Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29
CMD en i juli 1906.
ZOE ÅRG.
£J
QBS, Återgifvande af text eller illustrationer ur HVAR 8 DAG utan särskildt medgifvande förbjudes. OBS.
INNEHÅLL: R. F. Berg. — Patentverkets nye chef. — Läraremötet i Skara. — Krafftiska skolans musikkår på besök i Danmark.
Illustreradt allehanda från skilda delar af landet. — Ulfsunda slott. — En konstnärinnas 90-årsdag. — Drottningens återkomst från utlandet.
— Furstligt besök. — Det högre armébefälet. — Engelska journalistbesöket. — Minnesstod. — Brokigt utomlandsnytt. — Kvinnokon- gressen i Paris. — Berta Krupp och hennes fästman. — Statyn öfver Alexandre Dumas d. y. — Eldsvådan vid Hudiksvall. — Kraftanlägg
ningen vid Trollhättan. — “Skilsmässor“ af Elisabeth Kuylenstierna-Wenster. — Veckans porträttgalleri. — Hungersnöden i Ryssland.
--- --- " 1 - F. A. B. HVAR 8 DAGS TRYCKERI. GÖTEBORG. 1906 ■- '■
bOs
F» to Dahlgren, Malmö.
R. F. BERG.
1NGENIÖR.
miehf;Brngt SUfversparrc..
R. F. BERG.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Namnet R. F. Berg har en god klang icke blott i Skåne utan öfver hela vårt land. Det bäres af en man, hvilken icke blott så -om ledare rör en stor och omfattande industri intager en framstående plats i vårt näringslif, utan som äfven på många områden inom det offentliga lifvet gjort sig bemärkt för en vid
synt och i bästa mening modern uppfattning.
Ingeniören Rudolf Fredrik Berg är född i Stock
holm den 31 maj 1856. Hans fader var den bekante öfverläkaren, sedermera chefen för Statistiska central
byrån F. T. Berg, och dennes varma intresse för hu
manitära, sociala och samhällsekonomiska spörsmål ha säkerligen redan tidigt utöfvat inflytande på sonens lefnadsriktning. Efter aflagd mogenhetsexamen på reallinien genomgick han Teknologiska institutet och innehade därefter några tillfälliga uppdrag, tills han lb73 kallades att som disponent öfvertaga ledningen af det nybildade Skånska cementaktiebolagets cement
fabrik och tegelbruk i Lomma, nära Malmö. Denna industri var då ny i Sverige, och det kräfdes intet ringa arbete att föra den fram genom de svårigheter, hvarmed vägbrytande företag i regeln ha att kämpa.
Men ingeniör Bergs ovanliga arbetsförmåga och fram
stående ledareegenskaper besegrade alla hinder, så att Skånska cementbolaget i närvarande stund icke blott representerar en viktig storindustri inom landet utan äfven på världsmarknaden intager ett aktadt rum.
Bolaget, hvars aktiekapital nu utgör 2 millioner kro
nor, sysselsätter i allt 1,200 arbetare. Äfven om yttre omständigheter varit gynnsamma för en så lysande utveckling af företaget, måste den dock i hög grad tillskrifvas ingeniör Bergs klarsynta affärsblick och utmärkta organisationsfötmåga, som ej inskränkt sig till enbart den inre arbetsledningen utan äfven grund
lagt ordnade försäljningsförhållanden af denna industris alster och beredt dem förmånliga exportmöjligheter i utlandet. Vid de stora, årligen återkommande ce- mentfabrikantmötena i Berlin är herr Berg en myc
ket uppmärksammad deltagare och gärna hörd talare.
Såsom förut nämndes, var Skånska cementbolagets verksamhet i början förlagd till Lomma. År 1889 an
lädes emellertid äfven en fabrik i Limhamn. Då det efter hand visade sig att cementfabrikationen med större fördel kunde bedrifvas här, förlädes sistlidet år hela denna gren af bolagets verksamhet hit. För Limhamns utveckling (det är nu en köping på om
kring 7,000 invånare) har denna fabriksdrift varit af stor betydelse, och då ingeniör Berg varit den ledande själen i det stora industriföretaget, tillkommer honom i främsta rummet äran därför. Bland annat har han här fått tillfälle att i praktisk gärning omsätta egna- hemsidéen, hvilken i honom haft en af sina första och mest intresserade främjare i vårt land.
Det kan i detta sammanhang vara anledning att med ett par ord erinra om den lifliga del hr Berg ta
ger i de sociala sträfvandena och speciellt i den f. n.
så brännande arbetarefrågan. På kallelse af förenin
gen Heimdal i Uppsala höll han förliden vinter ett par föredrag i denna fråga, betraktad från arbetsgif- varesynpunkt, och ett kort citat ur hans anförande (hvilket sedermera utkommit i tryck) torde vara till
räckligt belysande för hans ställning:
“Arbetarefrågans närmaste lösning skall ske genom att ar- betsgifvare och arbetare sammansluta sig i hvar sin landsorgani
sation med underordnade fack- och ortsförbund, och att mellan dessa organisationer göres ett bindande aftal, huru arbetsstrider skola bilägeas, samt att, då detta ej lyckats, maktmedlen sträjk och lockout ej få anlitas utan att beslut med kvalificerad plurari- tet därom fattats och med viss uppsägningstid delgifvits mot
parten“.
