Interpersonell psykoterapi IPT. Föreläsning vid Nationella IPT-konferensen Umeå 8 november 2018

Interpersonell psykoterapi IPT

Föreläsning vid Nationella IPT-konferensen Umeå

8 november 2018 Unni Bonnedal

Leg. psykolog

Leg. psykoterapeut/handledare IPT handledare

Vad är IPT?

 En evidensbaserad, strukturerad, praktisk, pragmatisk, tidsbegränsad och fokuserad behandling av patienter med depression utan vanföreställningar.

 Fokus är mänskliga relationer och de

förändringar, konflikter och förluster dessa innehåller.

 Utgångspunkten är behovet att vara nära och bli förstådd av andra människor, ett grundläggande mänskligt villkor.

 De teoretiska rötterna finns i

anknytningsteori, kommunikationsteori, social teori och interpersonell teori.

När IPT utformades ville man inte skapa en ny terapiform – enbart ta tillvara det som var beprövad erfarenhet för depression.

Klerman & Weissman 1984

IPT har dubbelt fokus:

 att lindra patientens symtom

 att lösa de sociala och interpersonella problem i pågående relationer som kan kopplas till starten och vidmakthållandet av patientens nuvarande symtom – för detta krävs ändring av hur patienten tänker, känner, handlar och

kommunicerar i problematiska relationer.

Genom att förändra sina sociala relationer förändras patientens symtom och vice

versa.

IPT främjar mentalisering av

”själv i relation till andra”.

”Se sig själv utifrån och andra inifrån.”

IPT har dubbelt fokus

Det är viktigt att patienten förstår i vilket interpersonellt sammanhang depressionen har utvecklats.

Då får hen hjälp att förstå depressionen och utveckla nya sätt att klara relationer och

situationer.

Detta kan förbättra den pågående

depressionen och minska sårbarheten för nya episoder.

Man avser inte att förändra underliggande dynamik utan snabbt lösa de interpersonella problemen.

Man kan dock tänka sig att negativa personlighetsdrag såsom:

svårigheter att uttrycka ilska, låg

självkänsla, interpersonell känslighet och skuld kan mildras genom att symtomen minskar och man fungerar bättre med andra.

Interpersonell psykoterapi för vuxna med depression

8-16 sessioner à 50 minuter.

Målgrupp:

Affektiva störningar:

 Personer över 18 år med egentlig

depression, ihållande depressiv störning (tidigare dystymi och kronisk

depression), anpassningsstörning med depressiva drag eller depression UNS (lindrigare form-färre än fem kriterier).

Ibland förekommer komorbiditet i form av ångeststörningar. Bipolära syndrom.

Social fobi. Bulimi.

 Normalbegåvning och frånvaro av aktiv suicidalitet krävs.

 Deprimerade personer med psykotiska symtom har inte behandlats. För

”delusional depression”

Händelse Humör

IPT faser och uppgifter.

Inledningsfas Uppgifter:

Session 1-4 (1-3) Diagnos

Interpersonellt Inventorium

Temporär sjukroll Fokusformulering Kontrakt

Mellanfas Uppgifter:

Session 5-12 (4-9) Vara uppmärksam på symtomen

Interpersonellt arbete utifrån fokusområden:

Komplicerad sorg

Interpersonella konflikter Interpersonell

rollförändring Interpersonella

svårigheter - ensamhet och isolering.

IPT faser och uppgifter

Avslutningsfas Uppgifter:

Session 13-16 (10-12) Separationsreaktioner Summera framsteg

Känna igen

varningssignaler

Vidmakthållande

behandling Uppgifter:

Stabilisera förändringar.

Återfallsprevention.

Fem hörnstenar i IPT

1. Man uppmärksammar depressionen som ett medicinskt tillstånd och söker strategier att handskas med depressiva symtom.

2. Fokus är att hjälpa patienten i

nuvarande interpersonella relationer (interpersonellt fokus) som ett sätt att minska symtom.

Låter som om du haft det tufft. Nästa gång talar vi om hur de här tidiga

upplevelserna påverkar dina relationer idag.

3. Terapin är affektfokuserad och

patienten lär sig känna igen önskningar och behov och hitta mer konstruktiva sätt att möta/hantera dem.

