Budgetunderlag 2021-2023
Miljö- och byggnadsnämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar ... 8
2.1 Verksamhetens resultat 2019 ... 8
2.2 Verksamhetens budget och planering 2020 ... 10
2.3 Utsikt 2021 ... 13
2.4 Nya/förändrade behov inför 2021-2023 ... 14
2.5 Investeringsbehov ... 17
1 Inledning
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Nämnden ansvarar för kommunens tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftning samt övriga speciallagsreglerade områden inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
Nämnden svarar även för kommunens kontroll och tillståndsgivning för bland annat bygglov och krav på byggnader.
1.2 Omvärld
FN antog 17 nya mål för hållbar utveckling 2015. Målen styr mot ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtliga 17 mål berör Sollentuna på något sätt och faller inom ramen för en kommuns uppdrag.
Bild, Agenda 2030, de globala målen för en hållbar utveckling
Sollentuna kommun arbetar kontinuerligt med att uppfylla samtliga mål inom ramen för sin rådighet. Generellt kan sägas att rika, demokratiska och fredliga länder, såsom Sverige, ligger nära uppfyllnad av många sociala och ekonomiska mål. Däremot har rika länder många utmaningar med miljö- och klimatfrågor då välstånd länge har inneburit ett överutnyttjande av naturresurser. För Sollentunas del innebär mål 12 - hållbar konsumtion och produktion samt mål 13 - bekämpa klimatförändringarna, stora
utmaningar att uppfylla. Mål 11 - hållbara städer och samhällen, innehåller flera delmål som är utmanande för kommunen att nå. Det är sannolikt att de flesta kommuner i Sverige behöver satsa extra på just dessa mål.
För att möta Sollentunas ambitiösa miljö- och klimatmål, Sveriges klimatlag och för att leva upp till målen i Agenda 2030 krävs ett brett spektrum av åtgärder. En
handlingsplan för Agenda 2030 håller på att arbetas fram för Sollentuna kommun.
miljökvalitetsmålen som underlag för prioriteringar i tillsyns- och
kontrollverksamheten. Hållbarhetsmålen inkluderar i stort sett miljökvalitetsmålen. Av de 17 målen arbetar avdelningen särskilt med mål nummer 3, 6, 7, 12, 13 14, och 15.
Bygglovsverksamheten
Lagar, regelverk och standarder
Bygglovsverksamheten kommer inom ramen för samhällsbyggnadsprocessen i kontakt med ett stort antal lagar inom främst plan- och byggområdet men även miljö- och fastighetsrättsliga områden. Lagar och förordningar förändras kontinuerligt och det är viktigt att samhällsbyggnadsprocessen har en bevakning och beredskap att anpassas i takt med förändringar.
De juridiska aspekterna avseende samhällsbyggnadsprocessen blir allt viktigare. Beslut överklagas och staten har olika uppfattningar och tolkningar av lagar som berör
samhällsbyggnadsprocessen.
Exempelvis är arbetet med att klara miljökvalitetsnormerna för vatten är plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster svagt synkroniserade och lämnar luckor som kan göra det formellt svårt för kommunen att uppfylla sin roll.
Andra exempel där samhällsbyggnadsprocessen är beroende av lagstiftning och tolkning av lagstiftning är upphandlingsfrågor samt de ändringar av avfallsförordningen
(SFS2011:927) kopplat till miljöbalken som genomförts. Det gäller SFS2018:1462 och :1463 avseende producentansvaret.
Mät, kart, GIS och geodata
Lantmäteriet har annonserat förändringar vad gäller kommuners leverans av data till och från Lantmäteriet, samt även nya standarder för geodata. Till exempel följande.
1. Nya standarder för leveranser av fastighetsdata (DRK) och nya kopplingar till Lantmäteriets förrättningsdatabas (Arken) har införts, eller kommer att införas av Lantmäteriet.
2. Regeringen har gett Boverket och Lantmäteriet uppdraget att tillgängliggöra geodata inom samhällsbyggnadsprocessen i syfte att hitta effektiva informationsflöden. Under 2020 kommer direktiv för nationell standard av grundkartedata lanseras.
Ändringarna skapar behov om strategiskt arbete för geodata, dess struktur och leverans samt teknisk bearbetning och visning. En geodatastrategi behöver utvecklas som styrdokument.