Men äfven på andra områden af det sociala ar
betsfältet är han verksam. Sålunda är han ordfö
rande i Malmö biblioteks- och föreläsningsförening, medlem i styrelsen för Malmö stads kommunala ar- betsförmedlingsanstalt samt en af stiftarne af Skånska
föreningen för socialt arbete, i hvilket han tillika är ordförande. Äfven är han ordförande i styrelsen för Malmö högre handelsinstitut, om hvars tillkomst han inlagt stor förtjänst.
Det skulle föra för långt att uppräkna alla de före
tag af allmän art och betydelse, för hvilka ingeniör Bergs mångsidiga begåfning och ofönröttliga arbets
kraft tagits i anspråk. Endast ett par må anföras.
Det i stor stil planerade och hufvudsakligen såsom en de skånska städernas gemensamma affär anlagda Sydsvenska kraftaktiebolaget har i honom haft en af sina upphofsmän och verksammaste tillskyndare, och på lösandet af den för Malmö så betydelsefulla frå
gan om en frihamn har han nedlagt ett energiskt och värdefullt arbete.
Personligen af ett varmt religiöst sinnelag, hvar
med dockfö renar sig en upplyst fördragsamhet, ägnar han äfven en betydande del af sin tid och sina krafter åt nyk- terhetsverksamheten och andra humanitära sträfvanden.
Att en person, hvars intresse och förmåga tages i anspråk på så många håll, icke alltid kan gå till botten med hvad han företager sig och någon gång äfven misslyckas, är naturligt och hör till den mänsk
liga begränsning, som gäller äfven för de mest begåf- vade. Men detta uppväges mångfaldt af den kraftiga och fruktbärande insats han gjort på så många om
råden af sin verksamhetskrets enskilda och offentliga lif. Och hvad som gifvit detta arbete dess största värde är, att det burits af en ljus och hoppfull all
mänanda, för hvilken de mångas väl och lycka alltid utgjort ledstjärnan. Då ingeniör Berg nyligen fyllde sitt sextionde år fick han också mottaga många och vältaliga bevis på tacksamhet och erkänsla för den sällsynt rika och omfattande verksamhet han utöfvat både som enskild och offentlig man.
PATENT- O. REGISTRERINGSVERKET.
Foto. Hl'AR 8 DAG. C. H. H. BENN1CH.
Utnämnd till generaldirektör och chef för Patent- och Registreringsverk et.
— 634 —
635
LÄRAREMÖTET I SKARA.
i
Sfe
■ ’
!'å!
iufe ÄSk
■? *4
*r
’ p*>- < 4»
. -4- •*
" vC f*»fe ; ’' ' ■•‘ïf’ r *
: •,4'ÿ df
? ;
» ' j* eé
Foto. Lind hé, Skara. GRUPPFOTOGRAFI FRÅN LÄRAREMÖTET. ruicM : Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbf
Adertonde allmänna Svenska lärare
mötet har i dagarne ägt rum i Skara. Att
vi skulle lämna ens en kortfattad redogö
relse för de omfattande förhandlingarne kan ju icke ifrågasättas men vi skulle önskat kunna beledsaga vår i öfrigt förträffliga grupp- bild med mest möjligt fullständig namnför
teckning. Då sådan icke med fotografien blifvit oss tillsänd, är detta oss emellertid icke möjligt.
* ❖ *
Vi taga tillfället påpeka att vi äro tack
samma för namnuppgifter till alla porträtt
grupper, därvid nyckelsiffror böra skrifvas
på baksidan af fotografin.Efter fotografi. Klicht t Kem. a.-b. Bengt Silfvenparre BtMm—G¥t
KRAFFTISKA SKOLANS MUSIKKÅR PÅ BESÖK I DANMARK.
Ä w
•Sf'
w
.i.
På sin tid omnämnde vi Krafftiska skolans gossorkester — sammansatt af skolans elever och tillkommen på initiativ af dess rektor, d:r Brandei. Efter inbjudan från “Frivilligt Drengeforbund“ på Seland och Fyen har den lilla orkestern på d:r Brandeis bekostnad till
bringat 10 dagar i Danmark på det älskvärdaste och gästfriaste sätt emottagen. Vi visa en gruppbild från resan jämte porträtt af d:r Brandei, som så energiskt och framgångsrikt arbeta för utbildandet af skolmusikkårer.
H V A R 8 D A G
Fcto. Petterson, Söderhamn uicM: Kem. A.-B. Bengt Siijversparre utMm—Gbg
ERKEBISKOPEN (x) besökte nyligen under en inspektionsresa i Helsingland Helsinge regementes lägerplats.
HVAR 8 DAG
am
ft
yÄ.’- •
“De sju hä
radernas Kul
turhistoriska förening" i sö
dra Elfsborgs län hade den 21 juni sitt års
möte å Open- stens ruin vid Limared under ordförandeskap af dir. Joh. Erik
son (2), Ryd- holm. därvid fö
redrag hölls af rektor S. Welin, Herrljunga om Opensten och dess historia.
Därefter åkte
w -2
' K.
ti VAR Z Dr.fav.