4. IPT är en korttidsbehandling med tidsbegränsning.

5.Terapeuten är aktiv och fokuserar i n t e på överföringen utan på livet utanför.

Kärnan är

”Vad behöver du och hur ska du få det?”

Teoretisk bakgrund

 Medicinsk modell

 Anknytningsteori

 Kommunikationsteori

 Social teori

 Interpersonell teori o Adolf Meyer

o Henry Stack Sullivan

Medicinsk modell

I IPT tillämpar man en medicinsk modell där diagnosen är måltavlan, d.v.s. patienten har en behandlingsbar sjukdom, som kan

diagnostiseras och i viss utsträckning förstås.

 I den medicinska modellen ses sjukdomen som en konsekvens av ett fysiskt tillstånd, som patienten inte har någon skuld till.

 Sjukdomen är till nackdel för patienten, som kan få en försämrad livskvalitet.

 För att bota eller lindra sjukdomen bör man identifiera och förstå den.

 Då kan man lättare kontrollera den och ändra förloppet.

Medicinsk modell

Patientens inställning:

”jag är dålig”

Terapeutens inställning:

”du är sjuk”.

Att man har depression ses som en

sårbarhet, precis som man kan vara sårbar för diabetes eller högt blodtryck.

 Problemet medikaliseras och patienten ges samtidigt en temporär sjukroll.

 Detta reducerar självkritik och avlastar patienten från skuld, som är ett primärt symtom i depression. Det är terapeutiskt effektivt.

 I den temporära sjukrollen förväntas

patienten prioritera det terapeutiska arbetet för att göra förändringar som leder till

Kommunikationsteori

Interpersonella problem skapas och

vidmakthålls genom att individen utan att vilja det framkallar negativa svar från andra, något som kan bli en ond cirkel.

.

Exempel:

 att be om hjälp på ett aggressivt sätt

 att konsekvent undvika att be om hjälp, inte ladda relationen utan hålla avstånd

 att kräva hjälp på ett sätt och i en utsträckning som inte går att

tillfredsställa, vilket gör att omgivningen tröttas ut

Stuart & Robertson 2003

Interpersonell teori - Henry Stack Sullivan Kärlek är när en annans trygghet och

tillfredsställelse blir lika viktig som vår egen.

Sullivans rötter finns i den socialt präglade delen av psykoanalysen.

Personlighet och psykopatologi är ett resultat av mellanmänskliga relationer.

 Vi söker tillfredsställelse genom att vara i kontakt med andra. Ensamhet är den

svåraste av alla mänskliga erfarenheter.

 Självet formas och färgas av

interpersonella erfarenheter. Vi lär oss uppfatta oss själva så som vi blivit

bemötta. Vi försöker bekräfta vår självbild i våra relationer.

It takes people to make people sick and it takes people to make people well again.

IPT historik

 IPT startade 1969 vid Yale university när G. Klerman och E. Paykel testade

terapiformen som ”reproducerbar placeboterapi” för att beledsaga medicinering.

 IPT avspeglade terapin vid denna tid, psykodynamisk, och kallades då ”high- contact psychotherapy” men hade också drag från KBT med tidsbegränsing,

strukturerade intervjuer, och

bedömingsskalor och psykoedukation.

 När terapin visade sig vara effektiv publicerades IPT-manualen 1984.

 Det är viktigt att patientens känner sig förstådd, förstår syftet med terapin och tillvägagångssättet, känner förtroende

för terapeutens kompetens, och upplever positiva förändringar.

IPT

Inledningsfas

Session 1-4 (1-3)

Diagnos, psykoedukation, sjukroll, interpersonell bedömning, val av

fokusområde, fokusformulering och kontrakt.

Initialfasen

 kryssen

 linjen

 listan

 cirkeln

 inventoriet

 fokusformuleringen

 kontraktet

Struktur inledningsfas

1. Bedömning. Gå igenom nuvarande och tidigare depressionssymtom och sätta händelser i en tidsram.

Anledning till att patienten söker hjälp:

Nuvarande symtom

Beskrivning av depressionen, dess utveckling och varaktighet, specifika

symtom, missbruk, beteendestörningar, samt suicidalitet.

Tidigare depressionsepisoder, eventuellt maniska eller hypomana episoder.

