Kvinnoforskning: historisk utveckling och aktuella motsättningar

(1)

Kvinnoforskning: historisk utveckling och aktuella motsättningar

I sin analys av kvinnoforskningens historia urskiljer Harriet Holter trefaser: den socialfilosofiska, den

positivis tis k-empiriska och den kritisk-feministis k-marxistiska fasen. Hon diskuterar också i vilken mån och på vilka områden

kvinnoforskningen genom sin inneboende ämneskritik och kritik av traditionell vetenskapsteori leder till nya teoretiska och metodiska landvinningar för forskningen överhuvudtaget -

kanske särskilt den samhällsvetenskapliga.

I. Samhällsforskning och kvinnoforskning

J a g skall i det f ö l j a n d e först k o r t beskriva tre historiska faser i d e n samhällsvetenskapliga

k v i n n o f o r s k n i n g e n s utveckling. Därvid läg- g e r j a g vikt dels vid k v i n n o f o r s k n i n g e n s an- k n y t n i n g till d e r å d a n d e s t r ö m n i n g a r n a i n o m s a m h ä l l s v e t e n s k a p e n , dels vid dess in- nehåll och status s o m ett uttryck f ö r kvin- n o r n a s sociala och politiska ställning, och slutligen vid f ö r h å l l a n d e t mellan f o r s k n i n g - e n och k v i n n o r ö r e l s e n . D ä r e f t e r b e h a n d l a r jag särskilda p r o b l e m s t ä l l n i n g a r som kvin- n o r s och m ä n s situation, i ljuset av svårig- h e t e r och m o t s ä t t n i n g a r i n o m kvinnopolitik och k v i n n o f o r s k n i n g . J a g h ä v d a r att d e praktiskt-politiska k o n f l i k t e r n a i n o m kvin- n o r ö r e l s e n visar p å f o r s k n i n g s m ä s s i g t f r u k t - b a r a p r o b l e m o m r å d e n och t e m a n och vidare att enskilda vetenskapligt-teoretiska mot- s ä t t n i n g a r g e r särskilda m ö j l i g h e t e r till teoretiska n y v i n n i n g a r inte b a r a i k v i n n o f o r s k - n i n g e n u t a n f ö r s a m h ä l l s v e t e n s k a p i allmän- het.

M e d k v i n n o f o r s k n i n g m e n a s h ä r i stort sett s å d a n samhällsvetenskaplig v e r k s a m h e t som h a r till u t t a l a d avsikt att belysa, förstå och f ö r k l a r a k v i n n o r s e k o n o m i s k a , sociala, kulturella och psykologiska situation på ett systematiskt sätt. E n s å d a n 'definition' av k v i n n o f o r s k n i n g visar inte vid f ö r s t a påse- e n d e t d e o e n i g h e t e r som idag f i n n s o m k v i n n o f o r s k n i n g e n s mål och m e t o d e r . D e n

säger heller inte u t a n v i d a r e t ex att e n del f o r s k n i n g visar k v i n n o r n a s ställning u t a n att d e t t a h a r varit avsikten - eller j u s t g e n o m att d e n b a r a h a n d l a r o m m ä n . A v g r ä n s n i n g e n h i n d r a r likväl inte ett n ä r m a n d e till dessa f r å g o r , och d e f i n i t i o n e n ä r a n v ä n d b a r som u t g å n g s p u n k t f ö r n å g r a generella f u n d e - r i n g a r o m k v i n n o r och f o r s k n i n g . Skillna- d e n mellan kvinnoforskning och m i n d r e sys- tematiska b e a r b e t n i n g a r av kvinnopolitiska och kvinnoideologiska f r å g o r kan vara svår att a v g ö r a - och ibland o f r u k t b a r - och i f o r t s ä t t n i n g e n u t g å r j a g f r å n att avgräns- n i n g a r ä r möjliga, u t a n att d i s k u t e r a d e t t a n ä r m a r e .

V e t e n s k a p och f o r s k n i n g h a r - n ä r d e t gäller k v i n n o r såväl som m å n g a a n d r a g r u p - p e r och p r o b l e m o m r å d e n - verkat b å d e fri- g ö r a n d e och f ö r t r y c k a n d e . F ö r k v i n n o r n a ä r det särskilt viktigt att vara u p p m ä r k s a m på att f o r s k n i n g e n generellt h a r varit m a n s - f o r s k n i n g - och dess o u t t a l a d e förutsätt- n i n g a r och b e g r ä n s n i n g a r i sig själv h a r rätt- f ä r d i g a t och u n d e r s t ö t t e n m a n l i g d o m i n a n s i samhället. Själva f r å n v a r o n av e n kvinno- f o r s k n i n g - i stort sett - i n o m d e e t a b l e r a d e v e t e n s k a p e r n a visar i d a g e n s situation på e n d i s k r i m i n i e r i n g av k v i n n o r n a . D e s s u t o m h a r v e t e n s k a p e n som b e k a n t ö p p e t a n v ä n t s till att framställa k v i n n o r n a som e n m i n d e r v ä r - dig varelse j ä m f ö r t m e d m a n n e n , eller till att r ä t t f ä r d i g a k v i n n o r n a s u n d e r l ä g s n a ställ- n i n g i samhället.

(2)

E n f r i g ö r a n d e och saklig k v i n n o f o r s k n i n g h a r alltså alltid u t g j o r t e n liten del av d e n s a m l a d e v e t e n s k a p l i g p r o d u k t i o n e n i N o r g e liksom i d e n ö v r i g a v ä s t v ä r l d e n . K v i n n o - f o r s k n i n g e n h a r d e s s u t o m teoretiskt och m e t o d i s k t i stort sett p r ä g l a t s av d e r å d a n d e v e t e n s k a p l i g a t a n k e b a n o r n a och h a r hittills inte v e r k a t f ö r n y a n d e på f o r s k n i n g e n i all- m ä n h e t . J a , det f i n n s a n l e d n i n g att h ä v d a att k v i n n o f o r s k n i n g e n p å f a l l a n d e litet i n t e g r e - ras i d e a l l m ä n n a s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a k u n s k a p e r n a o c h a n a l y s e r n a . K v i n n o f o r s k - n i n g e n h a r i n t e heller - u t o m p å allra sista t i d e n - d r a g i t s in i d e t o f f e n t l i g a a d m i n i s t r a - tiva systemet, och h a r d ä r m e d ä n n u inte fått d e i n t e g r e r a n d e o c h l e g i t i m e r a n d e f u n k t i o - n e r som s t a t s a p p a r a t e n i kapitalistiska sam- hällen står f ö r . På d e t t a och på a n d r a sätt ä r k v i n n o f o r s k n i n g e n s status och i n n e h å l l alltid ett uttryck f ö r k v i n n o r n a s samhälleliga ställning och självförståelse. S a m t i d i g t h a r k v i n n o f o r s k n i n g e n s f ö r h å l l a n d e till k v i n n o - r ö r e l s e r n a varierat. M e n ibland h a r just sys- t e m a t i s k a a n a l y s e r av k v i n n o r n a s ställning gett viktiga i m p u l s e r till k v i n n o r s k a m p mot f ö r t r y c k och d e t t a gäller f r å n J. S. Mills till idag. K v i n n o r ö r e l s e n , i alla fall dess b o r g e r - liga del, ä r a n t a g l i g e n m i n d r e t e o r i f i e n t l i g ä n m å n g a a n d r a f ö r t r y c k t a g r u p p e r s s p r å k - r ö r . D e t t a b e r o r naturligtvis på att d e n bor- gerliga k v i n n o r ö r e l s e n i stor u t s t r ä c k n i n g f ö r d e v ä l u t b i l d a d e k v i n n o r n a s k a m p . Kvin- n o p r o b l e m e n f r a m s t å r d e s s u t o m s o m sär- skilt k o m p l i c e r a d e och u t m a n a r d ä r f ö r till teoretiska analyser.

11. Faser i kvinnoforskningens utveckling

K v i n n o f o r s k n i n g e n - i d e n betydelse s o m n ä m n s o v a n - ä r naturligtvis ä l d r e ä n d a g e n s s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a ä m n e s o m r å d e n , s o m delvis ä r n o g så n y e t a b l e r a d e . Det k a n g r o v t sett vara rimligt att säga att k v i n n o f o r s - k n i n g e n i S k a n d i n a v i e n s e d a n m i t t e n av f ö r - ra å r h u n d r a d e t h a r g e n o m g å t t i stort sett tre f a s e r : en socialfilosofisk fas f r a m till 1930-talet (fas 1), en empirisk - 'positivistisk' fas m e d t y n g d p u n k t på 1950-talet (fas 2), och en kri- tisk, n y f e m i n i s t i s k och delvis marxistiskt in- s p i r e r a d fas m e d n u v a r a n d e t y n g d p u n k t i m i t t e n av 1970-talet.

1. En socialfilosofisk fas - 'Kvinnor är också människor'

I v ä s t v ä r l d e n f i n n e r vi f r å n b ö r j a n av 1800- talet juridiska, historiska och filosofiska ar- b e t e n o m k v i n n o r , delvis också a n t r o p o l o - gisk och ansats till psykologisk k v i n n o f o r s k - ning. Sverige u t g ö r h ä r ett b r a e x e m p e l , sär- skilt n ä r d e t gäller rättshistoria och historisk u t f o r s k n i n g av k v i n n o r ö v e r h u v u d taget.

Försök till e m p i r i s k a s t u d i e r av k v i n n o r finns så tidigt s o m på 1860-talet d å s k r i f t e n Anteckningar om svenska qvinnor k o m ut. Vi

kan också gå till Sverige f ö r att f i n n a e n av d e få som tidigt sysslade m e d ' k v i n n o p s y k o - logi', n ä m l i g e n Ellen Key som f ö r e s a t t e sig

Att belysa d e nya själiska tillstånd, f ö r v a n d - lingar och v ä x e l v e r k n i n g a r , s o m k v i n n o r ö - relsen f r a m k a l l a t ' .

