Examensarbete
Socionomprogrammet
Mäns upplevelser av att växa upp med en missbrukande förälder
En litteraturstudie av självbiografier
Men´s experiences of growing up with an addicted parent.
A literature study of autobiographies.
Författare: Sanna Carlsson och Anna-Karin Nilsson Handledare: Camilla Udo
Examinator: Peter Nilsson Ämne: Socialt arbete Kurskod: GSA2AF Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2021-03-26
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.
Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
Förord
Först och främst vill vi rikta ett stort tack till varandra för goda diskussioner, envishet och uthållighet samt ett ovärderligt och fint samarbete.
Vi vill även tacka vår engagerade och kompetenta handledare Camilla Udo för vägledning och pepp under processen. Vi vill även skicka ett tack till högskolebibliotekarie Kurt Byström som var med i början av processen med stort engagemang och kompetens inom litteratursökning.
Slutligen vill vi också tacka författarna till de biografier vi analyserat. Då vi har gått in
i texterna i detalj och lyft ut alla bärande citat, som också berört oss mycket, känns det som vi
har fått lära känna Er lite. Morgan, Alex, Nils, Martin och Jimmy, ni är de enda män vi hittat i
Sverige som skrivit om sina upplevelser av att vara barn till en missbrukande förälder. Utan
era tankar och beskrivningar hade det inte varit möjligt att genomföra denna uppsats!
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen var att undersöka mäns erfarenheter och upplevelser av att växa upp med en missbrukande förälder som har ett substans- eller spelmissbruk. I denna kvalitativa uppsats har fyra självbiografier analyserats genom tematisk analys. Resultatet för uppsatsen påvisar att männen som barn tog en föräldraroll på olika sätt i sina respektive familjer. Vidare visar resultatet att männen som barn hittade olika sätt för att få en paus från sin vardag. Det som även var gemensamt för barnen var att de hade sina missbrukande föräldrar i fokus, vilket i sin tur ledde till att deras egna känslor och behov hamnade i skymundan. Resultatet av uppsatsen påvisade även att det uppstod konsekvenser för dem som barn när de växte upp med en missbrukande förälder. Dessa följder omfattade både emotionella och praktiska aspekter.
Nyckelord: barn till missbrukare, medberoende, missbruk, systemteori, föräldraroll som
barn
Abstract
The purpose of this study was to examine men´s experiences of growing up with an addicted parent who is a substance or gamble addict. In this qualitative study, four autobiographies were analysed by thematic analysis. The results show that the men as children was given a parental role in their families because of the circumstances with an addicted parent. Further, the results show that the men as children found different strategies to get a pause from their daily life. The children always had their addicted parent in focus which led to their own feelings and needs being shaded. The results in this study also demonstrated that growing up with an addicted parent led to emotional and practical consequences.
Key words: children of addicts, co-dependence, addiction, systems theory, parentification
Innehåll
1.Bakgrund och problemformulering ... 8
1.2 Förförståelse ... 11
2. Syfte och frågeställningar ... 12
2.1 Syfte ... 12
2.2 Frågeställningar ... 12
2.3 Disposition ... 12
3.Centrala begrepp och teorier ... 13
3.1 Missbruk och beroende ... 13
3.2 Systemteori ... 13
3.2.1 Helheten större än delarna ... 14
3.2.2 Gränser inom system ... 15
3.2.3 Systemets interaktionsregler och homeostas ... 16
3.2.4 Identitetsuppfattning och roller ... 17
4.Tidigare forskning ... 18
4.1 Att anpassa sig som anhörig till en missbrukande person ... 18
4.2 Anhörigas känslor och externa fokus ... 19
4.3 Att bli vuxen i förtid och gå miste om barndomen ... 19
4.4 Längtan efter förälder och en bättre framtid ... 20
4.5 Beskrivning av en riskfylld och osäker vardag ... 20
4.6 Litteratursökning av tidigare forskning ... 21
5. Metod ... 23
5.1 Design ... 23
5.2 Population och urval ... 23
5.2.1 Inklusionskriterier för urval av böcker ... 23
5.3 Datainsamlingsmetod ... 25
5.4 Databearbetning och analys ... 25
5.5 Tillförlitlighet och äkthet ... 26
5.6 Metodologiska överväganden ... 27
5.7 Etiska överväganden ... 28
6.Resultat... 30
6.1 Missbrukaren i centrum ... 30
6.1.1 Fokus på missbrukarens beteende ... 31
6.1.2 Hålla föräldern på gott humör ... 31
6.2 Familjeansvar som barn ... 33
6.2.1 Ta föräldraroll ... 33
6.2.2 Leva med en hemlighet ... 34
6.3 Emotionella och praktiska följder av att leva nära missbruk ... 35
6.3.1 Saknad av förälder ... 35
6.3.2 Upplevelse av otrygghet ... 36
6.3.3 Få andrum ... 37
6.3.4 Upplevelse av utsatthet ... 38
7. Diskussion ... 40
7.1 Sammanfattning av resultat ... 40
7.2 Familjeansvar som barn ... 40
7.3 Missbrukaren i centrum ... 42
7.4 Emotionella och praktiska följder av att leva nära missbruk ... 43
8.Slutsatser ... 46
8.1 Förslag till ytterligare forskning ... 46
8.2 Förslag till utveckling i praktiken ... 47
Referenser ... 48
Bilagor ... 53
Bilaga 1. Etisk egengranskning ... 53
8
1.Bakgrund och problemformulering
I Sverige finns enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) cirka 450 000 vuxna personer som är beroende av substanserna alkohol, narkotikaklassade preparat och/eller läkemedel (CAN, 2020a, 2020b). Beroende är ett av begreppen som idag används vid diagnostiserat missbruk (Wirbing & Ortiz, 2014), men eftersom missbruksproblematik ofta inte är diagnostiserad är problematiken sannolikt betydligt mer utbredd än vad CAN:s siffror visar. Dessutom infördes en ändring i Socialtjänstlagen år 2018, vilket medför att personer med spelmissbruk kan få hjälp att genomgå en utredning och få behandling (Socialstyrelsen, 2020a). Widinghoff och Håkansson (2018) skriver att 2% av den svenska befolkningen beräknas ha en spelproblematik och att det varje år tillkommer omkring 100 000 problemspelare. Spelmissbruk och substansmissbruk uppvisar liknande symtom vad gäller samsjuklighet och sociala konsekvenser (Widinghoff & Håkansson, 2018).
Folkhälsomyndigheten (2016) skriver också att missbruk ofta är tätt sammanflätat med psykisk ohälsa och en högre förekomst av våld i hemmet. I denna uppsats kommer begreppet missbruk att användas, som då inkluderar både diagnostiserad och odiagnostiserad
substansbruksproblematik och spel om pengar.
Socialstyrelsen (2014) skriver att runt varje person som missbrukar finns oftast en eller flera anhöriga. Dessa personer befinner sig ofta i en utsatt situation känslomässigt och praktiskt. Ofta har anhöriga samma symptom som personen med missbruk såsom ångest, magont, depression och huvudvärk (Socialstyrelsen, 2014). Därmed behöver även anhöriga, precis som personen som missbrukar, stöd och hjälp för att förändra sin livssituation
(Socialstyrelsen, 2014).
Socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap. 10 § SoL, ger anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående rätt till stöd. Enligt Socialstyrelsen (2013b) omfattas även anhöriga till
missbrukare av denna paragraf. Socialstyrelsen (2020b) beskriver också att barn har rätt till stöd vid missbruks- och beroendeproblematik inom familjen och barns rätt till stöd beskrivs även i socialtjänstlagen (5 kap. 1 § SoL). Det här visar att anhöriga i alla åldrar till personer med missbruksproblematik tillhör en av socialtjänstens målgrupper.
Barn kan således vara anhöriga till någon som missbrukar, exempelvis till en förälder.
Socialstyrelsen (2013a) skriver att en förälders missbruk ofta är en familjehemlighet, vilket
medför att det kan vara svårt att upptäcka hur många barn som egentligen lever i en familj
9
med missbruk. I Sverige beräknades år 2018 cirka 430 000 barn leva med en
alkoholmissbrukande förälder (CAN, 2019). Observera att andra sorters missbruk såsom spel om pengar och andra substanser inte är inräknat i denna siffra. CAN (2019) uppger vidare att endast en vuxen person av fem söker vård för sina alkoholproblem och att endast 2–3% av alla föräldrar med alkoholproblem får behandling. Det innebär att under år 2018 hade cirka 3,5%, det vill säga cirka 75 000 av Sveriges barn, en förälder med alkoholproblem som krävt sjukhusvård eller som till och med lett till dödsfall.