Utlösande faktorer i omgivningen eller interpersonella relationer.

Tidigare behandling eller lösningsförsök.

Konsekvenser av depressionen för relationer, i arbete eller studier.

Inget är roligt

Får inte gjort något

Nedstämd Alltid trött Svårt att

somna

Sorgsen Gått ner i

vikt

Inget intresse för sex

Ingen aptit

Ångest Arg Hjälplös

Hackar på mig själv

Orolig Glömsk Kan inte

kon-

centrera mig

Känner mig ensam

Sover för mycket Vill inte

träffa andra

Struntar i hur jag ser ut

Irritabel Äter för

mycket/het säter

Ingen energi Uttråkad Gått upp i

vikt

Värk och smärta

Känner mig värdelös Har dåligt

samvete

Humörsvängn ingar

Tror inte andra

tycker om mig

Anklagar mig själv för allt

Hopplöshet Vaknar tidigt Kan inte ta

beslut

Tänker på döden

Kan inte komma

Uppgifter under inledningsfasen

2. Bekräfta depressionsdiagnosen.

Exempel 1:

De symtom du beskriver hör ihop med att vara deprimerad.

Din aptit och din sömn har förändrats.

Du känner dig ledsen och trött mest hela dagen, du är mindre intresserad av att delta i vanliga aktiviteter.

Du känner dig mer lättirriterad eller orolig och kommer oftare i konflikt med din

partner, andra anhöriga, vänner och kollegor.

Du är inte intresserad av sådant du tyckte var roligt tidigare och du har svårt att

koncentrera dig.

Du lägger ofta skulden på dig själv när något går snett.

Dessa problem och dina känslor av

hopplöshet och tankar på döden är del av den kliniska bilden av depression.

Föräldrarnas skilsmässa

Flyttar till Göteborg Ny pojkvän

Stress på jobbet

Bråk med pojkvän

Separation

Sinnesstämning

Tid

Tid

Sinnesstämmning

Övergiven av pojkvän

M föbjuder att man talar om detta utanför familjen.

P ledsen och okoncentrerad F dör i

”bilolycka”

F arbetslös, alkoholiserad

Sommarlov, P mår bättre

P cyklar omkull.

P berättar för M att hon vill dö.

P saknar F

Tidslinje

 Sätter in depressionen i en tidsram och kopplar detta till interpersonella

händelser.

 Möjlighet att gå igenom patientens

livshistoria - i IPT med depressionen i fokus.

 Kan ge en vink om möjliga

fokusområden att utforska under inledningsfasen.

3. Ge psykoedukation/information om sjukdomen

 Både fysiska och psykiska symtom hör till syndromet.

 Patienten håller inte på att bli galen och har inte heller en livshotande somatisk sjukdom.

 Depressionen är inte patientens fel.

 Ingen vill vara deprimerad.

 Depression är en sjukdom som patienten inte har full kontroll över, men som han eller hon förmodligen tillfrisknar från.

 Behandling påskyndar tillfrisknandet.

3. Ge psykoedukation/information om sjukdomen

Att man då och då är ledsen eller nedstämd är något som alla människor upplever.

Sådana övergående tillstånd säger oss att det är något som inte helt fungerar i vårt liv.

Klinisk depression är annorlunda. Det går inte över lika lätt. Det försvagar oss och innebär ett antal olika symtom.

Weissman, Markowitz et al 2007

4. Gå igenom behandlingsmöjligheter

Depression är en vanlig sjukdom. Vid varje givet tillfälle lider 3-4% av alla vuxna av

depression.

Depression är en sjukdom som går att

behandla. Du har goda chanser att bli bättre.

Du säger att det känns hopplöst, men

hopplöshet är ett symtom i depressionen, inte din verkliga prognos. Även om du mår dåligt nu så påverkas depression av

behandling.

Prognosen är god. Det finns många

effektiva behandlingsmetoder – både olika mediciner och olika psykoterapiformer, så du behöver inte vara pessimistisk även om den första inte skulle fungera.

De flesta människor med depression blir bättre av behandling. Vissa blir bättre utan behandling även om det tar längre tid.

Prognosen är god även om vissa människor kan behöva behandling under längre tid för att inte få tillbaka depressionen.