Ä n d å m å s t e m a n säga att k v i n n o s t u d i e r n a ä n d a till n u h a r u t g j o r t e n s a m m a svalor in- o m dessa v e t e n s k a p e r . Av t l e r a o r s a k e r k a n d e t vara rimligt att samla k v i n n o f o r s k n i n g e n f r å n m i t t e n av 1800-talet f r a m till 1930-talet u n d e r b e t e c k n i n g e n ' d e n socialfilosofiska fasen'. En s å d a n r u b r i k a n t y d e r att d e t r ö r sig o m s t u d i e r som inte var s t r ä n g t e m p i r i s k t o r i e n t e r a d e . De h a d e o f t a d e n u t t a l a d e avsikten att b i d r a till f ö r ä n d r i n g a r i k v i n n o r - nas situation.

D e n socialfilosofiska f a s e n o m f a t t a r vidare b å d e särskilda t ex j u r i d i s k a och historiska analyser, m e n f ö r s t och f r ä m s t s å d a n a soci- alfilosofiska s k r i f t e r s o m J S Mills The Subju- gation of Women, Elin W ä g n e r s Väckarklocka,

M a r g a r e t e B o n n e v i e s Äktenskap och arbete och marxistiskt o r i e n t e r a d e a r b e t e n s o m Be- bels, Zetkins och Kollontajs. S i m o n e d e Be- auvoirs Det andra könet bildar b å d e e n viktig s l u t p u n k t på d e n socialfilosofiska f a s e n och b ö r j a n till en typ av filosofiska k v i n n o s t u - dier. O c h även o m skillnaden m e l l a n d e n borgerligt-liberala och d e n marxistiska tan- k e g å n g e n h a r varit b e t y d a n d e , a n s e r j a g att e n g e m e n s a m r i k t p u n k t k a n s a m m a n f a t t a s u n d e r m o t t o t ' K v i n n o r ä r också m ä n n i s k o r ' - u n d e r f ö r s t å t t och s o m s å d a n a b ö r d e vara j ä m s t ä l l d a m e d m ä n n e n ' .

Ett s å d a n t m o t t o gäller alltså inte forsk- n i n g och v e t e n s k a p i a l l m ä n h e t i d e n n a fas, inte heller allt s o m skulle kunna kallas kvin-

(3)

n o f o r s k n i n g — t ex inte S c h o p e n h a u e r s , S t r i n d b e r g s eller With K n u d s e n s s k r i f t e r . M o t t o t s a m m a n f a t t a r d e i n t e n t i o n e r s o m låg b a k o m d e n tyngst v ä g a n d e d e l e n av k v i n n o - f o r s k n i n g e n , d e n del som h a r stått sig som b e t y d a n d e b i d r a g , inte b a r a till förståelse av k v i n n o r n a s faktiska ställning u n d e r d e n tid d e t gäller, u t a n också k v i n n o r n a s k a m p f ö r j ä m s t ä l l d h e t .

D e n socialfilosofiska f a s e n i k v i n n o f o r s k - n i n g e n i n n e b a r i n g e n allvarlig u t m a n i n g m o t själva d e t v e t e n s k a p l i g a t ä n k e s ä t t e t . De borgerligt-liberala a n a l y s e r n a ä r uttryck f ö r m e d e l - och ö v e r k l a s s k v i n n o r n a s b e h o v av f o r m e l l j u r i d i s k och politisk ställning u n d e r d e n tid d e t gäller; och f o r s k a r n a själv var o f t a k n u t n a till k v i n n o r ö r e l s e n .

De marxistiska k v i n n o s t u d i e r n a f r å n En- gels till K o l l o n t a j var naturligtvis b y g g d a på en t a n k e g å n g s o m står i motsats till d e n ti- d e n s d o m i n e r a n d e k u n s k a p s t e o r i , m e n d e i n n e b a r i n g e n väsentlig n y v i n n i n g eller f ö r - d j u p n i n g av d e marxistiska g r u n d t a n k a r n a . De gav i v a r i e r a n d e g r a d uttryck f ö r a r b e - t a r k v i n n o r n a s p r o b l e m och f ö r f a t t a r n a var själva delvis m y c k e t aktiva i socialistiska k v i n n o r ö r e l s e r . F r å n 1920-talet till m i t t e n av

1960-talet var d e marxistiska b i d r a g e n till k v i n n o f o r s k n i n g e n i v ä s t l ä n d e r n a g a n s k a s p a r s a m m a .1

2. En positivistisk-empirisk fas - 'Kvinnor är också människor —

definierade av män'

I fas 2 - f ö r S k a n d i n a v i e n s v i d k o m m a n d e f r å n slutet av 1930-talet till m i t t e n av 1960- talet - p r ä g l a s k v i n n o f o r s k n i n g e n av f r a m - v ä x t e n av d e e m p i r i s k t och positivistiskt o r i e n t e r a d e s a m h ä l l s v e t e n s k a p e r n a . Alva M y r d a l s a r b e t e n kan på m å n g a sätt ses som en i n l e d n i n g särskilt till e n empiriskt o r i e n t e r a d k v i n n o f o r s k n i n g i våra l ä n d e r . I n o m psykologin h a d e m a n försökt ge be- g r e p p e t 'kvinnlighet' ett e m p i r i s k t i n n e h å l l - på gott o c h o n t . I fas 2 u t v e c k l a d e s så be- g r e p p e t 'könsroller', n å g o t som fick betydelse i liera a v s e e n d e n .

K ö n s r o l l s b e g r e p p e t sätter f i n g r e t på d e t f a k t u m att d e t f i n n s ett socialt tryck på kvin- n o r och m ä n som l e d e r d e m till b e s t ä m d a

o c h skilda a r b e t s u p p g i f t e r , b e s t ä m d a m a k t - r e l a t i o n e r och b e s t ä m d a p e r s o n l i g a e g e n - s k a p e r . O m m a n inte f ö l j e r dessa anvisning- ar d r a b b a s m a n av vissa materiella, sociala och psykologiska sanktioner (social kontroll), g e n o m att m a n tidigt och l å n g v a r i g t utsätts f ö r d e t sociala trycket internaliseras d e n p r a x - is s o m m a n tvingas in i, dvs d e n k ä n n s s o m b e h o v och ö n s k a n hos e n själv. På 1950-talet v e r k a d e e n s å d a n f r a m s t ä l l n i n g av k v i n n o r s och m ä n s situation n ä r m a s t avslöjande, inte b e s l ö j a n d e .

F ö r m i n del h a r j a g f ö r k o r t a t d e n n a be- s k r i v n i n g g e n o m att säga att ' k ö n ä r e n e g e n s k a p som o f t a f r a m k a l l a r stabila, o r d n a d e och s a n k t i o n s b ä r a n d e f ö r v ä n t n i n g - a r o m en p e r s o n s u p p t r ä d a n d e ' .2 H u r m a n så f o r t s ä t t e r a n a l y s e n f r å n d e n n a u t g å n g s - p u n k t v a r i e r a r i h ö g g r a d , b e r o e n d e på d e n teoretiska r a m e n och d e (explicita o c h impli- cita) v ä r d e r i n g a r m a n h a r o m d e samhälleli- ga o r s a k e r n a till och k o n s e k v e n s e r n a av k ö n s r o l l e r n a . K ö n s r o l l s b e g r e p p e t kan n o g i n b j u d a b å d e till k o n s e r v e r a n d e t ä n k a n d e och formalistiska f r a m s t ä l l n i n g a r , m e n i skandinavisk u t f o r m n i n g gav d e t klara u p p - l y s n i n g a r o m t ex k v i n n o r n a som icke-delta- g a r e i stora d e l a r av samhällslivet, o m soci- a l i s e r i n g / i n t e r n a l i s e r i n g som ett h i n d e r f ö r 'fri utveckling', n a t u r l i g , och a u t e n t i s k själv- u p p l e v e l s e osv.3

K ö n s r o l l s b e g r e p p e t var f ö r d e t f ö r s t a ett tecken på att k v i n n o r n a s situation f ö r u t s å g s vara f ö r s t och f r ä m s t socialt och inte biologiskt b e s t ä m d , s o m o r d e t k v i n n l i g h e t lätt g e r intryck av. R o l l b e g r e p p e t k o m till en viss g r a d att t r ä n g a ut u p p f a t t n i n g e n o m kvinnliga och m a n l i g a p e r s o n l i g h e t s d r a g , det gav u t r y m m e f ö r t a n k e n o m att roller kan läras in och läras ut. B e g r e p p e t gav - f ö r det a n d r a - g o d a n l e d n i n g att h ä v d a att f ö r ä n d - r i n g a r i k v i n n o r o l l e n n ö d v ä n d i g t v i s m å s t e i n n e b ä r a f ö r ä n d r i n g a r i m a n s r o l l e n o c h att ' k v i n n o s a k ' inte b a r a a n g å r k v i n n o r n a . F ö r d e t t r e d j e visade b e g r e p p e t på i n t e n t i o n e r o m e n e m p i r i s k t g r u n d a d k v i n n o f o r s k n i n g , och f ö r d e t f j ä r d e s i g n a l e r a d e d e t m ö j l i g h e - ten att e t a b l e r a ett eget sociologiskt och soci- alpsykologiskt f o r s k n i n g s o m r å d e . 'Könsroll- sfasen' blev således d e n fas då m a n visade d e k u l t u r e l l a v a r i a t i o n e r n a i k v i n n o r s och m ä n s

(4)

ställning, u t f o r s k a d e f a d e r n s betydelse f ö r b a r n s u t v e c k l i n g och d r o g f r a m d e n kvinnliga sexualiteten i ljuset.