: t
a I
■
z j
»z k
■ r
■ < <41*
—
* 1
! 1
fr V *
^**1
Amatör/oto. Klicht: Bengt Hilf versparrt.
deltagarne till Månstad, där genom ing. Fr. Brusewitz försorg en nyfunnen runsten rests på s. k. Månstads kulle, hvarest prof. Montelius (1) höll föredrag om
runorna. Folkskolebarn från orten sjöngo fosterländska sånger, och deltagandet från ortbefolkningens sida var stort.
lÄSMNCSLÖi
1’Oto. Harnesk Boden. KIM: Km A-R. Bmgt SUfvenrparre Sthlm—Gbg
FÖRELÄSARE OCH DELTAGARE I SOMMARFERIEKURSEN I BODEN 16-23 JUNI.
— 636 —
-?
ii
EXTERIÖRER OCH INTERIÖRER.
5j ’
jI i i
I
£' 3CD
«
5
J f i
ULFSUNDA SLOTT.
DEN NYA ANSTALTEN FÖR STOCKHOLMS LÄNS SINNESSJUKA.
i?
t
I ' AU j I
■ i
I.... . . . / '
w&gll
II ' !
- JT/T
I Bromma socken, Stockholms län, vid Mälarens fjärd Ulfsundasjön ligger det vackra godset Ulfsunda, som nämnes redan på 1480-talet och på 1600 talet tillhörde fältmarskalken Lennart Torstensson. Numera tillhör största delen af Ulfsunda Stockholms stad, som här om året inköpte den väl belägna egendomen, där nu en gång i tiden greater Stockholm kommer att ut
breda sig.
Hvad den på platsen uppförda hufvudbyggnaden, Ulfsunda slott, beträffar, har det bebotts af Torstensson, De la Gardie, drottning Kristina, excellensen friherre G. Åkerhielm, m. fl. Slottet är nu af Stockholms läns landsting hyrt på tio år och inrättadt till upptag
ningsanstalt för länets sinnessjuka. Ett antal af 27 patienter kan förläggas där. men möjlighet finnes att bereda plats för tre gånger detta antal.
Anstaltens läkare är doktor Iwan Bystedt och öf- versköterska och föreståndarinna fröken Mathilda Pa
terson.
I förra veckan togs slottet i betraktande af anstal
tens styrelse, medlemmar af medicinalstyrelsen och landstinget m. fl. personer och var H. 8. D. särskildt
inbjudet att taga en del fotografier.
EN KONSTNÄRINNAS 90-ÅRSDAG.
I den höga åldern af 90 år ingår d. 2 juli d. å.
fru Wilhelmina Schäck, enka efter den för sin fram-
WILHELMINA SCHÜCK.
’
Ät:'t * ■ - û
- 637 —
HVAR 8 DAG synta pedagogiska verksamhet kände fil. d:r Martin
Schück. Äfven den gamla damen själf har på sin tid gjort en stor insats i Stockholms bildningslif såsom sin tids mest framstående pianist. Utgången från en högeligen musikaliskt intresserad familj — fadern grosshandlaren Salomon Josephson och modern Beata Levin — där mycken musik idkades och regelbundet qvartettmusik anordnades, föddes Wilhelmina Joseph
son den 2 juli 1816. I detta musikaliska hem fost
rades de 10 barnen i en konstnärlig miljö och “Minas“
bröder, Dir. Mus. vid Uppsalauniversitet. Prof.Jacob Axel Josephson och Ludvig Josephson, den framstående regissören och teaterledaren, hafva gjort det Joseph- sonska namnet kändt öfver Norden. Edvin och Wil
helm voro också musikaliskt intresserade.
Redan vid 12 års ålder var Mina så utbildad att hon kunde ge en första konsert, vid 14 gaf hon re
dan undervisning åt några elever äldre än hon själf, och äfven åt stn 2 år yngre broder Jacob som sedan skulle rikta vår svenska sång med så många pärlor.
Andra sedan vordna berömdheter ha också fått sin första handledning af Mina Josephson — först och främst Ludvig Norman, hvilkens talang upptäcktes af hans lekkamrat Wilhelm, som förde honom till systern, och hon gaf honom hans första utbildning under 3 års tid, till h ns ll:te år, då han började komponera. Äfven den sedan så framstående sån
gerskan Mathilda Ebeling utbildades sedan af henne i piano.
Sedan barnen voro vuxna, men ännu samlade i föräldrahemmet bildade desamma mötesplats för allt bemärkt i Stockholms musikvärld af både inhemska och utländska artister. Jenny Lind, Günther, Gunnar Wennerberg, August Berneald, Andreas Sidner m. fl.
voro där trogna gäster, af utländska artister kapell
mästare Reinicke o. a.
Sedan Mina ingått äktenskap med d r Schück 1844, utvidgades kretsen vid de matinéer för kam
marmusik hvilka gåfvos i det nya hemmet. Dit kom Adolf Lindblad, Troili, Hallström, den berömda sån
gerskan Normanni, Günther, Foroni, Arnoldson, fru Nissen-Saloman och Pacius samt pianisten Charles Mayer.
Det starkaste vänskapsbandet knöt Mina Joseph
son med Jenny Lind och den högt begåfvade Maria Ruckman, hvilka tre af broder Jacob benämdes “den kärälskliga treklangen“ hvartill han var septiman och den gemensamme vännen Andreas Sidner grundbasen.
Äfven den sedermera som skriftställarinna be
kanta Sofia Adlersparre, född Lejonhufvud, var som flicka fru Schücks elev, och i hennes högst musika
liska föräldrahem umgicks hon flitigt och hade där äfven nöjet få introducera Jenny Lind, och såmedelst öppna väg för henne inom societeten.