Teknikutveckling
Teknikutvecklingen i omvärlden är snabb. I detta stycke redogörs för några av trenderna i omvärlden som redan påverkar eller i en snar framtid bedöms kunna påverka
samhällsbyggnadsprocessen.
En digital samhällsbyggnadsprocess
Att skapa en digitalt standardiserad process för samhällsbyggnad är en viktig del för samhällsutvecklingen. Översiktsplanering, detaljplanering, bygglov och
medborgardialog ska kunna ske med digitala verktyg på ett enhetligt sätt.
En obruten digital samhällsbyggnadsprocess innebär att informationshanteringen sker digitalt genom hela processen där översiktsplaner, detaljplaner, fastighetsbildningar och bygglov ingår.
Detta innebär bland annat att:
· informationen, i form av till exempel planbestämmelser, ska lagras så att den blir återanvändbar
· det automatiskt går att överföra informationen mellan olika verksamhets- och ärendehanteringssystem
· det ska vara möjligt att använda informationen i olika former av e-tjänster
· informationen i första hand ska utbytas digitalt mellan myndigheter och andra som medverkar i processen.
Det ställer helt nya krav på gemensamma nationella principer och riktlinjer för till exempel informationshantering, standarder, affärsmodeller och juridik. Lantmäteriet och Boverket har fått olika regeringsuppdrag för att på statlig nivå driva utvecklingen mot en digital samhällsbyggnadsprocess. Varje kommun behöver anpassa sina processer, systemlösningar etc. för att kunna arbeta digitalt i samhällsbyggnadsprocessen.
För det interna arbetssättet och effektiviteten inom samhällsbyggnadsprocessen, är utvecklingen av GIS-verktyg det mest angelägna. Utvecklingen av det kommunala tekniska digitala minnet, GIS, behövs och möter idag inte behovet från
samhällsbyggnadsprocessen för att öka effektiviteten. Den tekniska utvecklingen inom hantering, visualisering och interaktion av geografisk information/data är intensiv.
Den smarta staden
En smart stad är en stad som utnyttjar digitalisering och ny teknik för att göra vardagen enklare för invånare och verksamhetsutövare. I den smarta staden skapas kontinuerligt nya smarta tjänster som gör staden ännu bättre. En smart stad är en hållbar stad. Den smarta staden möjliggörs genom uppkoppling, data som är tillgänglig för allmänheten, it-plattformar som kan kommunicera med varandra, sensorer och annan teknik. En förutsättning för den smarta staden är en digital samhällsbyggnadsprocess. Exempel på smarta tillämpningar kan vara transportoptimering som medför färre fordonskilometrar och smarta papperskorgar som via sensorteknik ”talar om” när de behöver tömmas vilket medför färre tömningstillfällen etc.
En huvudsaklig utmaning blir att säkerställa informations- och datasäkerheten samtidigt som krav och efterfrågan på öppna data och digitala informationsflöden ökar.
Hållbart byggande
För byggandet är en utveckling mot mindre klimatpåverkande material strategiskt viktig. Utvecklingen för kolinlagring är också av stor betydelse. Det handlar även mer handgripligt om hur ekonomiskt och resursmässigt tunga investeringar i infrastruktur kopplat till exploateringsprojekt är genomförbara. Ekonomiska och resursmässiga faktorer går sannolikt hand i hand.
Ökade miljökrav ställer även högre krav på entreprenörers maskinpark och därmed på entreprenadupphandlingar.
Förväntningar från medborgare och näringsliv Digital delaktighet
I dagens informationssamhälle ställs höga krav på e-tjänster inkl. självservice, interaktiva webblösningar, medborgardialog i beslutsprocesser med synpunkter och förväntan om snabb återkoppling och snabba beslut. Därmed finns förväntningar på likartade lösningar inom samhällsbyggnadsprocessen. Kommunikationen behöver anpassas till hur medborgare och näringsliv önskar hämta/lämna information.
Ärendeflöden, t.ex. tillfälliga markupplåtelser eller bygglov förväntas ske sömlöst, digitalt och snabbt. Medborgare och näringsliv förväntar sig att kunna hantera sina ärenden på webben och även betala där.
Konjunktur
Byggkonjunkturen kan komma att påverka intäkterna för plan-, bygglovs- och mät/kart- verksamheterna. I dagsläget ser inte samhällsbyggnadsprocessen att kostnadssidan, t ex vid upphandling av entreprenader, kommer att påverkas under det kommande året.