När behandlingen startat bör du gå tillbaka

5. Presentera IPTs grundprinciper

Vi ska försöka se sambandet mellan din sinnesstämning och dina relationer.

Vi ska försöka se vad du behöver från andra och hur du kan få det.

Vi kommer att tala om ditt liv i nuläget.

Vi ska försöka förstå vad som stressar dig och hur det är kopplat till din depression.

Vi kommer att se på/utforska relationer med personer som är viktiga för dig. Vi kommer att prata om de relationerna och dina känslor där.

Vi ska försöka se vilka förändringar skulle göra att du kände dig bättre. Om du kan

göra de förändringar du vill kommer du att känna dig bättre.

6.Ge patienten en temporär sjukroll Sjukdomen definieras som en icke- önskvärd roll som man bör ta sig ur snabbast möjligt.

I sjukrollen behöver man

definitionsmässigt hjälp av andra.

Sjukrollen är ingen passiv roll – samarbete med behandlaren viktigt.

Patienten bör anstränga sig att bibehålla de vanliga aktiviteterna (t.ex. stiga upp varje morgon och sköta de vanliga

sysslorna så gott det går.), eftersom det r ett sätt att må bättre.

Partnern bör ge patienten stöd att vara så socialt aktiv som möjligt.

Terapeuten informerar om att patientens svårigheter att delta i sociala aktiviteter hör till depressionen och inte handlar om

7. Interpersonell bedömning

IPT och socialt stöd

 Enligt social teori finns ett samband mellan socialt stöd i nuet och mental hälsa.

 Det är individens upplevelse av det sociala stöder som är avgörande.

 IPT försöker hjälpa patienten att använda sig av sitt sociala stödsystem på bästa möjliga sätt för att främja mental hälsa.

Henderson et al 1982, Stuart & Robertson 2003

8. Interpersonellt inventorium Syfte:

Göra en genomgång av patientens

nuvarande och tidigare viktiga relationer, som är mest relevanta för patientens

aktuella psykiska problem.

Fokus ligger på de nuvarande relationerna.

Man inkluderar förändringar och förluster inträffat relativt nyligen och i vissa fall

längre tillbaka i patientens liv.

Patientens kommunikations- och

interaktionsstil bedöms. Hur initierar, vidmakthåller och avslutar patienten relationer och hanterar besvikelser i relationer?

Interpersonellt inventorium blir ett sätt för patienten att förstå sitt relationsmönster.

8. Interpersonellt inventorium

 Inledningsvis gör patienten och

terapeuten tillsammans en lista över patientens viktigaste relationer.

Vi ska ägna en stund åt att tala om viktiga och betydelsefulla personer i ditt liv, så som din partner, dina föräldrar, svärföräldrar,

syskon, vänner eller andra som står dig nära.

Låt oss göra en lista över vilka dessa personer är.

Vi ska tala specifikt om din relation till var och en av dem som står dig nära och hur din depression har påverkats av eller

påverkat den relationen.

8. Interpersonellt inventorium

För varje relation som är viktig för patienten bör vi genom II få veta:

INTERAKTIONER:

 Är relationen pågående? Om inte, hur slutade den?

 Hur ofta träffas de/talar i telefon?

 Vad brukar de göra tillsammans?

POSITIVTOCH NEGATIVT I RELATIONEN:

ÖMSESIDIGHET:

 Vad har patienten för förväntningar på denna person?

 Vad tror patienten att den personen har för förväntningar på honom/henne?

ÖNSKADE FÖRÄNDRINGAR:

SAMBAND MED DEPRESSION:

 Hur har patientens depression påverkat

Närhetscirkel

Närhetscirkel

Känslomässiga relationers hierarki

Ju starkare emotionellt engagemang desto närmare mitten.

JA G

Arbetskamrat Bästa vän

Partner

Son

Chef

Mamma

9. Fokusområden i IPT:

 Komplicerad sorg.

En avgörande förlust i form av dödsfall som ej sörjts och resulterar i

distanserande och oförmåga att relatera som tidigare. Ofta idealiseras den avlidne.

 Interpersonella konflikter:

När patienten och åtminstone en viktig person i patientens liv har oförenliga rollförväntningar i sin relation. Då blir konflikten ofta fastlåst, upprepad och svårlöst.