Barn och unga som växer upp i en familj där någon har ett missbruk upplever ofta en tung vardag vilket även innebär en högre risk för exempelvis psykisk ohälsa och våld i hemmet (Socialstyrelsen, 2013a). Ofta benämns familjer med missbruk ha så kallade
dysfunktionella mönster vilket innebär att barn till föräldrar med missbruk har större risk att utsättas för vanvård, fysiska övergrepp och kroppslig bestraffning. Hall och Webster (2017) visar i sin studie att dysfunktionella familjemönster förstärker maladaptiva beteenden och tankar hos barn till missbrukande föräldrar. Barn som växer upp med missbruk i familjen lär sig heller inte konstruktiva strategier för att bemästra problem i samma utsträckning som andra barn samt har en ökad risk för psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2013a). Burnett et al.
(2006) visar i sin studie att barn som lever i en oförutsägbar omgivning med till exempel alkoholiserade föräldrar, ofta försöker ta hand om föräldrarna för att få någon form av kontroll i en annars okontrollerbar situation. Vidare visar Hedges (2012) att barn till en missbrukande förälder ofta tar en föräldraroll och om det är mamman som missbrukar tycks döttrar ha en
särskild tendens att ta stort praktiskt ansvar.
Rossow et al. (2016) har genom en systematisk litteraturöversikt summerat 99 peer reviewed studier gällande hur en förälders drickande påverkar deras barn. Resultatet visade att i två av tre studier är föräldrars drickande statistiskt signifikant sammankopplat med skada på barn. Till exempel visar Rossow et al. (2016) att barn till missbrukande föräldrar riskerar utveckla eget missbruk senare i livet, utåtagerande beteende, brottslighet, psykosociala problem, depression samt svårigheter att fokusera och prestera i skolan. Även om en tredjedels studier inte påvisade signifikant koppling mellan föräldrars drickande och barns skada menar författarna att det ändå kan finnas en koppling mellan skada hos barn och föräldrars drickande (Rossow et al., 2016).
Den som lever nära någon med missbruk kallas ibland medberoende (Socialstyrelsen,
2014). Fred Nyberg, som är en av Sveriges ledande beroendeforskare och professor vid
10
Uppsala universitet, berättar i en intervju för Systembolaget (2018) att personer som är anhöriga till någon med missbruk ofta utvecklar ett så kallat medberoende. Det finns flera olika definitioner och förklaringar till begreppet medberoende (Nordgren et al., 2020).
Medberoende har bland annat definierats av Cermak (1986), som också Crozier och Hillcock (2013) citerar. Cermak menar att kärnan i medberoendebegreppet bland annat är att
kontrollera den som är beroende, ta ansvar för andra och glömma bort sig själv, svårighet att sätta gränser samt att undertrycka egna känslor. Nyberg (Systembolaget, 2018) menar att medberoende kan ge psykiska konsekvenser såsom stress, depression, ångest och
självmordstankar samt vill att det omtvistade begreppet medberoende ska bli en egen diagnos i Sverige. Begreppet medberoende myntades i USA på 1970-talet och tillskrevs då kvinnor som levde med missbrukande män (Peled & Sacks, 2008). Således har begreppet
medberoende blivit något som förknippats med kvinnor och parrelation, men har senare generaliserats från parrelationen till att gälla alla nära relationer (Crozier & Hillcock, 2013).
Det finns även kritik gentemot begreppet medberoende, till exempel från feminister som anser att medberoende är en social konstruktion som inte ska patologiseras (Crozier &
Hillcock, 2013). I en studie av Dear och Roberts (2002) som gjordes på 192
universitetsstudenter fann man dock att det fanns få könsrollsskillnader sammankopplat med det som definierar medberoende. Vidare visar Crozier och Hillcock (2013) i sin studie att till exempel spelmissbruk utlöser samma mekanismer hos de medberoende anhöriga som vid ett substansmissbruk. Palmblad (2013), docent och forskare vid Socialhögskolan i Lund, skriver att medberoende idag inte är en officiell diagnos men en förståelsemodell för den problematik som anhöriga till missbrukare upplever och som används både av professionella och anhöriga.
Det finns många studier som i huvudsak presenterar kvinnors upplevelser av att vara anhöriga till en person med missbruk, exempel på detta är studier skrivna av Bortolon Borges et al. (2017), Chang (2018), Nordgren et al. (2020), Peled och Sacks (2008) samt Richter et al.
(2008). Även om inte könsrollsskillnader är specifikt kopplat till begreppet medberoende uppger Nyberg att övervägande forskning hittills påvisat psykisk ohälsa hos kvinnor till alkoholiserade män (Systembolaget, 2018). Även om flertalet studier fokuserat på kvinnor som anhöriga till missbrukande personer har även många kvinnor missbruksproblematik och bland annat därför är även män anhöriga till någon med missbruk. Enligt
Folkhälsomyndighetens (2020) mätning år 2019 har det skett en ökning av kvinnors
alkoholkonsumtion sedan år 2002, medan männens alkoholkonsumtion har minskat, vilket
11
medför att det skett en utjämning mellan könen. Antalet kvinnor som drack alkohol år 2019 var 6% lägre än antalet män som drack alkohol (Folkhälsomyndigheten, 2020).
De studier som lokaliserats inför genomförandet av denna uppsats undersöker i huvudsak kvinnors och flickors upplevelser av att vara anhörig till missbrukande personer.
Därmed tycks ett behov finnas gällande kunskap om mäns och pojkars erfarenheter och upplevelser av att vara anhörig till någon som missbrukar. Därför är fokus i denna uppsats att, genom analys av självbiografier, utforska mäns upplevelser av att som barn vara anhörig till en förälder som missbrukar.
1.2 Förförståelse
Det är omöjligt att som författare vara helt objektiv i relation till det undersökta ämnet.
Däremot är det möjligt att genom medvetenhet och reflektion hos oss som uppsatsförfattare hantera vår förförståelse och våra förväntningar. I denna uppsatsprocess har vi som författare kritiskt diskuterat våra personliga åsikter och föreställningar gällande att vara anhörig till någon med missbruk, för att minska att det oavsiktligt influerar uppsatsen och dess resultat.
Vi har läst om missbruk och beroende, bland annat under våra år på socionomprogrammet, och även på olika sätt kommit i kontakt med det via vår verksamhetsförlagda utbildning och reguljärt arbete. Ämnet väcker känslor då det kan vara lätt att känna med till exempel barn som lever med svårigheter inom familjen. Det har förvånat oss några gånger hur lojala barnen är och hur svårt det verkar vara att prata om det uppenbara, det vill säga missbruket. Att vi blivit förvånade vid läsningen vittnar om att vi haft en förförståelse, men att den inte fått styra utan att vi även öppnat oss för texten. En styrka är också att vi har varit två författare med olika ålder och bakgrund som skrivit denna uppsats. I våra diskussioner har vi kunnat skönja varandras och våra egna förförståelser och på så sätt undvikit att låta det styra analysen.
Eftersom resultatet även valideras genom ordagranna citat från de inkluderade
självbiografierna har detta bidragit till att på ett transparent sätt påvisa att resultatet är väl grundat i männens berättelser. Vi har också i kritiska diskussioner fått feedback från vår handledare vilket ytterligare minimerat risken för att låta egna värderingar styra
analysprocessen.
12
2. Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka mäns erfarenheter och upplevelser av att växa upp med en missbrukande förälder som har ett substans- eller spelmissbruk.
2.2 Frågeställningar
Frågeställningarna är:
•
Hur beskriver mannen att det var att växa upp som barn till en missbrukande förälder?
•
Vilka konsekvenser beskriver mannen att hans uppväxt med en missbrukande förälder fick under barndomen?