Såväl intäkts- som kostnadssidan blir viktig att noggrant följa under år 2020.
Kompetensförsörjning
Medarbetarna är samhällsbyggnadsprocessens viktigaste resurs. Om
kompetensförsörjningen inte säkerställs så fungerar inte samhällsbyggnadsprocessen.
Kompetensutveckling och förflyttning i takt med omvärldens krav är nödvändig liksom effektiva och tydliga arbetsprocesser. Samhällsbyggnadsprocessen har förutsättningar att skapa en attraktiv arbetsplats, då kommunens samlade kompetens inom
samhällsbyggnad är i samma avdelning. Samhällsbyggnadsprocessen kan erbjuda intressanta arbetsuppgifter inom ett brett spektrum och ge möjlighet att arbeta tvärfunktionellt för hållbara lösningar med platsen och kunden i fokus.
Samhällsbyggnadsprocessen behöver, utöver grundprofessionerna inom
samhällsbyggnadsprocessens specialistområden, attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med kompetens för att utveckla en digital samhällsbyggnadsprocess.
Kommuner konkurrerar om personal med privata arbetsgivare som många gånger ligger längre fram vad gäller IT-utveckling och resurser. Samtidigt skapar, den tekniska utvecklingen inom hantering av geodata i verksamhetssystem och
avdelningsgemensamma geografiska databaser, behov av olika typer av specialistkunskaper som kan vara svår att hitta.
Dessa komplexa kompetensbehov tillsammans med en god arbetsmarknad inom området i länet gör det sannolikt svårt att rekrytera medarbetare med en fullständig kompetensprofil. Behoven att vidareutbilda personal bedöms därför komma att öka under de närmsta åren. Medarbetare ställer också större krav på arbetsgivarens arbetssätt, IT-infrastruktur och arbetskultur.
Utöver detta ökar krav på juridisk kompetens inom samhällsbyggnadsprocessens ansvarsområden.
Fler seniora och erfarna handläggare samt projektledare och upphandlingsexperter krävs
för att klara en alltmer komplex handläggningsmiljö.
En slutsats är att en kompetensförsörjningsplan bör tas fram för att säkerställa att samhällsbyggnadsprocessen har rätt kompetenser idag och i framtiden.
Kompetensförsörjning är ett viktigt område då nämndernas verksamheter kräver
specialister inom många områden. All personal på samhällsbyggnadsavdelningen ingår i kommunledningskontoret och är därmed i formell mening underställda
kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsavdelningens uppdrag är att bidra till samhällsbyggnadsprocessen som helhet fungerar
Miljö- och hälsoskyddsverksamheten samt livsmedelskontrollen Likvärdig och effektiv tillsyn
Nationellt ökar kraven på att miljötillsynen och livsmedelskontrollen ska bli mer
likvärdig och effektiv. I olika utredningar uppmuntrar staten kommunerna att ta initiativ till att samverka mer med varandra. Därför har kommunstyrelsen gett
kommunledningskontoret i uppdrag att utreda möjliga samverkansformer med
kommuner i norrort med inriktning Attundakommunerna. Konsekvenserna av uppdraget kan få till följd att miljö- och hälsoskyddsverksamheten inom några år skulle kunna organiseras på annorlunda sätt alternativt att avtalssamverkan inom några områden införs. Beroende på hur detta utvecklas kan det få ekonomiska konsekvenser för verksamheten. Långsiktigt är ambitionen att verksamheten ska bedrivas rättssäkert och kostnadseffektivt.
Digitalisering
Kraven på ökad digitalisering fortsätter. Miljö- och hälsoskyddsverksamheter ska i större omfattning leverera information till statliga myndigheter om tillsyns- och
kontrollverksamhet. Informationen ska levereras digitalt via e-tjänster och kunna hämtas från våra ärendehanteringssystem. Detta ställer krav på att ärendehanteringssystemen utvecklas i takt med kraven. I det fortlöpande förbättringsarbetet har behov av
förbättrade och nya e-tjänster identifierats. EU ställer också krav på att
medlemsländerna ska erbjuda digitala tjänster i bland annat tillståndsansökningar mm.