Lika litet som a n v ä n d n i n g e n av rollbe- g r e p p e t i sig själv u t g ö r n å g o n 'teori', lika litet ä r 'könsroll' n ö d v ä n d i g t v i s h ö r n s t e n e n i en b e s t ä m d teori o m k v i n n o r s och m ä n s livssituation. I sociologin a n v ä n d s r o l l b e g r e p p e t o f t a i e 11 struktu rfu rikt in nalis tiskt s a m m a n h a n g - n å g o t som å t e r i g e n k a n vara k o n s e r v e r a n - d e såväl som samhällskritiskt. D e t s a m m a gäller n ä r r o l l t e r m i n o l o g i n a n v ä n d s till att beskriva interaktion i m i k r o s a m m a n h a n g . ' K ö n s r o l l s e p o k e n ' i k v i n n o f o r s k n i n g e n p r ä g l a s också av olika slags t e o r i e r o m köns- r o l l e r n a , d e r a s o r s a k e r , utveckling, f ö r ä n d - r i n g a r och f u n k t i o n e r . E n av d e olyckligaste teoretiska synsätt u n d e r d e n n a p e r i o d var d e n som u t p e k a d e socialisering av p o j k a r och flickor som 'orsak' till samhällets köns- r o l l s m ö n s t e r . Alldeles b o r t s e t t f r å n det teoretiskt o t i l l f r e d s s t ä l l a n d e i att se socialisering s o m o r s a k till samhälleliga tillstånd gav d e p o p u l ä r a v a r i a n t e r n a av t e o r i n u p p h o v till åtskilliga s k u l d k ä n s l o r hos f ö r ä l d r a r n a s o m i och f ö r sig ö n s k a d e u p p f o s t r a sina b a r n till 'jämställdhet'. En a n n a n a n v ä n d n i n g av k ö n s r o l l s b e g r e p p e t h i t t a r vi n ä r r o l l e r n a eller k ö n s n o r m e r n a ses som ett slags nyckel till d e n samhälleliga f ö r d e l n i n g e n av r ä t t i g h e - ter, plikter, m a k t och r e s u r s e r ö v e r h u v u d t a - get.

I d e n a m e r i k a n s k a k ö n s r o l l s f o r s k n i n g e n h ä r s k a d e M a r g a r e t M e a d och Talcott P a r - sons m e d var och e n sin på sitt sätt g a n s k a k o n s e r v a t i v a attityd till könsrollsteori. D e n p a r s o n s k a v a r i a n t e n av s t r u k t u r f u n k t i o n a - listisk teori o m k v i n n o r o l l e n h ä n v i s a r klart, särskilt i p o p u l ä r a f r a m s t ä l l n i n g a r , k v i n n o r - n a till att s t a n n a i sin t r a d i t i o n e l l a roll o c h gå in f ö r att utveckla t r a d i t i o n e l l t kvinnliga e g e n s k a p e r f ö r att f a m i l j e n och samhället som h e l h e t ska b e v a r a en h a r m o n i s k jäm- vikt.4

En stor del av s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a k ö n s r o l l s s t u d i e r n a i U S A på 1 9 4 0 - 5 0 - t a l e n och p å 1960-talet, k a n m e d r ä t t a kritiseras f ö r en olycklig a n v ä n d n i n g av r o l l n o r m s b e - g r e p p e t och f ö r vtliga s t r u k t u r f u n k t i o n a l i s - tiska p e r s p e k t i v på k ö n s r o l l e r n a . Dessa stu- d i e r och analyser p r ä g l a s o f t a av att m a n

sätter likhetstecken m e l l a n komplementaritet (i m a n s - och k v i n n o r o l l e n ) och h a r m o n i , eller i o m j ä m s t ä l l d h e t .5 F ö r det a n d r a ligger d e t o f t a implicit i analysen en f ö r u t s ä t t n i n g o m att n o r m e r , roller och v ä r d e s y s t e m u t g ö r samhällets b ä r a n d e s t r u k t u r , ' o r s a k e r n a ' till k ö n s r o l l e r n a söktes h ä d a n e f t e r o f t a i a n d r a t y p e r av ö v e r o r d n a d e n o r m e r och v ä r d e n s n a r a r e ä n i materiella eller e k o n o m i s k a o m - s t ä n d i g h e t e r ; m a n l a d e t ex o f t a vikt vid sociala och psykologiska s n a r a r e ä n m a t e r i e l l a s a n k t i o n e r som stöd f ö r k ö n s r o l l e r n a eller f ö r k l a r a d e k ö n s r o l l e r n a e n d a s t m e d h j ä l p av s å d a n a s a n k t i o n s m ö j l i g h e t e r . F ö r det t r e d j e blev d e t svårt att s k a p a e n teori o m f ö r ä n d - r i n g a r i k ö n s r o l l e r n a n ä r f ö r u t s ä t t n i n g e n o m tidig socialisering och i n t e r n a l i s e r i n g av r o l l e r n a sattes i f ö r g r u n d e n .

D e n a m e r i k a n s k a k ö n s r o l l s f o r s k n i n g e n var alltså väl tillrättalagd f ö r d e n kritik m o t s t r u k t u r f u n k t i o n a l i s m och n o r m t e o r i s o m f r a m f ö r d e s i U S A på 1960-talet av konflikt- t e o r e t i k e r och a n h ä n g a r e av utbytes- och ak- t ö r t e o r i . F ö r k ö n s r o l l s f o r s k n i n g e n s v i d k o m - m a n d e fick kritiken i U S A sin f ö r s t a e x p o - n e n t i Bettv F r i e d a n s bok o m The Feminine Mystique, som r i k t a r en s k a r p anklagelse m o t

' t h e f u n c t i o n a l f r e e z e ' av m y t e r n a o m d e t r a d i t i o n e l l a k ö n s r o l l e r n a , som d e t bästa r o l l m ö n s t r e t f ö r m ä n och k v i n n o r . Det k a n e m e l l e r t i d n o t e r a s att F r i e d a n s kritik (delvis felaktigt) r i k t a d e sig mot s t r u k t u r f u n k t i o n a - lismen, inte m o t r o l l b e g r e p p e t .

S k a n d i n a v i s k k ö n s r o l l s f o r s k n i n g h a d e e m e l l e r t i d i fas 2 utvecklat sig längs n å g r a a n d r a och - o m än försiktiga - så ä n d å m e r samhällskritiska linjer ä n d e n a m e r i k a n s k a . Erik G r ö n s e t h s a n a l y s e r av f ö r s ö r j a r r o l l e n s olyckliga k o n s e k v e n s e r , H a r r i e t H o l t e r s ut- f o r m n i n g av b e g r e p p e t kvasi-jämlikhet och Rita Liljeströms p å v i s a d e av k ö n s r o l l e r n a s i n b y g g d a sociala o c h psykologiska diskrimi- n e r i n g av k v i n n o r ä r e x e m p e l på d e t t a . N ä r en viss kritisk h å l l n i n g lät sig g e n o m f ö r a i f o r s k n i n g e n i e n tid m e d b e t y d a n d e skepsis g e n t e m o t k ö n s r o l l s f o r s k n i n g - s o m icke-ve- t e n s k a p l i g och e g e n t l i g e n misstänkt 'kvinno- sak' - h a r d e t t a flera o r s a k e r .

I m o t s a t s till a m e r i k a n s k a k ö n s r o l l s f o r s k a - re b y g g d e s k a n d i n a v i s k a f o r s k a r e inte u t a n v i d a r e på e n f ö r u t s ä t t n i n g o m d e t r å d a n d e

(5)

s a m h ä l l s s y s t e m e t som h a r m o n i s k t eller lyck- ligt, u t a n gav u t r y m m e dels f ö r f ö r u t s ä t t - n i n g a r o m dåliga s a m h ä l l s f ö r h å l l a n d e n , dels f ö r f ö r s ö k till m e r ' v ä r d e f r i ' f r a m s t ä l l n i n g av sociala o r d n i n g a r . I linje m e d d e t t a blev k ö n s r o l l e r n a s b i d r a g till u p p r ä t t h å l l a n d e t av dåliga s a m h ä l l s f ö r h å l l a n d e n m e r v ä g l e d a n - d e och innehållsligt b e s t ä m m a n d e f ö r analysen.

S t r u k t u r f u n k t i o n a l i s t i s k a p e r s p e k t i v an- v ä n d e s till att visa k ö n s r o l l s m ö n s t r e t s skadli- ga k o n s e k v e n s e r och f u n k t i o n e r . Ett e x e m - pel ä r ett p å s t å e n d e o m att k v i n n o r o l l e n s t r a d i t i o n e l l a u t f o r m n i n g i ett k o n k u r r e n s - s a m h ä l l e h a r d e n halvt d o l d a f u n k t i o n e n att s k y d d a m ä n f r å n ytterligare k o n k u r r e n s o m d e b r a j o b b e n . " Ett a n n a t e x e m p e l på en funktionalistisk t a n k e g å n g skulle vara:

K v i n n o r s b r i s t a n d e d e l t a g a n d e i c e n t r a l a m a k t o r g a n h a r d e n d u b b l a f u n k t i o n e n att u p p r ä t t h å l l a m y t e n o m k v i n n o r s u n d e r l ä g - s e n h e t och att f ö r h i n d r a att k v i n n o r k o m m e r i p o s i t i o n e r d ä r d e kan u p p h ä v a f ö r t r y c k e t . J a g m e n a r att s t r u k t u r f u n k t i o n a l i s m e n h a r gett den f u n d a m e n t a l a insikten att kvinno- f ö r t r y c k e t s o r s a k e r bl a ligger i dess konse- kvenser. O m m a n u n d e r s ö k e r p r o b l e m e t m e d f ö r t r y c k e t s u p p r ä t t h å l l a n d e och inte dess avlägsna och s v å r f ö r k l a r l i g a o r s a k e r , blir b e g r e p p e n intressen och f u n k t i o n e r - som b ö r s a m m a n b i n d a s mycket n o g a —nytti- ga b e g r e p p . Att d e t ä r e m i p i r i s k t svårt att u n d e r s ö k a s t r u k t u r f u n k t i o n a l i s t i s k a h y p o t e - ser ä r ett p r o b l e m s o m jag m å s t e l ä m n a d ä r - h ä n h ä r .

K ö n s r o l l s f o r s k n i n g e n i S k a n d i n a v i e n bi- d r o g i n o m sociologin till att f ö r a ut k v i n n o - f o r s k n i n g e n u r e n n o g så snäv familjesocio- logisk r a m och m ö j l i g g j o r d e t ex också e n ny syn på socialiseringens betydelse och på lit- t e r a t u r e n s o c h m a s s m e d i a s f ö r m e d l i n g av k v i n n o m y t e r . F o r s k n i n g e n b ö r j a d e också att ställa f r å g a n o m ' m e k a n i s k ' j ä m s t ä l l d h e t som m å l s ä t t n i n g f ö r k v i n n o r n a . Ett i n f o r m e l l t n o r d i s k t s a m a r b e t e m e l l a n k ö n s r o l l s f o r s k a - re var av stor betydelse b å d e t e o r e t i s k t - m e - todiskt och n ä r d e t gällde att v i d m a k t h å l l a intresset f ö r ett t e m a s o m a n n a r s b e m ö t t e s m e d åtskillig likgiltighet b l a n d samhälls- f o r s k a r e .

