Kursinformation. Vardagsliv och institution, 15 hp Kurskod: 740G57 Ht Kursansvarig lärare: Sara Ahlstedt, e-post:

(1)

1

Kursinformation

Vardagsliv och institution, 15 hp Kurskod: 740G57

Ht 2016

Kursansvarig lärare: Sara Ahlstedt, e-post: sara.ahlstedt@liu.se

(2)

2

1 Personer på kursen

Kursansvarig och examinator

Sara Ahlstedt, FD REMESO, sara.ahlstedt@liu.se Biträdande kursansvarig och medbedömande lärare Viktor Vesterberg, FD Socialt arbete, viktor.vesterberg@liu.se Föreläsare

Anna Maria Blomgren, studievägledare SKA, anna.maria.blomgren@liu.se Anna Bredström, FD REMESO, anna.bredstrom@liu.se

Gunilla Bygdén, administratör SKA, gunilla.bygden@liu.se Sabine Gruber, FD Socialt arbete, sabine.gruber@liu.se

Christina Lihagen, psykolog och civilekonom Försvarsmakten, kicki.lihagen@gmail.com Mathias Martinsson, FD REMESO och programansvarig SKA, mathias.martinsson@liu.se Olav Nygård, doktorand REMESO, olav.nygard@liu.se

Anna Petterson, bibliotekarie CNB, anna.pettersson@liu.se Zoran Slavnic, docent REMESO, zoran.slavnic@liu.se

Maria Thunborg, adjunkt Språkverkstaden, maria.thunborg@liu.se

2 Kursens innehåll och övergripande upplägg

Kursen är en introduktion till akademiska studier i allmänhet och till samhälls- och kulturanalys i synnerhet. I kursen behandlas centrala teorier och begrepp för hur social ordning skapas,

vidmakthålls och förändras i vardagslivet och i institutionella miljöer. Under kursen introduceras olika sociala kategoriseringars – såsom genus, klass, etnicitet och ålder – betydelse i relation till social ordning. Kursen är även en introduktion till vetenskapsteori samt etnografiska metoder, specifikt observation och kvalitativa intervjuer, och forskningsetiska frågeställningar.

Kursmål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

 reflektera över olika för kursen centrala begrepp och perspektiv

 formulera vad som avses med vetenskaplig teori och metod

 planera, genomföra och presentera olika delar av mindre fältarbeten

 identifiera och reflektera över etiska frågor i relation till forskningsprocessens olika faser

3 Lärandeaktiviteter

Kursen omfattar föreläsningar, arbetsgrupper och grupparbeten, grupphandledningar, seminarier, både gruppvisa och individuella examinationsuppgifter samt muntliga

presentationer. Alla aktiviteter bygger på varandra och det är inte möjligt att t ex bara gå på vissa föreläsningar eller bara läsa litteraturen och förvänta sig att utveckla en förståelse som möjliggör att en kan klara kursen. Du förväntas delta på alla schemalagda aktiviteter och delta aktivt på alla pass.

(3)

3 Föreläsningar

Kursen omfattar 17 föreläsningar vilka alla introducerar studenten till ett visst område. Till de flesta föreläsningar finns specifik litteratur kopplad. Litteraturen ska i möjligaste mån läsas innan föreläsningen och föreläsare kommer i många fall förutsätta att du har läst litteraturen. Det är mycket viktigt att delta i föreläsningarna eftersom de utvecklar och ger andra och nya

infallsvinklar till den litteratur en läser på egen hand och mycket information runt hur övrigt arbete (grupparbete, examinationsuppgifter osv) ska utföras ges i samband med föreläsningarna.

Grupparbete och arbetsgrupper

En samhälls- och kulturanalytikers specifika kompetens består i att kunna förstå dagens komplexa samhälle, utifrån flera olika perspektiv. På SKA ser vi lärande som en social process.

Genom att utbyta erfarenheter med varandra vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir många. För att kunna hantera komplexa uppgifter är det nödvändigt med diskussion och utbyte av idéer. Därför blir grupparbete ett viktigt pedagogiskt verktyg. Utmaningen består just i att kunna samlas kring ett gemensamt projekt och dra nytta av varandras olika kompetenser.

Under kursens gång arbetar studenterna i grupp kontinuerligt. Examinationsuppgift 1, 2 och 4 utförs också i grupp. För att få verktyg för att arbeta i grupp innehåller kursen två föreläsningar om grupparbete och grupprocesser (vecka 1 och 10). Du får reda på vilken arbetsgrupp du tillhör under föreläsningen om att arbeta i grupp vecka 1 och under det första schemalagda grupparbetspasset kommer gruppen tillsammans diskutera grupprocesser och skriva ett gruppkontrakt.