2 Nämndens budgetförutsättningar
2.1 Verksamhetens resultat 2019
Utfallet för miljö- och byggnadsnämnden och dess verksamheter redovisas till ett positivt resultat om 0,8 mkr. Differensen som uppstått beror på ökade intäkter, främst inom avdelningen för miljö och hälsoskydd.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2019
Nettoanslag: Nettoanslaget har minskat i förhållande till budget 2019 eftersom resultatet för nämnden är 0,8 mkr bättre än budgeterat, därför kan det anses som att nämnden hade behövt ett mindre anslag om 0,8 mkr tkr för att resultatet skulle bli +-0.
Nettoanslaget var 19, 3 mkr år 2019 men i efterhand visar utfallet att det hade kunnat vara 18,4 mkr.
Bidrag: inga bidrag.
Intern intäkt: interna intäkter budgeteras inte separat.
Övrig extern intäkt: de övriga externa intäkterna fördelar sig enligt nedan
· Bygglovsverksamhet redovisar intäkter enligt budget om 12,6 mkr (budgeterat 12 mkr)
· Avdelningen för miljö- och hälsoskydd redovisar intäkter om 5,6 mkr (budgeterat 4,6 mkr)
Kommentar
Intäkternas utfall är högre än det budgeterade år 2019, främst på grund av att
avdelningen för miljö- och hälsoskydd avslutat ett par större projekt men även eftersom avdelningen standardiserat och effektiviserat sitt arbete. Bygglovsenheten redovisar en utökad intäkt om 0,6 mkr. Utifrån enbart intäkternas ökning (allt annat oförändrat) kan man därför anse att nämnden historiskt sett kunde haft ett lägre anslag under år 2019.
Under år 2019 minskade antalet ansökningar i jämförelse med tidigare år för
bygglovsenheten. Intäkterna var högre tidigare år jämfört med budget. Det beror bland annat på den avtagande byggkonjunkturen.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2019
Lönekostnader: Lönekostnaderna avser arvoden för politiker inom nämnden.
Personalkostnader för tjänstemän redovisas under Övrig kostnad.
Hyror: Differensen beror på en felbudgetering.
Övrig kostnad: Ingen större skillnad i jämförelse med budget. Inom denna del ligger även de personalresurser som köps av kommunledningskontoret. Den budgeterade kostnaden för detta uppgick till 27,1 mkr, utfallet redovisas till 27,3 mkr. Övriga kostnader budgeterades till 7,1 mkr, utfallet redovisas till 6,7 mkr.
Kapitalkostnader: Kapitalkostnader ligger i paritet med budget.
2.1.3 Verksamhetens grunduppdrag – kvalitetsstyrning samt måluppfyllelse 2019
Två av fyra nämndmål har ansetts uppfyllda under året.
Målet om ökad digital tillgänglighet visar att användandet av samtliga e-tjänster ökar.
Även arbetet med att förtydliga hemsidan har bidragit till att målet bedöms vara uppfyllt.
Inom ramen för målet om förbättrat stöd till verksamheter gällande säker hantering av livsmedel har information om avvikelser samlats in för att inventera behovet av förtydligad information och klargörandet av regler. Detta medför att målet anses uppfyllt.
Nämndens mål om förbättrad service följs upp genom NKI-index som i sin helhet presenteras i april. Preliminära siffor visar på en ökning från föregående år. Arbetet med bygglovsprojektet med kundfokus påverkar sannolikt NKI för bygglov.
Livsmedelskontrollen når redan NKI över 75. Området miljö- och hälsoskydd behöver utvecklas ytterligare. Det pågående förbättringsarbetet samt egna kundenkäter bidrar till att målet bedöms vara delvis uppfyllt.
Målet om minskade bullerstörningar bedöms endast delvis uppfyllt. Det behövs fortsatta åtgärder för att minska bullerstörningar i kommunen. Arbetet med att minska antalet skolgårdar som har bullernivåer över riktvärdena går enligt plan.
Av sex beslutade indikatorer under 2019 är en uppfylld, en har utgått, en ej uppfylld, två saknar ännu utfall och en är ett flerårigt mål där målvärde inte kunnat beslutas ännu men beräknas vara uppfyllt till slutåret. Den samlade måluppfyllelsen får därför anses som låg.
Den indikator som ej är uppfylld har påverkats av att administrativa uppgifter tagit mer tid i anspråk än beräknat. Två indikatorer har vid mättilfället ännu inte kunnat
slutberäknas, dessa presenteras under första delen av år 2020. En indikator är ej mätbar eftersom den mäts först vid målets slutdatum vilket är 2023.