M a n b e h ö v e r e m e l l e r t i d inte vara v a r e sig

n y f e m i n i s t eller m a r x i s t f ö r att se att också d e n s k a n d i n a v i s k a k ö n s r o l l s f o r s k n i n g e n ha- d e sina s v a g h e t e r och b e g r ä n s n i n g a r . D e n k u n d e m e d f ö r d e l ha h ä m t a t liera teoretiska p r e m i s s e r f r å n k o n f l i k t t e o r i och utbyteste- ori, och inte m i n s t h a visat m e r m e t o d i s k fantasi. K r i t i k e n b ö r d o c k u t v i d g a s till att gälla t ex d e n s k e n b a r a v ä r d e n e u t r a l i t e t e n , d e t försiktiga o r d v a l e t n ä r s a m h ä l l s k r i t i k e n f r a m f ö r s , d i s t a n s e r i n g e n f r å n d e n kvinnopolitiska v a r d a g e n , och u p p f a t t n i n g a r o m j ä m s t ä l l d h e t s o m k v i n n o r s likhet m e d m ä n , eller bilden av k v i n n o r s o m ett slags avvikare i f ö r h å l l a n d e till d e n e g e n t l i g a m ä n n i s k a n - m a n n e n , n å g o t s o m u n d e r f ö r s t å t t p r ä g l a d e en stor del av f o r s k n i n g e n . Att avvisa be- g r e p p e t ' f ö r t r y c k ' såsom o v e t e n s k a p l i g t be- t y d d e att m a n f ö r m i n s k a d e p e r s p e k t i v e t .

Ä n d å k a n m a n säga att d e n försiktiga tesen ' K v i n n o r ä r också m ä n n i s k o r ' utveckla- d e s i d e n r a d i k a l a d e l e n av k v i n n o f o r s k n i n g - e n , m e n att tesen i d e n n a fas t y d l i g a r e än i fas 1 h ä n f ö r d e sig till en m a n s b i l d av m ä n n i - skan. M a n f ö r s t o d k v i n n a n m e d m a n s f o r s - k n i n g e n s b e g r e p p , t e o r i e r och m e t o d e r .

Detta var inte b a r a ett uttryck f ö r samhäll- s v e t e n s k a p e n s k u n s k a p s t e o r e t i s k a och politiska position, eller - s o m också h a r h ä v d a t s - f ö r 'kapitalets b e h o v av kvinnlig arbets-

k r a f t ' u t a n d e s s u t o m f ö r en f ö r h å l l a n d e v i s svag k v i n n o r ö r e l s e . B å d e d e o r g a n i s e r a d e och o o r g a n i s e r a d e k v i n n o r n a a n v ä n d e n o g i S k a n d i n a v i e n ' d e n r a d i k a l a k ö n s r o l l s f o r s k - n i n g e n ' m e r ä n m å n g a i d a g ä r klara ö v e r , m e n f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k v i n n o f o r s k n i n g - en och k v i n n o r ö r e l s e var ä n d å g a n s k a litet f ö r p l i k t a n d e .

3. En kritisk — feministisk — marxistisk - fas - "Kvinnor är bra.

Kvinnoerfarenheter är viktiga — och de är våra'

M e d s t u d e n t - och k v i n n o u p p r o r e n i slutet av 60-talet b ö r j a r en fas s o m delvis l ä m n a r p l a t t f o r m e n ' K v i n n o r ä r också m ä n n i s k o r ' f ö r att f ö r k l a r a att ' K v i n n o r ä r bra (Black is b e a u t i f u l ) , k v i n n o e r f a r e n h e t e r är viktiga o c h d e ä r våra'. I n t e heller d e t t a ä r e n helt ny p r o b l e m s t ä l l n i n g i k v i n n o f o r s k n i n g e n , m e n d e n h a r u n d e r l o p p e t av d e t senaste d e c e n -

(6)

niet lått en hittills o k ä n d s j ä l v m e d v e t e n och militant f o r m , och d e t gäller b å d e k v i n n o - f o r s k n i n g och k v i n n o p o l i t i k .

En s t r ö m av ny och delvis b a n b r y t a n d e litteratur h a r f ö r t analysen av k v i n n o f ö r - trycket vidare. Kravet på ett n ä r a s a m b a n d mellan teori och p r a k t i k , på f o r s k n i n g som klart sätts in i k a m p e n m o t f ö r t r y c k av kvin- n o r h a r f r a m f ö r t s m e d k r a f t . D e n nya kvin- n o f o r s k n i n g e n h a r alltså b å d e samhällskri- tiska och ä m n e s k r i t i s k a a n s p r å k . D e n h a r också m å n g a g å n g e r en t v ä r v e t e n s k a p l i g p r ä g e l , g r ä n s e r n a m e l l a n sociologi, psykologi, e t n o g r a f i , s t a t s v e t e n s k a p , filosofi, juridik och historia u p p h ä v s o f t a .

D e t kan f i n n a s flera o r s a k e r till d e t senare. E f t e r s o m d e t r a d i t i o n e l l a u n i v e r s i t e t s ä m - n e n a alla h a r g j o r t sig skyldiga till f ö r s u m - m e l s e r n ä r d e t gäller k v i n n o r n a s ställning, är k v i n n o f o r s k a r n a o f t a s t kritiskt inställda till sitt e g e t ä m n e s o m r å d e , n å g o t s o m stimu- l e r a r till att söka k u n s k a p också f r å n a n d r a ä m n e n . F ö r d e t a n d r a k a n d e t t ä n k a s att d e e t a b l e r a d e ä m n e s g r ä n s e r n a a v s p e g l a r m a n s - s a m h ä l l e t och m a n l i g a t ä n k e s ä t t som kvin- n o f o r s k n i n g b ö r b r y t a m e d . F ö r d e t t r e d j e b e t y d e r kravet på f o r s k n i n g e n s a n v ä n d b a r - het i k v i n n o r n a s k a m p f ö r j ä m s t ä l l d h e t och f r i g ö r e l s e att ä m n e s g r ä n s e r n a faller bort.

Praktiskt-politiska p r o b l e m låter sig o f t a inte klassificera enligt d e a k a d e m i s k a ä m n e s o m - r å d e n a . Slutligen kan d e t t ä n k a s att k v i n n o - f o r s k n i n g e n , på g o d a g r u n d e r , ä r teoretiskt o u t v e c k l a d , och d ä r m e d inte så lätt f å r fäste i d e n teoretiska k ä r n a n i ett ä m n e . Det sista b ö r d e n inte heller få, lika litet som m a n s - f o r s k n i n g e n b e g r ä n s a s till en teoretisk för- a n k r i n g .

D e n samhällskritiska och vetenskapskritis- ka linjen i n y a r e k v i n n o f o r s k n i n g m ä r k s bå- d e hos marxistiskt och feministiskt o r i e n t e - r a d e f o r s k a r e . I n t e m i n s t h a r f ö r s ö k e n till en marxistiskt g r u n d a d teori o m k v i n n o r n a s ställning bidragit till b r e d d i f o r s k n i n g s m i l - j ö n b å d e i N o r g e o c h S k a n d i n a v i e n f ö r öv- rigt. O c h å t e r h a r ett n o r d i s k t s a m a r b e t e o m u t f o r m n i n g av c e n t r a l a p r o b l e m s t ä l l n i n g a r gett resultat. En g r u p p bildad 1972 u n d e r N o r d i s k a s o m m a r u n i v e r s i t e t e t h a d e till u p p g i f t att a r b e t a m e d f r å g a n o m k v i n n o r - nas f r i g ö r e l s e på marxistisk g r u n d v a l och

lade f r a m r a p p o r t e n Kvindeundertrykkelsens specifikke karakter under kapitalismen. Detta ar-

b e t e blev s e n a r e till b o k e n Kvindesituation og kvindebevcegelse under kapitalismen, d ä r särskilt d a n s k a , m e n också svenska och n o r s k a bi- d r a g s g i v a r e ä r r e p r e s e n t e r a d e .7

De s e n a r e å r e n s n o r s k a b i d r a g till k v i n n o - f o r s k n i n g e n visar d o c k e n f ö r n y e l s e i f ö r h å l - l a n d e till d e v e t e n s k a p l i g a t r a d i t i o n e r som b a r a delvis, eller inte alls ä r marxistiskt in- s p i r e r a d e . O c h g e m e n s a m f ö r 'de nya kvin- n o f o r s k a r n a ' ä r bl a en kritisk h å l l n i n g till f ö r e s t ä l l n i n g e n o m v ä r d e n e u t r a l i t e t i f o r s k - n i n g e n , till positivism och till d e n e t a b l e r a - d e s a m h ä l l s f o r s k n i n g e n i a l l m ä n h e t . Det rå- d e r e n i g h e t o m f o r s k n i n g e n s t e n d e n s att dölja och legitimera k v i n n o f ö r t r y c k e t och delvis o m n ö d v ä n d i g h e t e n av o m p r ö v n i n g av d e n k u n s k a p s t e o r e t i s k a g r u n d v a l e n f ö r s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g k v i n n o f o r s k n i n g . Ö n - skan o m n ä r a a n k n y t n i n g m e l l a n k v i n n o - f o r s k n i n g och k v i n n o r ö r e l s e ä r också ut- b r e d d , även o m det a n t a g l i g e n finns vari- a t i o n e r b e t r ä f f a n d e h u r stark f ö r b i n d e l s e m a n vill sikta på. Det ä r likväl helt klart att i fas 3 h a r k v i n n o r ö r e l s e n varit e n inspira- tionskälla f ö r k v i n n o f o r s k n i n g e n , m e r än t v ä r t o m . Detta b e t y d e r s a m t i d i g t att motsätt- n i n g a r n a i n o m d e n nya k v i n n o r ö r e l s e n g ö r sig g ä l l a n d e som teoretiska och f o r s k n i n g s - politiska m o t s ä t t n i n g a r i k v i n n o f o r s k n i n g - en, n å g o t jag k o m m e r n ä r m a r e in på i d e f ö l j a n d e avsnitten.

