ÅSTORP Bildningsnämnden

c'

(

(

I

(

ÅSTORP

Bildningsnämnden

KALLELSE

Bildningsnämnden kallas till sammanträde Datum:

Tid:

2017-01-25 18:00

Ledamöter kallas Ersättare underrättas

Plats: Kulturhuset Björnen, 2:a våningens konferensrum

Allmänheten har möjlighet att senast 17:55 inställa sig för att ställa eventuella frågor om något av ärendena på nedanstående lista och/eller lyssna på förvaltningens information.

FÖREDRAGNINGSLISTA I. Upprop

2. V al av justerare och tid för justering 3. Fastställande av föredragningslista

4. Föredragning av förstelärare Maria Gustafsson om sambedömning och betygssättning

5. Förvaltningens information

6. Kungörelse om samråd av planprogram för Björnekulla As

7. Kungörelse om granskning av förslag till detaljplan för Lärkgatan del av fastigheterna Åstorp 112:32 och Åstorp 112:36 samt Åstorp 112:31 8. Redovisning av delegationsbeslut

9. Redovisning av delgivningar

10. Eventuella inbjudningar till kurser och konferenser 11. Eventuell information från kontaktpersoner

12. Eventuella övriga ärenden Åstorp 2017-01-17

Reino Persson Ordförande

Johan Peterson Sekreterare

Postadress: 265 80 Åstorp I Gatuadress: Storgatan 71 E-post: kommun@astorp.se I Telefon: 042-640 00 I Fax: 042-642 10 Org. nr. 212000-09361 Bg 5103-2951 I Pg 11 01 50-0 I www.astorp.se

Bildningsnämnden

Mandat S+C+KD=8 M+L=2 SD=3

ÅSTORP

Namn Närvaro § §

Ledamot Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår

Paul Ericsson (M) Ivan Cirkanovic (S) Linda Camper (S) Johan Bendtzen (S) Sten Hugosson (SD) Bodil Hell berg (L) Iby Todor (S) Murat Özbalci (C) Anton Holmberg (SD) Sofia Hultberg (C)

Marcus Möller (SD), 2:e vice ordf .

Gun Friberg (S), 1 :e vice ordf Reino Persson (S), ordförande

-

-

Patrik Ivarsson (S) Maria Gottschalk (SD) Camilla Häggström (M) Jacob Larsson (C) Nils Persson (KD) Jenny Ahlgren (MP)

Enligt beslut i kommunfullmäktige, 2014-11-17, § 193 gäller följande turordning för ersättare:

I första hand sättes ersättare från eget parti in, i andra hand ersättare i nedanstående ordning:

Parti

Socialdemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Folkpartiet

Sverigedemokraterna

Ersättare i ordning

Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet Centerpartiet, Kristdemokraterna

Folkpartiet, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet Moderaterna

Moderaterna

' \

(

c<( tn

<(

...J ...J

:i ::>

<( _~

I ^\

~w

C> z

(

~

O.o ~·

Cl.. -.,

zm ^c:

<( ~

,,, -

...J :Q

⁰

E en

Cl.. ^{LL ~~}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bakgrund 1. ^{Historik 14.}

Syfte och huvuddrag Tillgänglighet och trygghet 14.

Vad är ett planprogram? Teknisk försörjning 14.

Platsen Vatten och avlopp

Markförhållanden Energi

Planprocessen Generellt ledningsstråk

Historik Räddningstjänstens behov

Tidigare ställningstaganden 3. ^Dagvatten

Riksintressen Infrastruktur 16.

Översiksplan

Detaljplaner Risk 17.

Bostadsförsörjningsprogram Buller 17.

Bulleranalys

Nulägesbeskrivning 5. Farligt gods 18.

Bebyggelse 5. Föroreningar 18.

Byggnader inom planområdet Radon 18.

Angränsande bebyggelse Störande verksamheter 18.

···

Utemiljö 6.

Infrastruktur 7. Miljöbedömning 19. Anna Bjerndell- Planarkitekt (programförfattare).

Biltrafik Riksintressen Avstämning har under arbetets gång skett

Gång- och cykeltrafik Miljömålen med: Elin Persson - Miljöinspektör, Håkan

Kollektivtrafik Miljökvalitetsnormer Nilsson - Bygglovshandläggare, Jörgen Wallin-

Parkering Bedömning 20. Förvaltningschef Teknik- och serviceenheten,

Naturvärden 8. Graciela Nilsson- VA-ingenjör NSVA, Daniel

Kulturvärden 8. Fortsatt arbete

Service 8. 21. Stepanovic- Brandingenjör Räddningstjänsten

Geotekniska förhållanden 8. : Foto framsida: Linda Svederberg

Programförslag 9. : lnspirationsskisser, byggnadssektioner,

Gestaltningsprinciper 9. : fasadritningar - gunilla svensson arkitektkontor

Bebyggelse 9. : ab.

Utemiljö 12.

l

Medverkande

Stadsrummets utformning

Grönstruktur ^,-~

'"'

^. ...

.

'

.~

"'·

BAKGRUND

______ )

Syfte och huvuddrag

Planområdet som tidigare har inrymt anrika Björnekulla fruktindustrier AB är centralt beläget i Åstorps tätort med gångavstånd till Söderåsens natur, Åstorps centrum, kollektivtrafik och den framtida aktivitetsparken Stenbrott Söderåsen.

När verksamheten bytte ägare blev fastigheterna till salu och 2015 förvärvade det kommunala bostadsbolaget AB Kvidingebyggen området. AB Kvidingebyggen har därefter skrivit en avsiktsförklaring med Fastighets AB 3hus och Midroc Property

Development AB om att tillsammans exploatera området. I sin ansökan om planbesked uttryckte AB Kvidingebyggen byggherrarnas avsikt och önskemål om att planlägga området i nära samarbete med Åstorps kommun. Kommunstyrelsen beslutade 2015-10-28 att bevilja planbesked för detaljplan för området.

Utvecklingen av området är strategiskt mycket viktigt för Åstorps kommun. Kommunens ambitioner kring markanvändning, image och bostadsförsörjning är några av de strategiska frågor som är viktiga. Vidare är utvecklingen av planområdet också intressant ur ett regionalt perspektiv. Region Skåne har belyst och utrett bostadsutvecklingsfrågor i stationsnära läge i flera rapporter.

En utveckling av planområdet förutsätter någon form av koppling över spårområdet för gångtrafikanter.

