LBI110, Biologi för lärare 1 30 högskolepoäng
Biology 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle
1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007-05-16, reviderad 2009-12-09 och 2010-06-10 och gäller fr.o.m. höstterminen 2010.
Ansvarig institution: Institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Medverkande institutioner: Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Zoologiska institutionen och Institutionen för pedagogik och didaktik.
Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 75%, Undervisning 25%.
Kursen ersätter kurs LBI100 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen.
2. Inplacering
Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör första kursen av två i inriktningen Biologi, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs för kandidatexamen.
Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för
undervisning i Biologi i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen.
3. Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt Godkänt G/3 i Sv B/Sv2 B, En A, Ma D, Fy B, Ke B, Bi B eller motsvarande kunskaper.
4. Innehåll
Kursen behandlar biologisk ämnesteori inom områdena Cell- och molekylärbiologi resp. Livsprocesser. Dessutom ingår ämnesdidaktik med anknytning till dessa
KURSPLAN LBI110 Gäller fr.o.m. vt 2010
KURSPLAN LBI110 Gäller fr.o.m. ht 2010
områden samt verksamhetsförlagda studier av hur de kan göras till föremål för undervisning.
Delkurs 1. Cell- och molekylärbiologi, 9 hp Cell and Molecular Biology, 9 higher education credits Cellbiologi, 1,5 hp
Kursen inleds med en presentation av cellkonceptet – celler kontra virus och kemiska lösningar. Karakteristiska strukturer och funktioner i prokaryota respektive eukaryota celler samt energiflödet i cellen behandlas. Den centrala dogmen: Cellens
informationsflöde från DNA till protein.
Mikrobiologi, 3,5 hp
Mikroorganismers evolution och diversitet.
Prokaryota cellers tillväxt och reproduktion som encelliga individer behandlas, liksom mikrobiell metabolism och genetik samt genexpression (genuttryck) hos bakterier.
Bakteriers förmåga att infektera och orsaka sjukdomar berörs. Virus struktur och reproduktion studeras också. Bakteriers viktiga roll i olika ekosystem behandlas samt mikroorganismers roll inom bioteknik/genteknik.
Genetik, 4 hp
Genetikavsnittet behandlar arvets mekanismer och rör den genetiska basen för biologiska skillnader på cell-, individ- och populationsnivå. Man studerar hur den genetiska variationen uppkommer och vidmakthålls, och hur studier av detta kan utnyttjas för att identifiera gener som sammanhänger med sjukdomar eller andra egenskaper. Vidare behandlas arvets stabilitet och mekanismerna för dess evolution.
I kursen behandlas avslutningsvis också modern genteknik/bioteknik och dess tillämpningar inom olika områden, följt av en etisk diskussion om utnyttjandet av dessa tekniker. Datorlaborationer används för att illustrera principerna bakom genetisk metodik.
Delkurs 2. Livsprocesser, 9 hp Life Processes, 9 higher education credits
Växtfysiologi, 4,5 hp
I momentet växtfysiologi ingår funktionell anatomi och fysiologiska
regleringsprocesser hos främst kärlväxter. Mer utförligt behandlas följande: Fotosyntes och fotosyntetiska produkters transport och fördelning inom växten. Vattenförsörjning och gasutbyte, anatomiska och fysiologiska anpassningar till miljöförhållanden, f.a. ljus och vatten. Växternas behov, upptag och transport av mineralnäringsämnen.
Hormoners betydelse för reglering av tillväxt och utveckling. Fytokromsystemets roll vid fotomorfogenes, reproduktion och anpassningar till årstidsväxlingar.
Växtfysiologiska tillämpningar inom skogs- och jordbruk, hortikultur och bioteknik.
Zoofysiologi, 4,5 hp
Inom det zoofysiologiska momentet behandlas olika organ- och organsystem och deras reglering med exempel från ryggradsdjuren. Nervsystemets fysiologi förklaras och knyts till kunskap om muskelfysiologi, cirkulations- och respirationssystemet, magtarmkanalens fysiologi och sinnesorganens funktion. Kroppens endokrina kontrollsystem förklaras och knyts till fysiologisk kunskap om tillväxt,
ämnesomsättning, stress och reproduktion.
Delkurs 3. Ämnesdidaktik, 4,5 hp
Didactics of Biology, 4.5 higher education credit
I denna delkurs studeras biologins, och i vidare mening naturvetenskapens, betydelse för samhället och samhällsutvecklingen. Skolämnet biologi studeras på olika sätt, bl.a.
genom analys av kursplaner och läromedel för grund- och gymnasieskolans biologi.