Den insats fru Schück gjort inom Stockholms konsertväsen har varit ganska stor. Både som ung flicka och ung fru gaf hon konserter och medverkade ändå mera vid andras, efter den tidens sed utan klingande valuta, blott för sakens skull. Bl. a. med
verkade hon vid den konsert Jenny Lind gaf å Caro
lina i Uppsala 1842 till förmån för brodern och vän
nen Jacob Axels utländska resa. Hon är också den som här för vår publik introducerat Schumanns och Chopins musik, och har kanske gedignare än många berömdheter framfört Beethovens sonater och konserter.
Det var Maria Ruckman som först gaf henne en in
blick i Beethovens musik, som i deras ungdomstid ännu var ganska okänd. Slutligen var fru Schück en af samtidens mest eftersökta lärarinnor.
Efter den första utbildningen i barndomen har denna konstnärinna mest utbildat sig själf. Då Charles Mayer gästade hennes hem önskade hon lektioner af honom, men han gaf henne blott två; “hon behöfde inte mer utbildning“. Äfven en känd engelsk kvinlig pianist, gaf henne några lektioner, och ön
skade att fru Schück skulle följa henne till London att där “göra carrière“ men hon föredrog Sverige och hemmet.
Sorg öfver en 10-årig dotters död och tilltagande sjuklighet gjorde att fru Schück så småningom drog sig undan det offentliga lifvet, men intresset för mu
siken och konst i allmänhet har följt henne ända in i hennes sena ålderdom och gjort hennes sinne nytt och vaket. Värderad och aktad är hon dessutom som få, och värd att nämnas på sin 90-årsdag.
ff/fer fotografi. KlicM: Kem. A.-B. Bengt Silfversparre txnim—Obg
UNGDOMSMÖTET 1 HJO.
g
-’M.
fy:
bo V- , -
“Excelsiorförbundet“, som stiftades i Skara 1903, har sedan dess utvecklat sig ganska raskt och med sina talrika afdelningar på olika orter i Västergötland verkat afsevärdt för sitt syfte: att samla ungdomen till förädlad samvaro och till gemensamt arbete för foster
landet. I år har förbundet känt sig starkt nog att kunna inbjuda hela Västgötaungdomen till möte, och under tre mötesdagar har ett stort antal deltagare varit samlade, därvid föredrag hållits. Andra ungdomsmöten ha afhållits på flera ställen i landet.
- 638 —
HERTIGPARETS AF VÄSTERGÖT
LAND SOMMARRE
SIDENS Ä SÄRÖ.
Under en del af sommaren har hertigparet för
hyrt den konsul Ludvig Levison tillhöriga villan Gransäter å Särö.
Foto. Olsson, Gbg.
UVA R 8 DAG
r
À. '
Sä’Kliché; Bengt Silfrerrnarrt
Nyligen afhölls i Norberg en ba
zar för ett blif- vande tuberkulos
sjukhem. Från den icke minst ekonomiskt lyc
kade bazarenmed- dela vi en mera
ovanlig bild
“Bärgsmansstu- gan“, en interiör från 1600-talet.
De ständigt åter
kommande “zige- narne“ saknades ej häller här — men vi afstå nu och mest möjligt från sådana, ena
handa bazarbil- der.
Foto. Johansson, Linköping. KixcMt nengt sufversparrt
Af kronprinsessan Victoria har till utställningen för arbetareskydd i Stockholm öfverlämnats ett par kok-korgar, tillverkade i Karlsruhe, hvilken uppfin
ning visat sig till gagn för tyska arbetare och nog äfven kan bli till nytta i Sverige.
Efter en kortare första uppkokning af maten uti det i kok-korgen befintliga kokkärlet, nedsätter man detsamma i korgen och lägger dynan och korglocket däröfver. I kastrullen ångar och kokar maten af sig själf utan vidare åtgörande och kan fullt färdigkokad efter 4—6, ja, ända till efter 8—10 timmar förtäras.
Maten färdigkokas sålunda utan eld och utan sär
skild tillsyn och är ända till efter tio timmar alldeles varm. Medelst en dylik kok-korg kan man alltså få varm föda hvar som hälst.
Idén är emellertid sedan gammalt känd i Sverige, där man på somliga ställen begagnar sig af hö, hvari kärlen med maten nedsättes, för att hålla densamma i kokning.
Kfter fotografi Kliché: Bengt Silfrerepam
— 639
WAR 8 DAG
DROTTNINGENS ÅTERKOMST FRÅN UTLANDET.
a
KlicM t Kem. A.-B, Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg
FURSTLIGT BESÖK.
Efter porträtt. Kliché: Bengt Silfvertparrt
ENKEHERTIGINNAN AF ANHALT.
ANKOMSTEN TILL STOCKHOLM.
Den 20 juni återkom drott
ningen från vistelsen i ut
landet.
Konungen hade mött sin gemål i Liljeholmen och vid Centralstationen hade hertiginnan af Västergötland med prinsessorna Margaretha och Märtha samt hertigen af Nerike in
funnit sig för att hälsa drottningen välkommen. Konungaparet åkte di
rekt ut till Rosendal. Flaggning ägde allmänt rum utefter den väg, färden gick.
* *
*
På besök hos sin syster än- kehertiginnan af Dalarne, hvil- ken som bekant, residerar på Haga slott vid Stockholm, be
finner sig f. n. änkehertiginnan Antoniette af Anhalt, prinsessa af Sachsen-Altenburg, f. den 17 april 1838 och änka efter regerande hertigen 1904. Hen
nes son, hertig Friedrich, till
trädde regeringen den 24 ja
nuari 1904.
