04.1. Bilaga 1: Verksamhetsplan 2019 (Kultur- och fritidsnamnden)

(1)

Verksamhetsplan 2019

Kultur- och fritidsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

1.1 Nämndens uppdrag ... 4

1.2 Nämndens grunduppdrag och målgrupp ... 4

1.3 Nämndens vision ... 4

2 Omvärldsanalys ... 5

3 Ekonomi ... 9

3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde ... 9

3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde ... 9

3.3 Riktade budgetmedel ... 10

3.4 Investeringsram ... 10

4 Nulägesanalys ... 11

5 Systematiskt kvalitetsarbete ... 16

6 Kvalitetsstyrning ... 18

6.1 Invånare ... 18

6.2 Samhälle och utveckling ... 21

6.3 Internt... 21

7 Målstyrning ... 23

7.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 23

7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 25

7.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 26

8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 27

8.1 Avtalshantering - uppföljning av ingångna avtal sker inte i tid och på rätt sätt ... 27

8.2 Risk att medarbetare som avslutat sin anställning eller bytt arbetsplats inom kommunen ligger kvar som användare i olika system eller behåller sina behörigheter ... 27

8.3 Verksamhetsutveckling med stöd av IT brister på grund av kompetensbrist inom kontoret ... 27

8.4 Microplast från konstgräsplaner (granulat) förorenar dagvatten på grund av felaktig skötsel och underhåll ... 28

8.5 Inköp gjorda hos icke upphandlad leverantör eller inköp utanför ramavtal ... 28

8.6 Föreningsbidrag betalas ut utan att villkor för bidrag uppfyllt ... 28

8.7 Brist i anmälan av jäv i samband med ärendeberedning eller nämndbeslut ... 28

8.8 Påtryckningar från kommuninvånare påverkar politikers samt tjänstemäns beslutsfattande ... 29

8.9 Felaktig användning av konto/moms/attest och anteckning vid kontering av fakturor ... 29

(3)

8.10 Personuppgifter hanteras inte i enlighet med GDPR (Dataskyddsförordningen) ... 29

(4)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet, biblioteksverksamhet, kulturskola, idrottsverksamhet, fritidsverksamhet för barn och ungdomar 13 - 20 år, turism, lotteriverksamhet. I uppdraget ingår även att fördela bidrag till ungdoms- och kulturföreningar samt till föreningar med verksamhet för personer med funktionsnedsättning.

1.2 Nämndens grunduppdrag och målgrupp

Beskrivning

Kultur- och fritidsnämndens uppdrag är inte lagstadgat, med undantag av

biblioteksverksamheten som regleras i Bibliotekslagen (2013:801) samt handläggning av lotteritillstånd enligt Lotterilagen (1994:1000). Verksamheterna ska bedrivas i enlighet med övriga lagar och regler som styr offentlig verksamhet samt arbetsmiljölagstiftning i Sverige.

Verksamheten ska bedrivas utifrån Kommunallagen (1991:900) och då i synnerhet

lokaliserings- och likställighetsprinciperna. Dessutom ska verksamheten bedrivas i enlighet med exempelvis Förvaltningslagen (1986:223), Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), Diskrimineringslagen (2008:567) och Dataskyddsförordningen (EU 2016/679), m.fl.

Verksamheten som bedrivs ska vara av allmänt intresse för kommunens invånare och sträva efter att behandla alla kommunens invånare lika i de fall det inte finns skäl för något annat.

Detta innebär att kultur- och fritidsnämndens generella målgrupp består av alla invånare i Sollentuna kommun. Kommunallagen innehåller även förbud mot att stödja enskilda företag samt förbud mot att ta ut högre avgifter än de som motsvarar kommunens egna kostnader förutom i de fall det görs i syfte att tillgodose ett allmänt samhälleligt intresse. Vad gäller olika former av föreningsstöd, ges möjligheten till kommunala bidrag, bistånd och stöd till bland annat ungdomsorganisationer i Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Kommunen har i hög utsträckning mandat att styra över om sådana stöd och bidrag ges samt hur de i sådana fall utformas.

1.3 Nämndens vision

Beskrivning

Kultur- och fritidsnämndens vision lyder: I Sollentuna är det lätt att ha en aktiv fritid.

Denna vision är en konkretisering av Sollentuna kommuns övergripande vision om Sveriges mest attraktiva kommun utifrån nämndens verksamhetsområde. Inom kultur- och

fritidsnämndens verksamheter kultur, idrott och fritid för barn och unga innebär det att verksamheterna ska arbeta för att uppfylla invånarnas behov av fritid och rekreation. Kultur- och fritidsnämndens utbud ska vara tillgängligt, både vad gäller verksamhet och anläggningar.

De kommunala bidragen ska göra det enkelt för den som vill engagera sig eller delta i föreningslivet.

(5)

2 Omvärldsanalys

En växande kommun & förändrade värderingar

Sollentuna kommun har de senaste åren haft en markant befolkningsökning. Sollentunas befolkning förväntas öka från knappt 72 000 personer år 2018 till 76 000 personer år 2021.

Befolkningsökningen drivs till stor del av nybyggnation inom kommunen och förväntas ske inom alla åldersgrupper. Dock kommer befolkningsökningen ske inom olika ålderskategorier inom olika kommundelar. (Befolkningsprognos 2018-2027 för Sollentuna kommun).

Kultur- och fritidsnämndens (KFN) uppdrag är riktat till alla kommunens invånare. Olika verksamheter har fokus på olika delar av befolkningen men alla kommunens invånares möjligheter till rekreation i form av en aktiv fritid ska tillgodoses inom ramen för nämndens verksamhet. Eftersom befolkningsökningen sker i alla ålderskategorier kommer alla delar av KFNs verksamhet uppleva ett ökat tryck framöver. Eftersom befolkningsökningen drivs av nybyggnation och gäller alla åldersgrupper måste även infrastruktur för kultur- och

fritidsaktiviteter skapas inom ramen för samhällsbyggnaden.

Med en större befolkning kommer även ett ökat slitage på befintliga anläggningar, ett ökat behov av kommunal service samt ökade förväntningar och krav från invånarna vad gäller tillgänglighet till kultur- och fritidsaktiviteter. I och med dagens globaliserade omvärld sker snabbare förändringar i trender inom både kultur- och idrottsområdet än tidigare. Majoriteten av Sollentunas invånare är välutbildade och har goda ekonomiska förutsättningar, även om det finns stora skillnader mellan kommundelarna och en problematik kopplat till segregation, särskilt vad gäller inkomst och social ställning. Det finns många invånare som är vana vid kontakter med myndigheter och vana vid att vara kravställare till berörda instanser. Detta påverkar även kommunens kontakter med invånarna. I samband med att rekordgenerationen, 40-talisterna, nått pensionsålder och börjar ställa nya krav på tillgången till service kopplat till de äldre kommer ökade krav även på tillgången till fritidsaktivitet för de äldre invånarna.

Samtidigt är barnfamiljerna den enskilt största gruppen i kommunen. Denna grupp ställer krav både på skola, förskola och infrastruktur men också på fritidsverksamhet och aktiviteter för barn och ungdomar. Millenniegenerationen har blivit vuxna och barnen födda runt millennieskiftet går in i vuxenlivet under kommande år. Då detta är de första generationerna som vuxit upp i ett digitalt samhälle skiljer sig dessa generationers förväntningar och krav vad gäller förutsättningar för en aktiv fritid mot tidigare generationers krav och förväntningar.

Den växande kommunen och olika värderingar kopplade till olika generationer påverkar alla delar i kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde; kultur, idrott och fritid. KFN står inför en utmaning i att säkerställa tillgången till anläggningar, aktivitetsytor, mötesplatser och andra former av stöd till fritidsaktiviteter för en växande och allt mer heterogen befolkning.

