Habilitering – Faktautbildning för allmänläkare

(1)

Habilitering –

Faktautbildning för allmänläkare

Dorte Kjeldmand, distriktsläkare

Margareta Wahrenberg, distriktsläkare Hans Olsson, överläkare

Maria Heiver, psykolog

Ann-Christine Rolfsson, kurator, Mårten Ärlig, enhetschef

Leif Titusson, överläkare

(2)

Faktagrupp Habilitering

2014-02-05

Fakta habilitering

Ordförande

• Mårten Ärlig, enhetschef

habiliteringscentrum, Jönköpings län

Läkarrepresentant slutenvård

• Leif Titusson, överläkare

rehabiliteringsmedicinska kliniken, Jönköping

Läkarrepresentant öppenvård

• Dorte Kjeldmand, distriktsläkare Eksjö vårdcentral, Eksjö

• Margareta Wahrenberg, distriktsläkare

Vaggeryds vårdcentral, Värnamo

Läkarrepresentant vuxenhabiliteringen

• Hans Olsson, överläkare

vuxenhabiliteringen, Jönköpings län

Rehabiliteringsrepresentant

• Ann-Christine Rolfsson, kurator vuxenhabiliteringen, Jönköpings län

Sekreterare/Publicerare

• Eivor Josefsson, vårdadministratör habiliteringscentrum, Jönköpings län

(3)

Habilitering och

Habiliteringscentrum

Ann-Christin Rolfsson – kurator och teamsamordnare Habiliteringscentrum i Värnamo

Mårten Ärlig – enhetschef Habiliteringscentrum

2014-02-05

(4)

2014-02-05

Habiliteringscentrum

• Aneby

• Eksjö

• Gislaved

• Gnosjö

• Habo

• Jönköping

• Mullsjö

• Nässjö

• Sävsjö

• Tranås

• Vaggeryd

• Vetlanda

• Värnamo

Länsuppdrag

(5)

Habilitering - definition

Insatser som ska bidra till att en person

med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar,

utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapa goda villkor för ett självständigt liv och

ett aktivt deltagande i samhällslivet (Socialstyrelsens termbank).

2014-02-05

(6)

Rehabilitering - definition

Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar,

återvinner eller behåller

bästa möjliga funktionsförmåga samt skapa goda villkor för

ett självständigt liv och

ett aktivt deltagande i samhällslivet

(Socialstyrelsens termbank).

(7)

2014-02-05

Verksamhetschef

Syncentral Hörselhabilitering

Tolkcentral

Barn- och ungdomshabilitering

Jönköping

Vuxenhabilitering Jönköping

Vuxenhabilitering Eksjö

Vuxenhabilitering Värnamo

Medicinsk enhet:

Vuxenhabilitering STAB

Linjeorganisation

(8)

2014-02-05

Flerfunktions-

nedsättning Barn Ungdomar Vuxna Äldre

Synrelaterade funktions-

nedsättningar Barn Ungdomar Vuxna Äldre

Hörselrelaterade

funktionsnedsättningar Barn Ungdomar Vuxna Äldre

Neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar Barn Ungdomar Vuxna Äldre

Förvärvad hjärnskada Barn Ungdomar Vuxna Äldre

Rörelsehinder Barn Ungdomar Vuxna Äldre

Utvecklings-

störning Barn Ungdomar Vuxna Äldre

Tolk

Processområden

(9)

Habiliteringscentrum

2014-02-05

Habiliteringscentrum är en specialistverksamhet inom landstinget i Jönköpings län.

Vi kompletterar de basresurser som kommun och landsting erbjuder och vi arbetar i länets samtliga kommuner.

Vardagsnära habilitering – kommunens ansvar

Specialisthabilitering – Landstingets Habiliteringscentrum

(10)

2014-02-05

Habilitering bygger på helhetssyn

Psykologiskt

perspektiv Medicinskt

perspektiv

Socialt

perspektiv

Pedagogiskt

perspektiv

(11)

2014-02-05

Helhetssynen kräver…

 teamarbete - inom habiliteringen i länet finns i dag ett flertal tvärprofessionella team

 samverkan- med individens nätverk och med alla de

vardagsmiljöer som individen befinner sig i, andra vårdinstanser och myndigheter

(12)