Ht'AR 8 DAGS fotograf i Sthlm.
DET HÖGRE ARMEBEFÄLET.
||l
—
boto. Kaudern, Sthlm. tilichf: Bengt Silfvertparre.
G. A. TORÉN.
K- m:t har beviljat öfversten i armén, öfver- stelöjtnanten och chefen för Gottlands artilleri
kår A. J. B. von Strussenfelt (se VI : 22) afsked och utnämnt majoren vid Svea artillerirege
mente G. A. Torén att vara öfverstelöjtnant och chef för Gottlands artillerikår.
<... i
• ? ■■■»
HK AR 8 DAGS fotograf l Sllüm. DE ENGELSKA, FURSTLIGA GÄSTERNA PÄ SKANSEN. KHoht: Bongt SltfMnpmr.
Ett besök på Skansen i Stockholm aflades den 20 juni af hertigparet af Connaught, prins Gustaf Adolf och prinsessan Margaret, prinsessan Patricia och prins Arthur. De gamla allmogedanserna utfördes på dansbanan för de furstliga gästerna och Kantelemannen
spelade i Bollnässtugan. Det hela tycktes mycket intressera de britiska furstliga personerna.
- 640 -
ENGELSKA JOURNALISTBESÖKET. MINNESSTOD.
Foto. Jonason. Gbg.
Sverige gästas f. n.
af ett antal inbjudna engelska journalister som skola genomresa och bese landet under ledning af svenska tid
ningsmän. De inträf
fade midsommardagen i Göteborg och fort
satte till Nääs där slöjdskolan m. m. be
• «W
/«iéi jr
ALT*-'
: ,
G
A■"
' S
- ! ’V'0"
>u »
M* H
sågs och därifrån vi meddela tvenne foto
Foto. Jonason. Gbg.
grafier.
FRÅN UTFÄRDEN TILL NÄÄS.
Presidenten, major Gratwicke (X)-
Kliché: tiengt Aiigversparre.
[ Häromdagen aftäcktes â Göteborgs Museigård en byst af den på sin tid framstående kommunalmannen,
redaktör 5. A. Hedlund.
BROKIGT UTOMLANDSNYTT.
KRÖNINGEN I TRONDHJEM.
i F
1
PETROLEUMKUNGEN ROCKEFELLER hade i det längsta und
gått parisertidningarnes energiska intervjuare — men efter två veckors jakt lyckades en af dem att få fast den motspänstige; re
sultatet blef dock dåligt, ty Rockefeller nekade att uttala sig på något sätt.
B
■w
■ »Cfl j1*
' ; I
Efter fotografi Kliché : Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Obg.
MYLIUS ERICKSENS GRÖNLANDSEXPEDITION afseglade från Köpenhamn den 24 juni. På kommandobryggan synes E. och far.
tygets befälhafvare, marinlöjtnant Trolle.
— 642 —
KVINNOKONGRESSEN I PARIS.
* fem && -
A
»•-. B»»
*>• « J- ÏS ’ V»
.w
I'.LADY ABERDEEN.
Vice konungens af Irland gemål, kongressens president
Under dagarne 14—17 juni har en internationell kvinnokongress ägt rum i Paris. Vår påpasslige fotograf har insändt några ögonblicksbilder från förhandlingarne m. m.
En mer än vanligt celeber förlof- ning har nyligen ägt rum i Tyskland.
Universalarfvingen till den ofantliga Krupp’ska förmögenheten, fröken Berta Krupp, har nyligen förlofvat sig med legationsrådet d:r von Bohlen och Halbach. Den 19 åriga damens trolofvade är 36 år och har varit an
ställd vid diplomatiska kåren. För
valtningen af de 500 millionerna hvar- till kanonkungens efterlämnade rike-
Klichii Kem.A'.-B, BengtSilfversparre StfUm—Gbg.
TVÄNNE SVENSKA STUDENTSKOR.
PROFESSORSKAN RETZIUS, svensk delegerad.
Efter fotografier.
dom uppskattas skall väl dock sanno-
Klichi:Bengt Silfrereporrelikt afbryta tjänstebanan.
BERTA KRUPP OCH HENNES FÄSTMAN.— 643 —
STATYN ÖFVER ALEXANDRE DUMAS D. Y.
644
Efter fotografi. Klient : Bengt Silfversparre.
FRÅN VÅR KORRESPONDENT I PARIS.
Vi ha ännu inte hunnit riktigt hämta oss efter Corneilles korta visit (se föreg n:r), förrän Alexandre Dumas fils behagat intaga midtpunkten af Place Maiesherbes. Och inom kort skall Godard-monumentet in
vigas. Litet därefter kommer väl Zola och antagligen därefter Waldeck-Rousseau och hvem vet hvilka flera storheter Paris stads
fullmäktige kunna ha i bakfickan åt oss.
Brrr, tycka inte mina läsare att det är synd om ministern för de sköna konsterna och de stackars korrespondenterna som skola behöfva variera den “monumentala“ texten snart sagdt hvar vecka.