Samtliga av nämndens mål år 2020 mäts under en längre tidsperiod, antingen som kvalitetsindikatorer eller väljs in i verksamhetsårets målområden. Målen omfattar nämndens verksamheter, ett av dessa är att öka nöjd-kund-index (NKI) inom
myndighetsservice. Livsmedelskontrollen uppvisar mycket goda NKI-resultat, däremot behöver bygglovsenheten öka sitt index för att målvärdet ska kunna nås.
Verksamhetens grunduppdrag/kvalitet
Verksamheterna har under år 2020 fortsatt att jobbat med ett Leanbaserat arbetssätt för att förbättra handläggningsrutiner löpande. Syftet är att utveckla och förbättra kvalitén och effektiviteten i arbetsprocesserna. Det ger i sin tur förbättrad service till medborgare och företag. Arbetssättet ger struktur och verktyg att analysera och prioritera
förbättringsområden och få dem åtgärdade. Alla medarbetare är aktiva i förbättringsarbetet.
Flertalet kvalitetsfaktorer har saknat indikator det gångna året och har därför varit svåra att följa upp annat än genom aktiviteter. Detta har setts över i samband med
verksamhetsplaneringen för 2020 och alla faktorer följs från och med 2020 upp med minst en indikator.
Effektiv verksamhet gällande bygglovsbeslut ger ett något sämre resultat än beräknat målvärde för både handläggningstid och total ärendetid. Trots detta är den totala ärendetiden 30% kortare än året innan vilket får ses som en framgång även om inte målvärdet uppnåtts.
2.2 Verksamhetens budget och planering 2020
Införandet av förbättringsarbetet med Lean-inspirerat arbetssätt är etablerat och fortsätter att bidra till verksamhetsutvecklingen. Satsningen innebär ett fortsatt långsiktigt arbete med att förbättra information, handläggningstider, tillgänglighet, rättssäkerhet, kompetens och bemötande. Handläggningsrutiner ses över och utvecklats kontinuerligt. Arbetet med att hålla exempelvis ansökningsblanketter uppdaterade och kompletterade mot gällande lagstiftning fortsätter.
Ett sätt för verksamheterna att mäta detta är bland annat genom NKI-utfallen vilket verksamheterna arbetat med under de senaste tre åren och även kommer fortsätta med. I övrigt är en stor del av fokus inom avdelningen för miljö- och hälsoskydd att tillsyns- och kontrollplanen ska uppfyllas till 100% under året samt att öka miljö- och
hälsoskyddsverksamheternas självfinansieringsgrad.
Inom bygglovsenheten har vissa delar av verksamheternas e-tjänster och digitalisering som genomförts tidigare visat sig att till viss del effektivisera arbetssättet. Dock har det inte till fullo gett det utfall som verksamheterna önskat. Arbetet med att kartlägga och utveckla förbättringsåtgärder för att öka tydligheten till de som kommer i kontakt med enheten (via e-tjänst och övrigt tillvägagångssätt) kommer att fortsätta under 2020.
Inom avdelningen för miljö- och hälsoskydd har digitaliseringsarbetet gått smidigt under det föregående året och kommer att fortsätta att utvecklas under år 2020. Därför
har avdelningen ett mål om att på sikt omvandla alla ärendetyper till e-tjänster.
En del av det gemensamma systemstöd som delas mellan bygglovsenheten och
avdelningen för miljö- och hälsoskydd är en bra grund för fortsatt digitalisering genom exempelvis utveckling av e-tjänster, nyckeltal och applikationer liksom för effektiva digitala arbetssätt. Det finns ytterligare tilläggsmoduler som kan vara till stor nytta i det fortsatta utvecklingsarbetet gällande e-tjänster. Arbetet innebär förändrade arbetssätt och förutsätter digitala kompetenser och medel för IT-utveckling för bygglovsenheten.
En förutsättning för att nå målet är att ha tillgång till särskild digitaliseringskompetens och verktyg för kunna utveckla digitaliseringen inom både bygglovsenheten och avdelningen för miljö- och hälsoskydd.
Verksamheterna har under det senaste året haft en gemensam tillfälligt anställd med särskild digitaliseringskompetens för att fortsätta utveckla digitaliseringen och införa digitala tjänster inom nämndens områden. Det behovet finns även för kommande år.
