SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKEPPSBYGGNADSBRANSCHEN 2013

(1)

Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKEPPSBYGGNADSBRANSCHEN 2013

Föreskrift 13/011/2013

Föreskrifter och anvisningar 2013:22

(2)

Föreskrifter och anvisningar 2013:22

Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKEPPSBYGGNADSBRANSCHEN 2013

Föreskrift 13/011/2013

(3)

Föreskrifter och anvisningar 2013:22 ISBN 978-952-13-5486-1 (hft.) ISBN 978-952-13-5487-8 (pdf) ISSN-L 1798-8977

ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi Kopijyvä Oy, Esbo

(4)

(5)

(6)

INNEHÅLL

1 Fristående examina ... 7

1.1 Anordnande av fristående examina ... 7

1.2 Avläggande av fristående examen ... 7

1.3 Grunderna för fristående examen ... 7

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen ... 8

1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen ... 8

1.6 Betyg ... 9

1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen ... 9

2 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen ... 9

2.1 Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen ... 9

2.2 Examensdelar och examens uppbyggnad i specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen ... 10

3 Yrkesskicklighet som krävs och grunder för bedömningen i specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen ... 11

3.1 Arbete som expert i skeppsbyggnad ... 12

Krav på yrkesskicklighet ... 12

Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier) ... 12

Sätten att visa yrkesskicklighet ... 15

3.2 Arbete i en skeppsbyggnadsmiljö ... 16

3.3 Arbete som expert i serviceverksamhet ... 20

3.4 Arbetsledning ... 22

(7)

3.5 Arbete som konstruktör ... 24 Krav på yrkesskicklighet ... 24 Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och

bedömningskriterier) ... 24 Sätten att visa yrkesskicklighet ... 25

(8)

7

1 Fristående examina

1.1 Anordnande av fristående examina

Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg.

Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbild- ningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen.

1.2 Avläggande av fristående examen

Fristående examen avläggs genom att examinanden vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare.

Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord.

1.3 Grunderna för fristående examen

I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att visa yrkesskicklighet.

En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdig- heter.

Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet.

Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation.

Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade.

(9)

8

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen

Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten.

Den personliga tillämpningen ska följa bestämmelserna om studerandes rättigheter och skyldigheter i 11 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011).

Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om personlig tillämpning (43/011/2006).

1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen

Vid bedömningen av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna har visat att de kan det som förutsätts i examensgrunderna i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedöm- ningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och exa- mensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanden har tillförlit- liga dokument om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att dokumenten erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts.

Bedömningen av yrkesskicklighet är en process, där insamlingen av bedömningsmaterial och dokumenteringen av bedömningen spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och för lärarna gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinan- den ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. Exa- minanden ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen, som undertecknas av bedömarna. Till en god bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanden respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen.

Bedömare

De personer som bedömer examinandens yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen.

Rättelse av bedömning

Examinanden kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examens- kommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär söka ändring av examens- kommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning.

(10)

9 1.6 Betyg

Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren.

Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen.

Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören.

En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkes- bevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examens- arrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden.

1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen

Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fri- stående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet av utbildningen som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstill- fällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen.

I utbildning som förbereder för fristående examen ska bestämmelserna i 8, 9, 11, 13, 13 a och 16 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (L 631/1998) beaktas.

2 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen

2.1 Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen

Av experterna inom skeppsbyggnadsbranschen krävs allt mer förmåga att arbeta i en mångkulturell miljö och förmåga att lära sig och beakta de nya teknologiernas krav i sitt arbete. För att de ska behärska arbetsmiljön och kunna upprätthålla sin yrkesskicklighet är det nödvändigt att de kontinuerligt sörjer för sina inlärningsfärdigheter, och när det gäller chefsarbete krävs förmåga att ge handledning som på ett ändamålsenligt sätt främjar ut- vecklingen av medarbetarnas yrkesskicklighet. Det viktigaste är att de förstår hur föränd- ringar inverkar på det egna företagets möjligheter att ha en företagsekonomiskt lönsam verksamhet i en miljö som är stadd i förändring.

Specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen utgår från behovet att utbilda nya experter som har en vid syn på skeppsbyggnadsbranschens verksamhetslogik och intjä- ningsmodell inom det finländska varvsindustriklustret. Utgångspunkten för utbildningen och kraven på yrkesskicklighet i examen utgörs sålunda av examinandernas förmåga att

(11)

10

förstå den egna branschens affärsmodeller och hur den egna kompetensen och kompe- tensprofilen måste utvecklas för att stödja branschens konkurrenskraft. Examinanderna känner till varvsindustrins verksamhetsmiljöer och vet vad konkurrenskraften i branschens företag och organisationer bygger på. De kan ange principerna för ett kundorienterad verksamhetssätt och dess inverkan på den ekonomiska verksamheten i företaget.