Dumas-statyn har åtminstone en obestrid
lig fördel: man får genast klart för sig hvem den föreställer utan att behöfva gå och titta efter ett namn, som man ju vanligtvis får göra med Paris otaliga bronsgubbar som stå i “gif akt“-ställning med en bok som de inte läsa i. Konstnären, de Saint-Mar- ceaux, har nämligen haft den lyckliga idéen att i monumentet där den i en vid målarkappa insvepta författargestalten egent
ligen blott är hufvudpersonen, låta en gan
ska framskjuten plats intagas af en Dame aux Camélias.
Place Maiesherbes kommer att med sta
tyn öfver Alexandre Dumas d. y. byta namn;
den heter hädanefter till de goda parisar- nes stora förnöjelse Place des Trois-Dumas.
De tre krigarsjälarne voro ju aldrig kända för någon vidare släktkärlek trots de nära band som förenade dem och nu komma de tack vare någon humoristisk stadsfullmäktig att få afundsamt betrakta hvarandras mer och mindre eleganta bilder, där de stå på den lilla grönskande gatuutvidgning. som hedras med namnet “place“. Där ha vi far
fadern, den gamle generalen, som med svärd i hand förde blodigt krig; fadren, som i “Musketörerna“ och “Grefven af Monte Christo“ gifvit näring åt krigs- och äfven- tyrslustan och så slutligen nu Kameliada- mens skapare, som vigt sin penna till vapen i striden mot de sociala missförhållandena.
» "W.
Efter fotografi. Klichi: Bengt Silfveropam
M:ME ALEXANDRE DUMAS efter ett nyligen taget ögonblicksporträtt.
OBS.!
SKRIF BLOTT PA EN SIDA AP PAPPERET VID INSÄNDANDE AF BIDRAG TILL HVAR 8 DAG.
>3 s
Oo
ELDSVÅDAN VID HUDIKSVALL.
Den 17 juni utbröt eld i Hudiksvalls trävarubolags stora brädgårdar nära sta
den, därvid cirka 10,000 stand, trävirke brunno upp.
Dessutom ödelädes för
staden Åvik, hvarigenom 1,500 personer blefvo hus
villa. Ingen människa för
olyckades.
s *
■
«s
Foto» Olsoll, llUcllksuall. Kltchis Kem. A.-B. Bengt Bilfversparre NtMm Gbg
VY ÖFVER BRANDEN. — DET HÄRJADE ÄV1K.
KRAFTANLÄGGNINGEN VID TROLLHÄTTAN.
Det första skot
tet vid Statens storartade Kraft- stationsanlagg- ning i Trollhät
tan har i dagarna lossats. Cirka 2 kg. dynamit an
vändes till ladd
ning i 3:ne borr
hål och antändes genom elektriska ledningar. En väldigbergmassa lossades och kas
tades ända till 30 à 40 meter högt i luften.
Det första arbe
tet gäller en af- loppstunnel af 1,8 met. höjd, som från botten af den blifvande kraft
kanalen leder ned i Hojums varp väster om kyr
kan. Botten af tunneln befinner sig cirka 18 me
ter under nuva
rande landsvä
gen. Tunneln
’ v- .
Foto. Jacobson, Trollhättan. KlicM: Bengt Sup'errparr.
skall användas dels till att un
der kanalbygget
utforsla den söndersprängda bergmassan och dels sedan kanalen blifvit färdig, till att snabbt kunna afleda vattnet från densamma.
DET FÖRSTA SKOTTET.
Bilden, som visar startskottet, är taget tvärs öfver älfven från västra stranden.
— 645 —
SKILSMÄSSOR, livets . - dödens .
UTKAST FÖR H. 8. D. AF ELISABETH KUYLENSTIERNA-WENSTER.
Ett stort vackert rum möbleradt med smak och gammaldags ordningssinne, allt ser begagnadt, men väl vårdadt ut. Fönsterväxterna knoppas och blomma rikt. Böcker och tidningar ligga ej kringkastade utan prydligt lagda på bordet mellan fönstren.
Månader, veckor, dagar ha gått. Nu är det den sista dagen. Nu skola de skiljas. Hustrun vet knappt hvarför hon ordnat allt som vanligt här hemma, då snart hvarje föremål skall flyttas för att icke på
minna om den som varit.
Hon tar just nu med öm försiktighet bort några vissna blad från fuchsian och hennes förgråtna blick smeker en liten barnslig, ljusröd knopp på mossrosen.
Tänk, att den ville blomma i år. Hon är ful, fru Monika, ser gammal och tärd ut. Håret, som hon bibehållit krusadt ända tills — — - i förgår, då Gösta sagt, att det såg ut som brändt gräs, var nu festigt bortkammadt från en alldeles för hög, fårad panna. Munnen brukade förr le så godt och varmt, men det var längesedan, ett skarpt veck hade ersatt leendet.
Göstas steg hördes i tamburen, de ljödo lätta och snabba som dens, hvilken går mot ett efterläng- tadt mål.
Han står i dörren. Hon vänder sig inte om.
Hon vet ändå, att han ser lugn och besluten ut.
Längst inne i hans blick bor den värnade lyckan, och den sänder bud till leendet att fördoldt smyga vär
mande kring den hårdt skurna munnen. Det är hundra mil emellan dem, hur skulle de kunna nå hvarandra; deras ord bli till sträfva telegrammed
delanden.
Han talar först.
— Är du färdig?
- J«-
— Tåget går precis tolf.
— Allt är packadt.
— Är det något du glömt säga, så vet du min adress.
— Jag har ingenting glömt.