Vilka kvinnopolitiska m å l o c h m e d e l och vilka k u n s k a p s t e o r e t i s k a f ö r u t s ä t t n i n g a r s o m b ö r p r ä g l a k v i n n o f o r s k n i n g e n r å d e r d e t således inte e n i g h e t o m . M o t s ä t t n i n g a r g ö r sig g ä l l a n d e , inte b a r a m e l l a n en m a r x i s - tisk och en feministisk u t g å n g s p u n k t , u t a n också mellan dessa r i k t n i n g a r och m e r a tra- ditionella t a n k e b a n o r , och m e l l a n s y n e n på k v i n n o r s f r i g ö r e l s e som p r i m ä r t samhälleligt och kulturellt g e n t e m o t individuellt, psykologiskt och moraliskt b e t i n g a d .8

K v i n n o f o r s k n i n g e n s fas 3 h a r hittills präglats g a n s k a starkt av ä m n e s k r i t i s k a bi- d r a g , m e n också av f ö r s ö k att s k a p a nya teoretiska synsätt. K v i n n o f ö r t r y c k och kvin- n o r s v a n m a k t , o s y n l i g g ö r a n d e , m y t e r o m k v i n n o r , en åtskillnad m e l l a n e n p r i v a t och e n o f f e n t l i g s a m h ä l l s s f ä r , m e l l a n p r o d u k -

(7)

tion och r e p r o d u k t i o n och analys av vård- f u n k t i o n e r är n å g r a av de m e r centrala be- grep]) och t e m a n som h a r utvecklats. Nya empiriska studier av kvinnor i utbildning, politik, arbetsliv och familje- och v å r d a r b e t e b ö r j a r k o m m a . Ett ö k a n d e intresse - hos kvinnor och m ä n - f ö r m ä n s p r o b l e m i ett m a n s d o m i n e r a t samhälle ä r också delvis en p r o d u k t av k v i n n o f o r s k n i n g e n . Metodiskt är m a n u p p t a g e n av ' m j u k d a t a ' och kasui- stik, m e n n å g r a egentliga metodiska nyvin- n i n g a r h a r inte f r a m k o m m i t . F r å g o r n a o m h u r u v i d a det behövs en särskild kvinnoteori och e g n a m e t o d e r för insamling och systematisering av kvinnors e r f a r e n h e t kan inte sägas ha tagits u p p i hela sin vidd av d e n nya k v i n n o f o r s k n i n g e n , något som naturligtvis inte är att vänta, ett d e c e n n i u m är en kort tid i n o m vetenskap och forskning.

Norsk samhällsvetenskaplig kvinnoforskning h a r idag ä m n e s m ä s s i g b r e d d , kan rek- rytera vitala u n g a f o r s k a r e och tilldrar sig ibland intresse f r å n o f f e n t l i g h e t e n . N o r g e s almenvitenskapelige f o r s k n i n g s r å d h a r sig- nalerat ökat stöd åt k v i n n o f o r s k n i n g e n , sär- skilt viktigt f ö r d e n samhällsvetenskapliga delen är etableringen av ett sekreteriat för k v i n n o f o r s k n i n g och beviljandet av m e d e l till seminarier, k o n f e r e n s e r , och h a n d l e d - ning. Universiteten h a r i viss m å n ö p p n a t sig för k v i n n o p r o b l e m a t i k som eget ä m n e s o m - råde, i Oslo t ex inom sociologi och j u r i d i k . U t r e d n i n g a r o m k v i n n o f o r s k n i n g h a r f r a m - lagts f r å n N A V F , Institutet för s a m f u n n s - f o r s k n i n g och f r å n g r u p p e r av kvinnoforsk- are.

Man kan säga att k v i n n o f o r s k n i n g e n är på väg att bli en del b å d e av det akademiska etablissemanget och av d e n förhållandevis nya alliansen mellan offentlig administra- tion och f o r s k n i n g . Vi måste alltså vänta oss att k v i n n o f o r s k n i n g e n blir i n d r a g e n som politiskt legitimerande för makteliten, och vi måste se intresset för d e n n a f o r s k n i n g i ljuset av b e s t ä m d a nya k r i s t e n d e n s e r inom samhällets r e p r o d u k t i v a sfär.

Å a n d r a sidan k o m m e r k v i n n o f o r s k n i n g - en i f r a m t i d e n att möta massivt m o t s t å n d bl a f r å n en m a n s d o m i n e r a d universitets- och forskningsmiljö, om ä n oftast i beslöjade f o r m e r .9 Universiteten och forskningsinsti-

t u t i o n e r n a är inte o r g a n i s e r a d e på ett sätt som passar f ö r k v i n n o r och som möjliggör solidaritet och ömsesidig hjälp mellan kvin- n o r i systemet. Till en viss grad är det emellertid just m a n s d o m i n a n s och m o t s t å n d som motiverar en särskild k v i n n o f o r s k n i n g , nå- got som på längre sikt kan bli ett p r o b l e m .

J u s t i d e n n a k v i n n o f o r s k n i n g e n s t r e d j e och till synes mest radikala fas o m f a m n a s d e n — om än något kyligt - av systembeva- r a n d e k r a f t e r . 1 en sådan situation är det nyttigt att f ö r det första f r å g a vad kvinno- f o r s k n i n g b ö r h a n d l a o m , d ä r e f t e r att se d e n n a f o r s k n i n g i ljuset av d e n a l l m ä n n a norska forskningspolitiken. Jag ska h ä r först lägga f r a m en möjlighet till systematisering eller o r d n a d f r a m s t ä l l n i n g av problemställ- ningar i k v i n n o f o r s k n i n g ; d e n är en möjlig- het bland flera och kan inte vara a n n a t än en i n l e d n i n g till diskussion. I nästa och sista avsnittet b e h a n d l a s n å g r a m o m e n t i förhål- landet mellan k v i n n o f o r s k n i n g e n och d e n a l l m ä n n a forskningspolitiken.

III. Om dilemman, konfrontationer, motsättningar - och kvinnoforskning

Min u t g å n g s p u n k t är en idé o m att praktiskt-politiska såväl som ämnesteoretiska m o t s ä t t n i n g a r visar på f r u k t b a r a problems- tällningar f ö r k v i n n o f o r s k n i n g e n . U t a n nå- gon egentlig vetenskapsteoretisk g r u n d vill jag u n d e r s ö k a - m e d hjälp av e x e m p e l på f ö r e l i g g a n d e studier och p å p e k a n d e av nya möjligheter - vart en sådan tanke leder.

Med f r u k t b a r a problemställningar m e n a r j a g bl a - n o g så pragmatiskt - problemställ-

n i n g a r som s a m m a n f a t t a r mycken och ny i n f o r m a t i o n .

Jag skiljer alltså mellan praktiskt-politiska och ämnesteoretiska m o t s ä t t n i n g a r , även o m dessa vid vissa tillfällen s a m m a n f a l l e r , och även o m m å n g a k o m m e r att tycka att jag just g e n o m att d r a d e n n a g r ä n s missar en h u v u d p o ä n g : kvinnoteori och kvinnoforsk- n i n g kan inte mätas med n å g o n a n n a n mått- stock än a n v ä n d b a r h e t i kvinnopolitisk verk- samhet. N ä r jag ä n d å g e n o m f ö r åtskillnaden är det dels av analytiska orsaker, dels d ä r f ö r att j a g också ö n s k a r säga något o m kvinno- f o r s k n i n g e n s bidrag till samhällsvetenska-

(8)

p e r n a g e n e r e l l t .

De praktiskt-politiska k o n f l i k t e r n a m e n a r jag a n g e r viktiga problemområden och teman f ö r k v i n n o f o r s k n i n g e n , m e d a n d e teoretiska d i l e m m a n a kan ge m ö j l i g h e t e r till teoretiskt överskridande problemställningar.

1. Praktiskt-politiska motsättningar:

problemområden och teman

S o m r e d a n n ä m n t s b e f i n n e r sig k v i n n o r ö - relse och k v i n n o f o r s k n i n g i d a g i m y c k e t n ä r a dialog. K v i n n o r ö r e l s e n h a r hittills m e d sin o f f e n s i v a k a r a k t ä r varit b ä r a r e av d e m e r a v a n c e r a d e p r o b l e m s t ä l l n i n g a r n a , och m å n g a k v i n n o f o r s k a r e ser k v i n n o r ö r e l s e n som d e n viktigaste ' k o n s u m e n t e n ' av forsk- n i n g , och s o m d e n största u t m a n i n g e n . F o r s k n i n g e n s eller f o r s k a r n a s b i d r a g till k l a r g ö r a n d e av och f r a m g å n g f ö r k v i n n o p o - litiken r å d e r tydligen d e l a d e m e n i n g a r o m , n å g o t likgiltigt f ö r h å l l a n d e ä r d e t i alla fall inte tal o m .

F ö l j a n d e f o r m u l e r i n g a r f ö r d i l e m m a n in- o m k v i n n o r ö r e l s e n a n g e r p r o b l e m som f ö r det mesta klart h a r f o r m u l e r a t s av k v i n n o r ö - relsen eller d e l a r av d e n , och d e t r å d e r delvis en stark o e n i g h e t o m v a d p r o b l e m e t e g e n t l i g e n b e s t å r i eller h u r d e t ska lösas:

1. K v i n n o r ö r e l s e n s m e d e l k l a s s k a r a k t ä r . 2. F r å g a n o m f a m i l j e n s o m e n i n n e b o e n d e '

konservativ institution s o m h i n d r a r kvin- n o r s f r i g ö r e l s e .

3. F ö r h å l l a n d e t m e l l a n j ä m s t ä l l d h e t och fri- görelse.

4. ' M a n n e n ' eller 'systemet' s o m f ö r t r y c k a n - d e .

5. O r g a n i s a t i o n s f o r m e r i k v i n n o r ö r e l s e n . 6. F e m i n i s m k o n t r a m a r x i s m som teoretisk-

ideologisk g r u n d .