De som har avlagt specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen känner till och är förtrogna med de centrala verksamhetsprocesserna inom branschen och förstår hur man med hjälp av personalledning kan utnyttja personalresurserna på ett ändamålsenligt sätt i ett verksamhetsfält med aktörer från många olika kulturer. De vet och är förtrogna med problemområdena i projektverksamheten inom skeppsbyggnadsbranschen och kan planera projekt och allokera resurser i projekt på ett ändamålsenligt sätt.

För den utbildning som förbereder för specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen kan man som ett speciellt mål ha att de studerande anammar sådana arbetssätt som bidrar till att det i företagen blir möjligt att skapa en kultur av ständigt lärande och ska- pande av ny kunskap. I linje med detta fäster man även vid avläggandet av examen sär- skild uppmärksamhet vid utgångspunkterna för lärande och kompetensutveckling när det gäller chefsarbetet.

2.2 Examensdelar och examens uppbyggnad i specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen

Specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen innehåller två obligatoriska

examensdelar och tre valfria delar. För att få hela examen avlagd ska de två obligatoriska examensdelarna och en valfri examensdel avläggas.

Obligatoriska examensdelar:

3.1 Arbete som expert i skeppsbyggnad 3.2 Arbete i en skeppsbyggnadsmiljö.

Valfria examensdelar, av vilka examinanden ska välja en:

3.3 Arbete som expert i serviceverksamhet 3.4 Ledning av arbete

3.5 Arbete som konstruktör.

(12)

11

3 Yrkesskicklighet som krävs och grunder för bedömningen i specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen

Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av specialyrkesexamen inom skeppsbyggnadsbranschen i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om personlig tillämpning. Vid dessa tillfällen visar examinanderna heltäckande den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna.

Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varie- rande situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och börja använda nya arbetssätt.

Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska ges möjlighet att också själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanderna har visat, och detta gör de med avseende på examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en god bedömningsprocess ingår också respons till examinanderna. Responsen kan ges till exempel efter att bedöm- ningsförslaget har getts.

Examinanderna kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt.

Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen till- förlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att examinanderna avlägger en examensdel eller efter att alla examensdelar är avlagda.

Bedömningen i specialyrkesexamen inom skeppsbyggnad görs separat för varje examensdel genom att jämföra examinandernas yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i den aktuella examensdelen. Ett trepartsorgan ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Trepartsorganet består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare och lärare.

(13)

12

3.1 Arbete som expert i skeppsbyggnad Krav på yrkesskicklighet

Examinanderna känner till de centrala tekniska principerna inom skeppsbyggnad samt de grundläggande lösningarna som i vid bemärkelse rör fartygets konstruktion, fartygssystem och skeppsbyggnadsprojekt. Dessutom kan de presentera dem även för en sakkunnig publik.

Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier)

Krav på yrkesskicklighet

Examinanderna kan i sitt arbete beakta de centrala tekniska lösningarna när det gäller fartygskonstruktionens säkerhet.

Föremål för bedömning Bedömningskriterier Beaktande av faktorer som

gäller fartygskonstruktionens säkerhet

Examinanden

 känner till och är förtrogen med de viktigaste kraven på fartygs konstruktion (sjösäkerhet, krockhållfasthet och brandsäkerhet) i IMO-reglerna (eller någon motsvarande standard)

 förstår den betydelse som sektioneringen och skadesäk- erheten har vid utformning och installation av funktionssystem

 känner till hur de krafter som baserar sig på fartygens grundmekanik (impulskraften m.m.) inverkar på fartygets konstruktion

 känner till de krav på fartygets konstruktion som föran- leds av de krafter (t.ex. spillvatten eller lasten) som inverkar på fartygets stabilitet.

Examinanderna kan i sitt arbete beakta de olika arbetsfaserna i ett fartygsbyggprojekt.

De kan ange de viktigaste arbetsfaserna i ett byggprojekt och hur de inverkar på projektets framgång.