2.3 Disposition
I uppsatsen finns åtta kapitel, som sedan följs av referenser och bilagor. Uppsatsen inleds med ett första kapitel som presenterar bakgrund och problemformulering samt förförståelse. Det andra kapitlet presenterar syfte och frågeställningar samt en disposition över uppsatsen. Det tredje kapitlet presenterar centrala begrepp och den teoretiska utgångspunkt som är relevant för uppsatsen. Det fjärde kapitlet fokuserar på relevant tidigare forskning samt hur
litteratursökning av forskningen genomförts. I det femte kapitlet återfinns metodavsnittet där
det redogörs för hur vi gått till väga genom att beskriva design, datainsamlingsmetod, urval
och population, databearbetning och analys. I kapitel fem återfinns även en redogörelse för
tillförlitlighet och äkthet, metodologiska övervägande och till sist etiska överväganden. I
kapitel sex presenteras uppsatsens resultat med teman och subteman. I det sjunde kapitlet
återfinns diskussionen av resultatet. I det åttonde och sista kapitlet lyfts uppsatsens slutsatser
samt förslag till vidare forskning och utveckling i praktiken. Samtliga delar av uppsatsen är
framställda av båda författarna.
13
3.Centrala begrepp och teorier 3.1 Missbruk och beroende
Den här uppsatsen fokuserar på substans- och spelmissbruk då det täcks in av uppdraget socialt arbete enligt socialtjänstlagen, 5 kap. 10 § SoL. Syftet med uppsatsen är att belysa barnets erfarenheter och perspektiv av att växa upp med en missbrukande förälder oavsett om missbruksproblematiken är odiagnostiserad eller diagnostiserad. Genomgående i texten som följer används därför som tidigare nämnts begreppet missbruk för både diagnostiserad och odiagnostiserad missbruksproblematik. En närmare beskrivning av olika terminologi för missbruk följer nedan.
Klassificeringen International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD) används inom svensk hälso- och sjukvård för att ställa diagnoser (Johnson et al., 2017). Inom psykiatrin används Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) för att ställa diagnos. Begreppen beroende och missbruk har i DSM-5 slagits samman till diagnosen ”substansbrukssyndrom” för att diagnostisera beroende och missbruk för narkotika, alkohol och övriga beroendeframkallande medel. Vid till exempel svårt substansbrukssyndrom krävs att sex eller flera av elva kriterier är uppfyllda under en
tolvmånadersperiod för att diagnos ska kunna ställas. I ICD-10 är språkbruket annorlunda, där används diagnoserna ”skadligt bruk” eller ”beroende” för att diagnostisera drogrelaterade problem (Johnson et al., 2017).
Att vara spelberoende, vad gäller spel om pengar, klassas sedan år 2013 som en diagnos i DSM-5 och kallas hasardspelsyndrom. I ICD-10 heter diagnosen spelberoende. För diagnos krävs det att personen under en tolvmånadersperiod haft minst fyra av nio symtom, till exempel spelar för allt större summor, abstinens vid försök att sluta och att personen ljuger för att dölja spelets omfattning (Widinghoff & Håkansson, 2018).
3.2 Systemteori
Uppsatsens teoretiska ramverk är systemteori. Michailakis och Schirmer (2017) skriver att
systemteori lämpar sig för forskningsfältet gällande komplexa mellanmänskliga och sociala
relationer. Systemtänkande hjälper oss att förstå och hantera känslor av hjälplöshet, eftersom
det gör det möjligt att se sammanhang av bakomliggande strukturer i komplexa situationer
(Öquist, 2018), som i till exempel familjesystem. Systemteori bidrar till det sociala arbetet
14
genom att det införlivar både sociala och psykologiska faktorer i människors liv vilket i sin tur bidrar till att skapa en balans mellan de två viktigaste målsättningarna inom socialt arbete (Payne, 2015). Michailakis och Schirmer (2017) beskriver ett system som relationerna mellan enheter. Alla delar påverkar varandra varpå systemteorin ofta används inom socialt arbete utifrån att det lägger vikten på beroendet mellan individerna och omvärlden. Eftersom denna uppsats handlar om relationerna i en familj med komplex problematik harmonierade
systemteori med det valda ämnet. Dock finns även viss kritik gentemot systemteori. Kritiken handlar bland annat om att teorin är komplex med en hög grad av abstraktion (Michailakis &
Schirmer, 2017). På grund av dess höga abstraktion kan den vara svår att konkret applicera i praktiken. Dessutom riskerar systemteori att missa vissa väsentliga delar, så som
könsaspekter, då systemteori inte beaktar genus eller dess eventuella betydelse per se. En genusteori skulle i denna uppsats kunna användas som komplement till systemteori för att belysa om och hur genus påverkar kontexten. Genusteori, till exempel den beskriven av Connell och Pears (2015) hade troligtvis givit fler svar i den frågan. Dock var genus inte ett fokus i föreliggande uppsats, även om genus till viss del nämns i texten, men kan vara något att beakta i fortsatta studier gällande barns uppväxt med en missbrukande förälder.
Det finns många olika varianter av systemteorier, den gemensamma nämnaren är att samtliga hanterar mindre delars funktion i förhållande till varandra och till systemet som helhet. Det är processer, sammanhang och mönster i hela systemet som är i fokus
(Michailakis & Schirmer, 2017). Det innebär att systemteorier söker förklaringar för att förstå en individs handlingar genom att se hur individen interagerar inom och med systemet. Det vill säga gruppmedlemmarnas handlingar förklaras således av kontexten och andra systemdelars beteende. Även om olika delar i ett system samspelar och påverkar varandra har den
systemteoretiska analysen betoning på helheten och brukar därför kallas relationell eller holistisk. Systemtänkande handlar således om att förstå och förklara världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster (Öquist, 2018). Nedan beskrivs några grundstenar för systemteori som sedan kommer diskuteras i relation till uppsatsens empiri.
3.2.1 Helheten större än delarna Systemiskt tänkande innebär att se fenomen som helheter uppbyggda av mindre delar.
Aristoteles utvecklar detta vidare genom uttrycket “helheten är större än summan av delarna”
15
(Öquist, 2018, s. 7). Lundsbye et al. (2010) beskriver fenomenet helheten större än delarna som nonsummativitet och Michailakis och Schirmer (2017) beskriver det som emergens. Ett exempel på emergens är kommunikation som gör något med parterna förutom att enbart överföra information mellan person A och person B (Michailakis & Schirmer, 2017).
Kommunikationen kan till exempel göra en person ledsen eller glad, vilket innebär att kommunikationen också påverkar på andra sätt än endast genom informationsdelning.
Emergenstanken tar även hänsyn till den förförståelse som varje person har och hur det påverkar kommunikationen. Förförståelsen gör att olika personer gör disparata tolkningar av samma budskap (Michailakis & Schirmer, 2017). Vidare påverkar de olika delarna
varandra och delarna påverkar och påverkas även av helheten och därifrån utvecklas allt kontinuerligt i en komplex dialektisk process (Lundsbye et al., 2010).
3.2.2 Gränser inom system
Ett system som till exempel en familj innehåller subsystem, såsom individen själv, parrelationer eller en grupp som bildats inom systemet på grund av exempelvis kön (Lundsbye et al., 2010). I en funktionell familjestruktur är gränslinjerna definierade, men flexibla och öppna för engagemang med varandra. I en dysfunktionell familjestruktur är gränserna ofta otydliga och leder till ett gränslöst engagemang där den egna identiteten och andra funktionella subsystem kan utplånas (Lundsbye et al., 2010). Ett exempel på hur systemteori kan appliceras i praktiken i socialt arbete är Minuchin’s strukturella familjeterapi (Öquist, 2018), som går ut på att hjälpa tilltrasslade familjesystem att reda ut olika gränser inom systemet. Detta sker bland annat genom att tydliggöra gränser mellan vad som är ett barns angelägenhet och vad som är en vuxens samt vad som är de yngre respektive de äldre barnens rättigheter eller gränser mellan familjen och släkten (Öquist, 2018).