Inom kulturområdet märks exempelvis en åldrande medlemsbas för de traditionella kulturföreningarna, minskande antal fysiska besökare till biblioteken, höga krav på

tillgänglighet och kvalitet i kulturskolans kursutbud och undervisning och förväntningar på ungdomsverksamheten att tillhandahålla ett utbud som tilltalar alla kommunens ungdomar.

I samband med omorganisationen av tjänstemannaorganisationen kommer alla kommunens fritidsgårdar föras över till KFNs organisation från och med 1 januari 2019. Detta skapar en ny möjlighet för samverkan mellan gårdarna samtidigt som det är en utmaning för organisationen och verksamheterna som kommer att påverka verksamheten under 2019.

Inom idrottsområdet växer idrottsföreningarna både till antal och till utövare. Kraven från kommuninvånarna på tillgång till anläggningar för de traditionellt stora idrotterna, såsom till exempel fotboll eller andra lagsporter, är högt men ställs mot krav på tillgång till

specialanläggningar för nya eller mer begränsade sporter såsom parkour, kickbike eller kampsport.

Det finns omfattade forskning som visar på vikten av en aktiv fritid, både i form av fysisk aktivitet och kreativt utövande, för ett hälsosamt liv. En aktiv livsstil ger fördelar både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Fysiskt inaktiva barn och ungdomar riskerar i högre

(6)

utsträckning att bli fysiskt inaktiva vuxna, därför är det viktigt att säkerställa barn och

ungdomars möjligheter till en aktiv fritid. Kulturupplevelser har visat sig bidra till god hälsa och snabbare rehabilitering vid exempelvis stressrelaterade sjukdomar och smärttillstånd. Att delta i eller uppleva kulturaktiviteter stimulerar sinnena och kan bidra till välbefinnande och en känsla av sammanhang och meningsfullhet. En stimulerande och aktiv fritid har även visat sig

begränsa effekten av olika åldersrelaterade åkommor och problem, både vad gäller den fysiska och psykiska hälsan hos äldre. Därför slår regeringens proposition för en förnyad

folkhälsopolitik fast att barn och unga, samt äldre, är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet (En förnyad folkhälsopolitik, regeringens prop. 2007/08:110).

Det finns även vissa grupper i befolkningen som av olika andra skäl har sämre förutsättningar för god hälsa och därmed behöver särskilt uppmärksammas om folkhälsan i hela befolkningen ska förbättras. Det är exempelvis personer med funktionsnedsättning, HBTQ-personer, flyktingar och personer tillhörande någon av de fem nationella minoriteterna i Sverige (Folkhälsans utveckling, Årsrapport 2017, Folkhälsomyndigheten).

Ökad polarisering

Globalisering och nya kommunikationsvägar har inneburit att idéer, trender, kunskap och även desinformation får snabbare spridning och når fler än tidigare. Det skapas en polarisering av åsikter mellan individer som tar del av skräddarsydda informationsflöden där motsatta eller kritiska åsikter saknas och den egna världsbilden förstärks. Det är tydligt att samhället går mot att bli alltmer heterogent till följd av bland annat en omfattande migration, ökade inkomstklyftor mellan grupper i samhället, ökade skillnader i hälsa och ett ökande antal äldre. Den offentliga sektorn står inför en utmaning i att hantera de ökande klyftorna mellan och inom ålders- och samhällsgrupper. Åsiktspolariseringen och de ökade ekonomiska och sociala klyftorna bidrar till minskad tillit till myndigheter och offentliga samhällsinstitutioner samt de traditionella

medierna. KFNs verksamheter kan i hög grad fungera som motvikter till polariseringen. Det informella lärandet och den demokratiska skolningen inom ramen för ungdomsverksamhet och föreningslivet är exempel på verksamheter som ger barn och ungdomar värdefull kunskap för att orientera sig i det demokratiska samhället. Bibliotekets uppdrag som demokrati- och

läsfrämjande verksamhet samt den fria tillgången till kunskap som finns på ett bibliotek utgör en motpol till den digitala informationen i våra smartphones som genom algoritmer anpassas till att i första hand förstärka mottagarens världsbild.

Invånarna i Sollentuna kommun har överlag en god eller mycket god privatekonomi, en god självskattad hälsa och en hög utbildningsnivå. Kommunen vet dock att de sociala och

ekonomisk klyftor som finns inom och mellan vissa kommundelar är stora. Därför ställs det allt högre krav på att det kommunala arbetet med integration och inkludering förstärks. En

framgångsrik integration kommer bli avgörande för Sveriges framtida tillväxt och välfärd och utvecklingen av demokratin. Det övergripande målet är att alla som kommer till Sverige ska etablera sig i det svenska samhället. Lyckas inte integrationen finns risker för ökande utanförskap och motsättningar mellan olika grupper. I samband med att debatten kring å ena sidan folkhälsa, och å andra sidan trygghet och integration, blivit allt mer framträdande under senare år har kraven och förväntningarna på bland annat kommunernas kultur-, idrott- och fritidsutbud ökat. I tider av snävare ekonomiska ramar är det viktigt att prioriteringar görs som leder till en så stor samlad samhällsnytta som möjligt. Särskilt viktigt är att de grupper som på olika sätt är utsatta får hjälp och stöd för att kunna ha en aktiv fritid, för att på så vis förebygga ohälsa. Det är exempelvis personer med funktionsnedsättning, HBTQ-personer, flyktingar och personer tillhörande någon av de fem nationella minoriteterna i Sverige. (Folkhälsans

utveckling, Årsrapport 2017, Folkhälsomyndigheten, samt Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa på lika villkor, SOU 2000:91).

Biblioteken förväntas i allt högre utsträckning fungera som informations- och samhällskanaler även för mer samhällsorienterade frågor när myndighetskontor flyttas och läggs ner. Sedan 2015 pågår arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi som bland annat ämnar belysa bibliotekens roll i samhället. Slutrapporten ska levereras under 2019 och kan komma att påverka synen på bibliotekens uppdrag. Under 2019 ska Biblioteken i Sollentuna revidera den styrande biblioteksplanen vilket skapar en möjlighet för biblioteken att vid behov anpassa sitt uppdrag utifrån den nationella biblioteksstrategin.

(7)

Ungas psykiska ohälsa och ungdomskriminalitet är frågor som ofta kommer upp i diskussioner kring utanförskap och integration. Ungdomsverksamheterna förväntas ofta vara en integrerad del i kommunernas trygghetsarbete. En trend inom Europa som även är på intåg i Sverige på detta område är arbetet med att fånga upp ungdomar som varken arbetar, studerar eller ingår i offentliga stödverksamheter. Dessa kan genom ungdomsverksamheterna komma in i en miljö där man genom projekt eller trainee-program kan tillägna sig kunskap som underlättar ett intåg på arbetsmarknaden eller fortsatta studier.

Ökad digitalisering

Samhället förändras allt snabbare tack vare ny teknik som möjliggör snabba

kommunikationsvägar och en oändlig ström av ny information. Det ställs krav på att

kommunens information och verksamheter ska anpassas till nya målgrupper, att nya digitala verktyg ska finnas tillgängliga och att verksamheten ska effektiviseras genom tekniska

lösningar. Kommuninvånarnas förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen har ökat under senare år och förväntas öka framöver. Den uppkopplade kommuninvånaren förväntar sig snabbt hitta information om utbud och kvalitet inom kommunal service. Samtidigt finns en risk att enskilda personer som inte kan eller vill anpassa sig och förändra sig i den takt som övriga samhället kräver drabbas hårt av den nya digitaliserade vardagen.