7. K v i n n o s o l i d a r i t e t e n s u t f o r m n i n g och vill- kor.

K v i n n o f o r s k n i n g e n s b i d r a g till att klargö- ra dessa p r o b l e m h a r varit m e r b e g r ä n s a d e än p r o b l e m e n s vikt f ö r a n l e d e r , och m e r be- g r ä n s a d e ä n vad k v i n n o f o r s k n i n g e n s uttala- d e i n t e n t i o n e r o c h p o t e n t i a l skulle f ö r a n l e - d a .

P o ä n g e n ä r h ä r inte att d i s k u t e r a själva e x e m p l e n substantiellt, eller att r ä k n a u p p

alla d e f o r s k n i n g s f r å g o r d e ställer u t a n att a n t y d a s a m h ä l l s v e t e n s k a p e n s roll och möj- ligheter i d e n aktuella analysen av ett p a r av e x e m p l e n .

P r o b l e m e t m e d kvinnorörelsens klasskarak- tär väcker b l a n d a n n a t två f r å g o r :

a) V a r f ö r ä r k v i n n o p r o t e s t e n i stort sett b e g r ä n s a d till medelklass- eller mellanskikts- k v i n n o r ?

b) V a d är, eller b ö r vara f ö r h å l l a n d e t mellan k v i n n o k a m p och klasskamp? F o r m u l e - r i n g e n av d e n första f r å g a n visar m e d en g å n g på en u n d e r l å t e n h e t s s y n d f r å n d e n t r a d i t i o n e l l a f o r s k n i n g e n s sida: d a t a o m k v i n n o r , k ö n s i d e n t i t e t och k ö n s r o l l e r h ä m - t a d e s tidigare i stort sett f r å n k v i n n o r och m ä n u r m e d e l k l a s s e n ; d a t a f r å n a r b e t a r k l a s - sen är betydligt s p a r s a m m a r e , speciellt i n o m psykologin. I n t e heller s t u d i e r m e d e n m a r - xistisk u t g å n g s p u n k t ä r särskilt tillfredsstäl- l a n d e n ä r d e t gäller systematisk k u n s k a p o m a r b e t a r k l a s s e n s k v i n n o r . F r å g a n o m teo- r i e r n a f ö r f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k v i n n o k a m p och k l a s s k a m p h a r e m e l l e r t i d u t m a n a t m e r marxistiskt o r i e n t e r a d e k v i n n o f o r s k a r e i S k a n d i n a v i e n , och d e r a s b i d r a g h a r varit n y s k a p a n d e bl a n ä r d e t gäller att b e s t ä m m a k v i n n o r n a s ställning i f ö r h å l l a n d e till p r o - d u k t i o n och r e p r o d u k t i o n och k v i n n o a r b e - tets m ö n s t e r i olika historiska faser. Att ar- betet m e d en p r o b l e m f o r m u l e r i n g b a r a be- f i n n e r sig i b ö r j a n och inte ä n n u h a r givit n å g r a påtagliga kvinnopolitiska utslag, bety- d e r inte att s t u d i e r n a inte k o m m e r att v a r a politiskt a n v ä n d b a r a på l ä n g r e sikt.

Det b ö r i alla fall n ä m n a s att f ö r s ö k e n att teoretiskt visa ett n ö d v ä n d i g t s a m b a n d mellan k v i n n o k a m p och k l a s s k a m p t ex h a r p r o - d u c e r a t f r u k t b a r a t e o r i e r o m 'mellanskik- tens' f r a m v ä x t och ställning.

S a m b a n d m e d d i s k u s s i o n e r n a o m kvinno- k a m p e n s k l a s s k a r a k t ä r inställer sig förstås f r å g a n o m h u r u v i d a alla k v i n n o r h a r n å g o t g e m e n s a m t , eller o m d e t s o m skiljer d e m åt socialt och e k o n o m i s k t ä r så b e t y d e l s e f u l l t att t a n k e n på en s a m l a d k v i n n o r ö r e l s e b ö r avvisas. Också d e t t a ä r delvis en e m p i r i s k f r å g a som k v i n n o f o r s k n i n g e n m e d f ö r d e l skulle k u n n a b i d r a till att besvara. En forsk- ningsinsats i d e t t a s a m m a n h a n g skulle också k u n n a leda till m e r k u n s k a p o m be-

(9)

t i n g e l s e r n a f ö r k v i n n o r s solidaritet m e d var- a n d r a .

Teckning Helga Henschen.

F r å g a n o m familjen som förtryckande institu- tion h a r e n f r a m t r ä d a n d e plats b l a n d kvin- n o r ö r e l s e n s ideologier. Det h a r varit k o n t r o - versiell i n o m såväl borgerligt-liberala som socialistiska d e l a r av r ö r e l s e n . D e n klart konservativa och delvis kvasivetenskapliga p r ä g e l som traditionell familjesociologi och psykologi h a r h a f t , h a r k r a f t i g t a n g r i p i t s , n å g o t s o m å t e r i g e n h a r lett till o m v ä r d e r i n g - ar i n o m f o r s k n i n g e n . Ä l d r e verk som h a r varit u n d a n g ö m d a h a r tagits u p p igen, och nya f r å g o r h a r ställts. O e n i g h e t e n o m famil- jens k a r a k t ä r och f u n k t i o n e r består och k o m m e r f r a m i s å d a n a f r å g o r som vilket slags f a m i l j m a n d i s k u t e r a r , vilka e g e n s k a - p e r som e g e n t l i g e n k o n s t i t u e r a r en familj, vilka alternativ som k a n tänkas.1 0 F a m i l j e n f r a m t r ä d e r enligt d e n n u v a r a n d e f o r s k n i n g - en s o m en klasspecifik institution. Det tycks också s o m o m k v i n n o f ö r t r y c k e t h a r en så- d a n k a r a k t ä r , dvs i sin f o r m v a r i e r a r m e d social klass. N ä r d e t gäller d e n sista p u n k t e n

b o r d e e m p i r i s k a s t u d i e r k u n n a ge lika mycket k u n s k a p s o m f o r t s a t t a teoretiska k o n t r o v e r s e r .

I N o r g e b a r i s y n n e r h e t G r ö n s e t h visat f r u k t b a r h e t e n b å d e i att knyta an till kvinno- r ö r e l s e n s p r a k t i s k a p r o b l e m s t ä l l n i n g a r och i e n teoretisk position som - då h a n u t f o r m a - d e d e n - stod i s k a r p m o t s ä t t n i n g till d e n p a r s o n s k a f u n k t i o n a l i s t i s k a f a m i l j e t e o r i n .

Förhållandet mellan jämställdhet och kvinno- frigörelse ä r e n p r o b l e m s t ä l l n i n g som f ö r e - k o m m i t i d e nya k v i n n o r ö r e l s e r n a alltsedan d e s t a r t a d e . J a g vill h ä r b a r a n ä m n a b o k e n Juss ogjuks s o m e x e m p e l på e n n o r s k forsk- ningsinsats som i n n e b ä r k l a r g ö r a n d e n s o m kan a n v ä n d a s i ett kvinnopolitiskt s a m m a n - hang.1 1 N ö d v ä n d i g h e t e n av s ä r b e h a n d l i n g f ö r att s k a p a likhet ä r h ä r ett av d e m o m e n t s o m tas u p p och s o m blev särskilt betydelse- fullt f ö r b e h a n d l i n g e n av r e g e r i n g e n s f ö r - slag till lag o m j ä m s t ä l l d h e t 1976.

F r å g a n o m 'mannen eller systemet' som för- tryckare av k v i n n o r n a h a r också varit k o n t r o - versiell i n o m k v i n n o r ö r e l s e n , och h ä r be- hövs såväl teoretiska s o m e m p i r i s k a s t u d i e r . F o r s k n i n g som synliggör k o n k r e t a fall av k v i n n o f ö r t r y c k h a r vi e x e m p e l på, m e n inte m å n g a n o g . I n t e heller s y s t e m b e t i n g e l s e r n a f ö r m a n n e n s d o m i n a n s ä r tillräckligt klar- lagda f ö r att k u n n a a n v ä n d a s i kvinnopolitiskt a r b e t e . P r o b l e m e t ä r viktigt b å d e f ö r strategiska och taktiska k v i n n o p o l i t i s k a ö v e r v ä g a n d e n .

Att o e n i g h e t e r n a o m organisations- och ar- betsformer i n o m k v i n n o r ö r e l s e n i d a g ä r ett t e m a som l ä m p a r sig f ö r f o r s k n i n g b e h ö v e r inte m å n g a o r d i d e t t a s a m m a n h a n g .

De nya k v i n n o r ö r e l s e r n a s e r f a r e n h e t av m e d v e t a n d e g ö r a n d e u t g ö r i sig själv intres- sant m a t e r i a l f ö r f o r s k n i n g e n , och d e t s a m - m a gäller d e n 'horisontella' o r g a n i s a t i o n s - f o r m e n och p r i n c i p e n o m l e d a r l ö s h e t . Frå- g a n är, å t m i n s t o n e f ö r d e l a r av k v i n n o r ö r e l - sen, o m f o r s k n i n g e n k a n b i d r a till att klar- g ö r a d e p r o b l e m s o m d e n n a o r g a n i s a t i o n s - f o r m ställer o m m a n ö n s k a r a r b e t a m e r sak- o r i e n t e r a t och u t å t v ä n t .

Själva förhållandet mellan kvinnoforskning och kvinnopolitik h a r f ö g a p r o b l e m a t i s e r a t s i

N o r g e , och h ä r ligger d e t n ä r a till h a n d s f ö r k v i n n o f o r s k a r n a att ta ett iniativ. D e n n a

(10)

u p p g i f t skulle ligga väl tillrätta f ö r d e t ny- u p p r ä t t a d e k v i n n o f o r s k n i n g s s e k r e t a r i a t e t u n d e r N A V F .

2. Ämnes-teoretiska motsättningar inom kvinnoforskningen: teoretiskt överskridande problemställningar Det ä r en självklarhet att v e t e n s k a p l i g t tän- k a n d e utvecklas g e n o m m o t s ä t t n i n g a r , ge- n o m p r ö v n i n g av till synes o f ö r e n l i g a förkla- r i n g s p r i n c i p e r , g e n o m en s t ä n d i g u n d e r s ö k - n i n g av d i v e r g e r a n d e s y n p u n k t e r .

