Skrymdensiteten hos material på upplag

(1)

Skrymdensiteten hos material på upplag

Adam Elfstrand Dennis Johansson

2016

Högskoleingenjörsexamen Berg- och anläggningsteknik

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

(2)

Adam Elfstrand Dennis Johansson

Högskoleingenjörsexamen Berg- och anläggningsteknik

(3)

I

Förord

Som en sedvanlig avslutning på Bergsskolans Högskoleutbildning inom berg- och anläggningsteknik skrivs ett examensarbete. Denna rapport omfattar 15 + 15 Hp och har skrivits på grund av det intresse som finns hos bland annat produktionschefer på bergtäkter om att få reda på exakt vad högarna på upplag väger. Med Per Murén i spetsen och i samråd med Jan Bida som är vår handledare föll den här uppgiften till ett par teknologer föregående år. Slutsatsen som drogs från den rapporten var att mer mängddata behövs för att kunna få fram en empirisk formel. Årets upplaga som vi skriver ska försöka uppfylla de restriktioner vi fått. Vi kommer dessutom rikta in oss mer på material för vägkonstruktion och

cementblandning av den anledningen att vi tillhör Skanskas P3 program. Där Adam tillhör avdelningen Asfalt och Betong medan Dennis tillhör Väg och Anläggning. Detta är alltså ett samarbete mellan Skanska och NCC eftersom förgående rapport skrevs helt i NCC:s regi.

Vi vill rikta ett stort tack till Hans Larsson och Jenny Thorén som varit till ett stort stöd under våra laborationer på NCC:s labb vid Sofiedal utanför Karlstad.

Vi vill tacka Alf Westerlund som varit till god hjälp gällande teknisk support och Leif Ruckman med sin expertis inom statistiska problemlösningar.

Vi vill även rikta ett tack till all personal ute på täkterna vi besökt för att de varit så hjälpsamma under våra vistelser.

(4)

II

Sammanfattning

I denna studie som gjorts på skrymdensitet i ballastsorteringar i upplag har en undersökning utförts för vilka faktorer som kan ha en inverkan på skrymdensiteten.

Bakgrunden till denna studie grundas i den efterfrågan som finns bland annat hos

produktionschefer på bergtäkter runt om i Sverige. Det stora intresset ligger i att få reda på det exakta tonnaget som finns i lager. Detta främst för att rätt siffror ska infinnas i bokslutet som görs varje år. Ett så kallat svinn i vad som framgår på papper kontra verklighet kan innebära att kalkylationer går från vinst till förlust. Även vid beställning av en vara som skall

transporteras till kund finns intresset att veta den exakta volymen då beställning sker via ton, men också vice versa.

De faktorer som har beaktas i denna rapport som en möjlig faktor för en inverkan på skrymdensiteten är korndensitet, flisighetsindex, fukthalt och kornfördelningskurva.

Efter sammanställning av alla resultat i form av tabeller och regressionsanalyser framgår det att skrymdensiteten visar ett klart samband ihop med korndensiteten.

(5)

III

Abstract

This study seeks to explore the different factors that affect bulk storage of quarried stone and associated products in the day to day operation of a profitable business.

Swedish stone producers must have accurate knowledge of available products throughout the year in order to provide customers appropriate requirements at the time of need. One

difficulty in carrying stock piles of bulk stone products is allowing for variants, such as wind wastage, and water absorbing which have a direct effect on the tonnage available. Customers who order in bulk need to know the dry weight cost in order to get the correct value of material, and in the case of concrete suppliers, for instance, controlled mixing of their final product. Where volume purchases are the norm, the transport required must know the weight/volume to be safe and legal.

The overall requirements then for a successful stone quarrying business are varied; in order to provide a service the range of products must fulfil the needs of customers, be able to control or understand the variations that affect their products as mentioned previously, the impact on density of particle size/density, H2O content, flakiness index and screening curve. Also the variations that take place when paper calculations differ from physical checks on stockpiles.

In order to remain profitable and, successful, control of these factors will enable any stone quarrying enterprise to go forward successfully.

The result shown by regression indicates a connection between densities of particle size/density and the grain density of minerals.

(6)

IV

Geologiska/tekniska termer

Alkalisilika reaktion- En reaktion som sker med tiden i betong mellan den starkt alkaliska cementpastan och reaktiv icke-kristallina kiseldioxiden, som finns i många vanliga aggregat.

Bergart- Fast eller löst sammanhållna, i naturen förekommande kornaggregat som består av ett eller vanligen flera mineral.

Biotit- Järnrikt mineral, tillhör silikaterna.

Diabas- Magmatisk gångbergart med kornstorlek mellan basalten och gabbrons. Diabasen, som väsentligen består av plagioklas, pyroxen och opaka mineral, uppvisar ofta ofitisk textur.

Djupbergart- En magmatisk bergart som stelnat på djup under jordytan.

Vanligen grovkristallina.

Fältspat- En mineralgrupp som består av silikat av aluminium med natrium, kalium eller kalcium som ingår i bland annat bergarterna granit och gnejs.

Gnejs- En metamorf bergart. Det innebär att bergarten är bildad genom omvandling eller deformation av en annan ursprunglig bergart.

Granit- Mycket vanlig plutonisk bergart, vilken är sammansatt av kvarts, kalifältspat och plagioklas jämte glimmer (biotit och/eller

muskovit).

Granitoid- Preliminär term för en grupp av sura plutoniter omfattande granit, granitdiorit och tonalit.

Kvarts- Mineral bestående av kisel och oxid.

Leptit- Genom regionalmetamorfos omvandlad sur eller intermediär lava, alternativt vulkanisk tuff. Medelkornstorleken är 0,5-0,05 mm.

Ler- En kornfraktion där mineralkornen är mindre än 0,002 mm.

Lermineral- En sammanfattande term för de mineral som bildar partiklar i kornstorleken lera.

Metamorf- Om något är knutet till metamorfos såsom bergartsbildande process.

Mineral- I naturen uppträdande fast, oorganisk substans vilken är definierad genom sin kemiska formel och sina kristallsymmetriska

egenskaper.

(7)

V

Ofitisk Textur- För diabastyper typisk textur, vilken kännetecknas av att regellöst orienterade, listformiga plagioklaskristaller som omsluts av bergartens pyroxenkristaller.

Olivin- Ett mörkt grönfärgat mineral som oftast förknippas med basiska bergarter. Det är en av världens vanligaste bergarter.

Opaka mineral- Mineral som ej ens i tunna skikt (0,03 mm) är genomträngliga för synligt ljus.

Pyroxen- En samlingsbeteckning för ett antal silikatmineral, som är vanligt förekommande i magmatiska och metamorfa bergarter och förekommer till exempel i basalt och diabas.

Plagioklas- Ett samlingsnamn för en grupp fältspater som består av albit, natriumaluminiumsilikat (NaAlSi3O8) och anortit. Plagioklaserna är bland de allra vanligaste bergartsbildande mineralen.