Detta märks särskilt tydligt inom bibliotekens verksamhet. Bibliotekspersonalen hanterar mycket frågor kopplade till den ökade digitaliseringen. Dessa frågor är både kopplade till praktisk hantering av den nya tekniken samt till problem för personer som i kontakten med olika myndigheter och samhällsinstanser hänvisas till digitala lösningar som de saknar förutsättningar att använda, det kan röra sig om brister i kunskap eller i tillgång.

Kommunala mötesplatser som saknar de tekniska lösningarna för exempelvis internet- uppkoppling eller bokningssystem online riskerar att upplevas som utdaterade av

kommuninvånarna. Detta påverkar kostnadsbilden för lokaler och platser, både vad gäller nybyggnation och uppdatering av befintliga platser. Nya trender inom kultur- idrotts- och fritidsområdet sprids snabbt över de digitala informationskanalerna. Kommuninvånarna ställer snabbt krav på möjligheter att utöva det nya intresset. Kommunala investeringar och

omprioriteringar har svårt att genomföras i den takt som trenderna uppkommer, och i vissa fall, försvinner.

De yngre generationerna lever allt större del av sitt sociala liv online vilket påverkar deras förväntningar på fritidsutbud och informationskanaler. Ett exempel är det kommunala föreningsstödet som bygger på fysiska möten. Hur kan föreningsstöd eller andra former av kommunalt stöd stödja ungdomar som organiserar sig i digitala och mer flyktiga

konstellationer? Samtidigt som dessa krav på modernisering ställs på kultur-, idrotts- och fritidsutbudet och anläggningarna i kommunen, finns det fortfarande förväntningar på att kommunens traditionella stödsystem till kultur och idrott är intakt.

Nya förutsättningar

Områdena beskrivna ovan ger sammantaget en bild av de nya förutsättningar som kultur- och fritidsnämndens verksamheter sedan några år tillbaka verkar i. Alla dessa områden påverkar verksamheterna i olika grad, ingen verksamhet är dock opåverkad.

Det förändrade medielandskapet, med lättillgänglig information som samtidigt är både mer varierad och mer polariserad än någonsin, gör att verksamheterna och nämnden måste hantera påtryckningar och ifrågasättanden från kommuninvånare som snabbt bildar sig en åsikt om en fråga utifrån begränsad eller felaktig information. Detta kan i sin tur påverka

kommuninvånarnas tillit till nämndens verksamheter och nämndens politiker och tjänstemän.

Ett sätt att hantera detta är att kommunen satsar på att säkerställa bättre och snabbare beslut genom professionalisering, planering och omvärldsanalys. Detta i sin tur ställer krav på resurser inom nämndförvaltningen att arbeta med analys och uppföljning. Kommunpolitiker och

kommunledning ställer allt högre krav vad gäller styrning och uppföljning av verksamheterna.

Under 2018 har ett antal nya lagar införts som framöver ställer krav på den kommunala organisationen vad gäller förvaltning och styrning, i första hand Kommunallag (2017:725), Förvaltningslag (2017:900) samt Dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och Rådets

(8)

förordning (EU) 2016/679), även kallad GDPR (General Data Protection Regulation), inklusive Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Den nya kommunorganisationen i Sollentuna kommun är ett resultat av kommunens förbättringsarbete kopplat till ökad effektivitet, förbättrad samordning och minskad administration. Den rapport som ligger till grund för den nya organisationen fastslår att kommunen behöver hantera utmaningar kopplat till koncerntänkandet, särskilt inom områdena integration, digitalisering och samhällsbyggande. Tjänstemannaorganisationen behöver bygga på gemensamma strukturer för att stödja utvecklingen, tydligare processer för samordning och effektivitet. Dessutom behövs lika strukturer som har kraft att leverera kring utveckling, analys och samverkan på kontorsnivå.

(9)

3 Ekonomi

3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde

Verksamhetsområde Budget 2018

Rev.budget 2018

Beslutad budget

2018

Generella tillägg/avdr ag 2019

Budget 2019

Nämnd 645 0 645 100 745

Kultur- och fritidskontor 7 549 0 7 549 -508 7 041

Idrott- och

fritidsverksamhet 68 000 -50 67 950 21 644 89 594

Kultur-, bibliotek- och

ungdomsverksamhet 69 000 0 69 000 -8 476 60 524

Summa 145 194 -50 145 144 12 760 157 904

Beslutad ram 145 194 0 145 144 12 760 157 904

Kvar att fördela 0 -50 0 0 0

Verksamhetsområde Intäkter 2019

Kostnader 2019

Budget netto 2019

Nämnd 0 -745 -745

Kultur- och fritidskontor 30 -7 071 -7 041 Idrott- och

fritidsverksamhet 19 938 -109 532 -89 594

Kultur-, bibliotek- och

ungdomsverksamhet 10 320 -70 844 -60 524

Summa 30 288 -188 192 -157 904

3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde

Inför budget 2019 har kultur- och fritidsnämnden (KFN) beslutat att använda fördelningen av budgetram 2018 mellan verksamheterna inom huvudinriktningarna, idrott och kultur, som fortsatt bas att utgå ifrån. Därefter har nivåpåverkande förändringar i budgetram 2019 samt organisatoriska förändringar skapat olika förutsättningar för årets budgetfördelning.

De organisatoriska förändringar som tillkommer 2019 är att verksamheten för

funktionsvariationer flyttas från Kultur- och fritidskontor till Idrott samt att nämnden tar över fritidsgårdsverksamheten från barn- och ungdomsnämnden (BUN) från 1 januari 2019.

Ungdomsverksamheten har tidigare ingått i huvudinriktning Kultur som helhet men delas framgent upp där Arena Satelliten som är ett allaktivitetshus ligger kvar under Kultur medan fritidsgårdsverksamhet kommer att tillhöra Idrott. Således flyttas nämndens tidigare fritidsgård och fältverksamhet över till Idrott.

Budgetram 2019 fördelas enligt nedan:

Nämnd - politiska ledningen

Kultur- och fritidskontor - förvaltningschef och förvaltningsövergripande stödfunktioner som ekonomi och administration

Idrott- och fritidsverksamhet - anläggningar, stödfunktioner, lotteritillstånd, aktivitetsstöd, driftbidrag samt fritidsgårdsverksamhet

Kultur-, bibliotek- och ungdomsverksamhet - består av allmänkultur, kulturskola, biblioteks-

(10)

samt ungdomsverksamhet där Arena Satelliten ingår.

Av total budgetram med 157,9 miljoner, fördelas Nämnd och Kultur- och fritidskontor med 8 miljoner kronor, Idrott med totalt 89,6 miljoner kronor där fritidsgårdsverksamhet ingår med 15,6 miljoner kronor och Kultur fördelas med totalt 60,5 miljoner kronor där resterande ungdomsverksamhet ingår med 13,5 miljoner kronor.

3.3 Riktade budgetmedel

Inför 2019 görs överflytt av budget från barn- och ungdomsnämnden (BUN) för fritidsgårdar med 7,5 miljoner kronor men det täcker inte de nya kostnader kultur- och fritidsnämnden (KFN) har för att tillsätta ny ledning och administration för detta, vilket gjort att pengar flyttats inom ram för att försöka täcka behovet i år och nämnden äskat om medel till budget 2020. Budget för musikcafé från vård- och omsorgsnämnden (VON) med 0,2 miljoner har överförts till KFN för att minska administration mellan nämnderna men det är ingen ny intäkt som tillkommit.

En generell kompensation om två procent för pris- och lönekompensation har fördelats ut till verksamheterna men täcker inte de faktiska kostnadsökningarna då kompensationen är på 2,9 miljoner kronor medan nämndens löneökningar och indexreglering för hyror från trafik- och fastighetsnämnden (TFN) tillsammans uppgår till 3,9 miljoner kronor.