Utformningen av kopplingen mellan planområdet och

Åstorps station och centrum är mycket viktig, särskilt med tanke på eventuella barriäreffekter som finns och kan uppstå. Parallellt med planeringsprocessen förs därför en dialog med Trafikverket kring uppförande av en gångbro över spå rom rådet. Ett ungefärligt läge för gångbron finns, strax öster om stationshuset och vinkelrätt över spå rom rådet.

Vad är ett planprogram?

Ett planprogram har till syfte att utreda en lämplig markanvändning och ange en översiktlig struktur för ett område. I planprogrammet klarläggs förutsättningarna i området, hur förändringarna kan genomföras

liksom vilka konsekvenser förändringarna kan få.

Planprogrammet samråds med allmänheten och berörda myndigheter och de synpunkter som kommer in under samrådet utgör underlag för kommunens fortsatta planering av området. Planprogrammet, som inte är juridiskt bindande, ska utgöra ett vägledande dokument vid kommande detaljplaneläggning av området.

Platsen

Plan programområdet omfattar ett cirka 5 I

hektar stort område beläget i östra delarna av Åstorp. Marken består till största del av ett industriområde som omges av järnvägsvägen i norr och väster, Frejgatan i öst samt Långgatan i söder.

Industriområdet är idag inhägnat och korsas av

"'·

Tvärgatan. I planområdets nordöstra del finns en markyta mellan Järnvägsgatan och spårområdet.

1 nordväst bildar järnvägen barriär mot centrum och stationshuset. Söderåsen, som är kommunens största rekreativa naturområde, är belägen intill planområdets södra gräns. Åsen är ett stort

strövområde som också ansluter till vandringsleden Skåneleden.

Skulpturen "Lekande björnar".

~dj

Stenbrottet. Foto: Elisabeth Möllerström

ström

Markägarförhållanden

Området är till största del ägt av AB Kvidingebyggen.

AB Kvidingebyggen är ägare till fastigheterna Gladan 1, Gladan 2 samt Åstorp 113:170. övrig mark i planområdet är kommunalägt.

Planprocessen

Åstorps kommun inledde planeringsprocessen under våren 2016 med att ordna 5 dialogmöten. Till dialogmötena bjöds representanter från samtliga politiska partier i kommunstyrelse, byggherrarna samt berörda chefstjänstemän in. Mötena resulterade i en överenskommelse mellan kommunen och byggherrarna avseende huvudprinciper för området bland annat avseende karaktär, täthet och offentliga rum.

Byggherrarna tog fram tre ideskisser över det framtida området bland annat baserat på överenskommelsens innehåll. ldeskisserna fungerade som underlag till en medborgardialog. Medborgardialogen bestod av ett möte med grannar och ett med allmänheten. Under mötet fick besökarna möjlighet att prata med kommun och byggherrar om projektet samt lämna synpunkter på ideskisserna. Efter mötet fortsatte medborgardialogen i form av en kortare utställning av ideskisserna.

Detta planprogram är baserat på inkomna synpunkter under medborgardialogen, dialoggruppens

överenskommelse samt kommunala tjänstemäns rekommendationer.

Historik

Bjömekulla Fruktindustrier har bedrivit livsmedelsindustri med tillverkning av saft, sylt och inlagda grönsaker på fastigheten sedan 1930-talet fram till idag. Mellan åren 1894-1925 var snickerifabriken Johanssons Träförädling ()i-Te) belägen i området. År 1925 brann hela anläggningen samt ett boningshus och ett bryggeri ner. Därefter

/·~ .~

flyttade verksamheten till annan plats.

Äldre bilder visar att Åstorps mekaniska verkstad funnits på området. Det finns dock ingen annan dokumentation för verksamheten. Foton från 1970-talet visar Skånska läskedrycksfabrikens kontor intill Järnvägsgatan. Inga årtal finns emellertid dokumenterade för verksamheten.

Medborgardialogsmöte på kulturhuset Björnen.

Foto: Hans-Ingvar Jönsson

~.

Tidigare

ställningstaganden

Riksintressen

Den intilliggande järnvägen Skånebanan, med

undantag av sträckan Åstorp-Kattarp, är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 § miljöbalken.

Tillkommande bebyggelse, exempelvis nybyggnad inom en anläggnings influensområde, får inte ha en negativ inverkan på nuvarande eller framtida nyttjande av anläggningen.

Skånebanan. Foto: Elisabeth Möllerström

Översiktsplan

Det aktuella området är utpekat som

förtätningsområde i Åstorps kommuns översiktsplan från 2012. Enligt översiktsplanen är det angeläget att utnyttja möjligheten att förtäta i Åstorps centrala delar på grund av kommunens begränsade yta och stora andel högkvalitativa jordbruksmark. Planområdets lokalisering är förenligt med översiktsplanens

ställningstagande att nya bostäder ska placeras i närhet till skola, rekreation och kollektiva kommunikationer.

_,.,.-,

"'"

Utsnitt av Översiktsplanen, Regleringskarta Kv. Gurkan utgör planområdet.

Detaljplaner

Området omfattas idag av sex detaljplaner;

Stadsplan för Åstorps municipalsamhälle {laga kraft 1932-08-26)

Ändring av stadsplan för bro över bangårdsområdet {laga kraft 1965-02-17)

Ändring av stadsplan för kvarteret Gladan {laga kraft 1958-07-09)

Detaljplan för Kv Hinden, Havren, Hjorten, Hackspetten med flera {laga kraft 1952-03-14)

Detaljplan för Kv Gurkan {laga kraft 1955-03-28) Detaljplan för Kv Gladan {laga kraft 1993-06-16) De delar av de gällande detaljplanerna som omfattar fastigheterna Gladan 2 och Gurkan 1 är markanvändningen reglerad till industri vilket stämmer överens med den verksamhet som förekommit/

förekommer på fastigheterna. För fastigheten Åstorp 113:170 är markanvändningen reglerad till järnvägsändamål. Övrig mark i planområdet är utpekat som gata eller torg.

~

Utsnitt av detaljplan för Kv Hinden, Havren, Hjorten, Hackspetten med flera (laga kraft 1952-03-14).

,,-, ,,.

,::~,

,;~"/

'.::~,,.... __ ... ~.~...,.,,.,.;o•,::--.:_~

/f';"'/ _ . ..._-~~'~.#' ^,

/,~.,·

,.,,-".' ... ~ ,, /4.... ~

b:,// "-

/;~/

,::;,"A

~'/~

-,

Utsnitt av detaljplan för Kv Gurkan (laga kraft 1955-03-28).