Ryodacit- Vulkanisk bergart, sammansättningsmässigt motsvarande djupbergarten granodiorit. Ryodacit består vanligen av en mikrokristallin grundmassa med strökorn av kvarts, plagioklas, biotit och eventuellt amfibol.

Sulfidmineral- En typ av mineral som innehåller svavelföreningar.

Prekambrisk ålder- En benämning på de tre eonerna hadeikum, arkeikum och proterozoikum i jordens historia. Detta motsvarar tiden från för 4600 miljoner år sedan, då jorden bildades, till 542 miljoner år sedan.

Vulkanit- Samma som vulkanisk bergart, vilken är en magmatisk bergart som bildas genom vulkanisk aktivitet på eller i jordskorpan.

(8)

VI

Matematiska termer

millimeter mm 1mm = 10^-3m

meter m 1 m = 1 m

kubikcentimeter cm³ 1 cm³= 10^-6m³

kubikmeter m³ 1 m³ = 1 m³

gram g 1000g = 1 kg

kilogram kg 1 kg = 1 kg

ton t 1 t = 1000kg

Definition Enhet

densitet massa/volymenhet g/cm³ alt. ton/m³

(9)

VII

Ordlista

AMA 10- Allmän material- och arbetsbeskrivning.

Bärlager- En sortering om 0/32 mm som används för vägbyggnad.

Flisighetsindex- Ett medelvärde i procent som beskriver hur smalt och brett summan av varje korn hos den prövade sorteringen är.

Fri glimmer halt- Tillåten halt av glimmermineral vid betong- och asfalt material.

Fukthalt- Fukthalt är den procent av materialets tyngd som består av vatten.

Förstärkningslager- En sortering om 0/90 mm som används för vägbyggnad.

Järnvägsmakadam- En speciell fraktion om 32/63 mm, det används för järnvägsbyggnad/underhåll.

Korrelationsanalys- beräkna korrelationskoefficienten mellan två mätvariabler när det finns N observationer för varje variabel.

Makadam- Krossat bergmaterial – kort sortering som inte innehåller några nollfraktioner, och används som överbyggnad under

vägbeläggning och som underlag till järnvägsspår, samt till asfalt och betong.

Okulär beskrivning- Något som kan urskiljas med enbart blotta ögat.

REGR-multipel analys- Funktionen REGR beräknar statistik för en linje med minsta kvadratmetoden genom att beräkna en rät linje som bäst passar använd data, och returnerar sedan en matris som beskriver linjen.

Reologi- Läran om materiens deformations- och flytegenskaper. Man mäter storheter som exempelvis viskositet elasticitet och flytgränser.

Skrymdensitet- Ett densitetsmått som används för porösa material, till exempel granulära material. I skrymdensiteten inräknas materialets totala volym, inklusive volymen av öppna och slutna porer.

Sorteringar- Intervall i millimeter.

TRVKB 10- Trafikverkets Krav Beskrivningstexter.

(10)

VIII

Innehåll

Förord ... I Sammanfattning... II Abstract ... III Geologiska/tekniska termer ... IV Matematiska termer ... VI Ordlista ... VII Innehåll ... VIII Figurförteckning ... IX Tabellförteckning ... IX Ekvationer ... X

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 1

1.2 Mål ... 1

1.3 Problemställning ... 2

1.4 Avgränsningar ... 3

1.5 Bakgrund ... 3

2 Metod... 3

2.1 Provtagning ... 4

2.2 Skrymdensitet ... 4

2.3 Fukthalt ... 5

2.4 Kornstorleksfördelning ... 5

2.5 Korndensitet ... 8

2.6 Flisighetsindex ... 8

2.7 REGR-analyser ... 9

2.8 Korrelation-analyser ... 9

2.9 Petrografisk Analys ... 10

2.9.1 Alster ... 10

2.9.2 Gälleråsen ... 12

2.9.3 Skövde ... 13

2.9.4 Marieberg och Sofiedal ... 16

3 Resultat ... 16

3.1 Insamlad data ... 16

3.2 Flisighet ... 17

(11)

IX

3.5 Fukthalt ... 20

3.6 Kornfördelningskurva ... 21

3.7 REGR-multipel analys ... 23

3.8 Korrelations analys ... 23

4 Analys/diskusson ... 24

4.1 Flisighet ... 24

4.4 Fukthalt ... 24

4.5 REGR-multipel analys ... 25

4.6 Korrelation... 28

5 Slutsatser ... 30

6 Referenser ... 31

BILAGOR………...33

Figurförteckning

Figur 1. Neddelare. Foto: Adam Elfstrand 9/4 -15 ... 5

Figur 2. Grovsikt. Foto: Adam Elfstrand 9/4 -15 ... 5

Figur 3. Finsikt. Foto: Dennis Johansson 12/5 -15 ... 6

Figur 4. Kornfördelningskurva med trafikverkets gränslinjenormer ... 22

Figur 5. Kornfördelningskurva med K-värden ... 23

Tabellförteckning

Tabell 1. Siktserier. ... 7

Tabell 2. Siktserier för flisighetsindex. ... 9

Tabell 3. Petrografisk sammansättning. ... 10

Tabell 4. Okulär analys 16/32 mm. ... 11

Tabell 5. Okulär analys 8/16 mm. ... 11

Tabell 6. Tunnslipsanalys. ... 13

Tabell 7. Okukär analys 4/8 mm. ... 14

Tabell 8. Tunnslipsanalys. ... 15

Tabell 9. Petrografisk sammansättning. ... 16

Tabell 10 Insamlad data, bilaga 24. ... 17

Tabell 11. Flisighetsindex. ... 18

Tabell 12. Skrymdensitet. ... 19

(12)

X

Tabell 13. Korndensitet. ... 20 Tabell 14. Fukthalt. ... 21

Ekvationer

𝑽𝒊𝒌𝒕𝑽𝒐𝒍𝒚𝒎 ∗ (𝟏 − 𝑭𝒖𝒌𝒕𝒉𝒂𝒍𝒕) 1 ... 4 𝑽å𝒕𝒗𝒊𝒌𝒕 − 𝑻𝒐𝒓𝒓𝒗𝒊𝒌𝒕𝑽å𝒕𝒗𝒊𝒌𝒕 = 𝑭𝒖𝒌𝒕𝒉𝒂𝒍𝒕 2 ... 5 𝑴𝒂𝒕𝒆𝒓𝒊𝒂𝒍 𝒑å 𝒑𝒍å𝒕𝑼𝒕𝒈å𝒏𝒈𝒔𝒗𝒊𝒌𝒕𝒆𝒏 = 𝑭𝒍𝒊𝒔𝒊𝒈𝒉𝒆𝒕𝒔𝒊𝒏𝒅𝒆𝒙 (%) 3 ... 9

(13)

1

1 Inledning

I detta kapitel kommer projektet introduceras med syfte, mål och avgränsningar samt bakgrund.