Förväntad effektivisering gällande inköpshantering på 0,4 miljoner kronor har belastat KFN för 2019. Under en treårsperiod har nämnden fått en total besparing gällande inköpshantering med 1,2 miljoner kronor. Nämndens verksamheter gör inte inköp i sådan omfattning så att en besparing i denna storlek kan förverkligas. Tvärtom upplever verksamheterna en fördyrning.

Förväntad effektivisering av lokalfrågor har tillkommit med 0,7 miljoner kronor. 2017 flyttades kostnader motsvarande en heltidstjänst för en lokalstrateg till kommunledningskontoret

(KLK)så nämnden ser inte hur en ytterligare effektivisering ska sänka kostnader.

Medel har tillskjutits med 5,2 miljoner kronor som nettokapital för blivande anläggningar.

2,5 milj. kronor för Edsbergs Idrottshall som ej hyrs ut i den mån såsom överenskommet med kringliggande skolor då skola hellre väljer billigare närliggande hall. 0,6 milj. kronor för omläggning av ispist. Kostnaden blir på halvårseffekt då omläggning sker efter säsong.

Sporthall Tegelhagen med 1,3 miljoner kronor och Sjösportcenter 0,8 miljoner kronor är uppskjutna och blir färdigställda tidigast under höst 2020. Överskottet planeras att användas till att täcka indexregleringen av hyror från TFN med 1,86-2,27% för nämndens övriga

anläggningar.

Minskad lokalkostnad med 2,0 miljoner kronor ska motsvara sänkning av huvudbibliotekets hyra i och med överflytt av fastighet från Sollentunahem till Sollentuna kommunfastigheter AB, i annat fall ska mellanskillnad kompenseras. Nämnden har tillskjutits 0,1 miljoner kronor för att täcka ökade arvoden för höjning av arvoden samt utökat antal ledamöter i arbetsutskottet.

3.4 Investeringsram

2019

Nämndens investeringsbudget 1700

Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har gjort en investeringsplan för de närmsta tre åren.

Dock måste varje investering prövas då den kapitalkostnad som en investering genererar ska täckas i den driftsram som verksamheten har.

(11)

4 Nulägesanalys

Kultur- och fritidsnämndens nulägesanalys tar avstamp i de kvalitetsrapporter som nämndens verksamheter redovisat under 2018. Dessutom görs i samband med verksamhetsberättelsen för 2018 en kvalitetsrapportering på förvaltningsövergripande nivå. Slutsatser från denna kommer också att behandlas i denna nulägesanalys. För fördjupad information kring verksamheternas slutsatser beskrivna i denna nulägesanalys hänvisas till verksamheternas respektive

kvalitetsrapporter, se anvisningar i texten.

Nämndens grunduppdrag

Kultur- och fritidsnämndens (KFN) uppdrag är att skapa förutsättningar för kommunens invånare att ha en aktiv och meningsfull fritid. Detta uppdrag genomförs dels inom nämndens egna verksamheter och dels genom olika former av stöd till det kommunala föreningslivet. Inom nämndens ansvarsområde finns verksamheter som har till uppdrag att erbjuda ett utbud av aktiviteter, främst riktat mot barn och unga, samt verksamheter som har till uppdrag att skapa förutsättningar för framförallt föreningslivet att erbjuda aktiviteter. Även stödet till

föreningslivet har ett särskilt fokus på meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga i kommunen. Kultur- och fritidskontorets (KFK) kansli har till uppdrag att stödja nämnden, kontorets ledningsgrupp samt verksamheterna med centrala stödfunktioner inom ekonomi, administration, utredning, analys och uppföljning.

Kvalitetsuppföljning av nämndens verksamhet Attraktivt utbud

Trots att KFN håller ner kostnaderna för verksamheterna uppnås goda resultat i nationella mätningar. Sollentuna kommun genomförde SCB:s medborgarundersökning 2018. Inom ramen för SCB:s medborgarundersökning ingår idrott, kultur och fritid som områden i NRI (Nöjd- region-index) och NMI (Nöjd-medborgar-index). Resultaten inom båda dessa index ligger över medel jämfört med alla kommuner som genomförde undersökningen 2018. En analys av detta kommer finnas med som en del i nämndens kvalitetsredovisning.

KFKs verksamheter erbjuder en mängd publika arrangangemang som ofta är välbesökta.

Exempelvis anordnar både kulturskolan och biblioteken ett stort antal barnteaterföreställningar för kommunens barn.

Under 2018 genomförde KFN en kultur- och fritidsvaneundersökning bland kommunens invånare. Särskilt fokus för undersökningen var barn och ungdomar. Undersökningen beskrivs mer utförligt nedan. En fördjupad analys kommer även finnas som en del av nämndens kvalitetsredovisning i verksamhetsberättelsen för 2018. Resultaten visar att kommunens invånare är förhållandevis nöjda med utbudet i kommunen samtidigt som det finns vissa områden där invånarna ser utrymme för förbättringar.

Undersökningen visar också att många invånare i alla åldrar besöker kommunens bibliotek.

Sollentuna ligger bland kommunerna i landet som har högst antal e-bok utlån per invånare. E- boklånen är en omdiskuterad fråga inom biblioteksvärlden men Biblioteken i Sollentuna har prioriterat att kommunens invånare ska ha goda möjligheter att låna e-böcker. När det gäller de fysiska boklånen ligger Sollentuna dock lågt jämfört med andra liknande kommuner, detta nyckeltal visar dessutom på en vikande trend. Orsaker, konsekvenser och eventuella åtgärder till detta kommer behöva undersökas vidare.

Antalet idrottsanläggningar och bristen på tillgängliga träningstider är ett kontinuerligt diskussionsämne i hela Stockholms län, och där är Sollentuna kommun inget undantag. Detta visar sig också i resultaten från kultur- och fritidsvaneundersökningen. Under 2018 inleddes även arbetet med att minska utsläppen av mikroplaster från konstgräsplanerna för att säkerställa ekonomiskt och miljömässigt hållbara anläggningar. Detta arbete har gett miljömässiga vinster för kommunen och ambitionen att fortsätta säkerställa miljömässigt hållbara anläggningar kvarstår.

Delaktighet i samhället

(12)

KFNs uttalade mål är att kultur- och fritidskontorets verksamheter ska vara tillgängliga för alla barn och ungdomar i kommunen. För att alla barn och unga ska känna sig som en integrerad del i samhället behöver det finnas tillgängliga mötesplatser där barn och unga möter varandra och vuxna för att knyta kontakter och finna förebilder. De olika verksamheterna har identifierat vilka grupper av barn och ungdomar som av olika anledningar inte tycks ta del av

verksamheterna som erbjuds. Arbetet har fokuserat på att finna strukturella skillnader när det gäller barn och ungdomars fritidssysselsättning. Strukturella skillnader som analyserats är exempelvis socio-ekonomisk bakgrund bland deltagare, representation från geografiska områden, kön eller funktionsnedsättning. Detta följs exempelvis upp genom nyckeltal gällande kön inom ungdomsverksamheterna och idrottsverksamheten, genom kartläggning av elevernas postnummerområden i kulturskoleverksamheten och från vilka geografiska områden i

kommunen boklån sker på biblioteken. Kulturskolan och biblioteken har under 2018 deltagit i SKL:s projekt Mer för fler vilket har gett verksamheterna verktyg att fortsätta arbetet med att motverka strukturella skillnader i tillgängligheten till dessa verksamheter. Verksamheterna har till exempel tagit fram strukturkartor i samarbete med kommunens kartenhet för att identifiera geografiska områden där det inte finns några eller väldigt få barn som deltar i kulturskolans verksamhet eller lånar böcker på biblioteken. Fritidsgården Northside och ungdomshuset Arena Satelliten arbetar med att bredda besöksunderlaget på mötesplatsen, särskilt med fokus på flickor i fritidsgårdens verksamhet. Det har varit ett framgångsrikt arbete.

