också genom stigande aktivitet i verksamheterna.

Den upplevda bristen på arbetskraft är låg bland företagen.

Hotell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster

Tack vare en bibehållen eller höjd nivå på många hushålls disponibla inkomst har kon- sumtionen varit förhållandevis fortsatt hög under lågkonjunkturen. Ungefär 6o procent av de tillfrågade arbetsgivarna inom hotell och restaurang tror på en ökande efterfrågan de kommande sex månaderna och de efterföl- jande 6-12 månaderna. Nära en femtedel av de tillfrågade arbetsställena inom hotell och restaurang upplever brist på arbetskraft. Det är framför allt erfarna och duktiga kockar och även kallskänkor som är svåra att hitta, speci- ellt under högsäsongen. Oerfarna kockar, kallskänkor och servicepersonal finns dock.

Inom personliga och kulturella tjänster har företagen drabbats något hårdare under låg- konjunkturen, men i höstens intervjuunder- sökning präglas bedömningarna om framtiden av optimism. En knapp majoritet av de tillfrågade arbetsställena tror på en ökad ef- terfrågan inom branschen.

Offentliga tjänster

Den offentliga sektorn sysselsätter drygt en tredjedel av samtliga sysselsatta i länet och förändringarna är små men trenden är en svagt minskande sysselsättning. Bedömning- en är att minskningen av antalet anställda inom offentlig sektor kommer att fortsätta under prognosperioden. Inom landstinget i Östergötland bedöms sysselsättningen minska i huvudsak inom administration och servi- ce, men även undersköterskor kan beröras.

På grund av pensionsavgångar behöver landstinget rekrytera inom flera yrkeskategorier under prognosperioden, bland annat läkare och specialistsjuksköterskor, vilket är samma yrkeskategorier som det upplevs brist på.

Inom kommunerna finns en svag optimism tack vare de goda skatteprognoserna, men osäkerheten är stor. Verksamheterna är dock till stor del styrda av demografiska effekter,

(10)

vilket gör att barnomsorg och grundskola

eventuellt utökas medan gymnasieskolor- na behöver minska sina verksamheter.

Inom dessa områden har många kommuner redan påbörjat anpassning av verksamheterna och bedömningen är att för- ändringarna kommer att fortgå under prognosperioden. Verksamheterna inom omsorgen är på många håll ansträngda och en

utökning av personalstyrkan skulle vara önskvärd, men kommunerna överlag är för- siktiga med rekryteringar. Inom offentliga verksamheter, såväl inom kommunerna, landstinget och statliga verksamheter, blir det allt vanligare med externa aktörer. Syssel- sättningen inom branscherna går således inte ner, men återfinns i allt högre grad hos andra arbetsgivare.

Utbudet av arbetskraft

Utbudet av arbetskraft påverkas av befolk- ningsutvecklingen och arbetskraftsdeltagan- det. Östergötland har ett relativt lågt arbetskraftsdeltagande på 75,1 procent av befolkningen. I riket är motsvarande andel 76,7 procent. Till arbetskraften räknas förvärvsar- betande, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. Utbudet av arbetskraft i Östergötland förväntas att öka under prognosperioden. Det beror främst på en ökad befolkning och en tillströmning till arbetskraften från sjukförsäkringen.

Befolkningsutveckling

Den demografiska effekten på arbetskraftsutbudet är positiv under 2010 och 2011. Ande- len ungdomar 18-24 år i arbetskraften be- döms öka under prognosperioden för att därefter minska på grund av de minskande barnkullarna i mitten på 1990-talet. Den svenskfödda befolkningen i länet minskar och följer därmed samma mönster som övriga län med undantag för storstadslänen. Däremot ökar antalet personer födda utanför landet.