Tillsammans har alla laborationer och metodprovningar utförts. Även innehållet i rapporten har diskuterats fram av båda författarna innan en utav dem antecknat slutgiltigt material i rapporten.

Elfstrand har bearbetat:

Rapportdesignen innefattande allt från innehållsförteckning, referenser, formler, tabeller etc.

Förord, geologiska/tekniska termer, matematiska termer, ordlista, syfte, mål, metod, provtagning, fukthalt, kornfördelningskurva, petrografisk analys: Skövde, Gälleråsen.

Resultat- och diskussionsdel.

Johansson har bearbetat:

Avgränsningar, bakgrund, skrymdensitet, korndensitet, flisighetsindex, petrografisk analys:

Alster, Marieberg/Sofiedal.

Resultat- och diskussionsdel och analyserna regression och korrelation i Microsoft Excel.

Material som använts från förgående rapport ”Samband mellan kornstorleksfördelning, kornform, korndensitet, petrografi, fukthalt och skrymdensitet i ballastsorteringar” är Bilagorna: 5, 6, 11, 12.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att lyckas få fram en empirisk formel om så är möjligt utifrån en del data som redan gjorts från föregående rapport samt mycket ny data. På så vis ges

möjligheten att enklare se samband mellan de olika testerna som utförts enligt SS-EN standarder. Tester som bearbetats är partikelstorleksfördelning, skrymdensitet, korndensitet, flisighetsindex, fukthalt och petrografi.

1.2 Mål

Målet med studien är att sammanställa all data som samlats in och försöka kunna se samband mellan olika testresultat genom att göra regressionsanalyser. Analyseringarna och slutsatserna

(14)

2

sammanställs från tabeller och diagram. Huvudmålet är att förhoppningsvis kunna få fram en empirisk formel för hur stor vikt och volym sorteringsupplagen har.

1.3 Problemställning

Den problemställning som finns är det faktum att vid inventeringar som görs på bergtäkter runt om i landet har många avvikande resultat i inventeringarna kontra det lagersaldo som tros finnas. Under en inventering används en drönare som scannar av alla upplagen, som då ger en exakt volym på varje enskild materialhög. Utefter varje sådan scanning uppdateras då ett lagersaldo, men med en faktor hämtat från ”opålitliga källor” d.v.s. en faktor för bergarter i stort. Här finnas alltså möjligheten att utefter provtagningar och mätningar på diverse faktorer som har en inverkan på skrymdensiteten hitta en specifik en faktor för skrymdensiteten som då kan nyttjas under inventeringar. Med rätt faktor kommer inventeringarna så när stämma överens med de lagersaldon som finns i ett datasystem stämma överens med det verkliga ute på backen och i sin tur inte ställa till stora problem gällande ekonomin vid hantering av bland annat budget- och prognosarbeten och det faktum att de ekonomiska smällar som blir oftast tenderar att vara negativa.

Det krävs många provtagningar för att utföra laborationer som ger material till att räkna fram ett resultat. Problemet som uppstår i denna rapport är att täkterna som provtagningarna ska utföras i ligger geografiskt långt ifrån laboratoriet och tiden som ska fördelas för hela rapporten är begränsad.

Prover ska tas på olika bergarter och variationen av dessa är låg hos varje bergtäkt. Vilket skapar komplikationer för antalet provtagningar på varje bergart.

Det finns variationer i mineralsammansättningen hos varje kategoriserad bergart som påverkar resultatet av laborationerna och gör dem således mer svårtolkade.

Eftersom syftet med rapporten är ta fram en generell metod för att bestämma skrymdensiteten hos material på upplag är något som inte lyckats tidigare, skapar då problemet att det finns få

”peer rewiev” publikationer att tillgå under processen för examensarbetet.

(15)

3

1.4 Avgränsningar

Avgränsningar har sats med största hänsyn till tidsbegränsningen på tio veckor. Prover tas och analyserades från fyra täkter; resterande tid läggs på rapportskrivning och jobbet mot att arbeta fram en empirisk formel genom att analysera och diskutera resultaten. Eftersom rapporten är en uppföljning från ett tidigare examensarbete med samma mål bearbetas också några av de väsentliga resultaten från tidigare prover och undersökningar.

1.5 Bakgrund

Företag inom bergmaterialbranschen har alltid haft komplikationer med att bedöma upplagens korrekta skrymdensitet och därigenom upplagens tonnage. Parametrar som fukthalt,

flisighetsindex, kornform, korndensitet och petrografiska analyser som påverkar och bestämmer skrymdensitetens värde är därmed de faktorer beaktandet ska riktas mot vid bestämning av upplagets verkliga massa och bedömning av det ekonomiska värdet hos upplaget.

Det har tidigare påbörjats ett examensarbete om skrymdensiteten hos upplag och detta ligger till grund för det här examensarbetet. Eftersom det finns mycket att lära av de föregående studierna kommer dessa analyseras och användas igen. Även metoder och tillvägagångssätt kommer efterföljas eftersom dessa har rekommenderats av handledaren, som även agerat handledare i det föregående examensarbetet.

2 Metod

I denna studie har fyra täkter valts ut att ta prover ifrån. Detta har gjorts utefter de bergarter som sökts, det vill säga sådana som är till för främst asfaltstillverkning. Med hänsyn till den geografiska utgångspunkten där provning ägt rum har en del nedskärningar krävts, önskvärda bergarter har helt enkelt tvingats att bli bortvalda. De bergarter som befunnit sig inom den tänkbara provtagningsradien samt uppfyllt de kriterierna för att kunna ta prover efter SS-EN standard var gnejsgranit, granit och diabas.

Sorteringarna som valts ut att genomgå prover har givetvis valts ut efter den nyligen nämnda orsaken, asfaltstillverkning. Men även sorteringar till cementtillverkning och

järnvägsbyggnad har valts. I och med att förgående års rapportskrivare tagit prov på bärlager och förstärkningslager kunde dessa uteslutas vid provtagning från samma täkt, alltså Alster,

(16)

4

Gälleråsen och Marieberg. Återstående prover som togs var sorteringarna 0/4, 4/8, 11/16 och järnvägsmakadam (32/63).

Täkterna har besökts en åt gången med tanke på tidsåtgången men även den aspekten att snabbt återvända till laboratoriet för vägning så att fukthalten inte ska påverkas mer än marginellt. Givetvis är det till stor fördel att besöka en täkt och färdigställa alla laborationer av sorteringarna så inget utav proverna av misstag blandas ihop.

2.1 Provtagning

Prover på de olika sorteringarna hämtas från täkterna, detta görs enligt rekommenderad standard (SS-EN 932-1: 1997). Tillvägagångssättet lyder som så att en hjullastare skopar ut material från högen och föser ut ett jämnt lager över marken. Därefter kan således materialet med hjälp av skyffel hällas i provhinkar, redo för laborationer. Detta görs för att få ett så representativt värde från högen som möjligt. Det gäller främst sorteringar som

förstärkningslager samt andra så kallade långa sorteringar med hög differens på nedre respektive övre kornstorlek i upplagen, annars kan konstiga värden uppträda.