KFK är samordnande kontor för Sollentuna Ungdomsråd (SUR). Kontoret anser att situationen för SUR är problematisk. Det låga antalet medlemmar påverkar både rådets representation och funktion. Rådet har i nuläget endast 10 medlemmar. På rådets möten deltar 3-8 medlemmar och om rådet ska syfta till att representera Sollentunas ungdomar är det låga antalet medlemmar problematiskt. Det låga antalet aktiva medlemmar har dessutom verkan på effektiviteten och arbetsbelastningen. Trots ökade insatser för att locka medlemmar har rådet inte lyckats utöka medlemsbasen på ett betydande sätt. Skolan tar mycket tid i anspråk för ungdomarna i målgruppen och de som har möjlighet och intresse har ofta en mycket aktiv fritid inom det traditionella föreningslivet eller i andra former av organisering. Det kan vara en anledning till svårigheten för SUR att rekrytera nya medlemmar. SUR som instans behöver utvecklas och göras synligare i kommunen och speciellt bland målgruppen om arbetet med rådet ska fortgå i sin nuvarande form.

KFK deltar i ett samarbete tillsammans med socialkontoret och utbildnings- och

arbetsmarknadskontoret för att skapa en plats där unga mellan 16 - 24 år utan sysselsättning kan få stöd att komma vidare till arbete eller studier. Detta arbete fortsätter under 2019.

Under våren 2018 genomfördes en kultur- och fritidsvaneundersökning riktad till kommunens invånare i åldern 10 – 99 år. Undersökningen genomfördes dels i samarbete med kommunens grundskolor där alla elever i åk 4 samt 7 deltog i undersökningen. Alla elever i åk 1 på den kommunala gymnasieskolan Rudbeck samt ett urval av elever i åk 1 på gymnasiet som inte studerar på Rudbeck fick också svara på enkäten. Dessutom skickades undersökningen till ett urval av invånarna i åldern 20 – 99 år. Undersökningen bekräftar bilden att Sollentunas invånare är nöjda med möjligheten att utöva sina fritidsintressen i kommunen. Undersökningen visar dock att bland de yngre invånarna i kommunen upplever ungefär en av tre att det finns saker som hindrar dem från att göra de fritidsaktiviteter de vill. Beskrivningen av dessa hinder

varierar, men kultur- och fritidskontoret arbetar med att identifiera och förebygga de hinder som ligger inom kontorets möjlighet att påverka.

Kontoret har även en samordnare för funktionshindersfrågor som från och med 2019 får ett bredare uppdrag att arbeta med alla barn och ungas möjligheter till en meningsfull fritid.

Trygga invånare samt besökare

KFK deltar bland annat i det kommunövergripande nätverket Effektiv samordning för trygghet (EST) för att säkerställa en trygg kommun för kommunens invånare. Då kontorets uppdrag är att erbjuda möjligheter till en meningsfull fritid och tillgängliga mötesplatser för kommunens invånare är trygghetsarbetet en del av verksamheternas kärnuppdrag. I samband med att tjänstemanna- och nämndorganisationen sågs över beslutades att samordningen av kommunens nattvandrare ingå i KFNs verksamhetsområde från och med 1 januari 2019. Uppdraget ingår

(13)

inom ramen för fritidsgårdsverksamheten och de mobila fritidsledarnas verksamhet.

Förutom det kommunövergripande arbetet sker trygghetsskapande åtgärder som en del i det systematiska förbättringsarbetet i verksamheterna. Samarbeten finns upprättade med exempelvis polis och socialtjänst samt skolans organisation inom ramen för ungdomsverksamheterna.

Trygghetsarbetet har varit fokus för både Arena Satelliten och fritidsgården Northside under 2017 och 2018. Detta har gett önskat resultat och besökarna känner sig trygga i verksamheterna (KEKS-rapport 2018 Arena Satelliten och Northside).

Idrott Sollentuna har arbetat med förbättringar av exempelvis belysning i motionsspåren. Trasig belysning i motionsspåren är en av de vanligaste synpunkterna inom idrottens

verksamhetsområde. Det har visat sig att detta problem kan åtgärdas med modern belysning i motionsspåren, såsom den vid Töjnans motionsspår.

Även i biblioteket och kulturskolan samt verksamheten vid Edsvik är trygghetsfrågorna av stor vikt. På en övergripande nivå finns frågan om trygghet med i arbetet med barnkonventionen som en del i verksamheten samt i arbetet med att identifiera hinder för barn och unga att delta i de kultur-, idrott- och fritidsverksamheter som kommunen erbjuder.

KFN har gett kontoret i uppdrag (KFN, 2017-12-06, § 102) att säkerställa att de föreningar som får stöd från nämnden aktivt arbetar med att säkerställa en trygg miljö för dess medlemmar.

Detta arbete följs upp med föreningslivet under 2019. Kultur- och fritidsvaneundersökningen, som genomfördes under våren 2018 i åk 4 och åk 9 i grundskolan samt åk 1 i gymnasiet, visar att ca 5% av kommunens tonåringar inte deltar i ledarledda fritidsaktiviteter på grund av att de inte känner sig trygga i det sammanhanget. Den upplevda otryggheten är något högre bland flickorna.

God samverkan

KFK är en förhållandevis liten organisation jämfört med övriga kontor inom kommunen, men även ur ett nationellt perspektiv. Detta i kombination med verksamhetens tvärsektoriella karaktär gör att god samverkan med andra aktörer är av stor vikt för kontoret. Kontoret samverkar i olika former med i stort sett alla kommunens övriga kontor. I vissa fall finns dock utmaningar för kontoret då specialister inom vissa områden finns på andra kontor men saknas på kultur- och fritidskontoret, exempelvis inom IT-området.

Kontorets chefer och medarbetare är aktiva i flera regionala och nationella samverkansorgan. En av kontorets huvudsakliga uppgifter är att stödja det lokala civilsamhället på olika sätt.

Processer för samverkan med föreningslivet är mest utvecklat. Inom ramen för

ungdomsverksamheternas trygghetsarbete finns ett utvecklat samarbete med exempelvis polisen och socialtjänsten. Den nya fritidsgårdsverksamheten kommer särskilt fokusera på att bygga upp ett gott samarbete med exempelvis skolan, polisen och socialtjänsten.

KFK deltar i de kommunövergripande aktiviteterna kopplade till samverkan med näringslivet.

Kontoret ser dock en utvecklingspotential för samverkan med näringslivet. Det finns ett stort intresse från det lokala näringslivet att bidra till ett hållbart samhälle, i det arbetet kan KFK vara en drivande part för att få till samverkan mellan kommun, föreningsliv och näringslivet.

Förutsättningar för exempelvis gemensamma investeringar och sponsring är områden som behöver analyseras ytterligare.

God fysisk och social arbetsmiljö

Under 2016 inleddes processen att omorganisera KFK. Den nya organisationen har gett önskat utfall vad gäller arbetsmiljö och styrning men fortfarande finns vissa behov av förbättringar i organisationen, särskilt vad gäller förvaltningsledningen. Därtill tillförs KFK en ny

verksamhetsenhet, fritidsgårdsenheten, från och med 1 januari 2019. Inför 2019 genomförs därför en korrigering av organisationen på ledningsnivå. Fritidsgårdsenheten kommer att placeras under nuvarande idrottschef, som från och med 1 januari 2019 blir idrott- och

fritidschef. Nuvarande tjänst kultur- och ungdomschef kommer från och med 1 januari 2019 att benämnas kulturchef. Då denna tjänst är vakant vid ingången av 2019 finns en tillförordnad kulturchef på plats i organisationen under våren 2019 då rekryteringsprocessen pågår. Den administrativa chefstjänsten tas bort från och med 1 januari 2019 och alla kanslifunktioner

(14)

kommer ligga direkt under förvaltningschef, med undantag av samordnaren för funktionshinderfrågor som kommer att ingå i idrott- och fritidsorganisationen.