Budgetförutsättningar
Nämndens budgetanslag ökar i jämförelse med år 2019 beroende på tillkommande anslag, bland annat beroende på generell pris- och lönekompensation men även för inköp av digital utveckling inom avdelningen för miljö- och hälsoskydd.
Inför budget 2020 har bygglovsenheten i jämförelse med år 2019 budgeterats minskade intäkter om 2,5 mkr och något lägre kostnader om 1,1 mkr. Intäkterna för
bygglovsenheten har beräknats utifrån en makroekonomisk analys tillsammans med en jämförelse med tidigare års intäkter för bygglovsenheten. Kostnadsminskningen beror bland annat på minskade konsult-, personal- och serviceavtalskostnader.
Avdelningen för miljö- och hälsoskydd budgeteras ökade intäkter om 4,1 mkr i
jämförelse med föregående års budget samt ökade kostnader om 3,4 mkr vilket beror på ökade personalkostnader. Intäktsökningen beror på effektiviseringsarbete och ny taxa.
I avsnitt 2.3.1 och 2.4 nedan redogörs för de förändringar som påverkar den befintliga budgetramen. I den redogörs för de effektiviseringar och tillkommande kostnader som kommer utföras inom avdelningen för miljö- och hälsoskydd samt de satsningar och behov som bör utföras inom bygglovsenheten. Eftersom effektiviseringsarbetet har börjat ge effekt inom miljö- och hälsoskyddsverksamheterna ses ett minskat behov av budgetram under de kommande åren, vilket framgår av tabellen i avsnitt 2.3.1 och 2.4.
Inom bygglovsenheten behöver det utföras ytterligare satsningar inom området e- tjänster som genererar mindre utgifter. I dagsläget är ingen tydlig kartläggning utförd i syfte att beräkna de kommande resurserna inför ett önskat läge inom en treårsperiod vad gäller e-tjänster. Dock ska dessa kostnader kunna täckas av den effektivitetsvinst som det innebär för nämndens eventuella minskade budgetram som uppkommer av
effektivitetsvinsterna från avdelningen för miljö- och hälsoskydd. Under år 2020
beräknar verksamheterna inom miljö- och hälsoskydd spara ca 1,4 mkr vilket ingår som en riskpost i den befintliga budgeten vilket tidigare rapporterats i verksamhetsplanen för år 2020.
2.2.1 Mål
Prioriterade områdena år 2020 utifrån målfokus följs följande indikatorer upp (för specifik information se Verksamhetsplan 2020)
Andel ärenden som hanteras via e-tjänster ska öka. Idag har avdelningen ett total utfall om 62% av alla handlingar som inkommer. Det finns fortfarande 20 st blanketter för ärenden som inte är digitaliserade. 33% av dessa ska digitaliseras under 2020, 66% under 2021 och 100% år 2022.
NKI-resultaten ska ligga på 75. Det är NKI områdena kompetens och
information som behöver öka inom miljö- och hälsoskydd. Målet är ettårigt men tas upp i målstyrningen igen om målvärdet inte nås.
Behovsutredningens utfall ska öka från 72% till 85% under år 2020. Målet är flerårigt och styrgränsen ligger mellan 90-100%.
Tillsyns- och kontrollplan ska under året uppfyllas till 100% år 2020. Målet är ettårigt men tas upp i målstyrningen igen om målvärdet inte nås.
Självfinansieringsgraden ska öka från 31% till 52% under år 2020. Målet är ettårigt men tas upp i målstyrningen igen om målvärdet inte nås.
Bygglovsenheten
NKI-resultaten inom prioriterade områden ska öka från 59 till 63 år 2020.
Andel kontakter med bygglovsenheten som upplever handläggningen som bra ska vara minst 66% år 2020.
Andel uppfyllda delar av de fyra effektmålen kopplade till den digitala samhällsbyggnadsprocessen ska under år 2020 vara 10%.
Bygglovsenhetens mål som indikatorerna är knutna till fokuserar på kundfokus och digitalisering. Projektet med kundfokus på bygglovsenheten syftar till att skapa en större kundnytta i hela bygglovsprocessen och öka medvetenheten om kundvänlighet hos medarbetarna. Kopplat till digitalisering behöver bygglovsverksamheten hålla jämna steg med utvecklingen och ska därför följa upp och utveckla digitala verktyg och tjänster i den takt som fastslås av Lantmäteriets rapport "Digitalt först". Ett exempel är att automatisera enklare bygglovsansökningar, där ett studiebesök till Helsingborgs kommun är inplanerat för att titta på deras lösning i frågan.