9. Fokusområden i IPT:

 Interpersonella rollförändringar:

Svårigheter att göra förändringar i olika faser i livet. Oftast upplevs förändringen som en förlust.

 Interpersonella svårigheter - ensamhet och social isolering

Enbart patienter som inte längre vet hur man tar initiativ till eller bibehåller sociala kontakter, och har få eller inga vänner, bör hamna i denna kategorin.

10. Fokusformulering.

Fokusformuleringen ska reflektera

information från anamnesen och tidslinjen, symtomgenomgången och det

interpersonella inventoriet och länkar

samman depressionen och livshändelser.

Patientens fokus:

Vad har jag för problem?

Med vilka?

Vad kan jag göra för att förbättra det?

10. Fokusformulering Exempel 1

Ellen, du har beskrivit att du varit nedstämd och orolig under två år och beskrivit alla de symtom som hör till depression de senaste månaderna efter din cykelolycka.

När du kände dig nedstämd från början trodde du att det var en normal reaktion efter din pappas plötsliga dödsfall. Du och han var nära varandra, men det förändrades sedan han började dricka och ni sågs mer sällan. Du försökte tala med honom om

detta men kände dig arg och sårad när han stötte bort dig.

Förändringen i er relation innan din pappa dog och din ångest över att du missade signaler att han var mer desperat än du hade förstått har gjort det svårt för dig att sörja honom. Din oro och din depression har gjort att du är tveksam inför de val du gjort och gör att du känt en stark skuld.

Osäkerheten och skammen som du känt har gjort det svårt för dig att tala med någon

annan om hur du känner och vad som gör dig orolig.

När du försökte tala med din mamma så tog hon avstånd och insisterade på att du inte skulle berätta detta för någon. Du upplevde ett svårt dilemma. När du hade ett väldigt stort behov att tala med någon och få stöd som du ofta brukade vända dig till din

pappa för att få, så kunde du inte vända dig till någon.

Först försökte du hålla dig aktiv och

upptagen, men det har inte fungerat efter din cykelolycka.

Det är detta som gör att du känt dig så

mycket sämre den senaste tiden tror jag. Du har känt hela tyngden av din sorg och din depression, du har dragit dig undan och inte haft någon eller något som skyddat dig mot detta.

Jag tror att detta är ett sätt att förstå hur deprimerad du blivit sedan din pappa dog och hur vi kan arbeta tillsammans för att lösa din nuvarande svårigheter.

Genom att vi fokuserar på depressionen

som hänger samman med din förlust så kan vi hjälpa dig att gå vidare med ditt

sorgearbete så att du inte behöver sitta fast och att återfå kontakten med människor

som finns runt dig och som bryr sig om dig.

Law 2012

10. Fokusformulering Exempel 2

Katarina, när din yngsta dotter föddes hade hon stora svårigheter och fick senare en

autismdiagnos. Den ökade arbetsbördan med din dotter tillsammans att du förlorade ditt arbete hade varit så viktigt gör dig,

bidrog till din depression.

I IPT definierar vi påfrestande

livsomställningar som rollförändring. Dessa förändringar är naturligtvis svåra att

anpassa sig till.

Din tidigare depression och din beskrivning av din mammas kamp med depressioner

tyder på att du har en biologisk sårbarhet för depression.

Du är en kompetent person med många

resurser och har klarat mycket i ditt liv men de senaste sju åren har du trots många

försök att må bättre ändå kämpat med

Du saknar ditt arbete och är pressad av

kraven från din nuvarande situation att ha huvudansvaret för din dotter, så detta blir viktigt att fokusera på i terapin.

Ravitz & Maunder 2012

IPT struktur Mellanfas

Behandling utifrån fokusområdet.

Bedömning av de depressiva symtomen från och med session 2

Hur har det varit sedan vi sågs sist?

 Har det funnits något tillfälle då patienten känt sig sämre än förra sessionen?

 Vad hände vid det tillfället?

 Detta görs för att kunna se samband mellan humör/känslor/symtom och händelser.

 Terapeuten bedömer också eventuell suicidalitet i samband med svår

nedstämdhet och tar ställning till om

öppenvårdskontakt en gång per vecka är tillräckligt.

 Depressionsbedömning med hjälp av BDI- skala eller liknande kan göras i början, vid

Specifika tekniker

Kommunikationsanalys.