Då en ny verksamhetsgren tillförs organisationen kommer ledningsgruppen under 2019 behöva fokusera på att säkerställa arbetsmiljön inom de verksamhetsdelar som kan påverkas av detta.

Särskilt gäller detta resursfördelning och arbetsbelastning för ledningsfunktioner för den nya enheten samt för chefs- och stödfunktioner.

Produktiv organisation

KFK har uppmärksammat en brist i arbetet med verksamhetsutveckling genom IT på

förvaltningsövergripande nivå. Detta orsakar vissa problem i samverkan mellan IT och KFK.

Problemen har framförallt uppstått inom ramen för IT-behov i vissa verksamhetslokaler där ansvar för kravprofilering, beställning och genomförande av IT-uppdateringar blir problematiskt pga. resursbrist hos KFK. KFK bedriver inte heller något centralt utvecklingsarbete kopplat till IT och digitalisering.

Den nya kommunorganisationen i Sollentuna kommun är ett resultat av kommunens förbättringsarbete kopplat till ökad effektivitet, förbättrad samordning och minskad administration. Den rapport som ligger till grund för den nya organisationen fastslår att kommunen behöver hantera utmaningar kopplat till koncerntänkandet, särskilt inom områdena integration, digitalisering och samhällsbyggande. Tjänstemannaorganisationen behöver bygga på gemensamma strukturer för att stödja utvecklingen, tydligare processer för samordning och effektivitet. Dessutom behövs lika strukturer som har kraft att leverera kring utveckling, analys och samverkan på kontorsnivå. KFK fortsätter att vara en liten förvaltning på central nivå även i den nya kommunorganisationen. Flera andra mindre förvaltningar slås samman eller går ihop med större förvaltningar vilket medför möjligheter att dela på resurser som arbetar med utveckling, analys, administration och samverkan. KFK tilldelas inga extra resurser för att hantera krav kopplade till styrning, uppföljning och samordning på koncernnivå eller ökade externa och interna krav inom områdena samhällsbyggnad, digitalisering och integration. Om det faktum att KFK är en mindre förvaltning i den nya kommunorganisationen kommer att ge utfall på kontorets möjlighet till leverans av uppföljning och kvalitetsarbete återstår att se.

Kontoret ser en risk i att ledningens möjligheter till strategiskt arbete kan bli lidande då rent administrativa sysslor samt arbetsutgifter utanför det egna kompetensområdet i högre utsträckning måste hanteras på chefsnivå i organisationen.

Den administrativa resursen inom kulturavdelningen är i nuläget mycket begränsad.

Avdelningen har två vakanta tjänster vid ingången av 2019. Ny kulturchef kommer att

rekryteras under våren 2019. Den andra vakanta tjänsten är en tidigare tjänst som projektledare för Edsvik, vilken resurs som avdelningen behöver kommer att utvärderas inför tillsättandet av denna tjänst.

KFKs kapacitet inom administration och uppföljning kommer att följas upp inom ramen för KFNs kvalitetsrapportering under 2019.

Ansvarsfull ekonomi

Under 2015 genomfördes en kommunövergripande nulägesanalys i Sollentuna kommun som visade att KFN hade effektiva verksamheter ur ett nationellt perspektiv. Samtidigt visade SCBs medborgarundersökning 2016 att kommunens invånare är nöjda med de kultur- och

fritidsverksamheter som finns i kommunen. I nulägesanalysen 2015 jämfördes Sollentuna med de sju mest lika svenska kommunerna ur ett strukturellt perspektiv. En uppdatering av

analysunderlaget med 2017 års resultat visar att så fortfarande är fallet två år senare.

Medborgarundersökningen 2018 visar att nöjdheten inte heller har sjunkit under perioden.

Analysen av 2017 års resultat visar att Sollentunas kostnader för samtliga verksamheter inom kulturområdet är relativt låga. Sollentuna kommun placerar sig på plats 277 (2016 placerade sig Sollentuna på plats 279) av Sveriges 290 kommuner vad gäller kommunens kostnad för kultur utslaget per invånare. Endast Täby placerar sig lägre av de jämförbara kommunerna. Vad gäller idrotts- och fritidsanläggningar ligger Sollentuna i nivå med övriga jämförbara kommuner.

Sollentuna kommun placerar sig på plats 182 bland landets 290 kommuner (2016 placerades Sollentuna på plats 227). Inom fritidsområdet är kostnadsförhållandet något högre. Det finns

(15)

dock misstankar om att resultatet är något missvisande då vissa lokalkostnader som bör omlokaliseras till andra budgetposter i nuläget ingår i fritidsområdets resultaträkning. (Källa:

Kommundatabasen Kolada, www.kolada.se).*

*Uppdaterad kommungrupp i Kolada 2017 består av Nacka, Täby, Ekerö, Lomma, Värmdö, Järfälla och Tyresö. Tidigare inkluderades Vaxholm men den kommunen har ersatts av Lomma.

(16)

5 Systematiskt kvalitetsarbete

Målstyrning

Nulägesanalysen visar på ett antal områden där utvecklingspotential finns inom kultur- och fritidsnämndens (KFN) verksamhetsområde. Dessa områden ska omfattas av nämndens mål för verksamheterna 2019. För att konkretisera utmaningarna har vissa mål från föregående

mandatperiod omformulerats eller brutits ned ytterligare, detta för att möjliggöra tydligare politisk styrning. De mål som nämnden ger för verksamheterna inför 2019 är även korrigerade för att möta de politiska ambitionerna i den nya politiska plattformen för 2019 - 2023.

Nämndens mål fokuserar på följande områden; ungdomars delaktighet, kulturutbud för barn och unga, tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga, ett tillgängligt och hållbart anläggningsbestånd avseende idrottsanläggningar samt en ekonomiskt ansvarstagande och nytänkande organisation.

Kvalitetsstyrning

Alla KFNs verksamheter arbetar med att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten.

Kultur- och fritidsområdet är lättrörligt och i mycket liten utsträckning reglerat i

speciallagstiftning. Detta gör utrymmet för anpassning av verksamheten till nya förutsättningar stort. Förväntningarna på snabba omställningar från beslutsfattare och invånare är också höga och behovet av anpassningar och utveckling är ständigt närvarande i verksamheternas vardag.

Kultur- och fritidsnämndens verksamheter följer i samband med de kommungemensamma rapporteringstillfällena under året upp arbetet mot de mål som nämnden och verksamheterna beslutat.

Som ett komplement till detta tar de större verksamheterna fram egna kvalitetsrapporter vid olika tillfällen under året. Dessa planeras in utifrån vid vilka tidpunkter viktiga nationella nyckeltal blir tillgängliga. Rapporten tas fram utifrån den kommungemensamma mallen och ska vara baserad på den senaste tillgängliga statistiken för respektive verksamhet. Tanken med dessa rapporter är att de ska ge nämnden en bild av hur verksamheterna bedriver sitt

kärnuppdrag samt vilka löpande utvecklings- och kvalitetsinsatser som gjorts utöver det arbete som sker som aktiviteter kopplade till nämndens och verksamhetens mål inom ramen för målstyrningen. I kvalitetsrapporterna förväntas verksamheterna analysera sina resultat utifrån kvalitetsindikatorer relevanta för den löpande verksamhetsuppföljningen och redovisa genomförda eller planerade åtgärder där sådana har bedömts som nödvändiga. Områden som lyfts fram inom ramen för kvalitetsrapporterna ska sedan återkomma som förslag på

utvecklingsområden inom ramen för nämndens mål eller inom ramen för internkontrollen för kommande verksamhetsperiod om verksamhetsansvariga har gjort bedömningen att området bör belysas särskilt.