Föremål för bedömning Bedömningskriterier Beaktande av faktorerna i

anknytning till byggande av fartyg och byggprojekt

Examinanden

 känner till de viktigaste nyckeltalen vid byggande av fartyg (t.ex. bestämning av huvuddimensionerna) och termerna inom fartygsbygge

 känner till faserna i ett fartygsbyggprojekt

 kan fastställa de kritiska punkterna i byggtidtabellen

 känner till den roll nyckelföretagen i ett projekt har för att byggprojektet ska lyckas

(14)

13

 känner till den betydelse godkännandeförfarandena i en fartygsbyggprocess har i tillverkningsprocessen

 känner till hur organisationerna och intressentgrupperna inom fartygsteknik arbetar, styr, informerar och

övervakar byggandet av fartyg.

Examinanderna känner till fartygens funktionssystem och deras centrala funktionsprinciper.

Föremål för bedömning Bedömningskriterier Beaktande av olika

funktionssystem vid

konstruktion och byggande av fartyg

Examinanden

 känner till och kan förklara de viktigaste fartygssystem- ens funktionsprinciper med avseende på det egna arbetet

 känner till de krav fartygets konstruktion (t.ex. säkrings- åtgärder, genomföringar m.m.) ställer när olika fartygssystem (t.ex. VVS- och elsystem) utformas och instal- leras

 känner för olika fartygstyper till funktionsprinciperna för propulsionsutrustningen samt utrustningens egenskaper och de viktigaste kriterierna för valet av utrustning

 kan fastställa de viktigaste funktionerna för kommandobryggor, maskinrum och lastrum samt deras betydelse vid utformning och installation av funktionssystem i fartyg.

Examinanderna känner till principerna för energihushållning och miljökraven i fråga om fartyg och offshorefartyg. De har en klar bild av fartygens livscykel och de tekniska lösningarnas inverkan på miljön (t.ex. miljöpåverkan och energihushållning).

Föremål för bedömning Bedömningskriterier Beaktande av frågor som

gäller energihushållning och miljöekonomi

Examinanden

 kan fastställa kraven på olika fartygstypers konstruktion samt miljökraven för dem

 känner till de energiekonomiska principerna för olika båt- och fartygstyper samt deras inverkan på

miljöbelastningen

 är förtrogen med de allmänna arrangemangen för bullerbekämpning på ett fartyg.

(15)

14

Examinanderna kan arbeta enligt de viktigaste faktorerna, såsom projektplaneringen och inköpsfunktionen, innehållet och principerna, inom kvalitet och lönsamhet vid fartygs- bygge och i ett fartygsbyggprojekt.

Föremål för bedömning Bedömningskriterier Uppdelning av ett

fartygsbyggprojekt i faser och beaktande av tekniska och ekonomiska frågor i samband med det

Examinanden

 känner till de kritiska punkter i byggskedet som har en avgörande inverkan på tidsplanen för byggarbetet och byggprojektet

 känner till hur man i ett projekt tar fram tidsplaner vid grundplanering och tillverkningsplanering

 är förtrogen med metoderna och principerna för uppföljning av hur arbetet framskrider

 förstår hur en försening i utförandet av en enskild uppgift inverkar på hela projektet

 kan tolka utskrifter från tidsuppföljningen och nyckeltal med avseende på det egna arbetet.

Beaktande av de viktigaste principerna för

inköpsverksamheten i ett fartygsbyggprojekt

Examinanden

 känner till och är förtrogen med de olika principerna inom produktionsstyrning (t.ex. LEAN, Agile, JIT och JOT)

 är förtrogen med kvalitetsledningssystem för företag och de krav som detta ställer på inköpsverksamheten

 känner till de vanligaste principerna för logistik och inköp av varor och material

 känner till företagets miljöpolicy samt de krav som den ställer och som är viktiga i det egna arbetet (t.ex.

kemikalieregistret)

 förstår inköps-, logistik- och tillverkningskedjan för förhandstillverkade produkter

 kan motivera sina inköpslösningar ur totalekonomisk synvinkel.

Examinanderna kan på sitt modersmål presentera fartygets egenskaper, tekniska lös- ningar och tillverkningsfaser. Vid interaktion på arbetsplatsen kan de kommunicera på det andra inhemska språket och på ett främmande språk. De kan läsa engelskspråkiga utredningar och anvisningar som gäller den egna branschen och kan kommunicera på engelska i arbetsrelaterade frågor.

Framställningsförmåga Examinanden

 använder korrekta termer inom fartygsbygge

 använder de enheter som används inom skeppsbyggnadsbranschen och enheter som överensstämmer med standarder, och gör inga fel med storleksordningar

 kommunicerar på ett tydligt och förståeligt sätt

 talar sitt modersmål nästan felfritt

(16)

15

 använder dator och andra presentationsredskap på lämpligt sätt.