Bostadsförsörjningsprogram

Ett bostadsförsörjningsprogram för Åstorps

kommun är under framtagande. Enligt riktlinjerna i samrådsförslaget är det viktigt att kommunen drar nytta av sitt geografiska läge och tillgången på goda kommunikationer. Människor ska lockas att bosätta sig i kommunen genom att erbjudas attraktiva boendemiljöer, bra kommunal service samt goda pendlingsmöjligheter.

~".

,--- ,r-.. ,..."""' - \

NULÄGESBESKRIVNINJG

Bebyggelse

Byggnader inom programområdet

Områdets bebyggelse består idag främst av nedlagda industribyggnader från olika tidsepoker Variation gällande volym och utförande är stor. Byggnaderna inhyser produktionslokaler, lager, kontor, laboratorier och personalutrymmen. På markytan mellan

Järnvägsgatan och spå rom rådet är ett godsmagasin beläget. En begränsad verksamhet pågår i ett fåtal byggnader, verksamheten kommer dock att avslutas inom kort.

Angränsande bebyggelse

Programområdet gränsar till ett villaområde i väster. De flesta villorna längs Frejgatan är i 1,5 plan och uppförda i tegel. Längs Långgatans södra sida finns gatuhus i skiftande storlek, utformning och byggnadsmaterial.

Befintlig bebyggelse inom planområdet. Foto: Anna Bjerndell

Bebyggelse längs Frejgatan.Foto: Linda Svederberg

Bebyggelse på åsen.

Gatuhus längsmed Långgatan sett från väster. Foto: Li,..,.._, Svederberg

Utemiljö

Området har en spännande topografi som ger platsen en särpräglad karaktär och egen identitet.

Markens platåer kvarstår till stor del som en kvarleva från industritiden. Idag finns det siktlinjer genom området. Framför allt från söder mot norr, där man kan se långt ut över det omgivande landskapet och in mot centrum.

Befintlig växlighet inom industriområdet består i huvudsak av gräsbevuxna slänter med träd. Det finns trädbevuxna gräsytor utmed Frejgatans västra sida samt en trädrad längs med delar av Långgatans norra sida.

Trar~,, mellan Långgatan och åsen bebyggelse. Foto·~-,da

Svedt.-oerg

Korsningen Frejgatan/Järnvägsgatan. Foto: Anna Bjerndell

Grönyta längsmed Frejgatan. Foto: Linda Svederberg

-~

Lön-'•d. Foto: Linda Svederberg

~

I nfrastru ktu r '

Bil trafik

Järnvägsgatan går parallellt med stationsområdet och har en karaktär av genomfartsgata. Gatan har idag 2 600 fordon per dygn och andelen tung trafik är 6,5 % det vill säga 170 tunga fordon per dygn. Hastigheten är reglerad till 50km/h och utformad med breda körfält.

Trafiken på Långgatan och Frejgatan är främst lokaltrafik och boende/verksamma inom området, andelen genomfartstrafik är låg. Långgatan har idag 1316 fordon per dygn och andelen tung trafik är 28 %.

Frejgatan trafikeras i nuläget av 1000 fordon per dygn och andelen tung trafik är mindre än 10 %. Hastigheten på Långgatan är reglerad till 50km/h och Frejgatan till 30km/h.

Det finns fyra entrepunkter till industriområdet i var sitt väderstreck. I söder finns det två kopplingar till Klinten och Stenbrottet.

Gång- och cykeltrafik

Befintligt cykelvägnät är begränsat i Åstorps tätort.

Cykling sker i huvudsak i blandtrafik på det lokala vägnätet samt via separat cykelbana i samband med passage över/under järnvägen. I anslutning till

•

Typsektion på Järnvägsgatan med befintlig utformning.

·"'

stationsområdet och de mest centrala delarna av Åstorp finns ett antal parkeringsplatser för cyklister.

Längs Järnvägsgatan finns en trottoar med relativt låg standard. Långgatan har en separat trottoar på ena sidan av gatan (gatan mot befintlig bebyggelse) det vill säga det finns ingen gångbana på den sida som vetter mot planområdet. Frejgatan saknar trottoar. Cykling sker i blandtrafik på samtliga gator i planområdet.

Kollektivtrafik

Vid Åstorps station finns kollektivtrafik i form av tåg och buss.

Åstorps station trafikeras cirka två gånger i timmen av Pågatågen som går mellan Helsingborg-Åstorp- Hässleholm - Kristianstad.

Vardagar och helger trafikerar buss 520 som går mellan Helsingborg och Åstorp samt omvänt ett antal hållplatser i centrala Åstorp. Vardagar trafikerar buss 514 som går mellan Ängelholm -Åstorp och buss 229 som går mellan Billesholm -Åstorp också ett antal hållplatser i centrala Åstorp.

Parkering

Parkering sker i dagsläget främst på egen fastighet. Det

-·,

Järnvägsgatan sett från väster. Foto: Linda Svederberg

finns möjlighet att parkera längs Frejgatan och Lång- Långgatan sett från öster. Foto: Linda Svederberg gatan .

Tågtrafik på Skånebanan. Foto: Linda Svederberg

Åstorps stationsområde. Foto: Linda Svederberg

Tvärgatan sett från norr. Foto: Linda Svederberg

Korsningen Långgatan/Järnvägsgatan.

Fofo:Annal!]er:

Naturvärden

Det finns inga utpekade höga naturvärden inom eller i direkt anslutning till programområdet.

Kulturvärden

Det finns inga kända eller misstänka fornlämningar inom eller i direkt närhet till programområdet. Om fornlämningar påträffas i samband med markarbeten inom planområdet ska arbetet omedelbart avbrytas och enligt 2 kap. 10§ i Lag om Kulturminnen med mera (SFS: 1988:950) skall Länsstyrelsen kontaktas omgående.

Service

I Åstorps centrum cirka 100 meter från planområdet finns service som cafeer, detaljhandel, hotell, bibliotek, systembolag, mataffärer, apotek och primärvård i form av exempelvis vårdcentral och tandläkare.

Geotekniska förhållanden

Marken i området består av lerig morän. Områdets topografi utgörs av tre horisontella flak med slänter som sluttar nedåt mot väster.

En geoteknisk undersökning ska genomföras i detaljplanskede i syfte att närmare utreda grundförhållandena inom området.

r -

Åstorps centrum. Foto: Mikael Svensson

Lång.~tans norra sida. Foto: Linda Svederberg

~' ~

PROGRAM FÖRSLAG

Gestaltnings- principer

Gestaltningen kan medverka till att skapa en identitet för området. Genom en noggrann utformning kan bebyggelsen få ett eget tydligt uttryck samtidigt som den bidrar till helhetsintrycket i mötet mellan centrum och villabebyggelsen.