2.2 Skrymdensitet

Prover för skrymdensitet tas för de olika sorteringarna och hämtas i de sammanlagt fyra olika täkterna enligt standard (SS-EN 1097-3).

Med hjullastare transporteras kubikkärlet lastat på maskinens gafflar. Med en andra hjullastare fylls kärlet med material; alternativt att en hjullastare används och byter gafflar mot skopa vid respektive moment, dock är den senare nämnda metoden mer tidskrävande.

Kärlet vägs på en lastvåg och vikten antecknas. Sedan töms kärlet och återfylls på nytt med en annan sortering. Vägning av varje sortering utförs två gånger per sortering för att senare räkna fram ett medelvärde av densiteten för varje sortering i naturligt tillstånd.

Efter ovanstående steg har man inte nog med data för att räkna fram skrymdensiteten hos sorteringarna utan först ska en fukthalt för respektive sortering räknas fram. Då det är gjort kan skrymdensiteten räknas ut med formeln nedan.

𝑽𝒊𝒌𝒕

𝑽𝒐𝒍𝒚𝒎∗ (𝟏 − 𝑭𝒖𝒌𝒕𝒉𝒂𝒍𝒕) 1

(17)

5

2.3 Fukthalt

Fukthalt är den procent av materialets tyngd som består av vatten. På laborationsstationen neddelas materialet i en neddelare, se Figur 1. Det görs för att få en jämn spridning av materialet. Ju grövre sorteringar desto mer material krävs för att proverna ska bli representativa. Neddelning sker till omkring 1 kg för de flesta material, bortsett från förstärkningslager och bärlager där en hel plåt fylls, det vill säga mellan 10-15 kg.

Figur 1. Neddelare. Foto: Adam Elfstrand 9/4 -15

Efter neddelning fås två snarlika vikter från behållarna. Det båda hälls upp på varsin plåt och materialet vägs i naturligt tillstånd (blött) för att sedan torka och väga det på nytt. Detta görs för att få fram ett mer tillförlitligt medelvärde. Varpå alla vägningar är kompletta och noterade kan de olika sorteringarnas fukthalter räknas ut. Fukthalten räknas ut enligt följande formel nedan (SS-EN 1097-6: 2001).

𝑽å𝒕𝒗𝒊𝒌𝒕−𝑻𝒐𝒓𝒓𝒗𝒊𝒌𝒕

𝑽å𝒕𝒗𝒊𝒌𝒕 = 𝑭𝒖𝒌𝒕𝒉𝒂𝒍𝒕 ²

2.4 Kornstorleksfördelning

Först och främst sker neddelning, som tidigare nämnts i enkla drag. För förstärkningslager och bärlager krävs neddelning och siktning via en grovsikt först. Proverna hälls ned i omgångar, med hänsyn till siktens kapacitet. Det förstnämnda materialet med tre stycken

(18)

6

provtagningshinkar omkring 100 kg och det andra omkring 35 kg. Minsta siktmediet i grovsikten är 16 mm det vill säga att allt material större än så fastnar på något av

siktmedierna. Resterande material hamnar i botten på en plåt, som vid ett senare skede skall finsiktas efter ytterligare en neddelning till omkring 1 kg. Se Figur 2 nedan på grovsikt som körs i 5 minuter och Figur 3 på finsiktningsmedier i skakmaskin som körs i 10 minuter.

Figur 2. Grovsikt. Foto: Adam Elfstrand 9/4 -15 Figur 3. Finsikt. Foto: Dennis Johansson 12/5 -15

(19)

7

De olika siktseriernas storlek framgår i Tabell 1 nedan.

Tabell 1. Siktserier.

Siktserier

Grovsikt, mm Järnvägsmakadam, mm Finsikt, mm

125 80 45

90 63 31,5

63 50 22,4

45 40 16

31,5 31,5 11,2

22,4 22,5 8

16 botten 5,6

botten 4

2 1 0,5 0,25 0,125 0,063 botten

Innan materialet under 16 mm kan finsiktas vägs och noteras vikten (blött), därefter in i en ugn för att torka och vägas torrt. I sorteringar med nollmaterial förekommer alltid smuts och annat oönskat material, därför måste det i detta skede tvättas och återigen torkas i ugn. När materialet torkat och svalnat avläses den tvättade torrvikten och är sedan redo för att köras i finsiktning.

Efter siktningsproceduren vägs materialet i varje siktserie var för sig och på så vis kan sedan värdena läggas ihop ackumulerat. Resultatet ger en siktkurva i ett diagram med logaritmisk X- axel och en procentuell Y-axel (SS-EN 933-1: 2004).

Makadamsorteringarna är inte lika tidskrävande eftersom de inte innehåller något nollmaterial och därmed inte behöver tvättas. Här kan samma prov från fukthalten användas direkt, alltså det prov om cirka 1 kilogram. Det behöver enbart svalna efter torkning, därefter kan det siktas (SS-EN 933-1: 2004).

(20)

8

2.5 Korndensitet

Korndensiteten beräknas genom; till att börja med tvättas materialet för att finmaterial inte ska påverka resultatet, därefter torkas det i en ugn vid cirka 90° Celsius. Nästa steg i beräkningen är att efter avkylning väga upp exakt 1000g av materialet som ska prövas. Sedan vägs

materialet återigen, men nu i en vattenfylld behållare vid en temperatur av 25° Celsius.

Anledningen till att vattentemperaturen ska var just 25° Celsius beror på att vattnets densitet vid denna temperatur är bestämd till 998 g/dm³ och korrekta beräkningar av korndensitet kan utföras med hjälp av datorprogram.

När vikterna är i de två olika tillstånden är noterade förs värdena in i datorprogrammet som beräknar materialets korndensitet och den verkar nu representativt för den bergtäkt där den togs. Valet av sortering väljs efter det prov som på bästa sätt kan skiljas från finmaterial, men också har en kornform som gör sig lämplig för behållaren som används för vägningen.

2.6 Flisighetsindex

Flisighetsindex är ett medelvärde i procent, som beskriver hur smalt och brett summan av varje korn hos den prövade sorteringen är.

Till att börja med neddelas cirka 1 kg fram av den specifika sorteringen som tvättas och torkas, för att spara tid är det fördelaktigt att ta provet från tidigare prövningar. Provet som är cirka 1 kg tungt finsiktas först i en sikt med kvadratiska siktmedier av millimeterstorlekar från 4 mm upp till 45 mm; förberett för själva flisighetsindex-sikten, som består av rektangulära siktserier eftersom det är flisigheten hos materialet som ska undersökas.

Sikten med fyrkantiga hål förbereds med siktserier av storlekar anpassade specifikt för varje sorteringsstorlek. Materialet körs i sikten under 10 minuter för att säkerställa att allt material vandrat nedåt och stannat på representativ nivå. När de 10 minuterna av siktningen är slut vägs materialet som stannat på respektive nivå.