Färdigheter i det andra

inhemska språket Examinanden

 förstår de meddelanden och frågor som framförs på arbetsplatsen och i situationer inom den egna branschen

 har tillräckliga kunskaper för enkel kommunikation, och klarar sig därför i vanliga interaktionssituationer.

Kunskaper i engelska Examinanden

 förstår engelskspråkiga instruktioner och andra texter som gäller skeppsbyggnadsbranschen

 behärskar de centrala termerna inom skeppsbyggnadsbranschen

 förstår de meddelanden och frågor som framförs på arbetsplatsen och i situationer inom den egna branschen

 har så goda muntliga färdigheter att det räcker för att klara sig på arbetsplatsen och i kundservicesituationer.

Sätten att visa yrkesskicklighet

Examinanderna visar sin yrkesskicklighet vid ett examenstillfälle som utgörs av en så autentisk presentationssituation inom arbetslivet som möjligt (t.ex. presentation av ett fartyg) genom att informera om

 olika båt- och fartygstyper samt deras krav på fartygets konstruktion

 de energiekonomiska principerna för olika fartygstyper samt deras inverkan på miljöbelastningen

 de viktigaste funktionerna för kommandobryggor, maskinrum och lastrum samt deras betydelse vid utformning och installation av funktionssystem i fartyg

 funktionsprinciperna för de tre viktigaste fartygssystemen och kriterierna vid val av utrustning för fartygssystem

 de viktigaste arbetsfaserna i byggandet av ett fartyg inklusive ordningsföljden för tillverkningen av fartygssektionerna

 säkerhetsaspekterna i anknytning till sektioneringen i schemat över fartygets zonindelning

 de viktigaste miljökonsekvenserna när det gäller valet av maskineri för ett fartyg

 funktionsprinciperna för de olika typerna av propulsionsutrustning samt deras

egenskaper och de viktigaste kriterierna för valet av utrustning för olika typer av fartyg.

Under presentationen kan man vid behov be om motiveringar av examinanden enligt kraven på yrkesskicklighet och deras kriterier.

Avvikelser från de ovannämnda punkterna i en verklig situation i arbetslivet är tillåtna förutsatt att kravnivå, omfattning och antal punkter (8) är desamma. Om det i en verklig situation i arbetslivet inte är ändamålsenligt att ha så här många punkter i presentationen kan 1–4 punkter ersättas med ett skriftligt prov.

Examinanderna ska vid presentationen använda det andra inhemska språket eller ett främmande språk i hälsningsfraserna och de avslutande fraserna. De centrala termerna

(17)

16

inom skeppsbyggnadsbranschen ska användas i presentationen även på engelska. Om detta inte är lämpligt i sammanhanget ska språkkunskaperna till denna del visas vid ett separat examenstillfälle så att det blir visat att kunskaperna uppfyller kraven på yrkesskicklighet.

Till den del som det vid presentationen inte framgår att kraven på yrkesskicklighet i denna examensdel uppfylls kompletteras visandet med tilläggsuppgifter, frågor och intervjuer.

Dessutom visas yrkesskickligheten genom ett skriftligt prov där examinanderna visar att de har kunskaper om de IMO-regler (eller någon motsvarande standard) som gäller sjösäkerhet, krockhållfasthet och brandsäkerhet.

3.2 Arbete i en skeppsbyggnadsmiljö Krav på yrkesskicklighet

Examinanderna kan leda och hantera projekt i vilka ny kunskap och kompetens skapas i samband med inlärning på arbetsplatsen. De har de färdigheter som behövs vid ledning av olika arbetsprocesser samt förmåga att samverka och kommunicera i en mångkulturell arbetsmiljö.

Examinanderna har goda baskunskaper om hur företagen inom skeppsbyggnadsbranschen arbetar, om det egna företagets ställning och konkurrenskraft på marknaden och om hur denna typ av kompetens bör upprätthållas och utvecklas under föränderliga marknadsförhållanden.

Examinanderna kan ange de viktigaste företagsekonomiska kriterierna när det gäller konkurrenskraften inom varvsindustrin. De kan identifiera sitt företags viktigaste styrkor och konkurrensfördelar på marknaden och vet vad den egna organisationens konkurrenskraft bygger på.