2.2.2 Intäkter utfall 2019 - budget 2020
Nettoanslag: Det beslutade anslaget inför år 2019 var 19,3 mkr. Eftersom resultatet för nämnden under år 2019 redovisades till ett resultat om knappt + 0,8 mkr, detta
illustreras med ett minskat anslag om 18,4 mkr. Under år 2020 har bygglovsintäkterna budgeterats att minska om cirka 3 mkr, dock budgeterar avdelningen för miljö- och hälsoskydd att öka sina intäkter i samma omfattning.
Bidrag: inga bidrag har budgeterats.
Intern intäkt: Ingen intern intäkt har budgeterats, alla intäkter ingår i posten Övr. extern intäkt
Övrig extern intäkt: Utfallet gällande bygglovsenheten under år 2019 redovisas till 12,6 mkr och 5,6 mkr gällande avdelningen för miljö- och hälsoskydd. Intäkter år 2020 gällande bygglovsenheten budgeteras till 9,5 mkr och 8,7 mkr gällande avdelningen för miljö- och hälsoskydd. Det budgeteras alltså lägre intäkter för bygglovsenheten på grund av en konjunkturutveckling till normalläge.
I slutet av år 2019 beslutades även att de sanktionsavgifter som genereras genom tillsynsverksamheten inom PBL tillfaller bygglovsenheten. Tidigare tilldelades dessa intäkter planenheten om sådana avgifter beslutades. Intäkter av detta slag förväntas ge bygglovsenheten 0,5 mkr utöver budgeterade intäkter.
Avdelningen för miljö- och hälsoskydd har under en treårsperiod arbetat med förbättring och effektivisering av sitt arbetssätt samt reviderat taxorna, detta ger avdelningen ökade intäkter enligt budget år 2020.
2.2.3 Kostnader utfall 2019 - budget 2020
Lönekostnader: lönekostnaderna avser arvoden för politiker inom nämnden och har ingen avvikelse mellan åren. Personalkostnader för tjänstemän redovisas under Övrig kostnad.
Hyror: hyrorna har räknats om enligt ny modell på grund av flytt till andra lokaler.
Övrig kostnad: Inom denna del ligger även de personalresurser som köps av
kommunledningskontoret. Kostnaden för personal år 2020 budgeteras till 28,3 mkr, utfallet för år 2019 redovisas till 27,3 mkr. Ökningen avser främst lönekostnader inom avdelningen för miljö- och hälsoskydd.
2.3 Utsikt 2021
2.3.1 Taxor
Under år 2020 planeras både taxan för bygglovsenheten och avdelningen för miljö- och hälsoskydd revideras. Enligt planen kommer inga större förändringar göras vad gäller skillnader i intäkter gällande taxorna. De skillnader som uppkommer enligt plan under år 2020-2023 är de förändringar som presenterats i avsnitt 2.3.1 avseende miljöbalken och livsmedelslagen.
Varje år justeras taxorna utifrån Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Inom bygglovsenheten planeras en analys av en eventuell ny taxa under året. Analysen kan leda till ytterligare ökning av taxan utöver PKV i syfte att skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling, kvalitet och rättssäkerhet.
Nämnden planerar att besluta om förändring av taxorna under hösten 2020. Avsikten är att ärendena slutligen beslutas i kommunfullmäktige under december 2020 att börja gälla per den 1 januari 2021.
2.3.2 Kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer Inga förändringar är aktuella.
2.4 Nya/förändrade behov inför 2021-2023 Avdelningen för miljö- och hälsoskydd
I avsnitt 2.2 redogjordes för de budgetförutsättningar nämnden ser under år 2020 och framåt. Där framgår att avdelningen för miljö- och hälsoskydd genom sitt
effektiviseringsarbete och nya taxa ser ett något minskat behov av budgetramen under en treårsperiod. Redan under år 2020 beräknar verksamheterna inom miljö- och hälsoskydd spara ca 1,4 mkr vilket ingår som en riskpost i den befintliga rambudgeten vilket tidigare rapporterats i verksamhetsplanen för år 2020. Nedan tabeller visar en beräkning utifrån den nya effektivitetsnivån och taxan. I dessa framgår att avdelningen för miljö- och hälsoskydd inte bara ökar sin självfinansieringsgrad för samtliga
verksamhetsområden, det sker dessutom en minskning av behovet av skattefinansierade medel.