Tanken är att kommande detaljplan ska ha ett fritt förhållningssätt till byggnaders och utemiljöers utformning, men ambitionen är att hålla en hög gestaltningsmässig standard. Istället för övergripande rekommendationer till hur byggnader bör utformas presenteras ett antal intressanta referensobjekt som kan fungera som källa till inspiration i kommande byggnadsutformning.

Hållbarhets- och miljötänk får gärna ta sig visuella utryck i gestaltningen av byggnader och stadsrum.

Exempel på detta kan vara solpaneler, gröna tak och väggar, andra åtgärder avseende dagvatten, biologisk mångfald eller klimatanpassning.

Bebyggelse

Behovet av mark för bostäder är stort i Åstorp och det finns stora vinster i att utnyttja marken effektivt.

Om programförslaget blir verklighet innebär det att

industriområde omvandlas till ett bostadsområde innehållande mellan 200-250 bostäder.

Avsikten är att området ska innehålla en blandning och bredd av upplåtelseformer, bostadsstorlekar och hustyper för att tilltala flera olika målgrupper. Iden är att erbjuda ett boende som genom sitt läge nära kollektivtrafik, centrum och natur underlättar ett aktivt och socialt liv. Boendet ska förmedla tillhörighet och en aktiv livsstil. Till exempel kan boendet därför förutom bostaden också tänkas erbjuda olika sorters gemensamhetsutrymmen, övernattningslägenheter och generösa förvaringsmöjligheter för fritidsutrustning.

Utgångspunkten är att området ska betraktas som ett bostadsområde och inte en utvidgning av Åstorps centrum. Däremot ska en flexibel planläggning kunna ge förutsättningar för att i liten skala erbjuda verksamheter i form av kontor och mindre service/

handelsverksamhet såsom exempelvis cafe, frisör, cykelverkstad eller liknande lokaler i bebyggelsen.

Området ska kopplas samman med omgivande stadsdelar i Åstorp och understödja kontakten med omgivande landskap och rekreationsområden.

Höjdskillnaderna ska utnyttjas till att få ut så mycket användbar byggnadsyta som möjligt utan att skugga/

skymma omgivande bebyggelse mer än nödvändigt.

Det är viktigt att behålla siktlinjerna i det nya området i så stor utsträckning som möjligt. De hjälper till att

liil

lil

lil

...

- - - -

01 ^.Il il ^]1I 01 ^ll UI ^:Il 01 ^:Il

Referens, marklägenhet (Mews, London).

Referens, flerfamiljshus

(Skagershuset, arkitekt Åke Sundvall). Foto: Gunilla Svenssons arkitektkontor ab.

Referens, flerfamiljshus med gemensam odling

(Majporten, Köpenhamn). Foto: Gunilla Svenssons arkitektkon- tor ab.

skapa en tydlig och begriplig struktur för bebyggelsen samt ger området en särpräglad karaktär och en egen identitet.

I områdets östra del placeras par- och radhus i olika formationer som möter den omgivande lägre villabebyggelsen. Bebyggelsen föreslås vara i ett till tre plan.

Områdets byggnader växer i höjd i takt med att marknivån blir lägre och avståndet till befintlig bebyggelse längre i syfte att anpassa ny bebyggelse med omgivande bebyggelse. Antalet våningar i

områdets västra del föreslås generellt inte överstiga sex våningar, vissa undantag bör dock vara möjliga.

längs Järnvägsgatan placeras lamellhus med mått som medger genomgående lägenheter och enkelsidig~

lnspirationsskiss över radhus med växthus

r-

'"' f!'I.<.

r,,(le

~

~

Referens, radhuset med växthus. Foto: Gunilla Svenssons arkitektkontor ab.

lägenheter åt söder. Lamellhusen kan lämpligen uppföras i fyra våningar med möjlighet till penthouse.

Nybebyggelse längs med Långgatans norra gräns bör inte överskrida två våningar över gatunivå i syfte att anpassas till befintliga gatuhus.

Suterräng bedöms som lämplig där mark och terrängförhållanden tillåter detta.

Som markör och profilbyggnad föreslås en högre huskropp i upp till åtta våningar i områdets västra del.

Byggnaden blir ett riktmärke för både det nya området och för Åstorp i sin helhet.

r

Referens, en lummig och tät miljö med suterränghus. Bild: Gunilla Svenssons arkitektkontor ab.

~,

<i

;_,.~·~<i~.:~

'°',

DD

[]oo[J 0 010° ⁰ 0

[ofj:

Fi ~~~ .... 1 ~u l~~,~~~~Fi ~~~'"'9

Referens, radhuset med penthouse

(Gustavslund, Helsingborg). Foto: Gunilla Svenssons arkitektkontor ab.

Utemiljö

Stadsrummets utformning

Med bron över järnvägen kan området kopplas till stadens centrum. Där gångbron landar ska en inbjudande och vacker mötesplats i form av ett torg skapas. Platsen blir dels en del av Åstorps station, en bytespunkt med många funktioner att beakta, dels en av entreerna till området och en målpunkt i stråket mot Söderåsen.

De offentliga rummen skapar staden. Väggarna i dessa rum utgörs av bebyggelsens fasader. Viktigast är byggnadernas bottenvåningar eftersom det är de som ligger i människors ögonhöjd och där människor rör sig.

Stadsrummet ska inneha hög kvalitet, stor variation och detaljering i bottenvåningsfasader, markbeläggningar, möblering med mera. Den mänskliga skalan och de gröna inslagen i stadsrummet är mycket viktiga.

Referens utegym i park (Pildammsparken, Malmö). ~

Foto: Gunilla Svenssons arkitektkontor ab.

Markbeläggningen för gångvägar, parkeringsplatser med mera inom kvartersmark bör ges en tillgänglig utformning. Ambitionen bör att vara eftersträva en mer genomsläpplig markbeläggning.

Grönstruktur

Områdets koppling till Söderåsen ska vara tydlig och väcka nyfikenhet, dels i det fysiska stråket och dels i gestaltningen av offentliga platser. Tanken är att planområdet ska innehålla samma typ av växlighet som förekommer på åsen. På så vis kommer åsen att

"klättra ner" mot centrum för att bygga vidare på Åstorps tätort som "Söderåsstaden". Stor hänsyn bör tas till befintlig topografi och vegetation för att på så vis skapa en attraktiv utemiljö. Mindre grupper av träd ska i så stor utsträckning som möjligt sparas. Områdets grönytor är viktiga för hantering av dagvatten. Den inre miljön i området är tänkt att vara småskaligtoch lummig. Centralt i området skapas en mindre allmän

,siio"" "~c:i ^. ::~;/:''.