Varje grupp förväntas löpande göra utvärderingar av grupprocessen genom att diskutera i gruppen hur väl den arbetar i enlighet med gruppkontraktet och vad som kan göras för att förbättra arbetet om det skulle behövas. Detta förväntas göras i samband med schemalagt grupparbete och grupphandledning. Tid är schemalagd efter den sista grupphandledningen vecka 9 för att gruppen tillsammans ska kunna utvärdera hur arbetet fungerat dittills, hur väl gruppen följt gruppkontraktet och hur den vill förbättra eller ändra sitt arbete inför nästföljande kurs.

Efter avslutad kurs lämnar alla studenter in en individuell reflektion där studenten reflekterar över hur den själv har bidragit till grupparbetet, vad som fungerat bra respektive mindre bra, hur gruppkontraktet har använts osv. Den individuella reflektionen måste lämnas in för att

helkursbetyg ska kunna rapporteras in, se vidare under Obligatoriskt deltagande, sid. 6.

Arbetsgrupperna består av 5-6 studenter och du kommer arbeta i samma grupp under hela terminen.

Mer information om grupparbete på SKA samt underlag till gruppkontrakt delas ut under kursintroduktionen och finns också tillgängligt på Lisam. Instruktioner för den individuella reflektionen kommer finns tillgänglig på Lisam i slutet av kursen.

Grupphandledning

Under kursen ges grupphandledning för examinationsuppgift 1 och 4. Varje grupp har 30 min handledning per tillfälle. Handledningen bygger på att gruppen förbereder frågor den vill

(4)

4 diskutera med handledaren och tar upp dessa frågor vid handledningstillfället. En kan under dessa handledningstillfällen även ställa allmänna frågor om de individuella

examinationsuppgifterna.

För handledningstid för varje enskild grupp, se lista på Lisam.

Seminarier

Kursen innefattar ett litteraturseminarium. Syftet med seminarier är att diskutera kurslitteraturen och föreläsningarna och de baseras på studenternas aktiva deltagande. Seminarier är en

möjlighet att ta upp frågor runt litteratur och föreläsningar och ”tänka högt” tillsammans med andra studenter. Hur mycket du lär dig och tar med dig från ett seminarium handlar i hög grad om hur väl förberedd du är och hur mycket du deltar i seminariediskussionen.

Seminariet är obligatoriskt och seminarieinstruktioner kommer laddas upp på Lisam i god tid före seminariet. Deltar du inte på seminariet behöver du genomföra en kompletteringsuppgift.

Kompletteringsuppgiften kommer laddas upp på Lisam senast samma dag som seminariet och måste lämnas in för att helkursbetyg ska kunna rapporteras in, se vidare under Obligatoriskt deltagande, sid. 6.

Kurslitteratur

En fullständig litteraturlista med instruktioner om var och hur du får tag på litteraturen finns bifogad längst bak i kursinformationen. Varje student ansvarar själv för att införskaffa den litteratur som behöver läsas på kursen. Vissa böcker kan behöva köpas eller lånas från universitetsbiblioteket medan annat finns tillgängligt på Lisam eller kan kopieras från s k refkurs-böcker (böcker som alltid finns inne på biblioteket och inte kan lånas) på

universitetsbiblioteket.

4 Examination

Kursen examineras genom fem inlämningsuppgifter, deltagande i litteraturseminariet och inlämning av den individuella grupprocessreflektionen. Tre av inlämningsuppgifterna är

grupparbeten och två är individuella. Detaljerad information om varje examinationsuppgift finns på Lisam och kommer också delas ut när uppgiften introduceras (se schema).

Examination 1 (GRU4), 2 hp Gruppuppgift: En liten fältstudie

Inlämning av skriftlig del tisdag vecka 3

Muntlig presentation av uppgiften måndag vecka 4 Betygsskala: U-G

Uppgiften, som går ut på att genomföra en observation av en offentlig plats i Norrköping och nedteckna det som observeras i form av fältanteckningar, består av två delar:

 Gruppen sammanfattar och analyserar resultatet av sin observation i en skriftlig rapport, 7-8 sidor.

(5)

5

 Gruppen förbereder en muntlig presentation (5-10 min) av rapporten som diskuteras i totalt ca 30 min på ett forum.

Examination 2 (GRU5), 2 hp

Gruppuppgift: Granskning av en kandidatuppsats Muntlig presentation av uppgiften tisdag vecka 5 Betygsskala: U-G

Uppgiften, som består i att kritiskt granska, reflektera över och sammanfatta en kandidatuppsats skriven av årskurs 3-studenter på SKA-programmet, består av tre delar:

 Gruppen ska muntligt presentera uppsatsen (10-15 min) på ett forum.

 Gruppen ska förbereda en frågeställning förankrad i den lästa uppsatsen och i kurslitteraturen att diskutera med forumgruppen i ca 10 min.

 Gruppen sammanfattar sin presentation skriftligt och lämnar till läraren vid forumet.

Examinationsuppgift 3 (IND3), 3 hp Individuell uppgift: Vetenskapsteori och metod Inlämning fredag vecka 5

Betygsskala: U-VG

Med utgångspunkt i den kandidatuppsats som granskades i examinationsuppgift 2 skriver studenten en individuell reflektion över vetenskapsteoretiska och metodologiska frågor, 3-4 sid.