Materialet som vägts och stannat på en specifik nivå i den fyrkantiga sikten ska nu placeras i en spetssikt med rektangulära hål, storlekarna på serierna är metodbestämda enligt standard (SS-EN 933-3:2004) och framgår i Tabell 2 nedan.

Under varje serie placeras en uppfångningsplåt för att materialet från de olika nivåerna inte ska beblandas. Flisighetssiktningen siktas i 5 minuter, i detta steg kan siktningen ske under kortare tid eftersom materialen endast ska passera en nivå.

(21)

9

När 5 minuter gått skall allt material på uppfångningsplåtarna vägas var för sig.

Resultaten från siktningarna antecknas och förs in i en dator där ett utvecklat program räknar ut flisighetsindex för angiven sortering och resultatet framställs som ett medelprocenttal för hela sorteringen.

Tabell 2. Siktserier för flisighetsindex.

Siktar med fyrkantiga hål, mm Spetssiktar, mm

63 40

50 31,5

40 25

31,5 20

25 16

20 12,5

16 10

12,5 8

10 6,3

8 5

6,3 4

5 3,15

4 2,5

Uträkningarna för flisighetsindex har behandlats med formeln nedan.

𝑴𝒂𝒕𝒆𝒓𝒊𝒂𝒍 𝒑å 𝒑𝒍å𝒕

𝑼𝒕𝒈å𝒏𝒈𝒔𝒗𝒊𝒌𝒕𝒆𝒏 = 𝑭𝒍𝒊𝒔𝒊𝒈𝒉𝒆𝒕𝒔𝒊𝒏𝒅𝒆𝒙 (%) 3

2.7 REGR-analyser

All insamlad data från provtagningar samlas och sammanställs i Bilaga 24 och 25 för att sedan utföra REGR-multipel analys via Microsofts Office Excel- programmet med tilläggen

"analysis toolpak" samt "problemlösaren".

2.8 Korrelation-analyser

All insamlad data från provtagningar samlas och sammanställs i Bilaga 24 och 25 för att sedan utföra korrelationsanalys via Microsofts Office Excel- programmet med tilläggen

"analysis toolpak" samt "problemlösaren".

(22)

10

2.9 Petrografisk Analys

2.9.1 Alster

Provbenämning: Bråtebäcken, Fraktion 0-31.5mm, 8/16mm, 16/32mm.

Provtagare: Hans Larsson.

Petrografisk beskrivning, förenklad enligt SS-EN 932-3.

Allmän beskrivning

Provet består i huvudsak av medelkornig gråröd granitisk gnejs som klassificeras som en metamorfisk djupbergart. Den petrografiska sammansättningen visas i Tabell 3.

Tabell 3. Petrografisk sammansättning.

Petrografisk sammansättning

Fraktion Antal Andel Beteckning

(mm) (vol.%.) (Bergart)

5/8 566 90 Grårödgranistisk gnejs.

35 6 Amfibolit.

27 4 Ljusröd granit.

15 5 Amfibolit.

29 5 Ljusröd granit.

1 3 Amfibolit.

Okulär beskrivning

Materialet består av ovittrat krossmaterial och domineras av oregelbundna ballastkorn, med en andel av 20 % flisiga korn.Provet uppfattas som friskt. Fördelningen på de olika bergarterna redovisas i Tabell 4.

(23)

11

Tabell 4. Okulär analys 16/32 mm.

Okulär analys

Fraktion Antal Andel Mätosäkerhet Beteckning

(mm) (%) (± %) (Bergart)

16/32 135 98 2,4 Gråröd till rödgrå, gnejsig granit.

3 2 2,4 Svart, folierad amfibolit.

Provet består av ovittrade, kantiga och oregelbundna ballastkorn, varav cirka 30 % är flisiga.

Fördelningen på de olika bergarterna redovisas i Tabell 5.

Tabell 5. Okulär analys 8/16 mm.

Okulär analys

(mm) (%) (± %) (Bergart)

8/16 523 94 2,0 Gråröd till rödgrå, gnejsig granit.

13 2 1,3 Svart, folierad amfibolit.

20 4 1,5 Röd, medel- till grovkornig granit.

Användning Betong 16/32 mm

Ingen antydan till otillåten aktivitet av långsam alkalisk reaktion enligt SS 137003:2008.

Varken lermineral eller sulfidmineral som kan var farliga för betongkonstruktioner har påvisat i provet. Provet anses vara säkert.

Betong 8/16 mm

Ingen antydan till otillåten aktivitet av långsam alkalisilika reaktion enligt SS 137003:2008.

Varken lermineral eller sulfidmineral som kan var farliga för betongkonstruktioner har påvisat i provet. Provet anses vara säkert.

(24)

12 Utlåtande

Cirka 2 % av provet påvisar antydan till vittring, men i det stora hela är provet väl kristalliserat och friskt.

Glimmerhalten hos bergarten uppnår 18,1%. Summan av denna analys visar att materialet och bergartstyp är godkänd enligt AMA07 samt VVTBT och uppfyller kraven enligt SS-EN 13242.

2.9.2 Gälleråsen Provtagare: Mats Fehrm.

Materialet bedöms bestå av metamorf sur vulkanit: leptit (något gnejsig) med roydacitisk sammansättning (motsvarande granitisk). Materialet är av prekambrisk ålder

Okulär beskrivning Finns ej att tillgå.

Användning

Obundna bär- och förstärkningslager samt grusslitlager

Materialet bedöms uppfylla kraven för obundna bär- och förstärkningslager för belagda vägar enligt TRVKB 10 Obundna lager avseende fri glimmerhalt, krossytegrad, Micro-Deval samt Los Angeles.

Materialet bedöms även klara kraven för grusslitlager avseende fri glimmerhalt, krossytegrad samt Micro-Deval.

Betong

Total halt glimmer enligt petrografisk beskrivning är ca 13 % (ej fri glimmerhalt) och kan eventuellt påverka betong negativt.

(25)

13 Mikroskopisk beskrivning

Provet består av en grå till rödgrå generellt finkornig till fint medelkornig (0,1-1 mm) något ojämnkornig och något gnejsig granitoid. Materialet bedöms vara av vulkaniskt ursprung och benämns här av leptit. Fördelningen på de olika bergarterna redovisas i Tabell 6.

Tabell 6. Tunnslipsanalys.

Tunnslipsanalys

(mm) (%) (± %) (Bergart)

2/4 343 30,9 Kvarts.

244 22

Alkali- /kalifältspat.

267 24,1 Plagioklas.

140 12,6 Biotit/muskovit.

7 0,6 Klorit.

47 4,2 Sericit.

44 4 Epidot/zoisit/clinozoisit.

4 0,4 Kalcit.

3 0,3 Opaka.

10 0,9 Accessoriska.

Utlåtande

Finns ej att tillgå.

2.9.3 Skövde

Provtagare: Linus Brander.

Provet utgörs av svart, jämnkorning, finkornig, massformig diabas.