— Ditt kreditiv är ordnadt.
— Jaså.
Han hade väntat ett tack nu som alltid eljest under deras femtonåriga äktenskap. Hon har tackat så innerligt för hvarje den minsta obetydlighet, och han känner plöts
ligt en löjlig saknad efter detta mjukt kvinnliga tack, som gafs i kärlek och tro. Så skuddar han af sig den veka stämningen som en kappa, hvilken med en enda rörelse kan axlas af, och han tänker i stället på Rig mor, hon, som nu är kvinnan i hans lif, som han för en halftimma sedan vaggat på sitt knä, ljufva älskliga Rigmor med hår som mattgult silke och hy som hvit- skära blomblad. Svartögd, smidig, lockande och fager, en personifierad lifslust, ett middagssolsken utan aning om kvällens skuggor. Äh, han älskar henne.
Hela hans varelse begär henne. Tunga år har han haft nog af. Monika och han ha delat mycket, men hon har tagit det bittra och svåra så som måste man inmänga det i hvarje tanke. Han vill dock gärna säga henne, att hon aldrig svikit sin plikt, men han känner sina ord som en allmosa, hvilken han skulle kasta efter henne, som aldrig bedt därom.
— Har du ingen önskan, säger han i stället.
— Jo.
— Så säg.
— Ingen kan uppfylla den.
— Hvad är det då?
Hon hör den otåliga klangen i hans friska stämma och minnes, att så ljöd den, när de tillsammans va
kade vid lille Bos dödsbädd. Bo, den äldste hade de båda begråtit, hon mest, ty hon hade redan hunnit ge barnet framtid, lycka, hela den rymd af ljusa drömmar,
som hon då själf ägt. Hon mins sommarkvällar, då de blomsterhöljt hans graf, och då de suttit där, hvis- kande till hvarandra som två fåglar kvittra. Det hade varit tomt i hemmet när de återvände dit, tomt efter gossens joller, men ändå ej fattigt och grått; de ägde hvarandra.
Åren gåfvo, åren togo. Fyra små grafvar hade hon nu att vårda. Hon hade sörjt och lidit sig gam
mal och sjuklig i förtid. Han hade tröttnat på mörk
ret som smugit sig öfver henne. Han var för mycket man för att kunna dela en smärta. Kärleken tvindog inom honom som en sjuk planta. Hon hade sett in i hans sinne så ofta, så spörjande. Nu var allt henne klart. Han måste ha näring för kropp och själ i en lustgård, där trädet på godt och ondt stod orördt.
— Din önskan, frågar han kort.
— Å — trött, törtvifladt: Ett enda, enda lifsin- tresse.
Han tar ett steg framåt. Allt hade varit honom lättare att höra än just detta, ty han förstår henne i det krafvet och känner, att han blottställt henne grym
mare än han haft rätt till. I sin vanmakt blir han brutal. Hon har sårat honom, det är mera än ett hudsår, det svider i hela hans väsen af medkänsla, och han kan ingenting göra, därför slår han med ord, som när en käpp hviner i luften.
— Lifsintresse! Skaffa dig. Du är fri.
— Nej.
— Hvad binder dig.
Hennes hopsjunkna, linjegrumliga och förtorkade gestalt rätar sig långsamt, och de smala händei na lyf
tas för att taga stöd mot en stolkarm. Hon tycker, att hon skall tala så länge, tala ut som aldrig förr.
Läpparna skiljas med en djup suck, orden komma. ..
Två ord blir det till, två ord, som innehåller en lifs- bikt i sitt skälfvande vemod.
— Det förflutna.
— Du skall glömma, eller — du skall lefva på minnen, det är många små fruntimmer, som inte be
ställa annat än knyta upp och igen souvenirernas himmelsblå band. Du är ju ekonomiskt oberoende.
Han var samum, som förhärjande yrde fram.
Samum, som begrof hvarje blomma i het sand, och som drog vidare utan att fråga efter det förstörda.
Monika ser upp på pendylen. En halftimme kvar, innan tåget går. Trettio minuter, innan de skola skiljas för att aldrig mötas mer. Hon skall taga far
väl nu; vid stationen blir det blott en brådskande defllé af nyfikna
— Det är väl tid nu, Gösta?
— An kläda sig, ja!
— Så adjö då.
— Jag följer dig ju till tåget.
— Ja — ja visst.
Han undrar, om det skulle göra henne godt med en smekning och tycker plötsligt, att han själf skulle önska detta minne, men... han närmar sig henne, och i detsamma minns han, att han en gång gatt emot henne som väntande brudgum, och att hennes ögon strålande besvarat hans stumma ifver.
— Tack — för mycket, Monika! Ack, om du kunde förstå mig.
— Det gör jag.
Men i sorg eller bitterhet.
— À — slit inte sönder mera med ord ... ord.
De tjäna ingenting till! Hon lägger sin ena hand lätt på hans skuldra. — Du vill, att min kärlek skall dö.
Om den vore en mark, som du kunde trampa på, gjorde du det. Käre Gösta, är inte det dig nog, att jag försvinner? Min kärlek till dig och barnen ha varit glädjen och styrkan i mitt lif. Rår jag för det?
— 646 —
VECKANS PORTRÄTTGALLERI.