Examinationsuppgift 4 (GRU6), 3 hp En intervjustudie

Inlämning fredag vecka 9 Betygsskala: U-G

Uppgiften består i att varje student i gruppen utför en egen intervju utifrån kursens tema om social ordning i vardagsliv och institutioner och transkriberar intervjun. Utifrån intervjuerna författar gruppen en skriftlig rapport (7-8 sid) som innehåller teori, metod, innehållet i

intervjuerna, en jämförelse av arbetsgruppens olika intervjuer och en reflektion över egna tankar om social ordning, vardagsliv och institution i förhållande till det som gruppen lyft fram i intervjuerna.

Examinationsuppgift 5 (IND4), 5 hp Individuell uppgift: Etik och intervju

Inlämning fredag vecka 10 Betygsskala: U-VG

Uppgiften består i att reflektera över de erfarenheter du fått genom grupparbetet i uppgift 4, specifikt ur ett etiskt perspektiv. Med hjälp av en vetenskaplig artikel som du själv söker fram diskuterar du intervjuer utifrån ett antal etiska frågeställningar över 4 sid.

(6)

6 Obligatoriskt deltagande (SEM1)

Denna examinationsdel ger inte poäng men måste uppfyllas för att du ska kunna få ut ditt helkursbetyg och kursen ska anses som avslutad.

Litteraturseminarium: se sid. 4.

Om du inte deltar i litteraturseminariet måste du lämna in en kompletteringsuppgift som motsvarar ett seminariedeltagande. Kompletteringsuppgiften finns tillgänglig på Lisam senast samma dag som seminariet.

Individuell grupprocessreflektion: se sid. 3.

En individuell reflektion där du reflekterar över hur du själv har bidragit till grupparbetet, vad som fungerat bra respektive mindre bra, hur gruppkontraktet har använts osv lämnas in fredag vecka 10. Instruktioner för den individuella reflektionen kommer finns tillgänglig på Lisam i slutet av kursen.

Betyg

Examinationsuppgifter 1, 2 och 4 betygssätts med Underkänt (U) eller Godkänt (G).

Examinationsuppgifter 3 och 5 betygssätts med Underkänt (U), Godkänt (G) eller Väl godkänt (VG).

Betygskriterier återges i instruktionerna för varje enskild examinationsuppgift.

Deltagande i seminariet och inlämning av den individuella grupprocessreflektionen ger betyget D (deltagit) men ger inga poäng.

För att få godkänt på kursen krävs att alla examinationsuppgifter är inlämnade och har fått minst betyget G samt att studenten deltagit i seminariet, alternativt lämnat in godkänd kompletteringsuppgift, samt lämnat in den individuella grupprocessreflektionen.

För att få betyget VG på kursen krävs att studenten fått VG på både examinationsuppgift 3 och 5.

Bedömning av examinationsuppgifter sker senast 12 arbetsdagar efter examinationsdatumet.

Kursansvarig Sara Ahlstedt är examinator och Viktor Vesterberg är medbedömande lärare.

Sent inlämnade examinationer

Lämnar du in en examinationsuppgift efter inlämningsdatum eller mellan omexaminationsdatum bedöms den senast 12 dagar efter nästkommande omexaminationsdatum.

Omexamination

Om en examinationsuppgift blir underkänd har du rätt att (beroende på examinationsuppgiftens utformning) antingen göra om uppgiften eller komplettera den och lämna in den igen.

Omexaminationsdatum för kursen är listade i översiktsschemat i kursinformationen. SKA- programmet har också programspecifika omexaminationsdatum som är samma för alla kurser på programmet, se SKA:s programhandbok.

(7)

7 Underkända examinationsuppgifter och examinatorer

Om du underkänns på en examinationsuppgift två gånger av samma examinator kan du, om du vill, begära en ny examinator. Skulle du vilja begära en ny examinator kontaktar du studierektor Anita Andersson, anita.a.andersson@liu.se, med information om kursens namn, kursansvarigs namn och vilken examinationsuppgift du skulle vilja att en ny examinator examinerade när du lämnar in uppgiften till nästa omexaminationsdatum.

5 Fusk och plagiat

Det finns strikta regler om plagiering på universitetet och även i forskarsamhället. Plagiering av andra källor (dvs att en kopierar andras texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten mm) betraktas som fusk. Ibland händer det också att en ligger för nära ursprungstexten, vilket då kan bli betraktad som plagiat. Det är viktigt att omformulera det en har läst och det är också på det sätt som en som student visar att en har förstått det en har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuellt framtagen text: även om en har arbetat med frågorna i gruppen innan det individuella arbetet skrivs kan hela eller delar av textavsnitt inte delas med varandra.

Lärare har en skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till disciplinnämnden på universitetet. Om nämnden kommer fram till att studenten plagierat text kan studenten bli avstängd från studier under en viss tid. Under den avstängda tidsperioden förlorar en rätten till studielån och blir också avstängd från universitetets datorer.