Föremål för bedömning Bedömningskriterier Kompetensledning Examinanden

 kan beskriva det egna företagets organisationsstruktur och förstår dess och organisationens betydelse för företagets konkurrenskraft

 kan använda någon av de kända analysmodellerna inom strategisk positionering vid planering av företagsverk- samheten inom den egna branschen

 identifierar företagets nyckelkunder och kan analysera

(18)

17 deras kvalitativa och kvantitativa betydelse ur det egna företagets synvinkel

 kan definiera det egna företagets huvudsakliga tillverk- ningsprocesser och analysera deras placering enligt livscykeltänkandet.

Behärskande av

ekonomiska frågor Examinanden

 känner till de viktigaste nyckeltalen i fråga om ekonomiska aktiviteter och grunderna i kostnadsberäkning som utgångspunkt för lönsam affärsverksamhet

 kan motivera de egna lösningarna inom det egna verk- samhetsområdet utifrån totalekonomiska grunder

 kan bedöma olika nyckeltal för produktivitet och ekono- misk funktionsförmåga inom det egna verksamhetsområ- det.

Kvalitetskontroll Examinanden

 är förtrogen med de viktigaste principerna inom kvalitetskontroll och kvalitetsledning med avseende på personalledning och total kvalitet

 kan tillämpa företagets kvalitetsledningssystem på ett lämpligt sätt inom det egna verksamhetsområdet.

Miljövård Examinanden

 är förtrogen med företagets miljöledningssystem

 är förtrogen med principerna i fråga om lagring och trygg användning av material och kemiska ämnen och följer dem

 identifierar farligt avfall och vet hur de lagras och efterbehandlas.

Examinanderna kan ange principerna för ett kundorienterad verksamhetssätt och dess inverkan på den ekonomiska verksamheten i företaget. De kan agera kundorienterat i ett internationellt verksamhetsfält och utnyttja den centrala tanken bakom och

principerna för ledning av nätverk.

Examinanderna kan sköta personalfrågorna inom sitt ansvarsområde och introducera nyanställda. De är förtrogna med de centrala principerna för personalledning och förstår vilken typ av ledningsarbete som behövs för att man ska kunna utnyttja personal- resurserna på ett ändamålsenligt sätt i ett verksamhetsfält med aktörer från många olika kulturer.

Föremål för bedömning Bedömningskriterier Kundservice Examinanden

 förstår principen om kundorienterad företagsverk- samhet, kan ange företagets nyckelkunder och deras betydelse för företagets företagsverksamhet

 förstår kundhanteringssystemets betydelse och kan upprätthålla systemet på ett ändamålsenligt sätt.

(19)

18

Skötsel av personalfrågor Examinanden

 är förtrogen med de viktigaste arbetsrättsliga principerna och åtagandena vid rekrytering och kan följa dem

 känner till de viktigaste lagrummen och tillämpnings- områdena inom arbetarskydd och kan följa dem

 är förtrogen med de faktorer som främjar välbefin- nande i arbetet och kan tillämpa dessa principer i sitt eget arbete

 kan introducera en nyanställd och förstår då intro- duktionens betydelse med tanke på arbetsplatsens funktionsduglighet och produktiviteten.

Utveckling av verksamheten och kompetens som behövs på arbetsplatsen

Examinanden

 kan avgränsa och ställa upp meningsfulla mål för verksamhetsprocesserna

 kan ge feedback och förstår vikten av bedömning med tanke på motivationen

 är förtrogen med principerna om lagarbete och kan avsätta personalresurser på ett meningsfullt sätt.

Kommunikationsfärdigheter Examinanden

 är förtrogen med och vet de begränsningar det med- för för projektverksamheten när aktörerna kommer från många kulturer

 förstår vikten av interkulturell kommunikation och kan kommunicera naturligt med olika aktörer

 kan grunderna i engelska, blir lätt förstådd och för- står både tal och skrivna texter i uppgifterna inom det egna verksamhetsområdet.

Examinanderna kan leda projekt och är förtrogna med principerna för projektverksamhet samt begränsningarna när man ska bilda en projektorganisation. De förstår principerna för proaktiv projektverksamhet och kan tillämpa dessa principer i sitt lednings- och styrarbete.

Examinanderna förstår idén om den lärande organisationen ur det egna verksamhets- områdets synvinkel samt vikten av lärande på arbetsplatsen med avseende på före- tagets konkurrenskraft. De kan styra olika lärprocesser, förstår principerna i fråga om lärande och kan fastställa olika meningsfulla utvecklingsvägar för kompetensutveckling.