System fungerar som öppna system endast i den mån det tillåter att det sker ett utbyte med den närmaste omgivningen. Ju mer detta utbyte “stryps” desto mer isolerad blir
personen/personerna från resten av världen, vilket i sin tur medför att systemet får en mer sluten och rigid karaktär (Öquist, 2018). Det finns situationer då människor har ett särskilt stort behov av kontroll över den information som ges ut om dem själva. Det kan exempelvis handla om missbruk som skulle kunna ge stora negativa konsekvenser och innebära ett stigma för personen om det kom ut. Ofta lever dessa personer i en osäkerhet över att bli ”avslöjade”
eller identifierade som avvikare med all den skam som det stigmat kan medföra (Öquist,
16
2018). Detta behov av och försök till kontroll medför i sin tur att personen ofta försöker hålla sociala kontakter så sporadiska och ytliga som möjligt, eftersom långvariga relationer kan riskera att avslöja dem (Öquist, 2018).
3.2.3 Systemets interaktionsregler och homeostas Förutsättningar för ett interaktionssystem är ofta outtalade och underförstådda regler
(Michailakis & Schirmer, 2017). Interaktionen som ska studeras i denna uppsats är den som pågår mellan familjemedlemmar i barnets ursprungsfamilj. Om deltagarna i
interaktionssystemet till exempel blir olyckliga eller stressade påverkar det hur de beter sig i interaktionen, vilket i sin tur påverkar hela systemet (Michailakis & Schirmer, 2017).
Interaktionssystemet påverkas således av deltagarnas interna psykiska system på ett direkt och kraftfullt sätt.
Lundsbye et al. (2010) skriver om de systemteoretiska så kallade relationsreglerna som bildas och upprätthålls av varje system, till exempel inom en familj. Vissa regler är öppet uttalade och brukar benämnas som formella, men de flesta är outtalade och underförstådda och kallas informella (Lundsbye et al., 2010). Mönster i ett system fortsätter tills dess att någon inom systemet utmanar det på något sätt. Eftersom alla system enligt systemteori eftersträvar balans, det vill säga att hålla ett slags jämnviktsläge (homeostas), reagerar hela systemet vid förändring som att någon utmanar mönster (Lundsbye et al., 2010). Homeostas innebär en form av stabilitet i ett system. Det behöver inte vara ett harmoniskt tillstånd utan utgår från varje familjs ”normala läge”, det vill säga så som det brukar vara, vilket kan innebära att en familjs homeostas är kaotisk. Om någon eller något i systemet förändras försöker någon del i systemet att återställa ”balansen” genom korrigerande feedback eller nytt beteende som avleder och återställer systemets homeostas. Det är olika hur mycket
förändringar ett familjesystem tål. En del familjer reagerar inte trots stora avvikelser medan andra reagerar vid minsta avvikelse. Homeostas påverkas av hur olika roller, liksom brister i roller, kompenseras av andras beteenden (Lundsbye et al., 2010).
En mekanism för att vidmakthålla ett systems jämvikt är bland annat att en familj har
hemligheter. Hemligheten kan ibland bara finnas inom familjen och något som inte talas
öppet om, men utanför familjen kan den så kallade hemligheten ibland vara känd. Det skulle
till exempel kunna handla om att någon i familjen har ett missbruk (Lundsbye et al., 2010).
17
3.2.4 Identitetsuppfattning och roller Kommunikation i ett system stärker eller försvagar en individs identitetsuppfattning. När en
person utvecklat en stabil identitetsuppfattning blir denne också mer resilient mot tillfälliga svårigheter och utmaningar. Vid en svag identitetsuppfattning kan en person lättare styras av sin omgivning (Lundsbye et al., 2010).
Enligt systemteorin tar (omedvetet eller medvetet) familjemedlemmar olika roller i en familj. Förväntningar på en roll styr beteendet, men om det är otydliga förväntningar eller att en person får lov att spela flera roller samtidigt kan det leda till en rollkonflikt mellan olika roller samt osäkerhet om rollen är oklart definierad. En anledning till att olika roller tas kan vara för att behålla familjens homeostas, det vill säga man kompletterar varandra och brister som uppstår för att upprätthålla homeostas (Lundsbye et al., 2010).
Enligt systemteori finns sällan offer-förövare-tanken, som exempelvis att
alkoholisthustrun blir offer för alkoholisten, utan fenomen anses mer komplexa och förklaras
inom systemteori mer nyanserat än så. Ordspråket, ”Det är inte ens fel att två träter” kan
utgöra ett förklarande exempel på att flera delar av systemet är medansvariga och (omedvetet
eller medvetet) delaktiga i ett pågående mönster (Lundsbye et al., 2010, s. 87).
18
4.Tidigare forskning
Vid granskning av de inkluderade artiklarna nedan har granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2015) använts för att bedöma kvaliteten. Artiklarna nedan, har av båda
författarna till denna uppsats, bedömts hålla en god akademisk kvalitet utifrån mallarna vad gäller till exempel tydliga beskrivningar av tillvägagångssätt och metod. Målet var att hitta artiklar utifrån uppsatsens syfte om mäns upplevelser av att som barn leva med en
missbrukande förälder, men trots extern hjälp från en av högskolans bibliotekarier så hittades dessvärre inga artiklar inom området. Nedan presenteras en integrerad sammanfattning av resultaten från samtliga fem inkluderade studier; Bacon et al. (2020), Kelley et al. (2007), Marks et al. (2012), Park och Schepp (2014) och slutligen Tinnfält et al. (2018). Rubrikerna som används för att strukturera upp detta avsnitt är följande; Att anpassa sig som anhörig till en missbrukande person, Anhörigas känslor och externa fokus, Att bli vuxen i förtid och gå miste om barndomen, Längtan efter förälder och en bättre framtid samt Beskrivning av en riskfylld och osäker vardag.
4.1 Att anpassa sig som anhörig till en missbrukande person Bacon et al. (2020) genomförde en kvalitativ intervjustudie i Storbritannien och använde sig
av begreppet medberoende för att beskriva vad som händer när man lever med någon som missbrukar. Studiens syfte var att undersöka personliga betydelser och förståelser av att vara medberoende. Resultatet visade att respondenterna menade att deras medberoende medförde att de hade svårigheter att hitta och definiera sig själva. Vidare använde sig respondenterna av metaforen ”kameleont” för att beskriva processen där de anpassade sig till den sociala
omgivningen och relationerna (Bacon et al., 2020). Respondenterna hade även gjort en djupanalys av sina barndomsupplevelser för att ge förklaringar på sina upplevda svårigheter.
Respondenterna beskrev deras respektive familjemiljö under uppväxten som negativ, stel och icke-stödjande och kände sig därmed tvingade att anpassa sig till den (Bacon et al., 2020,).
Kelley et al. (2007) visade i sin kvantitativa studie från USA att de kvinnor som var vuxna
barn till alkoholister i högre grad rapporterade att de till exempel tog ett föräldraansvar
hemma. Döttrarna kunde då också få reducerade möjligheter att delta i åldersadekvata
aktiviteter eller att den möjligheten helt uteblev. Därmed drar artikelförfattarna slutsatsen att
barnen anpassade sig som anhörig till den missbrukande personen.
19
4.2 Anhörigas känslor och externa fokus
Marks et al. (2012) använder också begreppet medberoende för att beskriva vad som händer när man lever med någon som missbrukar. I författarnas australiensiska, kvantitativa studie hittas tre återkommande aspekter hos de som är medberoende, varav den ena är känslomässig förträngning. Dessa deltagare var även associerade med till exempel lägre grad av emotionell uttrycksförmåga än de i studien som inte var medberoende. En fjärde faktor som författarna identifierade i tidigare forskning, externt fokus, visade sig inte tydligt i studien. Enligt författarna är anledningen till att anhöriga tränger undan sina egna känslor att de har ett externt fokus på den missbrukande personen. Författarna tror att den fjärde faktorn “gömmer sig” under andra teman och att de vill fortsätta utforska detta.
Till skillnad från Marks et al. (2012) visar Tinnfält et al. (2018) i sin kvalitativa studie från Sverige att en del barn till alkoholiserade föräldrar agerade ut sina känslor genom att exempelvis gråta medan andra dolde sina känslor för föräldrarna. De flesta barnen hade en känsla av sorg som de kunde känna inom sig. Bacon et al. (2020) visar att personer som är medberoende ibland medvetandegör sina egna känslor och ibland inte. Detta beskrevs genom metaforen av en gungbräda, som påvisar att det aldrig är något som är konstant utan allting går upp och ner hela tiden, en beskrivning av obalans.