Okulär beskrivning

Provet består av kantiga och oregelbundna ballastkorn, i huvudsak ovittrade. Inga lermineral eller sulfidmineral har påvisats. Fördelningen på de olika bergarterna redovisas i Tabell 7.

(26)

14

Tabell 7. Okukär analys 4/8 mm.

Okulär analys

(mm) (%) (± %) (Bergart)

4/8 319 100 0 Diabas, svart.

Användning Asfalt

Lämplighet för användning av provmaterialet till asfalt, motsvarar det med stor sannolikhet bergtyp 1 enligt AMA 10.

Betong

Provets glimmerhalt i fraktion 0,063-2 mm är 1,4 vol.%. Fri glimmer i finfraktion (0,063-2 mm) kan redan vid 7-10 vol.% påverka betongens reologi märkbart. Då halten fri glimmer i finfraktion är mycket låg, bedöms den inte inverka ogynnsamt på slutprodukten.

Mikroskopisk beskrivning

Provmaterialet är mycket homogent och utgörs helt av ofitisk diabas. Diabasen består av fältspat, pyroxen, olivin och opaka mineral. Fältspaten i sin tur utgörs helt av primär plagioklas. Fältspatkornen ligger i regel inbäddade i de större pyroxen kornen (dvs. ofitisk textur). Fördelningen på de olika bergarterna redovisas i Tabell 8.

(27)

15

Tabell 8. Tunnslipsanalys.

Tunnslipsanalys

(mm) (%) (± %) (Bergart)

2/4 605 61 3 Fältspat.

0 0 0 Kvarts.

0 0 0 Mikrokristallin kvarts (ASR¹).

281 28 2,8 Pyroxen.

19 2 0,9 Olivin.

41 4 1,2 Glimmer, del av ballastkorn.

0 0 0 Glimmer, fritt förekommande.

43 4 1,3 Opaka (oxider och sulfider).

0,063/2 550 54 3,1 Fältspat.

0 0 0 Kvarts.

0 0 0 Mikrokristallin kvarts (ASR¹).

334 33 2,9 Pyroxen.

71 7 1,6 Olivin.

8 0,8 0,5 Glimmer, del av ballastkorn.

14 1,4 0,7 Glimmer, fritt förekommande.

41 4 1,2 Opaka (oxider och sulfider).

3 0,3 0,3 Övriga mineral.

¹ Potentiellt långsamt alkalisilikareaktivt (ASR) material

Utlåtande

Halten fri glimmer i undersökt fraktion är 1 vol.%.

Enligt TRVKB 10 – obundna lager får inte halten fri glimmer överstiga 50 % om

ballastmaterialet skall användas som bärlager. Om halten fri glimmer är mellan 30 och 50 %, får inte bärlagret belastas av tung trafik.

Detta uppvisade resultat på undersökt material får anses med mycket god marginal klara de krav som ställs i TRVKB 10, vad gäller halten fri glimmer i finfraktion.

(28)

16

2.9.4 Marieberg och Sofiedal Provtagare: Anders Vestgården.

Allmänbeskrivning

Bergarten består i huvudsak av runda/vassa korn med flisighet upp till cirka 14 %, bergarten är av granitisk gnejsig typ. Fördelningen på de olika bergarterna redovisas i Tabell 9.

Tabell 9. Petrografisk sammansättning.

Petrografisk sammansättning

Fraktion Antal Andel Beteckning

(mm) (vol.%.) (Bergart)

8/16 81 Rödaktig fin- och medelkornig granit, gnejs.

19 Mafisk bergart.

0 Hela korn av kalksten.

Mikroskopisk analys

Finns ej att tillgå.

Utlåtande

ingen antydan till alkalisk reaktion, eller några andra negativa aspekter kring tillämpliga användningsområden av materialet.

3 Resultat

3.1 Insamlad data

Insamlad data i form av skrymdensitet, korndensitet, fukthalt och flisighet från alla besökta täkter för samtliga produkter redovisas i Tabell 10.

(29)

17

Tabell 10 Insamlad data, bilaga 24.

3.2 Flisighet

I nedanstående Tabell 11 beskrivs variationerna i flisighet mellan bergtäkterna, sortering för sortering.

0/90 mm sorteringarna har relativt hög flisighet (1-2 krossteg) medans 11/16 i denna studie har relativt låg flisighet (3-4 krossteg) i samtliga täkter.

Flisigheteten beror av hur materialet krossats och dess mekaniska- samt fysikaliska egenskaper som bergart.

(30)

18

Tabell 11. Flisighetsindex.

3.3 Skrymdensitet

I nedanstående Tabell 12 visas skrymdensiteten för de olika bergtäkterna, sortering för sortering.

Skrymdensiteten är materialets totala densitet i naturligt tillstånd när det förvaras som upplag i en bergtäkt.

(31)

19

Tabell 12. Skrymdensitet.

3.4 Korndensitet

I nedanstående Tabell 13 visas korndensiteten hos bergarten för varje bergtäkt. Kornstorleken som prövats för att få fram resultatet för korndensiteten är 11/16 millimeter. Som synes är Skövdes material av hög korndensitet.

1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8

0/4mm 4/8, 5/8mm 11/16mm 0/31,5mm 0/90mm

Ton/m³

Skrymdensitet

Sofiedal Alster Gälleråsen Skövde Marieberg

(32)

20

Tabell 13. Korndensitet.

3.5 Fukthalt

I nedanstående Tabell 14 beskrivs fukthalten hos de olika sorteringarna bergtäkt för bergtäkt.

Diagrammet visar på stor variation av fukthalt hos sorteringarna. Det är även stor variation av fukthalt hos sorteringarna från samma bergtäkt.

(33)

21

Tabell 14. Fukthalt.

3.6 Kornfördelningskurva

I nedanstående Figur 4 visas en kornfördelningskurva som skapats via ett av NCC:s program för siktserier. I Figur 5 visas samma kornfördelningskurva, men ihop korporerat enligt det vanliga Excel systemet där även procentuellt passerat material uppvisas på varje

maskviddsnivå. Gränslinjer har även infogats för att kunna smidigt läsa av samtliga k-värden som vid senare tillfälle använts för att kunna få fram ett korrelationsvärde. Dessa figurer är hämtade ur bilaga 23 och 23a, resterande kornfördelningskurvor finns under bilaga 1-22a.

(34)

22

Figur 4. Kornfördelningskurva med trafikverkets gränslinjenormer

(35)

23

Figur 5. Kornfördelningskurva med k-värden

3.7 REGR-multipel analys

Med hjälp av sammanställd data se Bilaga 24, 24a, 25, 25a har två REGR-multipel analyser utförts via Microsofts Office Excel- programmet med tillägget "analysis toolpak".

I Bilaga 24, 24a, 25, 25a, avläses främst värdena R-kvadrat, p-värde för att kunna dra slutsatser om skrymdensitet kan beskrivas med hjälp av att de olika faktorerna.