Lika självklart ä r d e t att teoretiska d i l e m - m a n o f t a visar sig v a r a fiktiva eller visa sig dölja d e verkliga p r o b l e m s t ä l l n i n g a r n a . M e n också fiktiva teoretiska d i l e m m a n kan f ö r e n tid f u n g e r a s o m f r u k t b a r a u t g å n g s p u n k t e r . T v å e x e m p e l f r å n k v i n n o f o r s k n i n g e n k a n visa d e t t a :

a) K ö n s r o l l e r (och k v i n n o f ö r t r y c k ) som biologiskt alt. kulturellt b e s t ä m d a ('arv k o n - tra m i l j ö ' - p r o b l e m e t ) .

b) K ö n s r o l l e r (och k v i n n o f ö r t r y c k ) s o m e k o n o m i s k t alt. psykologiskt b e s t ä m d a .

I d a g skulle vi säga att dessa problemställ- n i n g a r så som d e då f r a m s t o d ä r o f r u k t b a r a och e g e n t l i g e n uttryck f ö r olika ideologiska p o s i t i o n e r i k v i n n o f r å g a n . U r en teoretisk s y n p u n k t ä r d e t inte f r å g a o m d e t e n a eller d e t a n d r a f ö r k l a r i n g s s ä t t e t , u t a n o m n ä r och h u r d e två t y p e r n a av o m s t ä n d i g h e t e r ver- k a r och s a m v e r k a r . (Att d e 'gamla' p r o - b l e m s t ä l l n i n g a r n a ä n n u ä r g a n s k a p o p u l ä r a b l a n d folk i a l l m ä n h e t , b ö r e m e l l e r t i d inte g l ö m m a s . )

På väg m o t en l ö s n i n g h a r det ä n d å u t f ö r t s f r u k t b a r t och n y s k a p a n d e teoretiskt a r b e t e : T ex M a r g a r e t M e a d s s o c i a l a n t r o p o l o g i s k a insats b ö r ses m o t b a k g r u n d av d e t vi k a n kalla ' t h e rise a n d fall' av d e n g a m l a arv - miljö - d i k o t o m i n .

I k v i n n o l i t t e r a t u r e n av i d a g t a r sig m o t - s ä t t n i n g e n biologi - k u l t u r uttryck dels i en r a d starkt kritiska s y n p u n k t e r på F r e u d , dels i f ö r s ö k till o m t o l k n i n g av F r e u d och i f ö r s ö k till ett slags f ö r s o n i n g m e l l a n o r t o d o x psyko- analys och m a r x i s m . Enligt m i n m e n i n g ä r d e t f r å g a o m h u r u v i d a vi inte i d e n n a f r e u d - diskussion står i n f ö r ett fall av a v t a g a n d e g r ä n s n y t t a , m e n att m y c k e t av a r b e t e t h a r

varit n ö d v ä n d i g t och nyttigt ä r otvivelaktigt.

M a n kan t ex se d e n a m e r i k a n s k a psykolo- gen K o h l b e r g s s t u d i e r av p o j k a r och llickor i d e t t a s a m m a n h a n g , särskilt h a n s f ö r s ö k att p r ö v a psykoanalytiska t e o r i e r o m u t v e c k l i n g av k ö n s i d e n t i t e t ,1 2 En f ö r n y e l s e i t ä n k a n d e t o m 'biologisk d e t e r m i n i s m ' h a r f r a m f ö r t s av a m e r i k a n s k a s o c i a l a n t r o p o l o g e r s o m just tar u p p k v i n n o r s f ö r h å l l a n d e till k u l t u r och samhälle.1 3 O c h m a n k a n inte h ä v d a att f r å - gan o m biologins plats i s a m h ä l l s t e o r i e r n a eller i psykologin ä r löst, t v ä r t o m .1 4 En s k feministisk teoretisk position tar o f t a en r e n t biologisk och ahistorisk u t g å n g s p u n k t , nå- got j a g ska d i s k u t e r a n ä r m a r e n e d a n .

D i k o t o m i n ekonomi—psykologi h a r lett m å n g a på villospår, och s a m h ä l l s f o r s k n i n g - en på 5 0 - 6 0 - t a l e n h a r sin r u n d l i g a del i skul- d e n f ö r t r o n på socialisering och a t t i t y d e r som det p r i m ä r a i k v i n n o f ö r t r y c k e t . M a n skulle u t a n v i d a r e k u n n a säga att vi skulle h a k u n n a t u n d v a r a e n del av d e o ä n d l i g a atti- t y d u n d e r s ö k n i n g a r n a f r å n d e n t i d e n . U t f o r - s k a n d e t av socialiseringen av p o j k a r och flickor h a r e m e l l e r t i d delvis gett u t b y t e också f ö r socialiseringsteorierna i a l l m ä n h e t , och ä r inte på n å g o t sätt u t t ö m d . F ö r ä l d r a r - nas roll och b e h a n d l i n g av b a r n , k ö n s i d e n t i - t e t e n s utveckling, b e t y d e l s e n av olika och lika b e h a n d l i n g av p o j k a r och flickor ä r aktuella t e m a n .

Vi b e h ö v e r inte - eller b ö r inte - välja m e l l a n en teori som s ä g e r att k v i n n o r n a s f ö r h å l l a n d e till p r o d u k t i o n e n , ev k v i n n o r - nas e k o n o m i s k a b e r o e n d e ä r det p r i m ä r a och en teori som s ä g e r att socialiseringen till k v i n n l i g h e t och m a n l i g h e t , eller d e m e l l a n - m ä n s k l i g a f ö r h å l l a n d e n a , ä r g r u n d v a l e n f ö r k v i n n o f ö r t r y c k e t . M e n f ö r s ö k e n att f ö r e n a en m a k r o - eller s a m h ä l l s s y n p u n k t m e d psykologisk teori h a r j u s t i n o m k v i n n o f o r s k - n i n g e n lett till a r b e t e t m e d förmedlingsprob- lemet s o m k a n k o m m a att visa sig betydelse- fullt. F ö r förståelsen av k v i n n o r n a s ställning tycks d e t särskilt viktigt att u t f o r s k a f a m i l j och n ä r m i l j ö s o m i n s t a n s e r som f ö r m e d l a r d e samhälleliga b e t i n g e l s e r n a f ö r olika slag av praktiskt h a n d l a n d e .

Det ä r inte allt jag h ä r h a r kallat f ö r t e o r e - tiska m o t s ä t t n i n g a r s o m e g e n t l i g e n f ö r t j ä n a r d e t t a n a m n , det r ö r sig delvis o m förkla-

(11)

r i n g s p r i n c i p e r på olika nivåer, eller f r å n olika t e o r i v ä r l d a r , m e n jag m å s t e l ä m n a det d ä r h ä n här.1 5

De kvinnopolitiska eller kvinnoideologiska m o t s ä t t n i n g a r s o m t i d i g a r e skisserats t a r sig s o m n ä m n t s till e n viss g r a d uttryck i olika teoretiska p o s i i i o n e r i n o m f o r s k n i n g - e n . Det k u n d e alltså vara i n t r e s s a n t att dis- k u t e r a teoretiska m o t s ä t t n i n g a r b å d e mellan a) e n t r a d i t i o n e l l k v i n n o t e o r i o c h b) e n feministisk r e s p e k t i v e c) e n marxistisk teori o m k v i n n o r n a s ställning, och m o t s ä t t n i n g a r n a m e l l a n d e n feministiska och d e n marxistiska teoretiska p o s i t i o n e n . E n del k o m m e n t a r e r till d e två f ö r s t a d i l e m m a n h a r getts i f r a m - ställningen av fas 2 i d e n historiska översik- ten o v a n , och jag skall h ä r g ö r a n å g r a p å p e - k a n d e n f ö r att belysa f r u k t b a r h e t e n i en k o n f r o n t a t i o n m e l l a n feministisk och m a r - xistisk teori o m k v i n n o f ö r t r y c k .

G r o v t sett k a n m a n säga att e n feministisk teori o m k v i n n o r ser s k i l l n a d e n m e l l a n m ä n o c h k v i n n o r s o m d e t g r u n d l ä g g a n d e eller p r i m ä r a i v a r j e samhälle. I alla k ä n d a sam- hällen ä r biologiskt k ö n en e g e n s k a p som styr samhällets f ö r d e l n i n g av a r b e t s u p p g i f - ter, m a k t och a n s e e n d e , och d e n n a o r d n i n g h a r sin g r u n d i d e biologiska s k i l l n a d e r n a m e l l a n m a n och k v i n n a och u t g ö r d ä r f ö r d e mest f u n d a m e n t a l a samhälleliga skiljelinjer- na. I n g a a n d r a e g e n s k a p e r h ä n v i s a r indivi- d e r n a till så g r u n d l ä g g a n d e olika l i v s f o r m e r . Det f i n n s v a r i a t i o n e r i n o m feministisk teori särskilt m e d h ä n s y n j u s t till h u r b e s t ä m m a n - d e m a n a n s e r biologin vara och h u r m a n p l a c e r a r k v i n n o f ö r t r y c k e t i f ö r h å l l a n d e till k l a s s m o t s ä t t n i n g e n . Det ä r också möjligt att s k y m t a en feministisk t e o r i s o m tar sin ut- g å n g s p u n k t i k v i n n o r s o m e d e l b a r a e r f a r e n - h e t e r som k v i n n o r ; i N o r g e g e r N i n a K a r i n M o n s e n s a r b e t e n e x e m p e l på d e t t a . M e n o m m a n tar d e n a m e r i k a n s k a f ö r f a t t a r i n n a n S h u l a m i t h F i r e s t o n e som en e x p o n e n t f ö r feministisk teori - och h e n n e s bok The Dia- lectics of Sex ( K ö n e n s dialektik) h a r spelat e n stor roll - ä r m i n f r a m s t ä l l n i n g av feministisk teoris h u v u d p u n k t e r n å g o r l u n d a kor- r e k t - n ä r d e n skall f r a m f ö r a s i n å g r a få o r d .1 6

M o t en s å d a n syn vill e n marxistisk kvin- n o t e o r i p e k a på d e olika sociala t o l k n i n g a r

som biologiskt k ö n h a r blivit utsatt f ö r . M a n vill f r a m h ä v a biologiska k a t e g o r i e r som i sig själva ahistoriska, och p r o d u k t i o n s f ö r h å l - l a n d e n a s o m b e s t ä m m a n d e f ö r k v i n n o f ö r - trycket, dvs se f ö r ä n d r i n g a r i p r o d u k t i o n s - f ö r h å l l a n d e n a som d e n v i k t i g a s t e / e n d a be- tingelsen f ö r u p p h ä v a n d e av k v i n n o f ö r - trycket. Detta f ö r t r y c k h a r sin g r u n d i kapitalets b e h o v av en a r b e t s k r a f t s r e s e r v och dess b e h o v av r e p r o d u k t i o n av a r b e t s k r a f t .