2014-02-05

Vuxenhabiliterings målgrupper

 Utvecklingsstörning

 Autism i kombination med utvecklingsstörning

 Rörelsehinder – medfött eller förvärvat i barndomen t.ex. CP och ryggmärgsbråck

 Förvärvade hjärnskador i vuxen ålder efter remiss från Rehabiliteringsmedicinska kliniken

(13)

2014-02-05

Den vuxne med funktionsnedsättning i samhället

Arbete Den vuxne närstående

Vårdcentral

Daglig verksamhet Arbete

Specialistsjukvård Vuxenhabilitering

Försäkringskassa LSS insatser

Individ o

familjeomsorg Fritidsförvaltning

Intresseorganisationer

Arbetsförmedling

(14)

Habiliteringsteamet, ^vuxna

2014-02-05

• Administratör

• Arbetsterapeut

• Dietist

• Kurator

• Logoped

• Läkare – psykiater

^(40%),

rehabläkare

^(20%)

• Psykolog

• Sjukgymnast

• Sjuksköterska

(15)

Flöde

2014-02-05

Remiss

Kartlägg- ning av behov och

funktion

Hab- plan

Habilite-

rings-

insatser…

(16)

2014-02-05

Exempel på habiliteringsinsatser individuellt eller i grupp

• Kartläggning/Utredning

• Information funktionsnedsättningens konsekvenser

• Habiliteringsinsatser som träning/behandling/samtalsstöd

• Information om samhällsstöd

• Utbildning till föräldrar, andra närstående och personal

• Konsultation till skola, korttids, arbete,

personal, boenden runt enskilda personer

(17)

2014-02-05

Habiliteringsinsatser forts

• Utprovning av hjälpmedel för att kompensera såväl kognitiva som fysiska

funktionsnedsättningar

• Medicinsk behandling av epilepsi och andra medicinska komplikationer

• Självständighetsträning

• Kommunikationsstöd

• Samordning med andra instanser

(18)

Utvecklingsstörning eller

Kognitivt funktionshinder

Dorte Kjeldmand

Distriktsläkare Eksjö VC

(19)

Utvecklingsstörning

• Vad är det?

• Hur är det?

• Hur kan vi tänka och bete oss?

• Samarbetspartners

(20)

Utvecklingsstörning kan bero på:

• Genetiska störningar: Mb Down, Mb Rett

• Biokemiska störningar: hypothyreos, Föllings sjd.

• Infektioner: röda hund, CMV, herpes, hjärnhinneinflammation

• Syrebrist och förgiftningar, asfyxi, prematuritet, alkohol

• Olycksfall: trafik, drunkning

• Okänd orsak: 1/4

(21)

Hjärnskada kan resultera i:

• Epilepsi

• Kognitiv funktionsnedsättning (lågt IQ, utvecklingsstörning)

• Motoriska störningar (CP)

• Perceptuella störningar

• Autistiska symtom

• Psykotiska symtom

(22)

(23)

Tilläggshandikapp och sjukdomar:

• Syn: 50% har ögonsjukdomar: katarakt, skelning, keratokonus osv 50% behöver glasögon

25% svår synskada eller blindhet

• Hörselskada: 1/3

• Epilepsi: 10-40 % beroende på hjärnskadan

• Psykiatri: depressioner, tidig demens, autism, ångest, tvång

• Infektioner: ökat känslighet

• Hypothyreos, hjärtfel, vaxproppar, obstipation, CP, missbildningar, språkstörning

(24)

Hur är det?

• Världen är svår att förstå

• Ofta perceptionsstörningar, syn, hörsel

• Svårt att tolka sinnesintryck

• Svårt att sortera sinnesintryck

• Nedsatt tidsuppfattning

• Vissa intryck upplevs annorlunda och smärtsamma

• Kommunikationen störd, åt båda hållen

• Ofta dåliga erfarenheter av sjukvård

(25)

Fall 1

• Man född 1974, autistisk, lågt fungerande med epilepsi och aggressionsutbrott. Står på SSRI som har minskat hans utbrott markant. Bor på gruppboende.

• Personal ringer och berättar att han sannolikt har trillat dagen innan på gården och att ena armen är svullen. Han är inte smärtpåverkat.

• Hur göra?

(26)

Hur kan vi tänka och bete oss?