3.8 Korrelations analys

Med hjälp av sammanställd data se Bilaga 26 och 27 har två korrelationsanalyser utförts via Microsofts Office Excel- programmet med tillägget "analysis toolpak".

I bilaga 26 och 27 avläses värdena i kolumnen där skrymdensitet ställs i korrelation till de respektive faktorerna.

(36)

24

4 Analys/diskusson

4.1 Flisighet

Tabell 10 är en sammanställning av samtliga bergtäkternas sorteringar varierande flisighet.

Sofiedal

Sofiedal uppvisar en aningen högre flisighet än alla de andra bergstäkterna. Det innebär att maskininställningarna i krossningsförloppet är inställd på att ge i denna jämförelse högre flisighet; Alternativt att petrografin hos bergarten ger påverkan till en slutprodukt med högre flisighet.

Gälleråsen

Gälleråsen har i denna specifika undersökning lägst flisighet, sett över alla sorteringar. Det beror högst troligtvis på att deras kunder efterfrågar en annan produkt och att en låg flisighets i de flesta fall är att föredra vid produktion inom väg och anläggning.

4.2 Skrymdensitet

Angående skrymdensiteten så är inte variationen särskilt stor i de olika asfaltsorteringarna.

Däremot uppvisar täkten i Skövde en högre skrymdensitet på grund av att bergarten diabas har en högre korndensitet än vad de andra granitiska bergarterna har.

4.3 Korndensitet

Korndensiteten beror uteslutande av petropreli, det vill säga mineralsammansättning och det är också därför Skövde har en betydligt högre korndensitet än de andra proverna i studien.

Eftersom täkten i Skövde består av en basisk sammansättning av mineral, plagioklas, pyroxen och olivin medan de andra utgörs av fältspat, kvarts och glimmer.

4.4 Fukthalt

Vad det gäller fukthalt kan det vara svårt att se tydliga gemensamma värden inom täkterna eftersom fukthalten i stort sett enbart beror på de olika sorteringsstorlekarna, alltså bör här fraktion mot fraktion bedömas.

Den tydliga slutsatsen som går att dra från tabell 13 är att korta sorteringar utan nollmaterial i stort sett inte binder någon fukt alls, medan fina sorteringar som stenmjöl binder absolut mest fukt. Att fint material binder mer fukt beror på att det finns mer kontaktytor för vattnet att fastna på.

(37)

25

4.5 REGR-multipel analys

Med hjälp av sammanställd data se Bilaga 24.

Korrelationen mellan skrymdensitet och variablerna korndensitet, fukthalt, flisighet, k20, k50, k80 och k80-k20 sammanställs ett korrelationsvärde märkt som R-kvadrat i Bilaga 24a. Här är ett värde på cirka 0,72. R-kvadrat visar därmed på att en korrelation mellan samtliga variabler finns och med krav på ett värde över 70 % för att det ska vara statistiskt godkänt som samband är resultatet i denna analys sant.

Antalet observationer är så högt som 21 stycken och med fler observationer ökar alltid R- kvadrat därför är det nu dags att studera resultatet mer ingående variabel för variabel.

UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik

Multipel-R 0,846244258

R-kvadrat 0,716129344

Justerad R-kvadrat 0,523041919

Standardfel 0,063791787

Observationer 21

”Urklipp” ur Bilaga 24a.

Konfidensintervallet är ställt på 95 % för att få en hög och pålitlig analys av resultatet, men utifrån denna analys kan det nu tydas att korrelationen inte är så korrekt som den i första steget uppgavs att vara.

Detta tolkas med hjälp av p-värdet som avläses i Bilaga 24a.

För att korrelationen för respektive variabel ska vara tillförlitlig mot skrymdensiteten ska p- värdet ligga under 5 % och det gör den endast för korndensiteten som här är cirka 2 %.

(38)

26

Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Nedre 95,0% Övre 95,0%

Konstant 0,588030807 0,334846806 1,756118908 0,100910477

-

0,130144162 1,306205776

-

0,130144162 1,306205776 kornd 0,333018422 0,12008261 2,773244365 0,014946594 0,075466839 0,590570005 0,075466839 0,590570005 fukth 0,005061417 0,015830872 0,319718152 0,753903251

-

0,028892426 0,03901526

-

0,028892426 0,03901526 flisighet

-

0,003807037 0,002185569

-

1,741897891 0,103442288

-

0,008494616 0,000880541

-

0,008494616 0,000880541 K20

-

0,010719162 0,005211299

-

2,056907836 0,058827805

-

0,021896287 0,000457963

-

0,021896287 0,000457963 K50

-

0,005376723 0,01425689

-

0,377131549 0,711730917

-

0,035954712 0,025201266

-

0,035954712 0,025201266 K80 0,011772117 0,008964855 1,313140841 0,210251972

-

0,007455584 0,030999818

-

0,007455584 0,030999818

K80-K20 0 0 65535 #OGILTIGT! 0 0 0 0

”Urklipp” ur Bilaga 24a.

Det vill säga att det tidigare R-kvadrat värdet med hög sannolikhet blev sant på grund av det höga antalet observationer och den egentliga enda sanningen är att endast korndensiteten påvisar ett sant samband ställt mot skrymdensiteten som avläses i p-värde spalten.

Med hjälp av sammanställd data se Bilaga 25.

Korrelationen mellan skrymdensitet och variablerna korndensitet, fukthalt, flisighet, log(k20), log(k50), log(k80) och log(k80-k20) sammanställs ett korrelationsvärde märkt som R-kvadrat i Bilaga 25. Här är ett värde på cirka 0,8. R-kvadrat visar därmed på att en korrelation mellan variablerna finns och med krav på ett värde över 70 % för att det ska vara statistiskt godkänt som samband är resultatet i denna analys sant.

Antalet observationer är så högt som 21 stycken och med fler observationer ökar alltid R- kvadrat därför är det nu dags att studerar resultatet mer ingående variabel för variabel.

(39)

27 UTDATASAMMANFATTNING

Regressionsstatistik

Multipel-R 0,894488598

R-kvadrat 0,800109852

Justerad R-kvadrat 0,643014075

Standardfel 0,053530366

Observationer 21

”Urklipp” ur bilaga 25.

Konfidensintervallet är ställt på 95 % för att få en hög och pålitlig analys av resultatet, men utifrån denna analys kan det nu tydas att korrelationen inte är så korrekt som den i första steget uppgav sig för att vara.

Detta tolkas med hjälp av p-värdet som avläses i Bilaga 25a

För att korrelationen för respektive variabel ska vara tillförlitlig mot skrymdensiteten ska p- värdet ligga under 5 % och det gör den endast för korndensiteten som är cirka 1 %.

Log(k50) räknas här fram till cirka 4 % vilket betyder att även log(k50) påvisar att den är med och beräknar en sann korrelation i R-kvadrat värdet, men den praktiska informationen som Log(k50)-värdet ger är endast en punkt i kornkurvan och kan därför ifrågasättas om den ensamt är en bra beskrivning för korrelation mellan skrymdensitet och Log(k50).