För att slippa dessa problem måste frågor besvaras genom att en omformulerar det en läser till egen självständig text samt refererar till de källor en använder. Ligg inte för nära

ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med

citationstecken samt korrekta sidhänvisningar när direkta meningar eller delar av meningar lånas ur ursprungstext.

Universitetsbiblioteket har utformat en självstudieguide, NoPlagiat: självstudieguide om plagiering &

upphovsrätt, som ger en tydlig uppfattning om vad plagiering är och hur det kan undvikas. Alla studenter uppmanas att arbeta igenom modulerna i guiden som finns på

http://noplagiat.bibl.liu.se/default.sv.asp.

Vecka 2 ges en föreläsning om fusk och plagiat. Därefter ska varje student skriva under ett kontrakt som en försäkran om att den tagit del av föreläsningen eller på annat sätt tagit till sig motsvarande information. Kontraktet finns tillgängligt på Lisam och lämnas till

programansvarig, Mathias Martinsson (kontor B419), senast den 1 september.

6 Kursutvärdering

En muntlig mittkursutvärdering är schemalagd vecka 6. Mittkursutvärderingen är ett tillfälle för både studenter och kursansvarig att ta upp frågor om kursen och att ge feedback på hur kursen

(8)

8 gått hittills. Utifrån utvärderingen kan studenter och kursansvarig komma överens om ifall något på kursen bör förändras eller göras annorlunda under kursens andra del.

Efter avslutad kurs skickas alla studenter en länk genom vilken de kan fylla i LiU:s kursutvärderingsverktyg KURT. När utvärderingen stängts går kursansvarig igenom

utvärderingen och skickar ut resultatet av utvärderingen till studenterna samt information om på vilket sätt studenternas åsikter och kommentarer kommer tas hänsyn till i utformningen av kursen i fortsättningen.

(9)

9 Se TimeEdit (https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema) för kursens schema.

All undervisning sker i Bomullsspinneriet (B), Kåkenhus (K) eller Täppan (TP), Campus Norrköping.

KURSVECKA 1 (vecka 34) Lärare

Upprop: Sara Ahlstedt, Anna Maria Blomgren, Gunilla Bygdén, Mathias Martinsson Introduktion till samhälls- och kulturanalys: Mathias Martinsson

Kursintroduktion och föreläsning 2: Sara Ahlstedt Föreläsning 1: Viktor Vesterberg

Grupparbete: Sara Ahlstedt och Viktor Vesterberg

Schema

Måndag 13.15-15.00 Upprop

Tisdag 10.15-12.00 Introduktion till samhälls- och kulturanalys 13.15-15-00 Kursintroduktion

Onsdag 10.15-12.00 Föreläsning 1: Att arbeta i grupp 13.15-15.00 Grupparbete

Torsdag 10.15-12.00 Föreläsning 2: Introduktion till fältarbete 13.15-15.00 Grupparbete

15.15-17.00 Filmvisning: Psalmer från köket

Obligatorisk litteratur

Föreläsning 2: Introduktion till fältarbete

 Asplund, Johan (1992) Det sociala livets elementära former. Göteborg: Bokförlaget Korpen. Läs kapitel 12: ”Etnometodologi.” Finns tillgänglig på Lisam. 14 sid.

 Fangen, Katrine (2005) Deltagande observation. Malmö: Liber. Läs kapitel 1-4: ”Inledning,”

”Metodens olika varianter,” ”Metodens särart” och ”Förberedelse inför ett fältarbete” och delar av kapitel 5: ”Genomförandet” – här läser du sid. 145-146 (”Icke-deltagande observatör”) och sid. 159-185 (”Fältarbetets sociala dynamik”). 81 sid.

 Pripp, Oscar & Öhlander, Magnus (2011) ”Observation” i Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red) Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur. 33 sid.

(10)

10

KURSVECKA 2 (vecka 35) Lärare

Föreläsning 1: Maria Thunborg Föreläsning 2: Anna Pettersson

Grupphandledning: Sara Ahlstedt och Viktor Vesterberg

Schema

Måndag 10.15-12.00 Föreläsning 1: Om fusk och plagiat samt introduktion till vetenskapligt skrivande

Onsdag 9.15-12.00 Grupphandledning inför uppgift 1: En liten fältstudie Torsdag 13.15-15.00 Föreläsning 2 och rundvandring: Universitetsbiblioteket och

vad det erbjuder

16.00 Sista tillfälle att lämna in försäkran om delgivits information om fusk och plagiat till Mathias Martinsson, kontor B419

Obligatorisk litteratur

Ingen inför specifika moment den här veckan.