4.3 Att bli vuxen i förtid och gå miste om barndomen
Tinnfält et al. (2018) skriver att barnen i studien tar en föräldraroll till sina alkoholiserade föräldrar (”parentification”). Det kunde innebära att ta ansvar genom att gömma föräldrarnas pengar eller bilnycklar för att förhindra dem från att åka och handla alkohol. Vidare visade studien att barnen ville kontrollera situationen när förädlarna bråkade. Även Park och Schepp (2014) påvisar i sin systematiska översikt från USA, att barn till alkoholiserade föräldrar tar en föräldraroll och till exempel passar syskon och sköter om den/de föräldrar som
missbrukade alkohol. Det skedde således ett skifte i rollerna mellan barn och förälder. Vidare visar Kelley et al. (2007) i sin studie att kvinnor som har en missbrukande förälder tar ett mer känslomässigt och praktiskt ansvar hemma, det vill säga tar en föräldraroll, än de som inte har en missbrukande förälder. Studiens resultat visade även att om den missbrukande föräldern var mamman i familjen tog dottern ett större praktiskt föräldraansvar. Kelley’s et al. (2007) resultat bekräftar tidigare studier som visar att föräldrar med missbruk är mer
gränsöverskridande och till exempel drar in döttrarna i föräldrarnas konflikter och ger dem
20
föräldraansvar. Resultat visade vidare att döttrarna helt eller delvis uteblev från aktiviteter som hör den åldern till då de hade fullt upp att ta hand om föräldrar, syskon och hem.
Döttrarna kunde då också få reducerade möjligheter att delta i åldersadekvata aktiviteter eller att den möjligheten helt uteblev. Enligt artikelförfattarna, blev de därmed vuxna i förtid och gick således miste om en del av barndomen.
4.4 Längtan efter förälder och en bättre framtid
Park och Schepp (2014) kartlade i sin studie vilka risk- och skyddsfaktorer som kan påverka måendet hos barn till alkoholister. Resultatet från studien visade att föräldrarnas
alkoholmissbruk kunde leda till en sämre tillit, kommunikation och därmed en försämrad relation mellan förälder och barn. Detta ledde sin tur till en högre nivå av känslomässig längtan till föräldern, då barnen kände sig alienerad från hen. Vidare beskriver Bacon et al.
(2020) i sin studie att flera respondenter berättar om sina personliga erfarenheter av
medberoende som en paradoxal familjedynamik med en stor dubbelhet av att känna sig både kontrollerad och övergiven på samma gång (Bacon et al., 2020). Tinnfält et al. (2018)
påvisade även i sin studie att barnen till en alkoholiserad förälder hade en önskan om en bättre framtid utan alkohol, både för dem själva och deras föräldrar. Barnen framförde även en önskan om att framtiden inte skulle innehålla bråk.
4.5 Beskrivning av en riskfylld och osäker vardag
Park och Schepp (2014) menar att barn påverkas mycket av att växa upp med en person som missbrukar. Författarna beskriver att barn till alkoholiserade föräldrar med en dålig relation till sina föräldrar hade en högre förekomst att utsättas för risk. Riskfaktorer som är
sammankopplade med att vara barn till en alkoholiserad förälder är exempelvis att de får växa upp i ett ostabilt och kaotiskt hem, genetiska sårbarheter och lägre självkänsla. Vidare menar Park och Schepp (2014) att en riskfaktor är hög grad av alkoholism och förekomst av våld och psykisk ohälsa. Marks et al. (2012) kunde genom sin kvantitativa studie visa att högre värden av medberoende var associerade med högre grad av depression, ångest, stress samt
familjedysfunktion. Tinnfält et al. (2018) påvisade vidare i sin studie att barn till
alkoholiserade föräldrar beskrev smärtsamma erfarenheter och upplevelser av att se när
21
föräldrarna bråkade. Resultatet visade även att barnen var vana vid att deras föräldrar skulle bråka om en av dem hade druckit alkohol.
4.6 Litteratursökning av tidigare forskning
Inklusionsprocessen av artiklar som visar kunskapsläget och som redovisas i avsnittet
”Tidigare forskning” har styrts av ett antal inklusionskriterier. Dessa kriterier var, att artikeln skulle vara tillgänglig på engelska, publicerade i en internationell peer reviewed vetenskaplig tidskrift samt genomförd i en kontext som är eller liknar en västerländsk kontext. Artiklarna skulle även vara publicerade mellan år 2010–2021 för att vara aktuella.
Sökningar har främst gjorts i databaserna PsycInfo och Social Sciences Citation Index som är en del av Web of Science. Sökorden var olika stavningar av begreppen missbruk, beroende, anhörig till beroende, anhörig till missbrukare, barn till missbrukare, medberoende, män som medberoende och män som anhörig.
Till exempel gjordes en sökning på begreppet medberoende, co-dependen* OR codependen*. Det resulterade i 483 träffar varav 204 artiklar i PsycInfo och 283 artiklar från Social Sciences Citation Index. Sökningen avgränsades genom fler sökord såsom att lägga till AND men OR male AND drug* OR “substance abuse” OR alcohol* OR gambl* OR narc*
AND husband* OR spouse* men det gav inte de artiklar som behövdes. Även AND child*
OR son* provades utan resultat. Även avgränsningar avseende land har provats som till exempel AND Swe* OR "Great Britain" OR Canad* samt genom att använda till exempel NOT sex för att få bort artiklar med sexmissbruk men det blev inte funktionellt. Därefter har flera andra sökningar gjorts och andra termer för att leva med en missbrukare har provats som till exempel “living with” AND “partner with abuse” OR “substance user” OR “relative with abuse” samt en sökning på relativ* AND "substance abuse” men det fungerade inte.
Sökningen resulterade i 483 artiklar som bearbetades manuellt genom att båda
författarna läste titlar och abstracts. Vid denna del i processen exkluderades 263 artiklar bland annat på grund av att flertalet var dubbletter eller inte handlade om uppsatsens fokus. Efter denna första exkludering kvarstod 20 artiklar, som alla kom från PsycInfo. Dessa lästes i fulltext av båda författarna. I detta skede exkluderades 18 artiklar på grund av att de till exempel inte var genomförda i en kontext överförbar till västerländsk kontext. Detta resulterade slutligen i att två artiklar inkluderades: Marks et al. (2012) och Bacon et al.
(2020).
22
Även referenslistor från artiklar och andra uppsatser har noga genomsökts i syfte att identifiera relevanta artiklar. I denna del av processen identifierades studien av Tinnfält et al.
(2018). Därefter söktes artiklar i referenslistor till litteraturöversikter gjorda av CAN och Folkhälsomyndigheten. Två relevanta artiklar hittades som mötte kvalitetskraven i en
litteraturöversikt om barn med föräldrar som har alkoholproblem, publicerad av CAN (2019).
Dessa två artiklar var av Rossow et al. (2016) och Kelley et al. (2007). På grund av brist på relevanta artiklar inom ämnesområdet inkluderades en artikel från år 2007, då den
harmonierade med fokuset i uppsatsen och i övrigt mötte upp inklusionskriterierna. Under
processen har hjälp erhållits av en bibliotekarie vid Högskolan Dalarna. Trots god hjälp från
bibliotekarie återfanns inga artiklar som specifikt fokuserade på pojkar med missbrukande
föräldrar även om en del pojkar inkluderats i studier där barns situation var i fokus.
23
5. Metod 5.1 Design
Detta är en kvalitativ litteraturstudie av självbiografier. Kvalitativ ansats är relevant då syftet är att nå en djupare förståelse av människors upplevelser (Bryman, 2018). Enligt Kvale och Brinkmann (2017) är syftet med den kvalitativa metoden att förstå den levda vardagsvärlden utifrån det subjektiva perspektivet. Det innebär att kvalitativa studier kan bidra till ökad förståelse för människors upplevelser (Bryman, 2018). Vidare skriver Bryman om den
ontologiska konstruktionistiska ståndpunkten som är signifikativ för kvalitativ forskning. Det innebär att världen inte uppfattas som statisk eller att beteenden och perspektiv är
förutbestämda utan något som ständigt skapas i samspel mellan individer. Detta perspektiv harmonierar med den här uppsatsen som handlar om komplexa samspel mellan individer utifrån subjektiva upplevelser och berättelser.