Delkursen tar också upp studier och analys av elevuppfattningar inom områdena cell- och molekylärbiologi och livsprocesser samt analys av hur undervisning kan planeras utifrån dessa elevuppfattningar. Planering, genomförande och utvärdering av
laborationer och demonstrationer lämpliga för skolan behandlas också.
Delkurs 4. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 7,5 hp School-Based Education, 7.5 higher education credits
Den verksamhetsförlagda utbildningen skall tillsammans med den övriga undervisningen samverka på ett sådant sätt att de skapar möjligheter att belysa kursens innehåll utifrån olika perspektiv, d.v.s. både ett akademiskt och ett
yrkesmässigt perspektiv. Ett huvudsyfte med den verksamhetsförlagda delen är att göra det möjligt för studenterna att studera hur biologi kan göras till föremål för undervisning. Detta innebär bl.a. att studera vilket innehåll som undervisas och hur det undervisas. VFU:n syftar också till att studenterna skall kunna bilda sig en uppfattning om vilka kvaliteter i deras eget kunnande som måste utvecklas för att undervisa i biologi och härigenom generera frågor som bearbetas inom kursens ram.
På så sätt motiveras de akademiska studierna i ämnet av och anknyts till studenternas blivande yrke.
Genomförande. Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer och projektarbeten. Universitetets webbaserade lärplattform utnyttjas för att ge en inblick i hur sådana system kan användas i undervisning.
Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) läses samordnat med det ämnesteoretiska innehållet. En sammanhängande VFU-period genomförs i slutet av kursen.
5. Mål
Inriktning biologi har som övergripande mål att studenterna skall tillägna sig goda kunskaper i biologisk ämnesteori och ämnesdidaktik så att de skall kunna bedriva en bra undervisning i biologi inom grundskolans senare år samt gymnasieskolan. Kursen syftar till att studenterna skall kunna använda sig av ett naturvetenskapligt arbetssätt, känna till vanliga biologiska begrepp och teorier samt förstå hur biologisk kunskap utvecklas.
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
1. Redogöra för cellers grundläggande byggnad, funktion och energiomsättning, 2. Översiktligt beskriva mikroorganismernas mångfald och livsprocesser, deras
betydelse för hälsa och sjukdom och deras roll i naturens kretslopp,
3. Förstå och redogöra för grundläggande begrepp inom prokaryot och eukaryot genetik samt förstå arvets basala mekanismer hos högre organismer, inte minst människa, och hur dessa kunskaper kan utnyttjas inom gentekniken,
4. Beskriva basala mekanismer för hur djur och växter fungerar i sin normala miljö och hur de påverkas och anpassar sig till förändringar i omvärldsfaktorer, 5. Beskriva grundläggande fysiologiska processer från organ till organismnivå
och förstå hur dessa är integrerade i den levande organismen,
6. Problematisera etiska frågeställningar i relation till kursinnehållet och framförallt till DNA-teknologi,
7. Planera, utföra och tolka laborationer med biologiskt försöksmaterial samt kunna samla och tolka data med hjälp av datorsimuleringar,
8. Ha förmåga att under handledning omsätta sina kunskaper i ämne och ämnesdidaktik i egen undervisning med reflekterade val av arbetssätt och modeller med hänsyn till styrdokument och elevers olika förutsättningar, 9. Dokumentera, analysera, bedöma och värdera enskilda elevers kunnande i
förhållande till styrdokumentens mål
6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista.
7. Former för bedömning
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentens innehåll och genomförande.
Mål 1 – 5 bedöms huvudsakligen genom skriftliga tentamina.
Mål 6 bedöms genom muntlig redovisning i seminarieform.
Mål 7 bedöms genom muntliga eller skriftliga redovisningar.
Mål 8 – 9 bedöms utifrån seminarier, VFU-uppgifter samt underlag från lokal
lärarutbildare och VFU-ledare.
VFU, laborationer, muntliga redovisningar, gruppövningar och seminarier är obligatoriska.
Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig.
Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhets- förlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit un- derkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksam- hetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007-11-28, dnr G217 4913/07).
8. Betyg
Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd för delkurs 1 – 3.
För delkurs 4 ges endast betygsgraderna Underkänd eller Godkänd.
För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på såväl tentamina och
redovisningar samt närvaro på obligatoriska moment inklusive VFU. För Väl godkänd på hela kursen krävs minst Väl godkänd på två av delkurserna.
9. Kursvärdering
Varje kurs utvärderas och resultaten blir föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen sker i slutet av kursen. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. En sammanfattning lämnas till LUR 3.
10. Övrigt