Ohälsa

Ohälsotalen i länet har sjunkit stadigt under senare delen av 2000-talet. Det har medfört ett positivt tillskott till arbetskraften. Under åren 2010 och 2011 bedöms arbetskraften i Östergötland fortsätta att förstärkas med personer som tidigare befann sig inom sjukförsäkringen. Det beror på de nya sjuk- försäkringsreglerna som leder personer från sjukförsäkringen till arbetsförberedande insatser hos arbetsförmedlingen. Det beror också på bättre rehabilitering på arbetsplat- serna, och på försäkringskassans intensifie- rade arbete med tidiga rehabiliteringsinsatser vilket kortar ner sjukdomstiderna.

Utbildning

Antalet nya studenter vid högskolor ökade mellan åren 2008 och 2009, vilket är en naturlig utveckling i en lågkonjunktur.

Ökningen är dock lägre i Östergötland jämfört med i riket. Flera satsningar har de senaste åren gjorts inom utbildningsvä- sendet där både högskolorna, yrkes- högskolorna och komvux har tilldelats extra resurser för att möta utbildningsbe- hovet. Tillströmningen till utbildningarna förväntas vara fortsatt hög under 2010 och 2011.

Stor grupp utanför arbetskraften

Personer som befinner sig utanför arbetskraften kan vara studerande, sjuka, lediga, pensionärer eller värnpliktiga. I Östergöt- land utgör dessa knappt 25 procent av befolkningen. Delar av dem kommer natur- ligt att falla in i arbetskraften, men för att klara välfärden behöver en större andel av befolkningen finnas i arbetskraften. Män har högre arbetskraftsdeltagande än kvin- nor.

Av den utrikesfödda befolkningen befinner sig drygt 40 procent utanför arbetskraften.

Det betyder att det finns en stor potential att ta tillvara hos den växande utrikesföd- da befolkningen.

Arbetsförmedlingens rapport Genera- tionsväxlingen – arbetskraftens förändring per län³ belyser befolkningsutvecklingens möjliga effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen. I rapporten framgår att i Östergötlands län, liksom de flesta län med undantag av storstadslänen, minskar arbetskraften de närmaste 15 åren. Fram

3 Utredningsrapport - Ura 2010:6

(11)

till år 2025 beräknas arbetskraften stiga

med 150 000 personer i de tre storstadslä- nen medan arbetskraften i övriga län be- döms minska med 110 000 personer.

Arbetslöshet och programinsatser

Under lågkonjunkturen drabbades många företag som enligt tradition i första hand sysselsätter män. När konjunkturen nu har förbättrats har arbetsmarknaden präglats av många återanställningar vilket betyder att det i första hand är de män som under lågkonjunkturen gick ut i arbetslöshet som nu återanställs. Kvinnorna går i sin tur i högre grad över i programaktivitet. Denna trend bedömer vi kommer att fortgå under 2011 eftersom den offentliga sektorn där de traditionellt kvinnodominerade yrkena återfinns är fortsatt försiktiga med rekryteringar under 2011.

Arbetslösheten⁴ i Östergötlands län låg på en förhållandevis hög nivå även före låg- konjunkturen med en arbetslöshet på 4,7 procent att jämföra med riket på 3,9 procent. I slutet av 2008 började arbetslöshe- ten att stiga med ökande takt som sedan avtog i början av 2010. Antalet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd har ökat under 2010 trots att sysselsätt- ningen i länet har ökat under samma period. Det beror på tillskotten till arbetskraften.

Under 2011 kommer tillskotten till arbetskraften inte att vara lika stora som under 2010. Samtidigt förväntas en sysselsätt- ningsökning vilket innebär att arbetslöshe- ten blir lägre under 2011.

Tabell 6:Arbetslösa och i program med aktivi- tetsstöd

Arbetslösa inkl

program med aktivitetsstöd Antal % diff. fg. år 2007 kv 4 12 600

2008 kv 4 14 300 14 % 2009 kv 4 20 700 45 % 2010 kv 4 20 900 1 % 2011 kv 4 20 800 - 0,5 %

4 I denna rapport definieras arbetslösa som arbetslö- sa inskrivna vid Arbetsförmedlingen och arbetssö- kande som deltar i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd.