(11)

11

KURSVECKA 3 (vecka 36) Lärare

Föreläsning: Maria Thunborg

Schema

Tisdag 16.00 Inlämning uppgift 1: En liten fältstudie Onsdag 10.15-12.00 Föreläsning: Muntlig framställning

Obligatorisk litteratur

(12)

12

KURSVECKA 4 (vecka 37) Lärare

Forum: Sara Ahlstedt och Viktor Vesterberg Föreläsning 1 och 2: Mathias Martinsson Information: Sara Ahlstedt

Schema

Måndag 9.15-12.00 Forum 1 – uppgift 1: En liten fältstudie presenteras muntligt Grupper A-C samt D-F

13.15-16.00 Forum 1 – uppgift 1: En liten fältstudie presenteras muntligt Grupper G-I

Onsdag 9.30-10.00 Information: Introduktion till uppgift 2: Granskning av en kandidatuppsats och uppgift 3: Vetenskapsteori och metod 10.15-12.00 Föreläsning 1: Vetenskapsteorins grunder

Fredag 10.15-12.00 Föreläsning 2: Vetenskapsteori och tvärvetenskap

Obligatorisk litteratur

Föreläsning 1: Vetenskapsteorins grunder

 Gilje, Nils & Grimen, Harald (2007) Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos.

Läs kapitel 1: ”Vad är vetenskapsfilosofi?” och kapitel 7: ”Hermeneutik: förståelse och mening”

54 sid.

Föreläsning 2: Vetenskapsteori och tvärvetenskap

Läs kapitel 4: ”Den kritiska rationalismen” och kapitel 4: ”Paradigm och vetenskapliga revolutioner” 49 sid.

Referenslitteratur

Föreläsning 1: Vetenskapsteorins grunder

Kapitel 2: ”Hypotesprövning”

Föreläsning 2: Vetenskapsteori och tvärvetenskap

Kapitel 3: ”Logisk positivsm”

(13)

13

KURSVECKA 5 (vecka 38) Lärare

Forum: Sara Ahlstedt och Viktor Vesterberg

Schema

Tisdag 9.15-12.00 Forum 2 – uppgift 2: Granskning av kandidatuppsats presenteras muntligt

Grupper A-C samt D-F

13.15-16.00 Forum 2 – uppgift 2: Granskning av kandidatuppsats presenteras muntligt

Grupper G-I

Fredag 16.00 Inlämning uppgift 3: Vetenskapsteori och metod

Obligatorisk litteratur

(14)

14

KURSVECKA 6 (vecka 39) Lärare

Föreläsning 1 och 2: Zoran Slavnic Föreläsning 3 och 4: Olav Nygård Information 1: Sara Ahlstedt

Information 2: Anna Maria Blomgren Muntlig halvkursutvärdering: Sara Ahlstedt

Schema

Måndag 9.30-10.00 Information 1: Introduktion till uppgift 4: En intervjustudie och uppgift 5: Etik och intervju

10.15-12.00 Föreläsning 1: Social ordning, vardagsliv och institution 1:

Verkligheten som socialt konstruerad

13.15-16.00 Information 1: Information från studievägledare Filmvisning: Gökboet

Tisdag 9.30-10.00 Muntlig halvkursutvärdering

10.15-12.00 Föreläsning 2: Social ordning, vardagsliv och institution 2:

Totala institutioner

Torsdag 10.15-12.00 Föreläsning 3: Genus, ålder, institution Fredag 10.15-12.00 Föreläsning 4: Rasifiering, klass, institution

Obligatorisk litteratur

Föreläsning 1: Social ordning, vardagsliv och institution 1: Verkligheten som socialt konstruerad

 Jönsson, Lars-Eric, Persson, Anders & Sahlin, Kerstin (2011) Institution. Malmö: Liber. Läs sid.

5-49 (delarna som heter “Tänk dig…” och “Del 1: Varför existerar institutioner?”) 44 sid.

 Vera, Hector (2016) “Rebuilding a Classic: The Social Construction of Reality at 50,” Cultural Sociology, 10(1): 3-20. Finns tillgänglig på Lisam. 17 sid.

Föreläsning 2: Social ordning, vardagsliv och institution 2: Totala institutioner

 Goffman, Erving (2014) Totala institutioner: fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Lund:

Studentlitteratur. Läs så stor del av boken som möjligt.

 Jönsson, Lars-Eric, Persson, Anders & Sahlin, Kerstin (2011) Institution. Malmö: Liber. Läs sid. 50-72.

Föreläsning 3: Genus, ålder, institution

 Krekula, Clary, Närvänen Anna-Liisa & Näsman Elisabet (2005) ”Ålder i intersektionell analys,”

Kvinnovetenskaplig tidskrift, 26(2-3): 81-94. Finns tillgänglig på Lisam. 13 sid.

 Wendt Höjer, Maria & Åse, Cecilia (1999) Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk politisk teori. Lund: Academia Adacta. Läs kapitel 2: “Kön och makt.” Finns tillgänglig på Lisam. 10 sid.

(15)

15 Föreläsning 3: Rasifiering, klass, institution

 Behtoui, Alireza & Jonsson, Stefan (2013) ”Rasism: Särskiljandets och rangordningens praktik” i Dahlstedt, Magnus & Neergaard, Anders (red) Migrationens och etnicitetens epok. Stockholm: Liber.