·'v'••;;.~rd>t/~ ^-

-~~

,~.~·~,,

~~~!.;~")_::: :,.;.!!'''..'';,.~-~-:

Refe•··~s lummig förgårdsmark (Gylc.,_, ,risparken, Köpenhamn).

Foto: Gunilla Svenssons arkitektkontor ab.

··,=· ..

~

rekreationsyta med möjlighet till vissa gemensamma aktiviteter i form av exempelvis odling, idrott, lek, rekreation. På platsen finns även eventuellt möjligheter att placera gemensamhetslokaler.

Privata uteplatser, balkonger och terrasser är högt prioriterat hos flera av målgrupperna. Det finns en övergripande tanke kring gemensamma halvprivata utemiljöer istället för egna trädgårdar. En genomtänkt gestaltning av halvprivata uterum på både fram· och baksida av husen skapar förutsättningar för ett aktivare och mer synligt vardagsliv i bebyggelsen. Halvprivata rum på framsidan av husen (mot gaturummet) är till exempel förträdgårdar och aktiva entreer/fasader/

bottenvåningar med sittplatser för liv, rörelse och möten.

Ref~s ljusskulptur (Pildammsparken, Malmö).

Fotc.,. "unilla Svenssons arkitektkontor ab.

._ .!!!

~ ~

:Q c

._ 0

cu :i::

~ [!

·- ....

.... cu ::i ._

c c

0 ''"

:i:: E

[!

=

·a

"' -

c ..

;;

~

21

,,

Historik

Platsen har en viktig och spännande historia med den nu snart nedlagda fabriken som har varit en viktig del i Åstorps utveckling. En historia som på något sätt ska komma till uttryck och bevaras i det nya området. Några viktiga element från befintlig bebyggelse skulle kunna sparas för att invånare och besökare ska kunna avläsa en för Åstorp viktig historia. Till exempel kan den höga skorstenen mitt i området och/ eller villan bevaras. Skorsstenen skulle också kunna ersättas av ett konstverk, lekskulptur som associerar till platsens bakgrund som industri.

Ett annat sätt att få platsens identitet att komma till uttryck är att döpa områdets kvarter, gator och platser med namn som associeras till tidigare verksamheter och den intilliggande Söderåsen.

Befinlig skorsten. Foto: Linda Svederberg

Befinlig villa. Foto: Anna Bjerndell

Tillgänglighet och trygghet

Att människor med olika typer av funktionsnedsättning och ålder ska kunna vara fullt delaktiga i

samhällslivet ska beaktas vid nybyggnation. Ytor ska vara tillgängliga, trygga och användbara för alla så långt det är möjligt. Detta gäller både fysisk och upplevs psykisk tillgänglighet, allt från den faktiska framkomligheten till sådant som kan skapa känsla av otrygghet som dålig belysning eller eftersatt skötsel.

Handikapparkeringsplatser i anslutning till området ska finnas i lämplig omfattning och tillräckligt nära entreer.

-~ ~

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp

Ny bebyggelse kan anslutas till befintligt ledningsnät för vatten och avlopp. Där behov finns ska så

kallade u-områden (mark som ska vara tillgänglig för underjordiska ledningar) skapas i samband med detaljplanearbetet.

Energi

Enligt 2 kap. § 5 miljöbalken är det i första hand förnyelsebar energi som ska användas av alla som

bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd och byggnaden bör utformas så att användning av förnyelsebar energi främjas.

Generellt ledningsstråk

Alla ledningar ska så långt det är möjligt samlas för att minimera antalet ledningsstråk.

Avfall

Avfallsutrymmen bör placeras i nära anslutning till körbar allmän väg. Avfallsutrymmets storlek ska motsvara de behov som föreligger och underlätta för källsortering.

Räddningstjänstens behov

Räddningstjänstens framkomlighet för

utryckningsfordon i området samt behov av släckvatten från brandposter ska tillgodoses.

~

Dagvatten

Åstorps kommuns antagna dagvattenpolicy (KF 2013- 05-27) förordar i första hand lokalt omhändertagande av dagvattnet (LOD) i form av fördröjning.

Följande principer ska följas vid utformning av dagvatten hantering:

• Dagvattensystemet ska göras trögt och föroreningar ska avskiljas nära källan.

• Dagvattenavrinningen ska minimeras och grundvattenbildning maximeras. Detta uppfylls genom att andelen grönytor och andra permeabla ytor prioriteras samt med ett öppet dagvattensystem.

• Där hårdgjorda ytor krävs utformas dessa främst som genomsläppliga. Vid höjdsättningen ska hänsyn tas till översvämningsrisk, ett regn med 100-års återkomsttid ska ej skada byggnader.

• Ekosystemtjänster ska beaktas och lyftas fram i utformningen. En ökad och diversifierad grönmassa

ökar förutsättningar för rekreation, biologisk mångfald, luft- och vattenrening, minskad avrinning och bullerdämpning.

Öppet dagvattensystem. Foto: Lars-Erik Widarsson, NSVA

---., ^---~,

Dagvatten från planområdet avleds idag till befintligt dagvattenledningsnät i Järnvägsgatan. Vidare rinner dagvatten till Vege ån genom Humlebäcken cirka 5 km i sydvästlig riktning. Enlig vattenplanen för Åstorp har Humlebäcken dålig ekologisk status och bör skyddas.

Frejgatan, som går längs planområdets östra gräns, omfattas av skyddsområde för vattentäkt. Det är viktigt att råvattnet skyddas mot utsläpp av föroreningar och sådan användning av mark och vatten som på sikt kan påverka vattenkvaliten negativ.

I planprogrammet föreslås att ett fördröjningsmagasin i form av en öppen vattenspegel placeras på lämplig plats inom området. Behov av rening och fördröjning av dagvatten inom planområdet ska utredas under detaljplanarbete. En dagvattenutredning för området ska tas fram i samråd med NSVA.

Sedumtak. Foto: Sandellsandberg arkitekter

Grön vägg. Foto: Lars-Erik Widarsson, NSVA

Genomsläppliga markbeläggningar. Foto: Lars-Erik Widarsson, NSVA

I nfrastru ktu r

Gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik ska

prioriteras före biltrafik. Det ska finnas tillgänglighet och angöringsmöjlighet för bil men bostadsgator bör utformas som gångfartsgator/vistelsegator.

Gaturummen utformas i första hand för gående och cyklande. Gaturummen bör inte vara för långa och får gärna ha en intressant husfasad i fonden för att sedan byta riktning. Korta gatupartier ger lägre hastigheter.

Sopbil, flyttbil och räddningsfordon ska kunna ta sig fram i området.

Prioritering av trafikslagen.

Omkringliggande gatunät Långgatan och Frejgatan får en uppsamlande karaktär. Järnvägsgatan kommer även fortsättningsvis användas för lokal och regional genomfartstrafik. En ny gestaltning av gatorna ska skapa en miljö med ökad trafiksäkerhet, höjd prioritet för oskyddade trafikanter och en bättre boendemiljö.