5.2 Population och urval
Målpopulationen är män som har erfarenheter av att som barn växa upp med en förälder med ett substans- eller spelmissbruk. Studiepopulation för den här uppsatsen är ett urval av målpopulationen, det vill säga de män som skrivit de fyra inkluderade självbiografierna.
Urvalet är ett så kallat målstyrt urval, vilket de flesta kvalitativa undersökningarna använder sig av (Bryman, 2018). Målstyrda urval innebär att urval sker baserat på vem som kan
förväntas besvara forskningsfrågorna. Ett målstyrt urval är därmed relevant för denna uppsats där metoden är kvalitativ samt att urvalet av böcker inkluderats utifrån det som bäst förväntas besvara syfte och forskningsfrågor.
5.2.1 Inklusionskriterier för urval av böcker
Uppsatsens empiri, det vill säga de självbiografiska böckerna, baserades på följande
inklusionskriterier, boken skulle vara skriven i en svensk kontext och vara publicerad tidigast 2010 för att vara representativ för villkoren för anhöriga till missbrukare i Sverige idag.
Vidare skulle boken vara subjektivt skriven, det vill säga utgå från personens egna
erfarenheter och känslor samt vara skriven av en man som vuxit upp med en förälder som
varit substans- eller spelmissbrukare.
24
Scott (1990) föreslår fyra kriterier för bedömning av till exempel självbiografiers kvalitet, nämligen autenticitet, trovärdighet, representativitet och meningsfullhet. Gällande kriterierna autenticitet och trovärdighet kan det aldrig tas för givet att allt som beskrivs i böckerna är helt korrekt utifrån ett objektivt perspektiv, vilket även gäller vid intervjuer.
Syftet är dock att beskriva subjektiva upplevelser och erfarenheter och därför har böcker som utgår från personens egna känslor och erfarenheter noga valts ut. Personerna ska därmed antingen skrivit boken själv eller att de har granskat materialet efter nedskrivning för att öka trovärdigheten och autenciteten. Kriteriet representativitet innebär att materialet är
representativt för den kategori som det tillhör. Detta kriterium har tagits hänsyn till genom att välja ut böcker som handlar om en man som haft en förälder som missbrukat substanser eller spel, samt att boken är beskriven utifrån en svensk kontext. Att texterna enbart behandlar en svensk kontext medför även att representativiteten är begränsad och att dessa texter blir svårare att generalisera utanför en svensk kontext. Kriteriet meningsfullhet innebär att materialet ska vara tydligt och begripligt, och detta har beaktats genom kvalitetskriteriet att boken ska finnas på Libris och på flera bibliotek samt att en fjärdedel av boken provlästes innan den inkluderats.
Böcker valdes ut genom att söka på Libris med sökord i flera kombinationer till exempel medberoende OR missbruk AND självbiografi. Hundrasextioåtta titlar visades och det gjordes ett urval genom att läsa titlar på Libris och sammanfattningar av boken hos andra nätbokhandlare. Därefter lästes en fjärdedel av tio böcker som valdes ut som relevanta och därefter exkluderades några böcker på grund av att de inte främst handlade om att vara barn till någon som missbrukar utan hade fokus på till exempel misshandel, hemlöshet, sexuella övergrepp eller eget missbruk. De fyra böcker som uppfyllde uppsatsens inklusions- och kvalitetskriterier och som därmed analyserats är: Glöm mig av Alex Schulman, Kriget är slut av Morgan Alling, Blåbärsmaskinen av Nils Claesson samt Brottarbröder: en fight för livet av Martin och Jimmy Lidberg. De tre första böckerna handlar om män med en
substansmissbrukande förälder. Den sistnämnda boken handlar om två bröders uppväxt med
en förälder som har ett spelmissbruk. Det visade sig att två av biografierna handlar om
mammor som missbrukar och två om pappor som missbrukar.
25
5.3 Datainsamlingsmetod
Datainsamlingsmetoden för den här uppsatsen är inklusionsprocessen av böckerna som beskrivits ovan samt läsning av dessa fyra självbiografiska böcker där män berättar om sina upplevelser av att vara barn till en förälder som missbrukar. Edling och Rydgren (2015) skriver om att använda självbiografier som data. Enligt författarna kan självbiografier vara som kvalitativa simuleringar och ge inblick i begränsningar och möjligheter i det sociala livet samt ökad förståelse för handlingar, tankar och känslor.
5.4 Databearbetning och analys
Tematisk analys har använts för att bearbeta och analysera det empiriska materialet. En sammanfattning av databearbetningen och det induktiva analysförfarandet beskrivs här stegvis. Utgångspunkten för den tematiska analysen har hämtats från Braun och Clarke (2006).
1. Läsning av boken självständigt, det som bedömdes vara potentiellt bärande var citat som markerades, liksom beskrivningar av viktiga händelser. Syfte och frågeställningar styrde hela analysprocessen.
2. Kritiska diskussioner mellan uppsatsförfattarna där vi samtalade om vad som lästs och vilka citat som identifierats. Citaten lyftes sedan in i ett dokument och kodades.
3. Samma två steg (1 och 2) med de tre andra böckerna.
4. Koder från samtliga självbiografier sammanställdes och grupperades i kluster baserat på vad som kunde höra ihop med varandra, det vill säga likheter och olikheter. Detta gjordes gemensamt av båda författarna. Klustren låg till grund för preliminära subteman som sedan noga lästes igenom.
5. Till sist bildades teman och subteman och dessa reviderades även ett par gånger tills de ansågs vara väl grundade i koderna, samt att båda författarna var överens.
Bryman (2018) skriver att tematisk analys är ett av de vanligaste angreppssätten när det gäller
kvalitativa data. Den analysmetoden innebär att man söker efter mönster i form av repetitioner
i texterna som sedan ligger till grund för teman. Bryman (2018) skriver även att tematisk
26
analys är en väldigt flexibel analysmetod och den är därmed lätt att anpassa till olika
kontexter. Dock finns det även risker med att analysmetoden är flexibel eftersom det kan leda till att det kan bli svårt att genomföra en undersökning på nytt, detta har beaktats i denna uppsats genom att analysförfarandet stegvis beskrivits ovan. Denna typ av analysmetod har valts eftersom den passade väl med syftet och frågeställningarna för uppsatsen. Varje persons livsberättelse är unik. Dock kan tematisk analys bidra till att skapa struktur i form av koder, subteman och teman för att identifiera gemensamma drag i det som beskrivits i böckerna. På så sätt ger tematisk analys en samlad presentation utifrån den inkluderade empirin och bidrar till en fördjupad förståelse om det undersökta fenomenet.
5.5 Tillförlitlighet och äkthet
Lincoln och Guba (1985) rekommenderar att använda andra begrepp än validitet och
reliabilitet inom kvalitativ forskning, framför allt de två begreppen tillförlitlighet och äkthet.
Tillförlitlighet har fyra delkriterier, trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Lincoln & Guba, 1985).
Trovärdighet som är motsvarigheten till intern validitet och handlar om att materialet är korrekt och avspeglar äkta tankar och känslor utan förvrängningar (Lincoln & Guba, 1985).
Detta kriterium skulle också kunna uttryckas som att forskaren får svar på det hen ämnar undersöka. I denna uppsats har empirin valts utifrån att det tydligt ska vara biografier skrivna av personer som har erfarenhet av det som ämnas att undersökas, vilket ökar möjligheten att få svar på forskningsfrågorna. Strävan har även varit att som uppsatsförfattare avspegla böckernas andemening.
Överförbarhet har sin motsvarighet i extern validitet (Lincoln & Guba, 1985) och intentionen har varit att göra fylliga beskrivningar av empirin så att andra kan avgöra om resultaten är överförbara eller ej. Denna uppsats uttalar sig bara om studiepopulationen då syftet varit att ge en djup beskrivning och inte en bredd som eventuellt då skulle kunna generaliseras. Eftersom det är två personer som läst texterna, diskuterat och analyserat blev analysen troligtvis mer genomarbetad än om det enbart varit en person som valt ut och läst böckerna.
Pålitlighet kan jämföras med reliabilitet inom kvantitativ forskning (Lincoln & Guba, 1985) och uppnås genom att noggrant dokumentera uppsatsens olika faser och be om
feedback från handledare. Genom en lång process har det upprättats ett gemensamt
kodningsschema som är väl förankrat i ursprungstexten och transparent stärker pålitligheten.