• Kanske störd perception (smärta svår att värdera)

• Lyssna på personal och anhöriga

• Små symtom kan vara alvarliga tillstånd

• Undvik väntetider, skapar oro pga nedsatt tidsuppfattning

• Gör rummet enkelt, ta bort onödiga saker

• Få personer inblandade

• Undvik stress genom att ha tillräckligt med tid avsatt

• Undvik överstimulering

• Skapa struktur och enkelhet

(27)

Hur kan vi tänka och bete oss?

• Undvik onödiga undersökningar

• Undvik beröring utom när det behövs

• Var försiktig med direkt ögonkontakt

• Förbered och informera om möjligt

• Raka besked med enkla ord och korta meningar, undvik småprat

• Säg inte ”inte” (t ex framför ”ont” eller ”farligt”) Negeringer förstås ofta inte

• Skicka gärna med sammanfattande anteckningar

• Undvik ironi och metaforer

(28)

Fall 2

• Man född 1955. Hypertoni och viss övervikt kontrollerat

sedan 10-tal år. Arbetar på Samhall Vetlanda, åker buss dit och sköter jobbet. Bor med sin mor i dennas hus. Ökande övervikt och får lindrig diabetes. Diabetessköterska gör ett bra jobb med mor och son. Diet och ökad motion leder till viktnedgång och bättre värden.

• Modern avlider hastigt, 75 år gammal. Han bor kvar i huset och kommer punktligt när han kallas, men ökar i vikt och blir tilltagande ovårdat till sitt yttre och verkar inte riktigt må bra. Sköter fortfarande sitt jobb. Anger att han får hjälp av goda vänner, där han också äter nästan dagligen.

• Vad göra?

(29)

Vilka är våra samarbetspartners?

• Anhöriga

• God man, förvaltare, överförmynderiet i kommunen

• Personal i boende och dagverksamhet

• Barnhabiliteringen

• Vuxenhabiliteringen (omsorgssjuksköterska Gun Norén)

• AF

• FK

• Socialtjänsten

• Landstingets LSS-handläggare

• Kommunens LSS-handläggare

• Psykiatrin, Neurolog och andra specialister

(30)

God man

• Bevaka sin rätt

• Förvalta sin egendom

• Sörja för sin person På grund av:

• Sjukdom

• Psykisk störning

• Försvagat hälsotillstånd

• Liknande förhållanden

(31)

Om utredning

Maria Heiver

Psykolog Vuxenhabiliteringen i Värnamo

2014-02-05

(32)

Mental Retardation Psykisk utvecklingsstörning F70-F79

A- Intellektuell funktionsnivå klart under genomsnittet

(IK ca 70 eller under)

B- Brister/nedsättning i adaptiv funktionsförmåga

C- Debut före 18 års ålder.

(33)

Nivåer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13+

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

IÅ IK

Grav/

Djupgå- ende

Svår Måttlig Lindrig Gräns -fall

Normal-

begåvning

WHO

(34)

Psykologutredning

Kognitiv del

WAIS IV

•Språklig (verbal) funktion

•Ickespråklig (performance) funktion

•Arbetsminne

•Processhastighet

(35)

Språklig funktion

• Begrepp

• Verbalt resonerande

• Ordkunskap

• Allmänbildning

• Abstrakt tänkande

(36)

Ickespråklig funktion

• Övergripande visuell förmåga

• Perceptuell organisationsförmåga

(37)

Arbetsminne

• Koncentration

• Uppmärksamhet

• Matte

(38)

Processhastighet

• Snabb bearbetning i tanken

• Visuell avsökning

(39)

Psykologutredning

Adaptiv del

• Kommunikation, ADL, boende,

socialt/interpersonellt, nyttjande av offentliga resurser, målinriktning, studier, arbete, fritid, hälsa och personlig säkerhet

• Ca 25% IK <70 har inte utvecklingsstörning.

(40)

VEM?

• Psykolog på vårdcentralen utreder och ställer diagnos.

• Vid behov: remiss till habiliteringen, bifoga

utredning.

(41)

Downs syndrom

2014-02-05

Margareta Wahrenberg

Distriktsläkare Vaggeryds VC

(42)

2014-02-05

Det finns ett Nationellt vårdprogram för

undersökning av vuxna med Downs syndrom.