I slutet av oktober 2010 uppgick summan av antalet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd till 20 700 personer, eller 7,6 procent av befolkningen 16- 64 år. I riket som helhet var motsvarande andel 6,7 procent. Av kommunerna i länet hade Motala den högsta arbetslösheten med 9,7 procent, följd av Norrköping med 8,9 procent. Lägst arbetslöshet hade Ydre med 4,6 procent följd av Söderköping med 5,3 procent. Under lågkonjunkturen har insatserna förstärkts för att hjälpa de sö- kande tillbaka till arbetsmarknaden. Det har resulterat i en ökande andel i programaktivitet medan andelen öppet ar- betslösa har minskat så att volymerna nu är likvärdiga.

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000

2007-01 2007-05

2007-09 2008-01

2008-05 2008-09

2009-01 2009-05

2009-09 2010-01

2010-05 2010-09 Program Arbetslösa

Vi bedömer en fortsatt hög arbetslöshet under 2011, då sysselsättningsökningen är positiv men blygsam. Mycket tyder på att lågkonjunkturen och den finansiella krisen fortfarande dämpar tillväxten i länet. Eu- ropa brottas med stora ekonomiska problem och eurozonen förväntas gå trögt flera år framåt. Den exportberoende industrin påverkas direkt av det ekonomiska läget i Europa, som står för merparten av vår exportmarknad. Den fortsatt svaga efterfrågan på arbetskraft i länet kommer troligen att påverka de grupper som hade det svårast under lågkonjunkturen, det vill säga ungdomar, lågutbildade, utrikesfödda och personer med funktionsnedsättning.

Med de nuvarande reglerna för deltagande i program medför det sannolikt en fortsatt ökning av programvolymerna under 2011.

(12)

Arbetslöshetens struktur

Av antalet arbetslösa är andelen kvinnor 46,2 procent för kvartal 3 2010. Andelen män är 53,8 procent, men det är männen som har minskat under återhämtningen 2010 medan kvinnorna har ökat sin andel.

Den trenden är ännu tydligare på riket.

Andelen unga arbetslösa har ökat och det beror till stor del av de höga kraven på arbetskraften vad gäller erfarenhet och att arbetsgivarna under perioden i hög grad har återanställt tidigare varslad personal.

Eftersom sysselsättningsökningen går så långsamt och gruppen ungdomar av demografiska skäl kommer att fortsätta att öka bedömer vi att antalet arbetslösa ungdomar kommer att vara fortsatt högt även under 2011.

Andelen arbetssökande med enbart grund- skoleutbildning har ökat sedan föregående år medan andelen med gymnasial eller eftergymnasial utbildning har minskat.

Det indikerar att det har varit lite lättare för de med gymnasial eller eftergymnasial utbildning att åter ta sig in på arbetsmarknaden.

Andelen utlandsfödda av de arbetslösa har ökat det senaste året och är högt, men är lägre än i riket. Vi vet att arbetskraftsdel- tagandet bland utrikesfödda är lågt. Det betyder att det finns en stor potential av gångbar arbetskraft om de som är utrikes- födda får sina utbildningar verifierade, lyfts in i utbildningssystemet och lockas in i arbetskraften.

Andelen personer med funktionsnedsätt- ning som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat det senaste året. Det beror till viss del på tillströmningen av arbetskraft från sjukförsäkringen. Även personer över 55 år har blivit fler under det senaste året, en trend som också finns i hela riket.