27
Möjlighet att styrka och konfirmera har sin motsvarighet till objektivitet inom
kvantitativ forskning (Lincoln & Guba, 1985). Det inkluderar att författarna är medvetna om att det aldrig går att vara fullständigt objektiv i kvalitativ forskning. Under hela
analysprocessen har uppsatsförfattarna varit vaksamma och medvetna om de egna personliga förförståelserna för att dessa inte skulle styra analysen och resultatet. I föreliggande uppsats stärks objektiviteten genom att det är två personer som bedömer materialet. Därmed är det två som också är vaksamma på att inte ”feltolka” texterna, det vill säga lyfta något som inte syns i ursprungstexten. Genom kodningsschemat möjliggörs även framtida nya sammanställningar som kan jämföras med denna uppsats.
Äkthet handlar om att undersökningen ska ge en rättvis bild av de människor som undersökts och komma till nytta för dem (Lincoln & Guba, 1985). Förhoppningen med uppsatsen är att öka kunskapen kring pojkar som har en förälder som missbrukar och
förhoppningsvis kan det bidra till utveckling av evidensbaserat socialt arbete för målgruppen.
5.6 Metodologiska överväganden
Valet av datainsamlingsmetod genom självbiografier är anpassat utifrån vilka ramar en C- uppsats kan genomföras inom vad gäller till exempel etiska överväganden. Intervjuer är därför inte möjligt just för denna uppsats då det gäller personliga frågor om upplevelser i
barndomen, annars hade liknande information kunnat samlas in på det sättet. Om intervjuer hade genomförts hade troligtvis mer fördjupad information kunnat erhållas eftersom det då funnits en möjlighet att ställa följdfrågor och be om klargöranden, vilket hade kunnat resultera i mer djupgående svar.
En styrka med självbiografier är att det ger ett gediget och omfattande material. Den
empiri som inkluderats är även konstant då böckerna är publicerade och inte kan dras tillbaka,
vilket annars kan vara en risk vid intervjuer, det vill säga att intervjupersonen ångrar sig och
drar tillbaka sitt deltagande. En nackdel med självbiografier är att empirin blir begränsad till
de personer som har de specifika erfarenheter vi söker och som dessutom behöver ha skrivit
om sina erfarenheter samt fått sin bok publicerad. Just inom detta ämne fanns det inte så
många självbiografier där män tecknat ner sina upplevelser, vilket medför att empirin blir
begränsad. Om det i stället hade varit möjligt att genomföra exempelvis intervjuer så hade det
eventuellt funnits fler personer som kunnat delta i studien, eftersom de nödvändigtvis inte
behöver vara författare. Därmed hade urvalet och empirin eventuellt blivit mer omfattande.
28
Oavsett om självbiografier eller intervjuer används som empiri i uppsatsen behöver vi vara medvetna om att det är personernas egna åsikter/upplevelser som kommer fram och att det inte behöver vara gällande för resterande medlemmar av familjen.
Om uppsatsens syfte fokuserat på annat än upplevelser och erfarenheter skulle en kvantitativ ansats kunnat användas och uppsatsens resultat hade då presenterat andra fynd och andra aspekter av barn som växer upp med missbrukande förälder. En datainsamlingsmetod som till exempel enkäter hade även kunna lett till en mer omfattande, men mindre
djupgående, bild av ämnet. Med en kvantitativ ansats hade det även varit möjligt att nå en större population och därmed hade även uppsatsen kunnat generaliseras. Syftet med denna uppsats var dock inte att generalisera utan att nå en djupare förståelse av människors upplevelser och erfarenheter, vilket medför att en kvalitativ ansats i detta fall är en styrka.
Tack vare att empirin är publicerade böcker är det möjligt att på ett enkelt sätt upprepa genomförandet av uppsatsen och resultatet kan därmed kontrolleras. Den kvalitativa forskningen är annars generellt svårare att replikera då den sociala miljön i kvalitativ forskning är dynamisk och ständigt i förändring samt att kvalitativ forskning bygger på ett visst mått av tolkning i analysförfarandet. I uppsatsen hade också en annan typ av
analysmetod kunnat väljas, till exempel kvalitativ innehållsanalys eller tematisk nätverksanalys, dock är det inte säkert att det hade påverkat resultatet avsevärt.
5.7 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra etiska principer att ta hänsyn till vid forskning. Dessa är, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att forskaren ska informera de som deltar i forskningen om vad syftet är samt att deltagandet är frivilligt och att deltagarna har rätt att avbryta sin medverkan när som helst (Vetenskapsrådet, 2002). Samtyckeskravet förutsätter tydlig information samt att deltagaren fått möjlighet att diskutera studien och ställa frågor. Det innebär vidare att det är deltagarna själva som avgör om hen vill delta i undersökningen samt att forskaren ska inhämta deltagarnas samtycke. Deltagaren ska även själva få bestämma hur länge denne vill medverka samt att hen kan avbryta när som helst utan att negativa följder förekommer
(Vetenskapsrådet, 2002). Konfidentialitetskravet innebär att alla som deltar i en undersökning
ska ges sekretess (konfidentialitet) och att personuppgifterna förvaras säkert så att obehöriga
inte kan ta del av dem eller att deltagarna kan identifieras av utomstående (Vetenskapsrådet,
29
2002). Slutligen innebär nyttjandekravet att de uppgifter som samlats in från enskilda personer endast får användas i forskningssyfte, exempelvis får de inte användas i
kommersiella syften eller andra icke-vetenskapliga syften. De personuppgifter som samlats in får heller inte användas för att exempelvis besluta om något gällande den enskilde eller utförande av åtgärder som har en direkt inverkan på den enskilde (Vetenskapsrådet, 2002).
Samtliga fyra etiska principer samt rekommendationer har beaktats i arbetet med denna uppsats. Eftersom offentliga publikationer har analyserats fanns inte sekretessfrågor kring materialet på samma sätt som vid genomförande av till exempel observationer och intervjuer. Upplevelser av hur det är att leva nära en person som missbrukar är ett känsligt ämne, vilket då medför att läsning av biografier ger oss möjligheten att få ta del av mäns beskrivningar utan att etiska dilemman uppstår. Namnen har därför skrivits ut vid citaten då författarna själva genom att publicera boken medgivit det som ett officiellt material. För att bedöma om uppsatsen behövde genomgå en etisk prövning har Blanketten för etisk
egengranskning från Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna fyllts i. Samtliga åtta frågor har besvarats med nej och därför har inte någon ansökan gjorts om etisk prövning.
Blanketten bifogas, se Bilaga 1.
30
6.Resultat
I detta avsnitt presenteras resultat från analysen av det självbiografiska material som
varit empirin för denna uppsats. Resultaten är presenterade i följande teman; Missbrukaren i centrum, Familjeansvar som barn samt Emotionella och praktiska följder av att leva nära missbruk (se tabell 1) och sedan följer ett antal subteman till varje tema, som framförs i form av sammanfattningar och blir belysta med direkta citat från självbiografierna.
Tabell 1. Teman och subteman
Teman Subteman
Missbrukaren i centrum Fokus på missbrukarens beteende Hålla föräldern på gott humör
Familjeansvar som barn Ta föräldraroll
Leva med en hemlighet
Emotionella och praktiska följder av att leva nära missbruk
Saknad av förälder Upplevelse av otrygghet Få andrum
Upplevelse av utsatthet
6.1 Missbrukaren i centrum
Analysen av självbiografierna visade många gemensamma aspekter för männen som var barn till en missbrukande förälder. Det första temat som framkom i analysen var Missbrukaren i centrum. Detta tema handlade om att barnen till en missbrukade förälder ofta hade förälderns beteende och mående i fokus och att egna känslor och behov hamnade i skymundan. Barnen anpassade sig på olika sätt för att hålla föräldern på gott humör. Temat byggdes upp av följande subteman; Fokus på missbrukarens beteende och Hålla föräldern på gott humör.