 Terapeuten utforskar en specifik dialog mellan patienten och en annan person, helst ett utbyte som är kopplat till

nedstämdhet.

Exempel: det senaste grälet.

 Varför har kommunikationen har brutit samman? Utveckla hypoteser kring detta och utforska dessa tillsammans med

patienten.

 Detta hjälper patienten se innehåll, känsla, tillvägagångssätt och

tillfredsställelse.

 Försök lösa problemet genom att hjälpa

Specifika tekniker

Kommunikationsanalys

 Det är viktigt att terapeuten hjälper patienten att återskapa tidigare

interaktioner i terapirummet.

En interpersonell händelse, exempel:

Vi har talat om din relation med din man och hur du känner att han inte bryr sig om dig, eftersom han aldrig lyssnar på dig.

Har du och din man haft några gräl senaste veckan?

Kan du komma ihåg ett speciellt tillfälle under förra veckan som ni grälade?

Kan du berätta så mycket som möjligt om det grälet, vem som sade och gjorde vad, vad som hände och hur det kändes för dig...

Specifika tekniker

Kommunikationsanalys Exempel.

Man skriver ner vad var och en säger, vilka känslor patienten upplever, och

vilka känslor patienten tror att den andra parten upplever.

Kommunikation

Beskriv problemet och dina känslor:

Vad sade du?

Vad sade han/hon?

Vad hände sedan?

Hur kände du dig?

Kunde du berätta för honom/henne vad du kände?

Var det meddelandet du ville ge?

Hur tror du det fick________att känna sig?

Hur kunde du ha sagt det på ett annat sätt?

Hur tror du att ______hade känt det då?

Kommunikationsanalys – exempel.

Mariana 13 år kommer till terapin och mår sämre p.g.a. ett gräl med modern under den gångna veckan.

T: Vad var det som ledde till grälet tror du?

M: Jag tittade på min såpa och mamma kom och undrade om jag inte kunde ta hand om disken. Det var bara en kvart kvar och hon kunde inte vänta. Jag hatar när hon gör så!

T:Vad sade du till henne då?

M:Jag sade att hon skulle vänta tills

programmet var över innan hon pratade med mig.

T: Hur sade du det? Vilka ord använde du och hur lät du?

M: Jag sade´låt mig vara ifred och kom inte

Kommunikationsanalys exempel - forts M: Hon gick men kom tillbaka efter fem minuter och gapade att jag inte tog hand

om disken.

T: Vad gjorde du då?

M:Jag gapade tillbaka ´varför kan du inte vänta tills mitt program är slut?´

T: Och sedan?

M: Min mamma läxade upp mig och sade att jag inte respekterar vuxna och att jag måste göra det hon ber mig om utan bråk. Sedan sade hon att jag tittar för mycket på TV och stängde av den.

T: Och vad gjorde du?

M: Jag gapade att jag inte tänkte ta hand om disken.

Kommunikationsanalys – exempel forts Diskussion av patientens känslor efter grälet och hur hon kommunicerar sina känslor och behov till modern.

Grälet gås igenom ur bådas synvinkel.

Hur hade patienten önskat att det skulle sluta?

Rollspel för att hitta ett annat sätt att kommunicera.

Mamma, jag blev ledsen och arg över det som hände förra veckan och jag tror att det var samma för dig. Jag förstår att du

behöver hjälp och jag vill hjälpa dig. Men det här programmet är viktigt eftersom det är hemifrån (Latinamerika). Kan vi

bestämma en viss tid varje dag när jag tar hand om disken och du inte avbryter mig när jag ser min såpa?

Mufson et al 2012

Interpersonell rollförändring Namn Exempel

Gamla rollen: Namn: gift Nya rollen: Namn: skild Positivt Negativt Positivt Negativt

Roliga semestrar

Kände mig underlägse n

Trygg i mitt eget hem

Dålig ekono- mi

Vackert hem med stor trädgård

Ensam om ansvaret för hem och barn

Kontroll över

ekonomin

Barnen

gillade inte att flytta

Många

gemensamma vänner

Ofta ensam då han

jobbade över

Träffar mina vänner oftare

Svårt med gemensamma vänner

God ekonomi. Misstänkte otrohet

Inga gräl Jag måste arbeta heltid.