Tabell 7: Arbetslöshetens struktur

Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Oktober 2009 och 2010 för kommunerna, länet och riket. Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsar- betslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar – ej av totalen

Utbildningsbakgrund

Kommun Kvin

-nor

Män Unga -24 år

Äldre 55- år

Funk- tions- hind- rad

Ut- lands- födda

Grund- skola

Gymna- sium

Hög- skola

Ödeshög 45,9 54,1 30,3 17,4 13,3 15,2 29,4 54,8 15,8 Ydre 41,2 58,8 29,8 31,1 14,9 14,2 13,8 64,4 21,8 Kinda 47,9 52,1 39,7 16,1 11,6 11,9 21,8 59,0 19,2 Boxholm 43,8 56,2 34,4 15,5 17,6 9,9 23,9 60,6 15,5 Åtvidaberg 47,6 52,4 25,0 22,0 16,0 9,1 22,5 60,2 17,3 Finspång 48,5 51,5 29,0 17,8 21,5 16,5 28,9 56,2 14,9 Valdemarsvik 54,5 45,5 19,3 25,6 22,0 12,8 33,7 52,0 14,4 Linköping 43,5 56,5 27,9 13,4 10,8 30,0 23,0 52,4 24,6 Norrköping 48,0 52,0 22,5 16,0 19,6 34,3 30,9 49,9 19,2 Söderköping 52,9 47,1 23,1 25,3 22,5 9,4 23,1 55,5 21,3 Motala 44,6 55,4 26,5 15,8 16,2 20,6 25,6 59,0 15,4 Vadstena 48,3 51,7 24,0 17,1 18,9 18,9 20,3 58,3 21,4 Mjölby 47,1 52,9 32,9 14,9 14,4 14,7 25,6 60,2 14,1 Länet 46,2 53,8 26,1 15,8 16,0 26,8 26,6 53,6 19,8

Länet i fjol 44,9 55,1 25,7 15,5 14,5 24,9 25,8 54,5 19,7

Riket 47,0 53,0 24,4 14,9 15,3 31,4 26,5 49,6 23,9

Riket i fjol 43,9 56,1 24,2 13,9 13,8 28,7 25,1 51,1 23,8

(13)

Arbetsmarknadspolitiska utmaningar

I lågkonjunktur är tillgången på arbetskraft god och arbetsgivarna har höga krav på de sökande. I takt med att konjunkturen stiger sänks kraven på utbildning och erfarenhet på de arbetssökande, vilket gör det lättare att ta sig in på arbetsmarknaden under en högkonjunktur. I kombination med en ökande upplevd bristsituation på kvalificerad arbetskraft tyder det på att det i första hand är utbildad och erfaren arbetskraft som efterfrågas i Östergötland.

Efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft är däremot relativt svag. Det medför att personer som tidigare har utfört enklare yrken i högre utsträckning behöver skolas om till yrken som efterfrågas.

Den blygsamma sysselsättningsökning- en i Östergötland medför att kraven på efterfrågad arbetskraft kommer att vara fortsatt höga. Kraven på erfarenhet gör att det kommer att vara fortsatt svårt för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden.

Det räcker inte med en bra utbildning och det är en stor utmaning att hjälpa dessa ungdomar in på arbetsmarknaden.

Fler personer och fler år i arbetskraften behövs för att upprätthålla vår välfärd.

För att fler ska kunna behållas i arbetskraften längre tid krävs strukturella för- ändringar på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet. Ungdomar behöver komma in på arbetsmarknaden tidigare och reformer för att underlätta övergången från utbildning till arbetslivet välkomnas.

Fortsatt arbete för att förbättra folkhälsan är också viktigt.

Ohälsotalet i länet är i nivå med riket, men det finns stora skillnader inom länet och mellan könen. Ohälsan bland kvinnor är hög och beror till viss del av arbetsvillkoren i de traditionellt kvinnodominerade yrkena. Det gäller exempelvis de stora grupper av arbetslösa eller undersysselsat- ta undersköterskor på Arbetsförmedling- en. Över 1 200 personer söker arbete eller utökad arbetstid inom yrket samtidigt som det inte är ovanligt att arbetsgivare upplever en brist. Ytterligare en dimension är att de framtida behoven av dessa yrkes- grupper bedöms som stor. Det handlar om att förbättra arbetsvillkoren. Inom om- sorgsyrken är det vanligt med deltider, och

när kommuner genomför reformen att erbjuda önskad arbetstid fylls sällan tiden på en och samma arbetsplats, vilket ökar belastningen. Ett annat problem är ar- betstiderna med korta pass, kvällar, helger och delade turer.