31 sid.

 Neergaard, Anders (2009) “Racialisation in the Labour Market: In Search of a Theoretical Understanding” i Neergaard, Anders (red) European Perspectives on Exclusion and Subordination: The Political Economy of Migration. Maastricht: Shaker Publishing. Finns tillgänglig på Lisam. 18 sid.

(16)

16

KURSVECKA 7 (vecka 40) Lärare

Föreläsning 1: Sabine Gruber Föreläsning 2: Anna Bredström Föreläsning 3: Sara Ahlstedt

Grupphandledning: Sara Ahlstedt och Viktor Vesterberg Litteraturseminarium: Sara Ahlstedt och Viktor Vesterberg

Schema

Måndag 10.15-12.00 Föreläsning 1: Den totala ungdomsinstitutionen, exemplet särskilda ungdomshem

13.15-16.00 Grupphandledning inför uppgift 4: En intervjustudie och uppgift 5: Etik och intervju

Onsdag 8.15-10.00 Litteraturseminarium: diskussion av föregående veckas litteratur och föreläsningar

Grupper A-C

10.15-12.00 Litteraturseminarium: diskussion av föregående veckas litteratur och föreläsningar

Grupper D-F

13.15-15.00 Litteraturseminarium: diskussion av föregående veckas litteratur och föreläsningar

Grupper G-I

Torsdag 9.30-10.00 Återkoppling på uppgift 3: Vetenskapsteori och metod i grupp

10.15-12.00 Föreläsning 2: Intervjuer och etik

13.00-14.00 Drop-in för kort individuell återkoppling på uppgift 3:

Vetenskapsteori och metod Sara: B333

Viktor: K6517

Fredag 10.15-12.00 Föreläsning 3: Att intervjua

Obligatorisk litteratur

Föreläsning 2: Intervjuer och etik

 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur. Läs kapitel 4: “Etiska frågor runt intervjuande” 21 sid.

 Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet. Finns tillgänglig på Lisam. 17 sid.

(17)

17 Föreläsning 3: Att intervjua

 Fägerborg, Eva (2011) “Att intervjua” i Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red) Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur. 27 sid.

 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur. Läs kapitel 3: “Epistemologiska frågor runt intervjuande,” delar av kapitel 6:

”Tematisering och planering av en intervjustudie” (sid. 152-164) och kapitel 7: ”Att genomföra en intervju” 57 sid.

Referenslitteratur

Föreläsning 2: Intervjuer och etik

 Pripp, Oscar (2011) ”Reflektion och etik” i Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red) Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur.

(18)

18

KURSVECKA 8 (vecka 41) Lärare

Grupphandledning: Sara Ahlstedt och Viktor Vesterberg Föreläsning/workshop: Anna Pettersson

Schema

Måndag 9.15-12.00 Grupphandledning inför uppgift 4: En intervjustudie och uppgift 5: Etik och intervju

Torsdag 8.15-10.00 Föreläsning och workshop om vetenskapliga texter Grupper A-C

10.15-12.00 Föreläsning och workshop om vetenskapliga texter Grupper D-F

13.15-15.00 Föreläsning och workshop om vetenskapliga texter Grupper G-I

Obligatorisk litteratur

(19)

19

KURSVECKA 9 (vecka 42) Lärare

Grupphandledning: Sara Ahlstedt och Viktor Vesterberg

Schema

Tisdag 13.15-16.00 Grupphandledning runt uppgift 4: En intervjustudie och uppgift 5: Etik och intervju

Diskussion och avstämning med grupp runt hur grupprocessen fungerat under kursen.

Torsdag 16.00 Inlämning uppgift 4: En intervjustudie

Obligatorisk litteratur

(20)

20

KURSVECKA 10 (vecka 43) Lärare

Föreläsning: Christina Lihagen

Schema

Måndag 10.15-12.00 Föreläsning: Om grupprocesser

Fredag 16.00 Inlämning uppgift 5: Etik och intervju samt individuell grupprocessreflektion

Obligatorisk litteratur

(21)

21

VECKA 48

Kursens omexaminationsvecka

Fredag 16.00 Inlämning alla ännu ej inlämnade examinationsuppgifter samt kompletteringar av underkända uppgifter

VECKA 5

SKA-programmets omexaminationsvecka

Monday 23.59 Inlämning alla ännu ej inlämnade examinationsuppgifter samt kompletteringar av underkända uppgifter

VECKA 20

SKA-programmets omexaminationsvecka

WEEK 33

SKA-programmets omexaminationsvecka

(22)

22

VECKOÖVERSIKT

Vecka Uppgifter

1 Introduktion till programmet och kursen.

Arbetet med examinationsuppgift 1: En liten fältstudie, inleds.

2 Arbetet med examinationsuppgift 1 fortsätter.

Information om fusk, plagiat och studieteknik.

Introduktion till hur universitetsbiblioteket fungerar.

3 Arbetet med examinationsuppgift 1 fortsätter. Den skriftliga delen av uppgiften lämnas in och den muntliga presentationen förbereds.