Alla såg oss som en lyckad familj

Blev ofta kritiserad

Min familj står bakom mig.

Jag känner mig ensam ibland

Barnen

förankrade i bostadsområd et

Gräl varje vecka-

kände mig jobbig

Barnen fungerar bättre i skolan

Barnen träffar inte sin pappa så ofta, han prioriterar inte dem

Avslutningsfas session 13-16 (10-12)

Förberedelse, summering och utvärdering

 Avslutningsdatum och antalet

sessioner är fastslaget från början av behandlingen. Man kan bestämma i

förväg att glesa ut sessionerna i slutet.

 Man påminner då och då om antalet gånger som återstår. Det kan också göras vid varje session.

 Terapeuten erbjuder en

uppföljningssession efter 2-6 månader.

Den bokas in direkt eller äger rum efter att patienten tagit kontakt.

Avslutningsfas Uppgifter

1. Lyfta fram känslor inför avslutningen.

 Samtal kring vanliga reaktioner vid avslutning. Är detta något

patienten känner igen?

2. Summera och utvärdera behandlingen.

 Fokus på i vilken utsträckning målen uppfyllts.

 Förnyad bedömning av patientens symtom.

 Om patienten inte blivit bättre skyll det på behandlingen, inte på patienten.

Två tredjedelar blir bättre av den första medicinen.

Markowitz & Milrod 2015

Avslutningsfas

Förnyad bedömning av patientens interpersonella kompetens.

Lyft fram det som patienten uppnått för att han/hon ska kunna bibehålla och

utveckla det.

Känna igen tidiga varningssignaler för framtida depressionsepisoder.

Fortsatt medicinering?

Kontrakt för vidmakthållandebehandling.

Du har kommit till terapin.

Du har uttryckt vad du känner mer direkt.

Du har rollspelat och övat nya strategier. Du har prövat saker.

Det är därför du mår bättre.

IPT och evidens

Affektiva störningar Egentlig depression

Grundmodellen i IPT Evidensnivå ****

Metoden har validerats genom minst två RCT och visat IPTs överlägsenhet över kontrollgrupperna.

Elkin et al., 1989

Cuijpers et al., 2008, 2011, 2016

IPT-A IPT för ungdomar

Bygger på grundmodellen med en

anpassning till erfarenheten att arbeta med ungdomar och deras familjer.

Evidensnivå ****

Metoden har validerats av minst två RCT och har visat sig vara jämförbar med

referensbehandling eller etablerad

”efficacy”.

Mufson et al 1999, 2004

IPT och evidens

Depression hos preadolescenter Bygger på IPT-A. Evidensnivå ***

Metoden har validerats av minst en RCT och har visat sig vara jämförbar med

referensbehandling eller etablerad

”efficacy”.

Dietz et al., 2008

Depression hos äldre Evidensnivå ****

Reynolds, Miller et al 1994

IPT och evidens

Affektiva störningar Dystymi

Markowitz, Browne, Steiner et al 2002

Perinatal depression

Evidensnivå****både för behandlingar under graviditet och postpartum

O´Hara & Stuart 2003

Weissman, Markowitz & Klerman 2018

Vidmakthållande behandling

Efter behandling av den akuta depressionen underhållsbehandling en gång per månad för att

förhindra återfall.

Evidensnivå ****

Frank et al 2000

Bipolär l (som tillägg till medicin)

IPSRT (IPT och social rythm therapy) Evidensnivå ***

Frank, Swartz et al 2005

Bipolär ll

IPT och evidens

Akut IPSRT håller patienten frisk signifikant längre under den tvååriga maintenace

perioden oavsett maintenance terapi.

Frank et al Arch Gen Psychiatry 2005

Fungerar IPT vid depression?

IPT är inkluderad i internationella konsensusriktlinjer för

depressionsbehandling:

Canmat, APA, Nice (UK),SBU, även i Norge, Tyskland, Scotland, Australien, Nya Zeeland och Japan och rekommenderas av WHO.

IPT fungerar vid depression.

Metaanalys de Mello et al 2005

IPT och evidens

Metaanalys av 38 studier visar en tydlig, ganska stark effekt av IPT vid depression.

Övriga resultat:

 IPT/KBT lika bra.