31 6.1.1 Fokus på missbrukarens beteende
Subtemat Fokus på missbrukarens beteende innefattar att barnet hela tiden försöker ha kontroll på vad den missbrukande föräldern gör för att veta hur denne mår. Alla männen beskrev att de som barn läste av sin omgivning och deras förälder. De beskrev att de som barn kunde se vilket humör som föräldern var på även om de var på flera meters håll eller att de kunde uppfatta hur mycket deras förälder hade druckit genom deras röst eller vid en första anblick. Nils berättar hur han som barn till och med kunde höra på rösten om hans pappa hade druckit:
Jag kan märka på minsta tonfall hur många centiliter han har fått i sig. Röstens förändringar avslöjar Stig.
Är han tyst syns det på ögonen. Blundar han syns det på ett leende som blir snett. Hånfullt. Att på en mening och ett ögonkast veta exakt hur mycket han petat i sig (Claesson, 2010, s. 20).
Männen beskrev även att de som barn behöll sitt fokus på natten genom att sova lätt så de samtidigt kunde höra vad som hände. De beskrev också att de gick upp och tittade till föräldern ibland. På dagen gick mycket tid till att lyssna på de vuxnas konversationer och observera beteenden. Ett exempel på detta är att en utav männen som barn lärde sig att leka tyst så att han skulle kunna höra ljud från föräldern, såsom att flaskor klirrade mot varandra.
Alex berättar om hur han iakttar det som hans mamma gör för att dölja sitt missbruk:
...hur hon genast gömde vinglaset mellan två travar böcker i bokhyllan bakom sig. Smidigt och elegant - men jag noterade det alltid, och kommenterade det aldrig. Små signaler som jag inte riktigt kunde tyda.
Men jag visste att de hade betydelse. Jag samlade information (Schulman, 2017, s. 42).
Männen hade kort sagt hela tiden sin missbrukande förälder i fokus och noterade hur föräldern förde sig.
6.1.2 Hålla föräldern på gott humör
Vidare visade analysen att männen som barn till föräldrar med missbruksproblematik ofta
hade fokus på att hålla föräldern på gott humör. Alla deltagarna beskrev att de anpassade sig
på olika sätt för att föräldern inte skulle bli irriterad eller muntras upp. Här berättar Morgan
hur han försöker muntra upp sin mamma på spårvagnen:
32
Plötsligt blir hon tyst. Jag tänker på att hon har korta nerver och att det säkert är jobbigt. Men jag pekar och frågar:
Vad är det?
Då måste hon svara och komma ur sina tankar.
När jag ser att hon sjunker in i dem igen, så hoppar jag upp i hennes famn.
-Titta mamma, kolla! Vad är det? Mamma såg du? (Alling, 2011, s. 50).
Att hålla föräldern på gott humör, kunde även handla om att barnen hade på sig en viss typ av kläder eller undvek ta på sig något på grund av att föräldern ogillade det. Vidare kunde det handla om att leka tyst för att inte irritera föräldern, att göra tjänster såsom att diska eller duka fint för att göra föräldern glad. I böckerna beskrevs det att männen som barn
balanserade upp diskussioner så att det inte skulle bli bråk. Ibland kunde det också vara den andra föräldern som insisterade på att barnet skulle göra si eller så, trots att barnet inte ville, för att hålla den missbrukande föräldern på gott humör.
Alla män beskrev i något skede att de som barn anpassade sig efter förälderns behov och känslor vilket i sin tur medförde att det inte fanns möjlighet för dem själva att uttrycka sina egna känslor och behov. Flertalet av männen beskriver att de inte visade för sin förälder att de mådde dåligt eller var ledsna. Det kunde vara att de var tysta och inte sa att de mådde dåligt eller att de ljög att de mådde bra. Det kunde även handla om att de försökte ljuga för sig själva, stänga av känslorna och låtsas som att de inte fanns, för att stå ut. Oavsett hur det gjordes var målet att de skulle anpassa sig för att undvika att vara till besvär, uppröra föräldern eller för att det helt enkelt inte fanns någon mottagare av barnets känslor.
Jimmy berättar om en situation när föräldrarna bråkade på grund av att pappans spelmissbruk medfört att kronofogden blivit inblandad. Jimmy var inte van att uttrycka känslor då allt kretsade kring pappan:
Jag hade spänt min kropp och hållit det inne men orkade snart inte längre. Det kändes som att om jag tappade kontrollen skulle allt gå fel. Andningen gick allt snabbare, jag blev yr och till sist brast jag ut i gråt... Framför mig såg jag hur hela vår värld rasade samman och jag kunde inte göra någonting (Lidberg et al., 2020, s. 48).
33
6.2 Familjeansvar som barn
Det andra temat som framkom i analysen var Familjeansvar som barn. Detta tema påvisar att alla män tagit någon form av vuxet ansvar under sin uppväxt med en missbrukande förälder.
Barnen hade tagit detta ansvar oavsett om det var en mamma eller pappa som missbrukade, antingen genom att ta en föräldraroll eller att hålla familjens hemlighet om förälderns
missbruk. Detta tema beskrivs nedan utifrån följande subteman; Ta föräldraroll och Leva med en hemlighet.
6.2.1 Ta föräldraroll
Alla män beskrev att de som barn i något skede hade tagit någon form av föräldraroll i familjen eller ansvar för saker som borde legat på en vuxen. För att klara sin situation
upplevde männen att de som barn behövde bli vuxna snabbt. Att ta på sig en föräldraroll som barn kunde vara emotionellt, som att exempelvis ge tröst åt sin förälder. Morgan beskriver en situation där han tar en emotionell föräldraroll för sin alkoholiserade mamma:
Lilla mamma, var inte ledsen. Vet inte varför, men det känns som om jag måste ta hand om henne. Som om jag är starkare än hon (Alling, 2011, s. 14).
Det kunde också handla om att ta hand om praktiska saker som att städa, se till att föräldern kommer till jobbet eller vaka över sin förälder så att denne inte skulle skada sig. Det kunde även handla om att göra saker som egentligen bara ska göras av vuxna som till exempel köra bil när föräldern är för berusad för att göra det. Alex beskriver att han vakade över sin alkoholiserade mamma när hon rökte i sängen:
Jag är tolv år, jag smyger upp i natten. Jag är rädd för att mamma ska brinna upp… Hon somnar till när hon ligger i sängen och röker om nätterna och då tappar hon ciggen. Jag kartlägger märkena försiktigt vid frukosten om morgnarna, lägger märke till nya märken som tillkommer. Jag kan inte sova, för jag tycker det luktar bränt (Schulman, 2017, s. 111).
Männen beskrev att de upplevt att de som barn tagit en föräldraroll genom att till
exempel rent praktiskt natta sitt syskon eller att passa så att syskonet inte skulle skada sig om
föräldern inte var förmögen att vara närvarande. Men flera av männen vittnar även om att de
34
tagit en emotionell föräldraroll för ett mindre syskon genom att vara den trygga punkten.
Martin berättar:
Där i hallen stod Jimmy med tårarna rinnande och kroppen skakande, han såg vädjande på mig… “Du kan inte bara lämna mig” hackade han fram. “Jag kommer inte klara det, du kan inte lämna mig och morsan själva här” (Lidberg et al., 2020, s. 42).
Att ta en föräldraroll beskrevs i böckerna som att ta på sig ansvar i form av skuld, exempelvis skulden för förälderns missbruk eller förälderns lynniga humör som ofta hör ihop med missbruket. Morgans beskrivning är ett exempel på detta:
Mamma brukar säga att hon har korta nerver och jag undrar alltid om det beror på mig. Skriker jag för mycket? Eller är det Stefans och mina bråk hon inte orkar med? Bara vi inte hamnar på barnhemmet igen.
Jag som inte fått sova bredvid henne på så länge (Alling, 2011, s. 39).
6.2.2 Leva med en hemlighet
Det framkom även att männen som barn till en förälder med missbruksproblematik hade lärt sig att bevara familjens hemlighet och att de ibland använde sig av olika strategier för att dölja deras situation. Detta kunde till exempel vara att barnet ljög för att bevara hemligheten. Alex berättar om hur han hemlighöll sin mammas drickande genom att ljuga när till exempel mammans arbetsgivare ringde:
”Hon är sjuk. Hon ligger i sängen. Hon kan inte komma till telefonen.” Jag kryddade med detaljer som gjorde historierna mer trovärdiga…Jag var creative director över hennes påhittade sjukdom, jag skapade sjukdomen och förfinade den, målade upp bilderna och portionerade ut den till dem som hörde av sig (Schulman, 2017, s. 53–54).