Inbegriper kroppsdelar enligt figurerna

(43)

2014-02-05

(44)

2014-02-05

(45)

2014-02-05

(46)

2014-02-05

(47)

2014-02-05

(48)

2014-02-05

(49)

2014-02-05

(50)

2014-02-05

(51)

2014-02-05

(52)

2014-02-05

(53)

2014-02-05

(54)

Autism

Hans Olsson

Psykiater Habiliteringscentrum

2014-02-05

(55)

Cerebral pares - CP

Leif Titusson - överläkare Maria Heiver - psykolog

(56)

Rörelsehinder

Spasticitet

Epilepsi

Ät- och sväljproblem

Kontrakturer/

felställningar Tal-och

Kommunikations- störning

Kognitiv neds/

utvecklings- störning

Undernäring/

felnäring Förstoppning

Syn – och hörselproblem

…etc

(57)

Motorik

• Bristande styrning av motoriken

• Förlamning

• Spasticitet/Dystoni

• Nedsatt balans

• Risk för felställningar, kontrakturer, luxationer, skolios, smärta.

• Med stigande ålder risk för ökande

problem.

(58)

Associerade funktionsnedsättningar

• Utvecklingsstörning ca 30-40%

• Andra inlärningssvårigheter

• Epilepsi 30-35%

• Perceptionsstörning

• Synnedsättning

• Hörselnedsättning

• Talstörning

• Ät- och sväljsvårigheter

(59)

Kognitiva funktioner vid cp – Slutsatser

Studier har visat att de kognitiva

svårigheterna spelar större roll än de motoriska svårigheterna för

–livskvalitet

–socialt och yrkesmässigt deltagande

–självupplevd grad av handikapp

(60)

Cp och kognition

• De flesta normalbegåvade

• Bättre språklig än ickespråklig förmåga

Maria Heiver, leg. psykolog.

Vuxenhabiliteringen

(61)

Problemområden

• Uppmärksamhet - ADHD/ADD

• Exekutiva funktioner

• Psykiska problem

• 8% har autism

• Socialt

(62)

Kommunikation

• Ca en 1/3 har talstörning.

Dysartri/anartri 37% ( Andersen, Norge)

• Kommunikationsstörning kan ha både kognitiva och motoriska orsaker

• Hörsel måste kontrolleras

• Alternativ eller kompletterande kommunikation

=AKK

(63)

Syn

• Cerebral visual impairment CVI, hjärnsynskada

• Brytningsfel ( 40-50%- Black 1980)

• Synfältsinskränkning

• Skelning

• Ackommodationssvårigheter

• Syntolkningssvårigheter

Synproblemen är inte alltid så lätta att

upptäcka. Kräver många ggr särskild

undersökningsteknik ^.

(64)

Ät – och sväljproblem

• Svårt att förflytta maten i munnen

• Svårt att tugga. Pressar maten mot gommen

• Svårt att hålla kvar maten i munnen

• Svårt att svälja

• Aspirationsrisk

• Svårt att hosta upp

(65)

Sekundära tillstånd

• Smärta

• Kontrakturer

• Trötthet

• Ledslitage

(66)

CP - behandling

• Sjukgymnastik

• Spasticitetsbehandling

• Ortopediska operation

• Ortopedtekniska hjälpmedel

• Hjälpmedel

• Alternativ kommunikation

• Logopedbehandling

• Anpassningar

(67)

Dystrofia Myotonica

Neuromuskulära sjukdomar

(68)

DM 1 – multiorgansjukdom

Eftersom flera olika gener störs !

• Muskel – svaghet, myotoni

• Ögon - grå starr

• Hjärta – retledningsrubbning

• Mag-tarmkanal – diarré mm

• Endokrinologi – nedsatt fertilitet, diabetes

• Hjärna – kognitiv nedsättning, trötthet

• Lungor - funktionsnedsättning

(69)

DM 1- vuxna - muskelsymptom

Muskelsvaghet

tinning, panna, ögonlock nackböjare

händer

fotbladslyftare andning

Myotoni:

händer, tunga, andning

Behandling: träning, medvetenhet, hjälpmedel

undersökning av andningen – ventilatorbehov ??