M o t s ä t t n i n g e n m e l l a n a r b e t e och kapital ä r d e n p r i m ä r a , f ö r d e t ä r u t v e c k l i n g e n av d e n n a m o t s ä t t n i n g som särskilt f ö r ä n d r a r s a m h ä l l s f ö r h å l l a n d e n a . U p p h ä v a n d e t av d e sociala m o t s ä t t n i n g a r n a m e l l a n m ä n och k v i n n o r ä r i n g e n d y n a m i s k f a k t o r i f ö r ä n d - r i n g s p r o c e s s e r n a , p e k a r inte u t ö v e r sig själv.

K o n t r o v e r s e r n a m e l l a n en feministisk och en marxistisk syn på k v i n n o f ö r t r y c k h a r enligt mitt f ö r m e n a n d e lett till teoretiska ny- v i n n i n g a r s o m ä r f r u k t b a r a också i d e n me- n i n g e n att d e r e p r e s e n t e r a r f r u k t b a r a miss- tag. S o m e x e m p e l på d e t sista vill j a g n ä m n a Firestones f ö r s ö k att b y g g a e n d i a l e k t i s k - materialistisk s a m h ä l l s t e o r i b a s e r a d på k ö n och inte på f ö r h å l l a n d e t m e l l a n a r b e t e och kapital.

En helt a n n a n och m e r f r a m k o m l i g väg g å r J u l i e t Mitchell s o m b e h å l l e r sin marxistiska u t g å n g s p u n k t : 'Vi m å s t e ställa feministiska f r å g o r m e n f ö r s ö k ge marxistiska svar.' Mitchells tes o m f r i g ö r e l s e m e d h j ä l p av en d i f f e r e n t i e r i n g av d e institutionella b a n d som håller k v i n n o r n a i d e r a s n u v a r a n d e ställning kan d i s k u t e r a s m e n ä r ä n d å stimu- l e r a n d e . '7 Av n o r s k a b i d r a g som k l a r g ö r f ö r h å l l a n d e t m e l l a n m a r x i s m o c h f e m i n i s m b ö r n ä m n a s Eive B r e k k e s Mer omfeminisme18

och F r e d r i k E n g e l s t a d s artikel Kjcerlighet og utbytting.'9 B r e k k e s p å v i s a n d e av marxis- m e n s brist på k ö n s k a t e g o r i e r s o m kan an- v ä n d a s i en teori o m k v i n n o f ö r t r y c k ä r viktigt. H e n n e s analys av k ö n s k a t e g o r i e r n a ( m a n , k v i n n a ) s o m h ä n v i s n i n g a r till ett på s a m m a g å n g o f ö r ä n d e r l i g t (biologiskt) och f ö r ä n d e r l i g t ( e k o n o m i s k t och socialt) f ö r h å l - l a n d e t r o r jag k o m m e r att visa sig a n v ä n d b a r också i a n d r a s a m h ä l l s t e o r e t i s k a s a m m a n - h a n g . Detta blir a n t a g l i g e n också fallet m e d E n g e l s t a d s b e g r e p p ' d e p r i v a t i o n g e n o m in- t e r a k t i o n ' och på d e t hela taget h a n s f ö r s ö k

(12)

all knyta i h o p u t s u g n i n g och föl tryck.

Den marxistiska k v i n n o f o r s k n i n g e n h a r inte bara gett insikten o m kvinnans ställning nya d i m e n s i o n e r , det f ö r h å l l e r sig d e s s u t o m så att något av förnyelsen av m a r x i s m e n idag k o m m e r f r å n k v i n n o f o r s k n i n g e n . Mar- xistiska analyser av k v i n n o r n a s livssituation h a r emellertid två viktiga svagheter som gäl- ler för marxistisk teori generellt:

f ö r det första ett oförlöst f ö r h å l l a n d e till biologiska f ö r u t s ä t t n i n g a r , och för det a n d r a b e t y d a n d e svårigheter m e d att passa in empiri och m e d riktlinjer för empirisk forskning. F ö r ' k v i n n o t e o r e t i k e r n a ' leder det sista o f t a lill att d e inte kan a n v ä n d a eller inte sätta sig in i borgerlig, traditionell eller feministisk f o r s k n i n g om kvinnor och alltför o f t a p r e s e n t e r a r det som f ö r d e senare är känt stoff som 'nya' u p p t ä c k t e r och återigen u p p - f i n n e r krutet. 1 k o n f r o n t a t i o n mellan det som traditionell k v i n n o f o r s k n i n g hittills h a r u p p n å t t , och d e n marxistiska, ligger alltså p r o b l e m e t m e d e m p i r i n s plats, m e d marxis- m e n s möjligheter att tillgodogöra sig empiri.

Och f r å g a n om e m p i r i är också en f r å g a o m h u r u v i d a vi kan sluta se k v i n n o e r f a r e n - h e t e r m e d m ä n s ö g o n , o m vi kan gå utöver d e n g r u n d v a l som m ä n s e r f a r e n h e t s k a t e g o - rier och medelklasskvinnors ger, o m p r i o r i - tera och d r a in nya i n f o r m a t i o n s t y p e r , ut- över och i m o t s ä t t n i n g (ill d e n e r f a r e n h e t s - värld som länge h a r d o m i n e r a t samhällsve- t e n s k a p e r n a .

IV. Kvinnoforskning och forskningspo litik

Den nya k v i n n o f o r s k n i n g e n i N o r g e idag h a r ställt u p p ganska fantastiska mål för sig:

skaffa f r a m kvinnopolitiskt a n v ä n d b a r f o r s k n i n g , bilda b e g r e p p och skapa nya teo- rier o m kvinnors livssituation och ställning - byggda på nya kvinnorelevanta m e t o d e r och d ä r i g e n o m förnya, för att inte säga revolu- tionera, d e n e t a b l e r a d e samhällsvetenska- pen. Samtidigt är k v i n n o f o r s k a r e få och un- ga, och r e s u r s e r n a står u p p e n b a r t inte i pro- portion till i n t e n t i o n e r n a .

Ä n d å , eller kanske just d ä r f ö r , är det rimligt att se k v i n n o f o r s k n i n g e n i ljuset av forskningspolitiken i allmänhet, att se var m a n

2-Kvinnovetenskaplig tidskrift 1/80

stål i f ö r h å l l a n d e till ramvillkoren och even- tuellt söka f ö r a f r a m element av en egen kvinnoforskningspolitik.

Den första u t g å n g s p u n k t e n måste vara f o r s k n i n g e n s j a n u s a n s i k t e n , dvs dess frigö- r a n d e och f ö r t r y c k a n d e möjligheter, b å d e ideologiskt och materiellt. F o r s k n i n g är fri- g ö r a n d e n ä r d e n gör förtryckta g r u p p e r synliga, ger d e m status och självmedvetan- de, b i d r a r till deras möjligheter att p r o d u c e - ra sin egen självförståelse och problemlös- n i n g a r , visar på nya h a n d l i n g s m ö j l i g h e t e r och b e g r ä n s n i n g a r . F o r s k n i n g är beslöjande n ä r d e n a n v ä n d s i stället f ö r h a n d l i n g , n ä r d e n p r o d u c e r a r ideologi u n d e r sken av ne- utralitet eller löser p r o b l e m bara f ö r eliten eller p r o b l e m som folk i allmänhet b ö r och kan lösa själva. F o r s k n i n g verkar också be- slöjande n ä r d e n m o t i v e r a r å t g ä r d e r som i verkligheten r e d a n är m o t i v e r a d e och som bör motiveras på a n n a t sätt. Materiellt sett är f o r s k n i n g ett r e d s k a p som f å r sin politiska f u n k t i o n allt e f t e r d e k r a f t e r som a n v ä n d e r d e n , dvs dess f ö r t r y c k a n d e eller f r i g ö r a n d e k a r a k t ä r bestäms av d e gällande sociala la- g a r n a .

På s e n a r e år h a r d e n offentliga administrativa a p p a r a t e n i ö k a n d e grad dragit in forskningspolitiken direkt u n d e r sitt o m r å - de och antagligen m e d växlande konsekven- ser när det gäller vem som f å r nytta av forskningen. Forskningspolitik r ö r sig om prin- ciper för prioritering av f o r s k n i n g s u p p g i f - ter, för r e k r y t e r i n g av f o r s k a r e och för orga- nisering av f o r s k n i n g s m i l j ö e r n a . Norsk forskningspolitik går alltså bl a ut på att öka d e n politiskt-administrativa a p p a r a t e n s in- flytande över dessa o m r å d e n , dels g e n o m en ö k n i n g av u p p d r a g s f o r s k n i n g g e n o m d e p a r - t e m e n t e n , dels g e n o m förhållandevis små specialiserade e n h e t e r u t a n f ö r universiteten.

Universitetens f o r s k n i n g s m ö j l i g h e t e r h a r samtidigt blivit relativt b e g r ä n s a d e , och även g e n t e m o t universiteten gör sig ö n s k a n gäl- lande o m politisk styrning. Vi f i n n e r en ten- d e n s att styra f o r s k n i n g e n g e n o m en ut- b y g g n a d av byråkratiska o r g a n "på t o p p e n "

m e d förhållandevis liten förståelse för bety- delsen av själva f o r s k a r m i l j ö e r n a .

Norsk k v i n n o f o r s k n i n g h a r än så länge dragit f ö r d e l av n å g r a av d e t e n d e n s e r i n o m