4 Muntlig presentation av examinationsuppgift 1

Arbetet med examinationsuppgift 2: Granskning av en kandidatuppsats och 3:

Vetenskapsteori och metod påbörjas.

Vetenskapsteoretiska grundbegrepp och resonemang som ska behandlas i dessa uppgifter introduceras.

5 Arbetet med examinationsuppgift 2 och 3 intensifieras.

Muntlig presentation av uppgift 2 förbereds och genomförs.

Uppgift 3 lämnas in.

6 Arbetet med examinationsuppgift 4: En intervjustudie och 5: Etik och intervju inleds.

Introduktion till teoretiska perspektiv på social ordning, vardagsliv och institution.

Olika maktordningar introduceras.

7 Litteraturseminarium där föregående veckas litteratur och föreläsningar diskuteras.

Till måndagens handledningstillfälle bör ni ha en idé om vad er intervjustudie ska handla om och vilka som ska intervjuas.

Introduktion till forskningsetik i stort och mer specifikt i relation till intervjuer samt om hur man praktiskt går tillväga i en intervjustudie.

8 Till måndagens handledningstillfälle bör ni ha med er ett utkast på frågeguide.

Handledaren kommer att hjälpa er med guiden samt se till så att ni har tillräckliga kunskaper om forskningsetik för att kunna genomföra en intervju. Därefter är det dags att göra intervjun.

Intervjun genomförs och transkriberas.

Parallellt arbetas individuellt med examinationsuppgift 5. Som stöd för uppgift 5 ges ett pass om informationssökning, där ni får hjälp att söka i databaser och tidskrifter.

9 Idéer om vad som kan tas upp i rapporten bollas med handledaren på tisdagens handledning.

Arbetet fortsätter och uppgift 4 lämnas in.

Parallellt arbetas individuellt med examinationsuppgift 5.

10 Arbetet med examinationsuppgift 5 fortsätter och uppgiften lämnas in.

(23)

23

Litteraturlista

Obligatorisk litteratur som behöver införskaffas

De böcker som listas nedan är obligatorisk läsning på kursen. Du behöver ha tillgång till dessa böcker från kursstart och genom hela kursen.

Alla böckerna listade nedan finns som s k refrenskursexemplar (”refkurs-ex”) på

universitetsbiblioteket i Norrköping (CNB). Ett refkurs-ex finns alltid inne på biblioteket på så sätt att det inte kan lånas hem utan bara kan lånas över dagen och bara läsas i

Kåkenhus (den byggnad i vilken universitetsbiblioteket ligger). Detta betyder att boken inte alltid finns tillgänglig just när du vill läsa den på biblioteket, utan att ett exemplar av den inte kan lånas hem och på så sätt finns tillgängligt på biblioteket. Du kan också välja att kopiera de delar av boken som behöver läsas ur refkurs-exet.

Eftersom biblioteket ofta har flera exemplar av samma bok brukar det finnas möjlighet att låna hem böcker som också finns tillgängliga som refkurs-ex. Dock är det många studenter som behöver läsa samma böcker ungefär samtidigt – du kan behöva ställa dig i kö på boken och kan inte räkna med att ha tillgång till den under hela kursen.

Alternativt köper du ett eget exemplar av boken. All obligatorisk litteratur finns att köpa på t ex www.bokus.com och www.adlibris.com. Kom ihåg att beställa böcker i god tid

eftersom det kan ta flera veckor innan du får din beställning. Du behöver ha böckerna senast samma vecka som kursen börjar.

De böcker som markerats med gult är böcker du kommer läsa stora delar av. Övriga böcker kommer du bara behöva läsa något eller några kapitel ur. Vill du köpa några men inte alla böcker är det en bra idé att välja att köpa de du behöver läsa mer ur.

Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Delar av denna bok används på kursen. Det är dock en bok som är bra att ha för att kunna gå tillbaks till även under senare kurser eftersom den ger en god överblick över många olika sorters samhällsvetenskapliga forskningsmetoder.

Behtoui, Alireza & Jonsson, Stefan (2013) ”Rasism: Särskiljandets och rangordningens praktik” i Dahlstedt, Magnus & Neergaard, Anders (red) Migrationens och etnicitetens epok. Stockholm: Liber.

31 sid.

Fangen, Katrine (2005) Deltagande observation. Malmö: Liber.

Kap 1-4 (53 sid) och delar av kap 5 (ca 40-50 sid).

Goffman, Erving (2014) Totala institutioner: fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Lund:

Studentlitteratur.

Denna bok finns i flera upplagor och vilken upplaga som helst går bra att läsa.

Större delen av boken läses på kursen.

(24)

24 Gilje, Nils & Grimen, Harald (2007) Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos.

Kap 1, 4, 5 och 7 (103 sid).

Jönsson, Lars-Eric, Persson, Anders & Sahlin, Kerstin (2011) Institution. Malmö: Liber.

Större delen av boken läses på kursen.

Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (2011) Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur.

Kap 4-5 (60 sid).

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kap 2-4 och 6-7 (116 sid).

Obligatorisk litteratur som finns att ladda ner från Linköpings universitets lärplattform Lisam

Asplund, Johan (1992) Det sociala livets elementära former. Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Krekula, Clary, Närvänen Anna-Liisa & Näsman Elisabet (2005) ”Ålder i intersektionell analys,”

Kvinnovetenskaplig tidskrift, 26(2-3): 81-94.

Näsman, Elisabet (2000) Om utskrift av inspelade intervjuer. Norrköping.

Neergaard, Anders (2009) “Racialisation in the Labour Market: In Search of a Theoretical Understanding” i Neergaard, Anders (red) European Perspectives on Exclusion and Subordination: The Political Economy of Migration. Maastricht: Shaker Publishing.

Vera, Hector (2016) “Rebuilding a Classic: The Social Construction of Reality at 50,” Cultural Sociology, 10(1): 3-20.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wendt Höjer, Maria & Åse, Cecilia (1999) Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk politisk teori. Lund: Academia Adacta.

Referenslitteratur

Referenslitteratur kan behövas till vissa examinationsuppgifter. Den ger också en möjlighet att fördjupa sig i ett område man vill veta mer om. Du förväntas inte köpa någon av

böckerna som listas nedan och alla finns på universitetsbiblioteket, dock inte alltid som refkurs-ex. Det betyder att en bok kanske inte är inne just när du behöver den, utan att du behöver ha framförhållning och ställa dig i kö på den.

Ambjörnsson, Fanny (2010) I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. [Ny utgåva]

Stockholm: Ordfront.

(25)

25 Alver, Bente Gullveig & Øyen, Ørjar (1998) Etik och praktik i forskarens vardag. Lund:

Studentlitteratur.

Andersson, Janicke, Nilsson, Magnus, Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa & Närvänen, Anna-Liisa (2007) Att leva i tiden. Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande. Lund: Studentlitteratur.

Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (red.) (2009) Etnografiska observationer. Lund: Studentlitteratur.

Berger, Peter & Luckmann, Thomas (1999) Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. [Ny utgåva] Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Collins, Randall (2008) Den sociologiska blicken. Lund: Studentlitteratur.

Ericson, Mathias (2011) Nära inpå: maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns arbetslag. Göteborg:

Göteborgs universitet.

Tillgänglig från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25388/1/gupea_2077_25388_1.pdf.

Gruber, Sabine (2007) Skolan gör skillnad: etnicitet och institutionell praktik. Linköping: Linköpings universitet.

Tillgänglig från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:23466/FULLTEXT01.pdf.

Barot, Rohit & Bird, John (2001) “Racialization: the genealogy and critique of a concept,” Ethnic and Racial Studies, 24: 601-618.

Tillgänglig genom universitetsbibliotekets webbplats genom sökmotorn på förstasidan.

Gubrium, Jaber F. & Holstein, James A. (2001) Institutional Selves: troubled identities in a postmodern world. New York: Oxford University Press.

Hammar Chiriac Eva & Hempel., Anders (red.) (2008) Handbok för grupparbete - att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Hechter, Michael & Horne, Christine (2003) Theories of Social Order: A Reader. Stanford: Stanford University Press.

Lill, Linda (2007) Att göra etnicitet – inom äldreomsorgen. Malmö: Malmö högskola.

Tillgänglig från

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/4372/att_gora_etnicitet.pdf;jsessionid=7D023B941 CB5DD303B4FD615E33BFE13?sequence=1.

Markström, Ann-Marie (2005) Förskolan som normaliseringspraktik: en etnografisk studie. Linköping:

Linköpings universitet.

Tillgänglig från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:223570/FULLTEXT01.pdf4-12.

(26)

26 Markström, Ann-Marie (2007) Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. Lund:

Studentlitteratur.

Månson, Per (red) (2015) Moderna samhällsteorier. Stockholm: Norstedts.

Olsson, Erik (1995) Delad gemenskap: identitet och institutionellt tänkande i ett multietniskt servicehus.

Linköping: Linköpings universitet.

Persson Thunqvist, Daniel (2006) ”Identitetsarbete i kommunala ungdomsprojekt” i Mäkitalo, Åsa (red) Att hantera arbetslöshet: om social kategorisering och identitetsformering i det senmoderna. Stockholm:

Arbetslivsinstitutet.

Tillgänglig från http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2006/aio2006_16.pdf.

Språkrådet (2008) Svenska skrivregler. Stockholm: Liber.

Strömqvist, Siv (2001) Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups.

Strömqvist, Siv (2014) Skrivboken: Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. [7:e upplagan] Malmö:

Gleerups.

Svedmark, Eva I. (2012) ”Att skydda individen från skada – en forskningsetisk balansakt” i Kalman, Hildur & Lövgren, Veronica (red) Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö:

Gleerups.

Wikström, Hanna (2009) Etnicitet. Malmö: Liber.