C. R. CEDERSTRÖM.
Den 28 juli fyller kammarherren, frih. Rudolf Cederström 90 är. Stud.- ex. 30, fyra ar i krigstjänst, kansli- ex. 35, ex. rättegångsverken 36, auskultant vid Svea hofrätt 36, Rid- darholmsdirektör 54, kammarherre 55, prot.-sekr i K m:ts kansli 59.
Prisbel. af Svenska akad Mång
årig ledamot af Riddarh.-direktionen.
A. J. ENANDbR.
Prosten Anders Johan Enander i Boras fyllde den 2 juli 80 år Stud.- ex. 48, prästvigd 50, kyrkoherde i Borås 60, prost i Ås kontrakt 79—04.
Ledamot af Riksd. A K 76—78, ordf, i Borås stadsfullmäktige 67—92.
C. V. LUNDSTEDT.
Disp. Viktor Lundstedt i Marie', stad fyllde den 25 juni 65 år. Disp2.
för Mariestads bränv. bol. sed. 7r"
Styrelseordf. i Riksb afd -konto » verkst dir. för Mariestad—MoholnS jäinv., mångårig led. af styr f Wa
riest. sparb o. länets hypot.-fören., af stadsf.. drätselk. o. fattigv. hvar- jämte inneh andra offentl. uppdr
O. BLOMBERG.
50 är fyller den 29 juni boktryc
karen Oriel Blomberg i Lindesberg.
Mångårig ledamot af stadsfullmäk
tige, skolstyrelse, fattigvård m. fl.
kommunala korporationer och kom
mittéer.
I i
A. E. TÄCKLIND. + Den 31 ma1 afl d en af Hörby samhälles mest bemärkte män, hand
landen A E Täcklind, 84 år In- tressarad skarpskytt, jordbrukare och kommunalman.
G. S. LÖWENH1ELM. f Den 19 juni afled i Stockholm lek
torn och skriftställaren G S. Lö- wenhielm, 83 ar gammal. Stud, vid 17 år och sex är därefter fil. d:r 1 mer än 40 år lärare i engelska och franska vid N. Element-skolan.
I Evang. fosterlandsstift styrelse sedan 58 Öfversättare af andlig litteratur.
A. W. WALLERSTEDT. f F. handlanden Anders Wilhelm Wallerstedt alled den 17 juni i Karl
stad vid 79 års ålder. På sin tid led af stadsfullmäktige med flera kommunala uppdrag. Hög frimu
rare.
G. H. CARLGRRN f D. n 5 juni afled i Falun ingeni- ören Georg Henrik Carlgren, 69 år.
Stud. ex. 55 Känd såsom framstå
ende konsulterande ingeniör under flera år med specialitet inom såg- och tväförädlingsbranschen, har han uppg’ort ritningar till ett stort antal sågverk m. m.
Hennes hand sjunker ned igen, glider som ett vissnadt, fallande blad längs hans arm.
Han tar den och kysser den hastigt, i förbigående.
— Nu Monika, är vagnen här!
❖ * «
Ett sjukrum vid en utländsk kurort. Solen får inte lof att tränga sig igenom de tjocka gardinerna, den får inte skimra öfver den döendes vaxbleka an sikte och famlande händer. Striden har stått hård mellan lif och död Han vill inte dö från hustru och barn, från den rika, härliga tillvaron. Han är stark och ung ännu och hela världen står honom öppen.
Men ändå vet han, att han icke får uppskof. Hvar- ken böner eller klagan hjälpa. Han har bedt läkarne gifva honom något, så att han i det längsta kan be
hålla medvetandet. Hans hustru och han ha så myc
ket att säga hvarandra. De ha dessa få år haft allt gemensamt; en timmes skilsmässa har för dem varit en evighet. Jublet öfver lyckan har så plötsligt stel
nat på deras läppar, att det knappt hunnit vika ur
blicken. I hans famn har hon drömt dag från dag.
Hennes kyssar har skänkt honom det bästa åter:
sträfvandets entusiasm.
Hans hand söker hennes:
— Min — min egen!
Hon kan inte återhålla snyftningarne. Hon tän
ker, att hon borde tala vid honom om deras lille son, fråga honom om det o h detta, men begreppen smu
las sönder i hennes hjärna. Det enda, som är henne klart, är läkarens dom:
— Endast några timmar kvar och — kanske ej det.
Förtviflad utbrister hon:
— Om jag finge följa dig, Gösta.
Aningen om ett leende lyser upp hans drag.
- Lilla älskade Rigmor! —--- Jag vill smeka ditt hår.
Hon lutar sig öfver bädden. Hans fingrar orka icke stryka öfver de silkeslena lockarne.
— Hjälp mig, ber han ångestfullt. Älskade, äl
skade — — Händerna famla ånyo oroligt på täcket;
ögonen stirra, skymda af dödsmörkret. Hans själ ar-
— 647 —
HVAR 8 DAG
SÄ*'
i
,'U.. -■■
Vår korrespondent insänder vid- stående bilder, tagna från en by i närheten af Moskwa. På den ena visa de utmärglade kropparne hur ohyggligt de arma männi
skorna, stora och små, lida; bo
skapen såld och all spannmål slut
— intet finnes. Den andra bilden togs vid en stuga när prästen, en
ligt bruket i hungerstid, går om
kring med “ikon“ och “välsignar det dagliga brödet“.
Efter fotografi
HUNGERSNÖDEN I RYSSLAND.
Klichés Kem. A.-B, Bengt Silfvereparre Sthlm—Gbg