De kan motivera medarbetarna att arbeta mot målen och skapa förutsättningar för lärande på arbetsplatsen och för kompetensutveckling.

(20)

19 Föremål för bedömning Bedömningskriterier

Kompetens i projektarbete Examinanden

 kan fastställa de kritiska faktorerna i projektet samt bästa praxis inom sitt eget verksamhetsområde

 förstår betydelsen av tidsstyrning i projektet och kan utarbeta en tidsplan över uppgifterna

 förstår projektstyrningens betydelse med tanke på totalekonomin

 kan på ett ändamålsenligt sätt avsluta ett projekt och analysera projektfaserna med avseende på

verksamheten.

Handledning av lärande Examinanden

 förstår den betydelse som lärande på arbetsplatsen har för företagets konkurrenskraft

 kan fastställa de viktigaste faktorerna för kompetensutveckling på det egna verksamhetsområdet

 känner till förutsättningarna för lärande och uppda- tering av kunskaperna i den egna organisationen

 kan tillämpa olika pedagogiska metoder vid utveckling av lärandet på arbetsplatsen och kompetensen

 förstår vikten av multiprofessionalitet med tanke på det egna företaget

 kan utforma lärprocesser som är meningsfulla med tanke på överförande av s.k. tyst kunskap och kunnande.

Ledning av teamarbete Examinanden

 förstår vikten av teamarbete med tanke på det egna företaget

 är förtrogen med principen om proaktivt teamarbete och principerna för bildandet av ett sådant team

 förstår faktorerna relaterade till engagemang och förankring och kan tillämpa dessa principer inom det egna verksamhetsområdet

 förstår idén om internt entreprenörskap

 kan för arbetsuppgifter ta fram sådana tillvägagångs- sätt som ökar självstyrningen, initiativförmågan och en proaktiv attityd.

Yrkesskickligheten visas i autentiska utvecklingsprojekt inom skeppsbyggnadsbranschen.

Examinanderna ska åtminstone delvis leda ett projekt och ansvara för projektets resultat.

Utgångspunkten är att projektet ska vara relaterat till internationellt samarbete, kundser- viceverksamhet och kostnadskontroll. Om dessa inte ingår i projektet i en omfattning som motsvarar kraven på yrkesskicklighet ska visandet av yrkesskicklighet kompletteras i

(21)

20

samband med arbetsuppgifter som är relaterade till internationellt samarbete, kundservice och kostnadskontroll.

Till de delar som examinanderna inte kan visa den yrkesskicklighet som krävs i

examensdelen genom att arbeta på en arbetsplats eller i en arbetslivssituation som är så autentisk som möjligt kan visandet av yrkesskickligheten kompletteras med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

3.3 Arbete som expert i serviceverksamhet

Examinanderna har en bred teknisk kompetens som är tillräcklig för att de ska kunna skö- ta expertuppgifter inom tekniskt stöd och underhåll. De förstår servicekonceptet inom global företagsverksamhet och kan arbeta inom internationell serviceverksamhet. De har kunskap om produkterna inom den egna branschen och behärskar service- och installa- tionsuppgifterna inom underhållet så att de kan arbeta på ett långsiktigt och målinriktat sätt. Deras arbetssätt baserar sig på kunskap om projekt och förmåga att dra nytta av olika stödnätverk på ett lämpligt sätt.

Examinanderna vet hur man systematiskt hanterar problem- och felsituationer och kund- servicearbetets betydelse i samband med underhåll. De kan produktifiera olika service- koncept på ett ekonomiskt meningsfullt sätt (kostnadseffektivitet och livscykeltänkan- de). De förstår betydelsen av ett målmedvetet arbetssätt och kan utarbeta långsiktiga planer som gäller det egna verksamhetsområdet.

Föremål för bedömning Bedömningskriterier Utnyttjande av

underhålls- och servicerapporter

Examinanden

 förstår och kan i vidsträckt omfattning tolka dokument som gäller såväl mekanik som elbranschen

 har en bred produktkunskap inom mekanik och förstår vikten av multiprofessionalitet när det gäller system- kunnande

 förstår engelskspråkiga tekniska dokument och blir förstådd på engelska i en mångkulturell miljö.

Systematisk undersökning av problem- och

felsituationer

Examinanden

 kan utnyttja olika stödorganisationer proaktivt på ett lämpligt sätt

 kan arbeta i olika kulturer och har förmågan att uppfatta olika problem- och felsituationer på ett övergripande sätt

(22)

21

 kan göra proaktiv planering (bland annat resursreser- vering och schemaläggning) och informera olika intressenter om dessa saker på ett begripligt sätt

 förstår vikten av kundservicearbete i samband med underhållsarbete.