För de verksamhetsområden som inte redovisar egna kvalitetsrapporter görs en

kvalitetsrapportering i samband med verksamhetsberättelsen för föregående år. De externa utförare som nämnden anlitat följs upp i enlighet med "Plan för uppföljning av externa utförare", Bilaga 1 till Verksamhetsplan 2019. Även denna sammanfattas inom ramen för kvalitetsrapporteringen för nämndens totala verksamhetsområde föregående år.

Undersökningar/mätningar

Följande mätningar/undersökningar kommer att genomföras under 2019 och kommer utgöra underlag i verksamheternas förbättringsarbete:

Större kommunövergripande mätningar:

 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK)

 Medarbetarundersökning Sollentuna kommun

Brukar- eller kundundersökningar inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde:

Verksamhet/Enhet Resultat tillgängligt

(17)

Verksamhet/Enhet Resultat tillgängligt

Sollentuna kulturskola Augusti 2019

Biblioteken i Sollentuna Augusti 2019 och Januari 2020 Teater Satelliten (Daglig verksamhet) December 2019

Arena Satelliten December 2019

Fritidsgårdarna December 2019

Idrott Sollentuna September 2019

Edsviks konsthall Juni 2019

Eventuellt kommer även en uppföljning av kultur- och fritidsvaneundersökningen riktad mot elever i grundskolans åk 4 samt åk 7 att genomföras även under 2019.

(18)

6 Kvalitetsstyrning

Kvalitetsstyrning handlar om hur vi genomför vårt grundläggande uppdrag utifrån lagstiftning, föreskrifter, nationella och kommunalt styrande dokument samt i vilken grad kommuninvånarnas krav på kvalitet i service och tjänster uppfyllts.

I Budget 2019 har fyra styrdokument prioriterats som stöd i detta arbete.

6.1 Invånare

Kvalitetsfaktorer:

6.1.1 Trygga invånare, studerande, arbetande och besökare Beskrivning

Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i. Samtliga invånare i Sollentuna ska känna sig trygga och säkra överallt i kommunen dygnet runt. Kommunen ska vara en aktiv part i att bidra till nå detta. Trygghetsarbetet ska präglas av en integrering mellan ett händelseinriktat arbete och ett långsiktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Det ska ske genom god, effektiv och systematisk samverkan dels mellan förvaltningar, dels mellan kommunen och externa parter såsom bland annat polisen, Sollentunahem och brandkåren Attunda. Som stöd i arbetet finns en beslutad trygghets- och säkerhetsstrategi.

Utifrån denna bas ska tre områden prioriteras för att förbättra tryggheten och säkerheten i Sollentuna:

1. Brottsförebyggande arbete 2. Social hållbarhet

3. Trygga utemiljöer

Kvalitetsindikator Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019

Trygghetsindex Kultur - - - 90 %

Motivering målvärde

Minst 90 % av de som besöker nämndens kulturverksamheter ska känna sig trygga när de besöker verksamheten. Denna indikator har inte mätts tidigare varför tidigare resultat saknas. Målvärdet är baserat på det nationella målvärdet för mötesplatser för ungdomar som följs upp inom ramen för kvalitetsnätverket KEKS.

Trygghetsindex Idrott - - - 90 %

Minst 90 % av de som svarar på enkäten ska känna sig trygga när de besöker kommunens

idrottsanläggningar. Denna indikator har inte mätts tidigare varför tidigare resultat saknas. Målvärdet är baserat på det nationella målvärdet för mötesplatser för ungdomar som följs upp inom ramen för kvalitetsnätverket KEKS.

Trygghetsindex Fritid - 88 % 89 % 90 %

Minst 90 % av de som besöker fritidsgårdarna ska känna sig trygga när de besöker verksamheten.

Målvärdet är baserat på det nationella målvärdet för mötesplatser för ungdomar som följs upp inom ramen för kvalitetsnätverket KEKS. Resultat från 2017 - 2018 gäller endast Northside fritidsgård. Från och med 2019 ingår alla kommunens fritidsgårdar i resultatet.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.2 Delaktighet i samhället Beskrivning

Alla som bor i Sollentuna ska känna att de är en del av vår kommun och för att lyckas med integration bör nyinflyttade sollentunabor liksom de som bott här hela sitt liv vara öppna och nyfikna på varandra. I ett öppet och inkluderande samhälle finns trygghet och styrka. Integration är det som sker när människor, oavsett religion och kulturell bakgrund, möts och lär känna

(19)

varandra. Som stöd i arbetet finns en beslutad integrationsplan.

Prioriterade områden är 1. Sysselsättning 2. Bostäder

3. Nyanlända barns och ungas skolgång

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Arena Satelliten: Index inflytande, delaktighet och

ansvarstagande 59 % 49 % 43 % 50 %

Målvärdet är baserat på KEKS- Good Enough-mål (50%) samt tidigare resultat. Då målet inte uppnåtts 2018 kommer detta område föras in i målstyrningen för 2019.

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år 40 41 41 Motivering målvärde

Genomsnittligt värde för kommungruppen "Pendlingskommuner nära storstad" är 36. Resultat för indikatorn 2018 görs tillgängligt under våren 2019.

Deltagartillfällen i stödberättigade föreningar, personer med

funktionsnedsättning - 3 290 3 800

Målet är att antalet personer med funktionsnedsättning som deltar i föreningsledd fritidsaktivitet ska öka.

Resultat för 2018 finns tillgängligt i februari 2019. Då denna indikator mäter ett aktuellt målområde kommer den att föras in i målstyrningen för 2019.

Fritidsgårdarna: Index inflytande, delaktighet och

ansvarstagande - 70 % 78 % 50 %

Målvärdet baseras på KEKS-Good enough-mål. Resultat från 2017 - 2018 gäller endast Northside fritidsgård. Från och med 2019 ingår alla kommunens fritidsgårdar i resultatet. Då denna indikator mäter ett aktuellt målområde kommer den att föras in i målstyrningen för 2019.

Genomsnittligt antal unga som träffat fritidsfältarna per månad - - - Ingen Motivering målvärde

Under 2019 genomförs mätningen för första gången varför årets resultat utgör 0-värde för indikatorn.

Antal praktik- eller subventionerade arbetsplatser för nyanlända 0 0 2 2 Motivering målvärde

Kultur- och fritidskontoret har under 2018 haft två nyanlända anställda med subventionerad anställningsform. Målet är att de fortsätter sin anställning under 2019.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.3 Attraktivt utbud Beskrivning

Kultur- och fritidsnämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för kommunens invånare att ha en meningsfull fritid. Detta uppdrag genomförs bland annat inom nämndens egna verksamheter som har till uppdrag att erbjuda ett attraktivt utbud av aktiviteter, främst riktat mot barn och unga.

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Bibliotekets öppethållande (inklusive meröppet) utöver 08-17 på

vardagar, timmar/vecka 54 55 55 55

Bibehålla samma nivå som tidigare

Lån av E-böcker i kommunala bibliotek, antal/inv. - 0,27 0,27

(20)

Kvalitetsindikator Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Motivering målvärde

Målet är att bibehålla samma nivå som tidigare. Resultat för indikatorn 2018 görs tillgängligt under våren 2019.

Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av

invånare 7-15 år, (%) 18 % 18 % 19 %

Öka andelen något till 19% av invånarna i målgruppen över två år (2019 - 2020). Då denna indikator mäter ett aktuellt målområde kommer den att föras in i målstyrningen för 2019. Resultat för indikatorn 2018 görs tillgängligt under våren 2019.

Arena Satelliten: Antal besökare per månad - - - Ingen

Under 2019 genomförs mätningen för första gången varför årets resultat utgör 0-värde för indikatorn.

Resultat för 2019 finns tillgängligt i december 2019.

NMI (Nöjd-Medborgar-Index) Kultur 67 - 64 -

Målvärdet är baserat på föregående års medelvärde för jämförbara kommuner, Kolada kommungrupp

"Pendlingskommun nära storstad". Denna mätning görs vartannat år.

NMI (Nöjd-Medborgar-Index) Idrotts- och motionsanläggningar 68 - 67 - Motivering målvärde

Målvärdet utgörs av föregående års genomsnitt för jämförbara kommuner enligt Kolada

"Pendlingskommuner nära storstad". Denna mätning görs vartannat år.

Avvikelse från jämn könsfördelning bland besökarna på

kommunens fritidsgårdar - 22 % 14 % 10 %

Mälvärdet är baserat på KEKS Good Enough-mål (max 10% avvikelse). Då målet inte uppnåtts 2018 kommer detta område föras in i målstyrningen för 2019. Resultat från 2017 - 2018 gäller endast Northside fritidsgård. Från och med 2019 ingår alla kommunens fritidsgårdar i resultatet.

Antal deltagartillfällen i fritidsgårdsverksamhet (ej unika

individer) - - 16 315 Ingen

Resultat från 2018 gäller endast Northside fritidsgård. Från och med 2019 ingår alla kommunens fritidsgårdar i resultatet. Resultat för 2019 finns tillgängligt i december 2019.

Avvikelse från jämn könsfördelning bland deltagarna i

kommunalt finansierade lovaktiviteter - - 9 % 0 %

Ambitionen är att könsfördelningen bland besökarna ska vara 50/50. Mätningen gjordes första gången 2018. Då målet inte uppnåtts 2018 kommer detta område föras in i målstyrningen för 2019.

Andel barn och unga som tycker det finns tillräckligt för unga att

göra i Sollentuna - - 85 % -

Föregående mätresultat utgör utgångspunkt för kommande mätningar. Mätningen genomfördes första gången 2018. Målet är att detta ska öka något till 90%. Denna mätning görs eventuellt ej årligen och kommer därför endast följas upp i kvalitetsstyrningen.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.4 Produktiv verksamhet Beskrivning

Kultur- och fritidskontoret är en effektiv organisation som tillhandahåller ett av

kommuninvånarna uppskattat fritidsutbud av infrastruktur, stöd och verksamhet till kommunens invånare. Det är viktigt att detta upprätthålls.

(21)

Kvalitetsindikator Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Aktiviteter kommunala bibliotek för barn och unga, antal/1000

inv 0-20 år 8,8 9,1 30

Genomsnittligt antal kommungrupp "pendlingskommuner nära storstad" är 30. Resultat för indikatorn 2018 görs tillgängligt under våren 2019. Då denna indikator mäter ett aktuellt målområde kommer den att föras in i målstyrningen för 2019.

Antal kulturföreställningar för barn och ungdomar som

arrangerats av kultur- och fritidskontoret 50 44 50

Bibehålla tidigare nivå. Då målet inte uppnåtts 2018 kommer detta område föras in i målstyrningen för 2019. Från och med 2019 räknas alla kulturföreställningar inom kontorets verksamheter. Till och med 2018 räknades endast barnteater arrangerat av kulturskolan.

6.2 Samhälle och utveckling

Kvalitetsfaktorer:

6.2.1 Sveriges bästa företagsklimat Beskrivning

Det ska vara attraktivt och enkelt att starta, utveckla och driva företag i Sollentuna. Kommunen ska därför vara en aktiv part i att bidra till att skapa goda möjligheter för ett differentierat näringsliv. För att nå målsättningen om att ha Sveriges bästa företagsklimat är det av stor betydelse att det finns ett väl fungerande samarbete mellan Sollentuna kommun, näringsliv, myndigheter, universitet/högskolor och andra kommuner. Kommunen ska verka för att ha goda relationer och nätverk med näringslivet och för att företagare kan möta andra företagare, kommunen, myndigheter och utbildningsanordnare i organiserade former. Som stöd i detta arbete finns en beslutad näringslivsstrategi.

Utifrån denna bas ska fyra områden prioriteras för att förbättra näringslivsklimatet i Sollentuna:

1. Stadsutveckling 2. Infrastruktur

3. Samarbete mellan skola, näringsliv och andra aktörer 4. Kommunikation, dialog, service och bemötande

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019

Antal samarbeten med näringslivet - - 0 1

Det är motiverat att kultur- och fritidskontoret arbetar aktivt för att öka antalet samarbeten med näringslivet inom nämndens verksamhetsområde. Då denna indikator mäter ett aktuellt målområde kommer den att föras in i målstyrningen för 2019.

6.3 Internt

Kvalitetsfaktorer:

6.3.1 God fysisk och social arbetsmiljö Beskrivning

För att skapa en god fysisk och social arbetsmiljö finns en personalpolicy som beskriver vilka förväntningar som Sollentuna kommun har på dig som medarbetare och vad du kan förvänta dig av oss som arbetsgivare. Inom området ingår bland annat:

1. Systematiskt arbetsmiljöarbete

2. Arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering

(22)

3. Arbete med attraktiv arbetsgivare och strategisk kompetensförsörjning 4. Medarbetarsamtal och lönesamtal

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019

Sjukfrånvaro i % 4,92 % 3,44 % 5,21 % 5 %

Enligt beslutsstöd BIBA bör inte sjukfrånvaron i procent överstiga 5%.

Personalomsättning, extern (%) 11,24

% 4,35 % 9,38 % 15 % Motivering målvärde

Kultur- och fritidskontoret har generellt en låg personalomsättning, dock gör det låga antalet medarbetare i förvaltningen att varje person utgör ca 1% vilket får nyckeltalet att variera kraftigt.

HME (hållbart medarbetarengagemang) - 77,2 - 78

Målvärde rikssnitt kultur- och fritidsförvaltningar föregående mätning. Inget målvärde utfall finns för 2018 då nästa medarbetarenkät genomförs först 2019.

Kvalitetsfaktorer:

6.3.2 Ansvarsfull ekonomi Beskrivning

Kultur- och fritidsnämnden erbjuder kommunens invånare ett attraktivt utbud av

fritidsmöjligheter genom ett effektivt användande av skattemedel. En viktig förutsättning för att kunna fortsätta att utveckla nämndens verksamheter är en ansvarsfull användning av tilldelade medel. Kommunens ambition är att värna skattebetalarnas pengar och arbeta för att utveckla en långsiktigt hållbar kvalitet i de kommunalt finansierade verksamheterna. KFN genomför

ständigt insatser för att kostnadseffektivisera verksamheten och öka intäkterna där det är möjligt samtidigt som nämndens uppdrag genomförs.

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019

Kostnad inköp av ny granulat till konstgräsplaner - - - Ingen

Mätningen genomförs första gången under 2019 varför målvärde saknas. Under 2018 genomfördes renoveringar av ett antal konstgräsplaner varför kostnaderna för inköp av granulat under 2018 inte kan användas som utgångspunkt för mätningarna.

Antal sökta statliga/regionala bidrag för verksamhet - - 5 7

Målet är att antalet sökta bidrag ska öka jämfört med 2018.