(40)

28

Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95%

Nedre

95,0% Övre 95,0%

Konstant 0,450189537 0,312831871 1,439078234 0,17211021

-

0,220768094 1,121147168

-

0,220768094 1,121147168 kornd 0,316393924 0,108940107 2,904292388 0,011543712 0,082740633 0,550047215 0,082740633 0,550047215 fukth 0,019155127 0,027526663 0,695875366 0,497897016

-

0,039883693 0,078193947

-

0,039883693 0,078193947 flisighet

-

0,000601627 0,002250189

-

0,267367216 0,793084877

-

0,005427803 0,004224549

-

0,005427803 0,004224549 log(k20)

-

0,754887493 0,376002268

-

2,007667394 0,064381213

-

1,561332149 0,051557163

-

1,561332149 0,051557163 log(k50) 0,885640106 0,396840851 2,231726155 0,0424916 0,034501135 1,736779077 0,034501135 1,736779077

Log(k80) 0 0 65535 #OGILTIGT! 0 0 0 0

logK80- logK20

-

0,409059331 0,328211046

-

1,246330178 0,233095148

-

1,113002012 0,294883349

-

1,113002012 0,294883349

”Urklipp” ur bilaga 25a.

Det vill säga att det tidigare R-kvadrat värdet med hög sannolikhet blev sant på grund av det höga antalet observationer och den egentliga enda sanningen är att endast korndensiteten och Log(k50) påvisar ett sant samband ställt mot skrymdensiteten som avläses i p-värde spalten.

4.6 Korrelation

Se Bilaga 26. "Korrelation utan log".

för att korrelationen ska vara sann enligt statistisk standard ska korrelationsvärdet mellan skrymdensitet ställt mot de olika variablerna överstiga 70 % och i bilaga 26 kan det dessvärre inte avläsas något sant värde för någon av variablerna ställd mot skrymdensiteten. Det vill säga att något uppenbart samband som beskriver ett samband mellan skrymdensiteten och någon av rapportens variabler inte finns. Det beror till största sannolikhet av att för få prover med för stor spridning tagits. För att få bättre värden och för att nå ett sant korrelationsresultat krävs fler observationer från fler bergstäkter.

(41)

29 Se Bilaga 27. "Korrelation med log".

Som för ovanstående resultat gäller samma för denna analys. Inget sant värde för korrelation mellan skrymdensitet och någon av de analyserade egenskaperna. Hos materialet påvisas inte någon sann korrelation eftersom ingen överstiger ett korrelationsvärde över 70 %.

(42)

30

5 Slutsatser

Målet var att finna en förklaring till vad som bestämmer skrymdensiteten hos upplag och med hjälp av det ta fram en empirisk formel för beräkning av skrymdensiteten hos upplag.

Det efterfrågade resultatet kunde tyvärr inte uppnås i den här studien, främst på grund av att enbart ett samband mellan skrymdensitet och korndensitet kunde påvisas.

Antalet prover som planerades i förstadiet lyckades, men det visade sig när beräkningarna för resultatet utfördes att betydligt fler provtagningar är nödvändiga för att utveckla

undersökningen. Möjligheten till att ta nog många prover för att utföra en komplett och korrekt studie av påverkande variabler begränsades av tiden som var tillsatt för

examensarbetet.

Arbetet begränsades också av bristen på tidigare liknande utförda studier gällande att hitta resultat och erfarenheter från.

Vidare forskning skulle högst troligtvis ge ett mer utvecklat resultat; fler faktorer och andra kompletterande metoder kan vara en god idé för att gå vidare i ämnet.

Vi ser gärna att vår studie tas till vara på och används i vidare forskning kring området.

Förslag på tillvägagångsätt för att nå det önskade resultatet med en empirisk formel:

 En välkomponerad grupp av människor som tillsammans utför provtagningar på samtliga bergtäkter i Sverige. Där sortering för sortering jämförs mot varandra, bergart mot bergart osv. Det kan möjligtvis vara som så att inte en empirisk formel lämpas mot alla sorteringar, då vissa har sorteringar ett så kallat noll-material och andra inte.

 Denna grupp kan även göra prover på andra faktorer som kan spela in på

skrymdensiteten, så som packningsgrad och under loppets gång kanske de hittar nya relevanta faktorer som ännu inte standardiserats bör tas i beaktning.

 En egen databas med samtliga av Sveriges prover med medeltal etcetera skulle förslagsvis kunna upprättas efter en sådan omfattande studie.

(43)

31

6 Referenser

Loberg, B. (1973,1999). Geologi - Material, processer och Sverige berggrund. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

(2012). Prövningsrapport. Sofiedal: Norsk betong og- tilslagslaboratorium AS.

(2012). Rapport - Utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium. Kil: CBI Betonginstitutet . (2013). Rapport - Utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium. Skövde: CBI Betonginstitutet . (2014). Rapport - Utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium. Uddevalla: NCC Roads AB.

SS-EN 1097-3. (2003). Ballast-Mekaniska och fysikaliska egenskaper-Del 3: Bestämning av

skrymdensitet och hålrums hos löst lagrad ballast. Stockholm: Swedish standards institute.

SS-EN 1097-6. (2001). Ballast-Mekaninska och fysikaliska egenskaper-Del 6: bestämning av korndensitet och vattenabsorption. Stockholm: Swedish standards institute.

SS-EN 932-1. (1997). Ballast-Generella metoder-Del 1: Metoder för provtagning. Stockholm: Swedish standards institute.

SS-EN 933-1. (2004). Ballast-Geometriska egenskaper-Del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning- Siktning. Stockholm: Swedish standards institute.

SS-EN 933-3. (2004). Ballast-Geometriska egenskaper-Del 3: Bestämmning av kornform- flisighetsindex. Stockholm: Swedish standars institute.

(44)

32

Bilagor

(45)

33 Bilaga 1, Siktkurva Alster.

(46)

34 Bilaga 1 a) K-värden.

(47)

(48)

(49)

(50)

(51)

(52)

(53)

41 Bilaga 5, Siktkurva Alster

(54)

(55)

(56)

(57)

45 Bilaga 7, Siktkurva Gälleråsen.

(58)

(59)

(60)

(61)

(62)

(63)

(64)

(65)

(66)

(67)

(68)

(69)

57 Bilaga 13, Siktkurva Marieberg och Sofiedal.

(70)

(71)

(72)

(73)

(74)

(75)

(76)

(77)

(78)

(79)

(80)

(81)

69 Bilaga 19, Siktkurva Skövde.

(82)

(83)

(84)

(85)

(86)

(87)

(88)

(89)

(90)

(91)

79 Bilaga 24. "Alla med flisighet utan log".

Bilaga 24 a) "REGR alla med flisighet utan log".

(92)

80 Bilaga 25. ”Alla med flisighet med log”.

Bilaga 25 a) "REGR alla med flisighet med log".

(93)

81 Bilaga 26. "Korrelation utan log".

Bilaga 27. "Korrelation med log".