 Kombinationen IPT läkemedel bättre än enbart medicin. Vi vet ej om det är

tvärtom.

 För milda/måttliga depressioner gör läkemedel varken från eller till.

Vidmakthållande behandling bra mot återfall.

IPT har inte publiceringsbias som t.ex KBT.

Slutsats:

IPT är effektivt vid depression.

IPT är direkt kopplad till diagnos och kunskap om depression.

IPT fungerar sämre vid dystymi. Den blir en

”social rehabilitering” som tillägg till medicin.

Vi vet inte h u r IPT fungerar – det samma

IPT och evidens Andra störningar Ätstörningar

Bulimia nervosa, både individuell och gruppbehandling

Evidensnivå ****

Wilfley, Luty Fairburn et al 1993, 1998, 2000, >Weissman, Markowitz &

Klerman 2018

För behandling av BN behöver man ta in body image. KBT och IPT lika bra efter 12 månader. KBT snabbare i början.

Fairburn IPT-konferensen London 2015

För anorexia nervosa finns inga

behandlingsmetoder som har evidens.

Fairburn IPT-konferens London 2015

Missbruk: inga positiva resultat, bör inkludera missbruksprogram

Weissman, Markowitz & Klerman 2007,

Fungerar ej för alkohol, opiater och kokain.

Markowitz Fjärde internationella konferensen för IPT Amsterdam 2011

IPT och evidens

IPT enbart minimalt underlägsen PE

(prolonged exposure) vid PTSD. Eventuellt krävs ej alltid exponering vid PTSD.

Eventuellt kan PTSD och egentlig

depression som komorbiditet tala för IPT.

Markowitz IPT-konferensen London 2015

Ej prövats vid OCD och schizofreni

Markowitz Fjärde internationella IPTkonferensen i Amsterdam 2011

Borderline personlighetsstörning:

studie med förlängd behandling 16+16 sessioner, ej RCT

Personlighetsstörning: en kontraindikation för IPT

Markowitz föreläsning 2010

Liten studie i Toronto svagt positiv. Hälften uppfyllde ej borderlinekriterier efter ett

halvårs behandling. De patienter som ej blev bättre hade drogproblem.

Markowitz Fjärde internationella konferensen för IPT Amsterdam 2011

Huvudsakliga källor:

Klerman, G.L., Weissman, M.M., Rounsaville, B.J., Chevron, E.S. (1984). Interpersonal Psychotherapy of Depression. New York: Basic Books.

Klerman, G.L. & Weissman, M.M. (1993). New Applications of Interpersonal Psychotherapy.

Washington, DC, London England: American Psychiatric Press Inc.

Law; R. (2013). Defeating Depression. How to use people in your life to open the door to recovery.

London England: Constable & Robinson Ltd.

Law; R. (2016). Defeating Teenage Depression. Getting there Together. London England: Robinson Ltd.

Markowitz, J.C. (2004). Interpersonal Psychotherapy for Dysthymic Disorder Washington, DC, London England: American Psychiatric Press Inc.

Markowitz, J.C. & Weissman, M.M. (2012) Casebook of Interpersonal Psychotherapy, Oxford University Press

Markowitz, J.C. (2017) Interpersonal Psychotherapy for Posttraumatic Stress Disorder, Oxford University Press

Mufson, L., Pollack Dorta, K., Moreau, D. & Weissman, M.M. (2004). Interpersonal Psychotherapy for Depressed Adolescents. New York: Guilford Press.

Scott, S. & Robertson, M. (2003). Interpersonal Psychotherapy – a Clinician’s Guide, London: Arnold.

Weissman, M.M., Markowitz, J.C. & Klerman, G.L.(2000). Comprehensive Guide to Interpersonal Psychotherapy. New York: Basic Books

Weissman, M.M., Markowitz, J.C.& Klerman, G.L. (2007). Clinician´s Quick Guide to Interpersonal Psychotherapy. Oxford: University Press

Weissman, M.M., Markowitz, J.C.& Klerman, G.L. (2018). The Guide to Interpersonal Psychotherapy.

Oxford: University Press (behandlingsmanual och referensbok)

http://www.iapt.nhs.uk/silo/files/interpersonal-psychotherapy-ipt--slides.pdf