Examinanderna kan fungera som tekniska experter inom det egna verksamhetsområdet och använda sin sakkunskap med hjälp av sin specialkompetens i ett internationellt verk- samhetsfält. De kan de centrala termerna inom skeppsbyggnadsbranschen, vet vilka uppgifter olika myndigheter har, känner till standardernas och klassificeringssällskapens roll och kan uppfylla myndigheternas krav och föreskrifter inom det egna verksamhets- området.

Examinanderna förstår de centrala principerna inom miljöteknologi och de miljöteknolo- giska målen och har omfattat livscykeltänkandet. De kan beakta ekologisk och hållbar utveckling och inom det egna verksamhetsområdet fastställa och motivera utrustnings- lösningar relaterade till hållbar utveckling och ekologiskt tänkande. De känner till de viktigaste energikällorna och deras tillämpbarhet inom det egna verksamhetsområdet.

Kompetens i kundservice

vid teknisk rådgivning Examinanden

 kan sätta sig in i olika fel- och problemlösningssituationer på ett kundorienterat sätt

 kan ge teknisk rådgivning muntligt och skriftligt på både sitt modersmål och på engelska

 förstår vikten av interna och externa kundrelationer.

Produktifiering av servicekoncept för tekniskt stöd

Examinanden

 kan självständigt hämta information från olika källor och i problemlösningssituationer agera på ett ändamålsenligt sätt med tanke på helhetskvaliteten

 kan produktifiera olika servicekoncept på ett ekonomiskt meningsfullt sätt (kostnadseffektivitet och livscykel- tänkande)

 förstår och kan i vidsträckt omfattning tolka olika tekniska dokument (el, mekanik etc.).

Yrkesskickligheten visas genom arbete i autentiska expertuppgifter inom skeppsbyggnadsbranschens internationella serviceverksamhet. I arbetet ingår kundservice, planering och produktifiering av servicekoncept samt utredning av problem- och felsituationer. Ar- betet utförs i en sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven.

Till de delar som examinanderna inte kan visa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att arbeta på en arbetsplats eller i en arbetslivssituation som är så autentisk som möjligt kan visandet av yrkesskickligheten kompletteras med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

(23)

22

3.4 Arbetsledning

Examinanderna kan leda och övervaka tillverkningsprocessen. De behärskar personalledning, proaktiv projektverksamhet och projektledning.

Examinanderna kan leda olika arbetsprocesser samt ändamålsenligt planera och allokera resurser för de dagliga aktiviteterna inom det egna ansvarsområdet.

Föremål för bedömning Bedömningskriterier Arbete som chef i

produktionen Examinanden

 kan fastställa kraven på yrkesskicklighet för de anställda inom det egna ansvarsområdet

 kan följa och bedöma personalens kompetensbehov och på ett ändamålsenligt sätt informera även den övriga

organisationen om dessa behov

 kan läsa och tolka arbetsritningar och presentera tekniska lösningar skriftligen

 är förtrogen med principerna för verksamhet i en mångkulturell arbetsmiljö

 kan introducera nyanställda i deras uppgifter

 är förtrogen med de olika åtgärderna i samband med anställning och de allmänt bindande lagrummen.

Kunnande i

arbetarskydd Examinanden

 är förtrogen med arbetarskyddsföreskrifterna och den lagstadgade skyldigheten till samarbete

 kan sörja för sin och personalens hälsa och funktionsförmåga.

Koordinering av

produktionen Examinanden

 kan använda olika informations- och produktionsplaner- ingssystem effektivt

 kan bedöma nyckeltal för produktivitet i förhållande till lönsamhet

 kan utveckla arbetsmetoder och rutiner

 kan motivera olika tekniska lösningar

 kan följa nyckeltal för arbetsproduktivitet och tolka dem med avseende på lönsamhet.

(24)

23 Examinanderna kan leda projektverksamhet och fastställa projekthelheterna så att de bildar funktionella och ekonomiska helheter.

Föremål för bedömning Bedömningskriterier Behärskande av

projektverksamhet Examinanden

 förstår den betydelse som prestationsförmågan i projektverksamheten och i sitt ansvarsområde har för företagets konkurrenskraft

 kan fastställa de kritiska punkter som är avgörande för att projektverksamheten ska vara framgångsrik

 är förtrogen med principerna för hur ett projekt planeras och kan fastställa resurser både på kort och lång sikt

 kan bilda ett team på ett ändamålsenligt sätt och allokera resurser för projektverksamheten enligt målen.