Boendeparkering för bil och cykel ska ske på kvartersmark. Gatuparkering av bil ska i första hand utgöras av korttids-/besökandeparkering. Parkering får samordnas och centraliseras för flera kvarter.

Det är viktigt med yteffektiva samutnyttjande parkeringslösningar. På markytan i områdets norra delar nära spårområdet placeras ett parkeringshus i två våningar. Marknivåerna möjliggör direktinfart till både det nedre samt övre planet. Parkeringshuset kan användas till pendlarparkering för bil dagtid och kvällar och helger som boendeparkering för bil. I området finns flera möjligheter till handikappsplatser.

Pendlarcykelparkering ska anordnas i nära anslutning till platsbildningen kring gångbrons landningspla~~-.

111

I 45m I

7m

Typsektion: föreslagen utformning av gångfartsgata.

Typsektion: föreslagen utformning av Järnvägsgatan.

~ ~ ~

RISK

Buller

Ljudnivåer från tågtrafiken kan komma att medföra störningar för planerade bostäder. I samband med infrastrukturpropositionen 1996/97 angav Riksdagen riktvärden för buller från vägar och järnvägar.

Riktvärdena bör inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:

• 30 dBA ekvivalentnivå inomhus,

• 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid,

• 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad),

• 70 dBA maximalnivå vid uteplats.

Enligt riksdagsbeslutet är riktvärdena inga rättsligt bindande normer, utan ska vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Vid tillämpning av riktvärdena ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan, till exempel i stora tätorter med stadsstruktur, bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. I de fall riktvärdena inte uppfylls och avsteg kan komma i fråga så har Boverket rekommenderat att de boende ska ha tillgång till en tyst sida samtidigt som ljudnivån överstiger 55 dBA på trafiksidan. De ovan redovisade riktvärdena har således gällt i närmare 20 år. Nyligen . har regeringen med stöd av 9 kapitlet 12 § Miljöbalken

~.

utfärdat förordning 2015: 216 om trafikbullervid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller delvis förändrade riktvärden för buller utomhus från spår- ' väg- och flygtrafik vid bostadsbyggnader. De nya riktvärdena berör endast ljudnivåer utomhus och påverkar alltså inte det befintliga regelverket för ljudnivåer inomhus. I förordningen står angivet att buller från spårtrafik och vägar inte bör överskrida 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad och 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Om de angivna riktvärdena ändå överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och minst hälften av bostadsrummen bör vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan klockan 22.00 - 06.00 vid fasad. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället att bullret inte bör överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad.

Bulleranalys

Området behöver planeras efter rådande

bullersituation. Den främsta bullerkällan i området utgörs av tågtrafik på intilliggande spå rom råde. Ett tekniskt PM för Björnekulla Ås (KS dnr 2015/260) har tagits fram av Sweco. PM:et togs fram i syfte att fastställa förutsättningarna inför planprocessen och omfattar trafik, buller och eventuella risker inom

området. Utredningen innehåller bullerberäkningar och analys av nuvarande förhållande samt för år 2040. Slutsatsen är att det finns goda möjligheter att bygga bostäder som kan uppnå gällande riktvärden för trafikbuller under förutsättning att ljuddämpad sida används vid fasad och uteplats. Ett alternativ är att anlägga bullerdämpande åtgärder som bullervall eller bullerskyddsskärm vid bullerkällorna för att reducera ljudnivån i området.

I planförslaget har lamellhusen placerats längs Järnvägsgatan i syfte att fungera som bullerskärm för området tillsammans med gångbron och parkeringshuset i norr. Alla lägenheter, i de aktuella husen, ska ha möjlighet till sovrum åt söder och den tysta sidan. Skärmar och raster kan göras mellan byggnadskropparna som fungerar som bullerskydd. Med dessa bildas portaler in i området och bullerdämpningen blir en del av husen istället för att stå som separata byggnadselement. I kommande detaljplanering ska en mer fördjupad bullerutredning genomföras.

~,,.,,,oso"'"

lnspirationskisser på lamellhusen med skärmar och raster.

Farligt gods

Vid planering av ett område ska det säkerställas att området ej kan drabbas vid en eventuell olycka innehållande farligt gods. För planområdet har transport och uppställning av farligt gods på den intilliggande järnvägen med tillhörande bangård identifierats som en riskkälla.

Länsstyrelsen i Skåne län har publicerat riktlinjer (nedan kallat RIKTSAM) för hur risker med transport av farligt gods ska hanteras vid bebyggelseplanering intill väg och järnväg (2007). Där anges att risker ska beaktas inom 200 meter från transportleden och där anges också lämpliga skyddsavstånd för olika typer av bebyggelse. I planområdets sydvästra del ligger järnvägen som närmast, drygt 15 meter med bara Järnvägsgatan mellan och som längst är avståndet inom området till närmsta järnväg drygt 200 meter.

Farligt gods delas in i nio olika klasser och är klassificerade efter dess fysikaliska och kemiska egenskaper.

1. Explosiva ämnen och föremål 2. Gaser

3. Brandfarliga vätskor 4. Brandfarliga fasta ämnen

5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6. Giftiga och smittförande ämnen

7. Radioaktiva ämnen 8. Frätande ämnen 9. Övriga farliga ämnen

Enligt räddningsverkets och länsstyrelsens rekommendationer, "Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen", skall en riskanalys göras när nya planer eller program upprättas eller ändras inom 150 meter från väg eller järnväg avsedd för farligt gods.

Enligt framtaget tekniskt PM för Björnekulla Ås (KS dnr 2015/260) bör det vara möjligt att anlägga .bostadshus närmare än 70 meter från spårområdet, men generellt bör inte bostäder anläggas närmare än 30 meter. För flerbostadshus kommer troligtvis någon typ av åtgärd vara nödvändig inom 150 meter från bangården. För att minska risknivån bör exponeringen mot spåren vara minimal, exempelvis genom att balkonger, uteplatser och lekplatser är riktade bort från spårområdet. En riskanalys kommer att genomföras i detaljplanskedet.