(70)

Mag-tarm kanalen

Tuggning – tänder Sväljning

Magsmärtor

Gaser-diarré-förstoppning Behandling

Diarré: Imodium, Questran ® ½ - 1 x 1 Dietist

Logoped - tandläkare

(71)

DM 1 - ^Hjärta

• Retledningsstörningar mycket vanliga

– 60-90% har patologiskt vilo-EKG

– Ca 30 % dör i arytmi (plötslig hjärtdöd) – Inget säkert samband mellan CTG-

expansion och risk för hjärtproblem

– Vilo-EKG ej säker prognostisk markör

– Pacemakerbehandling vanlig

(72)

Hjärtuppföljning DM-1

• Vilo-EKG

– Vid diagnos, sedan årligen

• Ekokardiografi

– Vid diagnos, därefter ca vart 3:e år eller vid symtom

• Holter

– Vid diagnos, därefter ca vart annat år – Varje år vid begynnande påverkan på

retledningssystemet

(73)

(74)

Vårdprogram

• Läkare - vart annat år

• Sjuksköterska –vart annat år

• Övriga på habiliteringen – vart fjärde år

(75)

Vart 4:e år - Kurator

- Arbetsterapeut - Dietist

- Logoped - Psykolog

- Sjukgymnast

(76)

Duchennes

Muskeldystrofi - DMD

Leif Titusson - överläkare

Neuromuskulära sjukdomar

(77)

Andningsfunktion

Var observant:

• Vid långvariga sjukdomsperioder i

samband med till synes lindriga övre luftvägs-infektioner.

• Om återhämtningsperioden efter vanliga

förkylningar är långsam, med tillkomst av

sekretanssamling och bronkit som ofta

kräver antibiotikabehandling .

(78)

Forts… Andningsfunktion

• är mer trött än vanligt;

• är andfådd, verkar som om han har andnöd eller har svårt att slutföra meningar;

• har huvudvärk permanent eller på morgonen;

• ofta är sömnig utan anledning;

• har svårt att sova, vaknar ofta, har svårt att vakna eller har mardrömmar;

• vaknar p g a känsla av lufthunger, eller att det känns som att hans hjärta bultar;

• har svårt att koncentrera sig.

(79)

Habilitering – Faktautbildning för allmänläkare

Habilitering –

Faktautbildning för allmänläkare

Faktagrupp Habilitering

Habilitering och

Habiliteringscentrum

Länsuppdrag

Habilitering - definition

Insatser som ska bidra till att en person

med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar,

utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapa goda villkor för ett självständigt liv och

ett aktivt deltagande i samhällslivet (Socialstyrelsens termbank).

Rehabilitering - definition

Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar,

återvinner eller behåller

bästa möjliga funktionsförmåga samt skapa goda villkor för

ett självständigt liv och

ett aktivt deltagande i samhällslivet

(Socialstyrelsens termbank).

Linjeorganisation

Processområden

Habiliteringscentrum

Habilitering bygger på helhetssyn

Psykologiskt

perspektiv Medicinskt

perspektiv

Socialt

perspektiv

Pedagogiskt

perspektiv

Helhetssynen kräver…

Vuxenhabiliterings målgrupper

Den vuxne med funktionsnedsättning i samhället

Habiliteringsteamet, vuxna

• Administratör

• Arbetsterapeut

• Dietist

• Kurator

• Logoped

• Läkare – psykiater

rehabläkare

• Psykolog

• Sjukgymnast

• Sjuksköterska

Flöde

Remiss

Kartlägg- ning av behov och

funktion

Hab- plan

Habilite-

rings-

insatser…

Exempel på habiliteringsinsatser individuellt eller i grupp

• Kartläggning/Utredning

• Information funktionsnedsättningens konsekvenser

• Habiliteringsinsatser som träning/behandling/samtalsstöd

• Information om samhällsstöd

• Utbildning till föräldrar, andra närstående och personal

• Konsultation till skola, korttids, arbete,

personal, boenden runt enskilda personer

Habiliteringsinsatser forts

• Utprovning av hjälpmedel för att kompensera såväl kognitiva som fysiska

funktionsnedsättningar

• Medicinsk behandling av epilepsi och andra medicinska komplikationer

• Självständighetsträning

• Kommunikationsstöd

• Samordning med andra instanser

Utvecklingsstörning eller

Kognitivt funktionshinder

Dorte Kjeldmand

Distriktsläkare Eksjö VC

Utvecklingsstörning

• Vad är det?

• Hur är det?

• Hur kan vi tänka och bete oss?

• Samarbetspartners

Utvecklingsstörning kan bero på:

• Genetiska störningar: Mb Down, Mb Rett

• Biokemiska störningar: hypothyreos, Föllings sjd.

• Infektioner: röda hund, CMV, herpes, hjärnhinneinflammation

Habiliteringsteamet, ^vuxna