Kompetens i

inköpsverksamhet Examinanden

 förstår principerna för logistik

 vet vilken betydelse olika lagerhanteringssystem har för företagets lönsamhet

 kan inom sitt ansvarsområde göra inköp som är totalekonomiskt fördelaktiga

 kan sköta kundrelationer och nätverkskontakter

 förstår hur intressentgrupperna kan inverka på projektets framgång.

Examinanderna visar sin yrkesskicklighet genom att sköta arbetsledningsuppgifter i produktion inom skeppsbyggnadsbranschen. Examinanderna leder en arbetsprocess i vilken projektverksamhet har en central roll. Utöver sedvanliga arbetsledningsuppgifter ingår inköp, planering av arbete och aktiviteter samt fördelning av resurser. Arbetet utförs i en sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven.

Till de delar som examinanderna inte kan visa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att arbeta på en arbetsplats eller i en arbetslivssituation som är så autentisk som möjligt kan visandet kompletteras med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

(25)

24

3.5 Arbete som konstruktör Krav på yrkesskicklighet

Examinanderna behärskar principerna för kundorienterad projektverksamhet, kan arbeta självständigt och ansvara för konstruktionsuppgifter och för koordinering av projektakti- viteterna inom sitt verksamhetsområde. De är förtrogna med grundlösningarna för till- verkning, produktion och material, och de förstår tekniska system i vidsträckt omfattning.

De kan läsa ritningar och dokument, förstår i vidsträckt omfattning olika tillverkningsmetoder och kan produktionsekonomiskt motivera tekniska lösningar för dessa. De kan planera helhetslösningar som är ändamålsenliga totalekonomiskt sett.

Examinanderna kan upprätta nödvändiga dokument för faserna i ett skeppsbyggnads- projekt och inom sitt eget kompetensområde göra de ritningar och tillhörande

beräkningar som klassificeringssällskapen, myndigheterna och rederiet kräver.

Föremål för bedömning Bedömningskriterier Upprättande av

dokument Examinanden

 upprättar dokumenten enligt kraven

 gör de tillhörande beräkningarna rätt.

Beaktande av grunderna för konstruktionsarbetet

Examinanden

 kan tolka ritningar även inom andra områden än det egna specialområdet

 förstår vilka ekonomiska konsekvenser de egna ritningarna

 kan schemalägga utarbetandet av de egna planerna. har Användning av 3D-

verktyg Examinanden

 kan modellera med en 3D-programvara

 kan göra ritningar och stycklistor med en 3D-programvara.

Problemlösningsförmåga Examinanden

 känner till olika metoder för kreativ problemlösning

 kan tillämpa kreativa problemlösningsmetoder i sitt arbete.

(26)

25 Examinanderna kan utifrån givna utgångsdata utforma delhelheter inom det egna

området och med en 3D-programvara göra de ritningar och stycklistor som behövs. De förstår hur byggsättet inverkar på konstruktionsarbetet.

Föremål för bedömning Bedömningskriterier Användning av 3D-

programvara Examinanden

 gör ritningar och stycklistor enligt givna utgångsdata.

Beaktande av olika tillverkningsmetoder i planeringsarbetet

Examinanden

 vet hur olika metoder för tillverkningsplanering inverkar på de ritningar som ska tas fram

 vet hur olika tillverkningsmetoder inverkar på byggnads- kostnaderna

 kan tolka ritningar även inom andra områden än det egna specialområdet (t.ex. en examinand som ritar rörledningar kan tolka skrovritningar)

 förstår ritningar inom olika konstruktionsdiscipliner.

Examinanderna visar sin yrkesskicklighet genom att ta fram en plan för en arbetshelhet i en fartygsprojektfas med tillhörande ritningar, stycklistor och andra dokument samt be- räkningar. Arbetet utförs med en 3D-programvara. Arbetet utförs i en sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven.

Till de delar som examinanderna inte kan visa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att arbeta på en arbetsplats eller i en arbetslivssituation som är så autentisk som möjligt kan visandet kompletteras med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

(27)

26

Tryckt

ISBN 978-952-13-5486-1 ISSN 1798-8977

Online

ISBN 978-952-13-5487-8 ISSN 1798-8985

Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen.

Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv.

Utbildningsstyrelsen

www.utbildningsstyrelsen.fi