Riskavstånden 30, 70 och 150 meter inritade med rött, orange respektive gult område. Bild: Sweco

Föroreningar

Tillståndspliktig verksamhet har tidigare bedrivits på industriområdet. Eftersom befintlig verksamhet är under avveckling gäller numera endast anmälningsplikt.

Den begränsade produktionen kommer att avslutats inom kort.

Globax AB fick i uppdrag av Björnekulla Fastighets AB att utföra en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom Björnekulla Fruktindustriers område, omfattande fastigheterna Gladan 2 och Gurkan 1. Syftet med markundersökningen var att generera ett översiktligt underlag för bedömning om marksanering av

fastigheten krävdes och hur eventuella schaktmassor skulle hanteras. Fältmätningarna indikerade inga förhöjda halter av varken metaller eller flyktiga oljekolväten i området. För utförligare information se rapporten med diarienummer: BMn 2016-0303-12.

Radon

Undersökningar av markradonförhållanden i Åstorps kommun har utförts av Sveriges geologiska

undersökning (2008). Planområdet är beläget inom ett markområde som är markerat med normal risk för radon. För mark klassad som normalriskområde för radon gäller generellt att man inte kan utesluta förhöjd risk för markradon lokalt. I normalradon

mark rekommenderas radonskyddande utförande av grund konstruktion

Störande

verksamheter

Programmet föreslår inga verksamheter förknippade med buller, luktspridning, exponering av kemikalier eller liknande. Ingen verksamhet innehållande störande verksamhet, med undantag av järnvägstrafiken, ligger i direkt anslutning till programområdet.

~

• • •

MILJOBEDOMNING

När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras ska kommunen alltid göra en

behovsbedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning göras.

Syftet är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen (förordning 1998:905 om m i ljökonse kvensbeskrivn inga r).

Utöver detta gäller:

1. De planer vars_ genomförande innefattar en verksamhet eller åtgärd som kan komma att kräva tillstånd enligt 7 kap. 28a § Miljöbalken (Natura 2000) ska miljöbedömas.

2. Om planen medger verksamhet eller åtgärd som avses i 4 kap. 34 § PBL, eller som räknas upp i bilaga 3 i MKB-förordningen (1998:905) ska karaktären på verksamheterna även bedömas utifrån bilaga 2 i MKB- förordningen.

Behovsbedömningen ska utmynna i ett motiverat ställningstagande.

Riksintressen

Den intilliggande järnvägen Skånebanan, med

undantag av sträckan Åstorp-Kattarp, är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 § miljöbalken.

Kommunen bedömer att planerad bebyggelse inte har en negativ inverkan på nuvarande eller framtida nyttjande av anläggningen.

Miljömålen

Det finns 16 nationella miljömål i Sverige varav 15 är aktuella för Skåne. Dessa har sikte på år 2020 och är till för att skapa ett mer hållbart samhälle. Tillkommande bebyggelse ska framför allt bidra till att uppnå mål 15, God bebyggd miljö genom att bland annat uppnå kraven om energiförbrukning för nya byggnader. Gång- och cykelvägar ska utformas på sådant sätt så de blir

attraktiva att nyttja och främja hållbara transporter. 16 nationella miljömål.

1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag

9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

11. Myllrande våtmarker 12.Levandeskogar

13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som är inskrivet i Miljöbalken 5 kapitlet med syfte att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, buller och vattenkvalitet. En miljökvalitetsnorm kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten) men kan även beskrivas i ord.

Åstorps kommun har få verksamheter med betydande utsläpp till luft. Den största föroreningskällan är trafiken på väg E4. Enligt mätningar gjorda av Skånes luftvårdsförbund 2009 är förutsättningarna för god miljökvalitet avseende luft goda för Åstorps kommun.

Programförslaget bedöms medföra att luftkvaliteten förbättras. Bostäder i ett centralt läge nära kollektiva kommunikationer och service ger förutsättningar för färre enskilda transporter. Prioritering av cykel- och gångtrafikanter väntas medföra att fler kommer välja cykel som transportmedel.

Humlebäcken norr om planområdet klassas som ytvattenförekomst och omfattas av

miljökvalitetsnormerna för vatten. Humlebäcken har dålig ekologisk status på grund av kraftig näringspåverkan. Den kemiska statusen är god.

Programförslaget bedöms bidra till en förbättring av vatten kvalitet i Humle bäcken. Inom planområdet föreslås en öppen dagvatten hantering vars syfte är att ge dagvattnet en god kvalitet innan det når recipienten Humlebäcken.

Bedömning

En behovsbedömning för MKB togs fram av kommunen inför programsamrådet och utifrån denna gör

kommunen bedömningen att föreslagen utveckling inte medför någon betydande miljöpåverkan. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats.

Relevanta konsekvenser behandlas inom ramen för denna programbeskrivning med bilagor.

Planförslaget bedöms vara förenligt med intentionerna i Miljöbalken. Marken bedöms lämpad för de ändamål som föreslås enligt 3 kapitlet§ 1. Planen tar inte i anspråk sådan mark som avses i 3 kapitlet§ 2-6 (stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse eller riksintressen) respektive § 7-9 (områden med värdefull mineral, områden lämpade för samhällsviktiga anläggningar, till exempel för energiproduktion eller har som betydelse för totalförsvaret). Ingen av verksamheterna som nämns i bilaga 3 till MKB-förordningen (1998:905) kommer att anläggas i samband med genomförandet av kommande detaljplan eller innebära någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKB-förordningen bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda.

-,. .-

Kommunens ställningstagande grundar sig på att ett genomförande av kommande detaljplan:

• Inte bedöms ge upphov till en betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar, vatten med mera.

• Inte ger upphov till betydande risker för människors hälsa eller för miljön.

• Inte bidrar till att några miljökvalitetsnormer överskrids.

• Inte påtagligt påverkar några områden eller natur som har erkänd nationell eller internationell skyddsstatus, till exempel riksintressen eller naturreservat

,-

FORTSATT ARBETE

Under eller inför kommande detaljplanearbetet kommer följande underlag tas fram:

•

•

•

•

•

"

I

Postadress: 265 80 Åstorp

I

I

I

I

I

I

I

;:..-. ^{.~ ~ '}

----

.

(

'

ÅSTORP

Kommunstyrelseförvaltningen

Samhällsbyggnadsenheten

Planområdet sett från sydväst

GRANSKNINGSHANDLING 2016-10-18

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Lärkgatan,

del av fastigheterna Åstorp 112:32 och Åstorp 112:36 samt Åstorp 112:31, i Åstorp, Åstorps kommun, Skåne län.

2016-09-30 BMn dnr: 2012-0587-45

HANDLINGAR

Detaljplanen består av följande handlingar:

plan- och genomförandebeskrivning (denna handling) plankarta

fastighetsförteckning

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Bakgrund

I Översiktsplan 2012 för Åstorps kommun planeras för en befolkningsökning. Efter att ha identifierat att det främst är barnfamiljer som flyttar till kommunen och att kommunen idag har få egna tomter till försäljning fattades beslutet att genom förtätning fylla detta behov. Den här detaljplanen är en del av de enligt översiktsplanen planerade förtätningsprojekten. Genom att förtäta tar Åstorps kommun sitt ansvar för att undvika att exploatera jordbruksmark. Enligt översiktsplanen anses planområdet vara lämpligt för cirka 12 villor.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2012-05-02, § 95 att bevilja plantillstånd för en ny detaljplan på del av fastigheterna Åstorp 112:32, Åstorp 112:36 samt Åstorp 112:31. I

jämförelse med avgränsningen av planområdet som är med i bilagan till plantillståndet omfattar detaljplanen i samrådsförslaget ett större område. Anledningen till det är för att det genom en utökning av planområdet var möjligt att skapa ett mer sammanhängande område med en mer funktionell trafiklösning och för att matcha gränserna till omkringliggande gällande detaljplaner på ett effektivt sätt.

Syfte

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för nya bostäder i form av villor, radhus och/eller kedjehus. Flerbostadshus är inte aktuellt. Förtätningen innebär att ett område avsett för parkmark tas i anspråk. Eftersom detta gör att parkmarken minskar i omfång är det aktuellt med kompensationsåtgärder.

Planförfarande

Detaljplanen hanteras med normalt planförfarande utan upprättande av planprogram.

SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET

• Planförslaget möjliggör en förtätning med bostads bebyggelse på parkmark i Hagaparken, söder om Lärkgatan i Åstorp.

• Planförslaget innebär att Lärkgatan förlängs och att en ny lokalgata tillkommer i det nya bostadsområdet. Lokalgatan ansluts till Trädgårdsgatan via parkeringen väster om Åstorps ishall.

• Under planarbetet har tre utredningar genomförts. En översiktlig arkeologisk förundersökning, en konsekvensorienterad riskbedömning samt en

trafikbullerutredning inklusive en översyn av trafikstrukturen.

2

' \

/

\

(

I

\

I

'

SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET

Läge och areal

't

I _.. .

.

. .

f-:

•.'• ....

i./"

.{ I·

•' E

M

Detaljplanen är belägen i As torp som är kommunens centralort.

Detaljplanen är belägen i västra delen av Astorp cirka 1 kilometer från As torps station.

3

Planavgränsningen är markerad med orange streckad linje i flygfotot ovan. Planområdet är cirka 1,4 hektar.

Markägoförhållanden

Åstorps kommun äger all mark inom planområdet.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

Översiktliga planer

Enligt Översiktsplan 2012 för Åstorps kommun är planområdet lämpligt för villor (sid 24) samt är en del av de förtätningar som föreslås göras i Åstorps tätort (sid 27). Utifrån analysen som gjordes i arbetet med översiktsplanen anses cirka 12 villor lämpligt.

I Grönstrukturplanen från 2011(sid19) beskrivs Hagaparken som en stor öppen gräspark med en pulkakulle. Här finns begränsat med trädvegetation med en högväxt poppelträdrad mot

I

idrottsplatsen, samt nordost om densamma ett träd- och buskbryn med bland annat hägg, ,\

fågelbär sykomorlönn, blodlönn och vresros. Parkens naturvärden och tillgänglighetsvärden anses goda. De sociala och kulturella värdena anses låga. För att vidareutveckla Hagaparken föreslås att fler parkkaraktärer, som kan komplettera och öka värdeinnehållet, utvecklas. Det slås också fast att platsen har goda förutsättningar för att fungera som en bred mötesplats.

Detaljplaner

Planområdet berörs av två gällande detaljplaner, för mer information om dessa, se flygfoto och text nedan.

För marken längs med Lärkgatan finns också en detaljplan. Den är belägen utanför

planområdet för den här detaljplanen, men dess innehåll har ändå betydelse i det pågående planarbetet.

4

(

(

' \

\

Detaljplan för området nordost om Gjestvang, laga kraft 1975-06-18

Detaljplanen, som bland annat berör fastigheterna längs med Lärkgatan, reglerar marken till allmänt ändamål, bostadsändamål och park eller plantering. Följande gäller för byggnader som uppförs på fastigheterna längs med Lärkgatan: byggnaderna ska uppföras fristående, och tomten f'ar bebyggas till max en fjärdedel. Våningsantalet är reglerat till en våning med en byggnadshöjd på max 3,6 meter. För fastigheten med gräns mot Trädgårdsgatan råder utfartsförbud mot den gatan.

Planområdet berörs av två gällande detaljplaner. Dessa detaljplaners plangränser markeras av de heldragna linjerna i blått respektive rött. Den här detaljplanens planavgränsning är markerad med en orange streckad linje.

Detaljplan för Bjärshögs idrottsplats, laga kraft 1981-11-24

Detaljplanen reglerar marken till allmänt ändamål, bostäder samt golfbana eller idrottsområde och därmed samhöriga ändamål. Byggnaderna ska uppföras fristående eller sanunanbyggda enligt markeringar i plankartan. Tomterna får bebyggas till max en fjärdedel samt inte rymma mer än en bostadslägenhet. Byggnaderna regleras till max en våning med en maxhöjd om högst 3,6 meter. Uthus, garage eller andra gårdsbyggnader rar ha en maxhöjd om högst 2,6 meter. För planens omfattning, se flygfoto ovan.

Detaljplan för kvarteret Matörten, Jaga kraft 1973-11-28

Detaljplanen reglerar marken till bostäder och park eller plantering. Byggnaderna får uppföras i max en våning med en maxhöjd om högst 3,6 meter. Marken är också reglerad med

prickmark för områden som ej får bebyggas och med korsprickning där uthus och dylikt får uppföras. För planens omfattning, se flygfoto ovan.

5