Ytterligare en stor grupp hos arbetsför- medlingen är barnskötare. Idag är det knappt 1 000 personer som söker arbete inom detta yrke. Samtidigt föredrar de offentliga arbetsgivarna att anställa för- skollärare istället för barnskötare.

Antalet utbildningsplatser i gymnasiesko- lan är inte i balans med behovet av arbetskraft. En anledning till det är de bristande möjligheterna för ungdomarna att under skolåren få information om arbetsmarknaden, vägledning för att kunna göra relevanta studieval, tillgång till relevanta prak- tikplatser och feriearbete. Det är frågor som berör olika ansvarsområden och sam- ordningen är bristfällig.

Inom Östergötland finns stora regionala skillnader. Kommunerna skiljer sig åt vad gäller befolkningens åldersstruktur, folk- hälsa, utbildningsnivå, attityder till flytt och pendling, kommunernas näringslivs- struktur och kommunikationer. Förutsätt- ningarna på arbetsmarknaden skiljer sig också åt mellan kommunerna till följd av detta. Under lågkonjunkturen drabbades industritäta kommuner som Boxholm, Motala och Mjölby hårt. Norrköping, som tidigare haft stora problem, klarade sig förhållandevis bra under lågkonjunkturen.

Strukturella förändringar är nödvändiga i de nu hårt drabbade kommunerna, främst Motala. Det är en stor utmaning att få med hela länet i en konjunkturuppgång.

Den stora delen av sysselsättnings- ökningen och arbetskraftsutvecklingen bedöms ske i storstadslänen. Små regioner tenderar att få det allt svårare att hävda sig i den nationella utvecklingen. Bättre sam- ordning för att ta tillvara regionens utveck- lingspotential är önskvärd i kombination med bättre samarbete med andra regioner.

Det finns annars en risk att den upplevda arbetskraftsbristen i Östergötland ökar i kombination med fortsatt hög arbetslös- het.

(14)

Yrkesbarometer

Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken

Bristyrken

Byggnadsplåtslagare Telefonförsäljare

Civilingenjörer, maskin, bygg och elkraft Skogsmaskinförare

Kockar Företagssäljare Redovisningsekonomer Förskollärare

Specialistsjuksköterskor, röntgen- akut-, barn-, distrikt- och inom psykiatrin

Läkare

Systemerare/Programmerare

Överskottsyrken Barnskötare Vårdbiträden

Montörer, metall, gummi, plast, fordon, el- och teleut- rustning

Journalister Lagerarbetare

Köks- och restaurangbiträden Administratörer/Sekreterare

Försäljare, dagligvaror och fackhandel Städare/Lokalvårdare

Vaktmästare Elevassistenter

Fakta om prognosen

Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slump- mässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställd. Urva- let är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genom- förda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbe- dömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som på- verkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.

För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt 16 500 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. I Östergötlands län var näringslivs- urvalet 606 arbetsställen och svarsfrekvensen var 79 procent. Svarsfrekvensen är högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och lands- tingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare. Svarsfrekven- sen för kommunsektorn var denna gång 83 procent, vilket är 3 procentenheter lägre än under föregående intervjuundersökning.

Prognosen 2010 - 2011

är höstens prognos för arbetsmarknaden i Östergötlands län. De prognossiffror som presenteras är Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras.

Ansvarig utredare: Annelie Almérus

En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår webbplats

www.arbetsformedlingen.se under fliken Om oss/Statistik och prognoser. Där finns också sam- manfattningarna för varje län.

(15)

Fakta om prognosen

Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år.

De arbetsställen som intervjuas utgör ett slump- mässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda.

Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län.

Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknadden.

De prognossiffror som presenteras är således Arbets- förmedlingens egna slutsatser angående den förvän- tade utvecklingen på arbetsmarknaden.

Eftertryck tillåten med angivande av källa