I slutet av år 2019 arbetades det även fram en modell för att under kommande år möjliggöra att avdelningen uppnår sin behovsutredning. Den går hand i hand med uträkningen av avdelningens nya taxa och effektivitetsförbättringar. Dessa förändringar visar att självfinansieringsgraden mellan år 2018 fram till år 2023 ökar från 31% till 61% för avdelningen för miljö- och hälsoskydd (tabell 1). Skattefinansieringen kan då från år 2019 till 2023 minskas med ca 25%.
Tabell 1: Självfinansieringsgrad och skattefinansiering
I tabellen nedan illustreras gapet mellan avdelningen för miljö- och hälsoskydds intäkter och kostnader. Gapet mellan dessa illustrerar alltså behovet av skattefinansierade medel.
Av tabellen ser vi att gapet mellan år 2018 och 2022 minskar med 2,2 miljoner kronor.
Tabell 2: Skattefinansiering
Vad som dock är osäkert är externa förändringar som nämnden har mindre möjligheter att påverka. Sådana förändringar kan exempelvis vara förändrade lagkrav och
konjunkturförändringar. Under förutsättningen "allt annat oförändrat" ser nämnden inte några konsekvenser med en minskning av ramen om 3-5%.
Bygglovsenheten
Varje år justeras taxorna utifrån Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Inom bygglovsenheten planeras en analys av eventuell ny taxa under året. Analysen kan leda till ytterligare ökning av taxan utöver PKV i syfte att öka självfinansieringsgraden och skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling, kvalitet och rättssäkerhet. Inför budget 2020 har bygglovsenheten i jämförelse med år 2019 budgeterats minskade intäkter om 2,5 mkr men något lägre kostnader om 1,1 mkr. Differensen mellan intäkter och
kostnader täcks av den besparing som görs inom avdelningen för miljö- och hälsoskydd.
Intäkterna för bygglovsenheten har beräknats utifrån en makroekonomisk analys tillsammans med en jämförelse med tidigare års intäkter för bygglovsenheten.
Fortsatt utveckling
Sammanfattningsvis ser nämnden att förbättringsarbetet som pågått under en treårsperiod nu ger effekter vad gäller effektivitet och kultur inom
nämndverksamheterna. Samtliga verksamheter kommer fortsätta med
förbättringsarbetet framöver. Det innebär fortsatt kartläggning av arbetsprocesser med målet att effektivisera verksamheternas arbete ytterligare och på så sätt bli mer
kostnadseffektiva. Arbetet leder till ett fortsatt långsiktigt arbete med att förbättra information, handläggningstider, tillgänglighet, rättssäkerhet, kompetens och bemötande inom nämndens verksamhetsområden. Att förbättra dessa områden är en förutsättning för att klara framtidens och dagens utmaningar och krav som ställs på våra tjänster och vår myndighetsutövning. Inte minst är de grunden för fortsatt digitalisering i verksamheten.
Inom avdelningen för miljö- och hälsoskydd har arbetet varit intensivt under år 2019 i syfte att effektivisera och analysera verksamheten för att hitta möjligheter att förbättra och effektivisera arbetssättet. Exempel på detta är processkartläggning av arbetsmoment för att effektivisera och standardisera arbetssätt och rutiner, tydliggörande av mallar och arbetskultur har också ingått i förbättringsarbetet.
Miljö- och byggnadsnämnden som helhet har inga nya förändrade behov. Enligt nedan tabell beräknas bygglovsenheten ha ett behov av utveckling av e-tjänster. Den
kostnaden ryms inom den besparing som beräknats inom avdelningen för miljö- och hälsoskydd.
Prio
. Nya/förändrade behov - inom befintlig ram Belopp Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023 1 Förbättringsarbetet inom avdelningen för miljö-
och hälsoskydd (ger effektivitet och ny taxa). -2500 -2100 -400 0 2 Utveckling e-tjänster bygglovsenheten 200 200
3
Prio
. Nya/förändrade behov - utom befintlig ram Belopp Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023 1
2 3
2.5 Investeringsbehov
Inga investeringar planeras under perioden.
