Analys av gradering

Kandidatexamen i Designteknik

Textilhögskolan

2015-04-28 Rapportnr

2015.17.09

Analys av gradering

- Granskning av gradering gjord för ett svenskt modeföretag

Emma Skytt

Sammanfattning

Detta examensarbete har gjorts mot ett svenskt modeföretag som på grund av bristande

graderingskunskaper har haft ofullständiga skillnadsmåttlistor. Detta ledde till att leverantörerna fick relativt fria händer vid gradering då dom inte hade många mått att gå efter.

När en ny mönsterkonstruktör anställdes av företaget upprättades nya måttlistor som gavs till leverantörerna för att säkerställa att graderingen är den samma oavsett vilken leverantör som tillverkar modellen.

Då modeföretaget endast kontrollerar grundstorlekarna i varje modell, storlek 36 i dam och 48 i herr, kontrollerades det aldrig ifall den nya graderingen följdes.

Genom att 5 plagg som återkommer säsong efter säsong har mätts av i alla tillgängliga storlekar har det kunnat analyseras hur leverantörerna har graderat plaggen. Personal från en av modeföretagets butiker intervjuades för att se hur den avvikande graderingen på de avmätta plaggen upplevdes av företagets kunder. Graderingen på två av modellerna kontrollerades med hjälp av leverantörernas graderade mönster. Graderingen på mönstren jämfördes sedan mot de avmätta plaggens gradering samt mot det som sagts under butiksintervjun. Resultatet av de olika stegen var att plaggen inte är så mycket felgraderade utan de avvikande måtten på de avmätta plaggen har uppstått under någon annan del av tillverkningen och inte på grund av felgradering.

Abstract

This thesis have been made towards a Swedish fashion company that have had incomplete graded measurement specifications due to lack of grading knowledge. This gave the suppliers relatively free rein to grade the models since they didn’t have many measurements to follow. When a new pattern maker was hired by the fashion company new graded measurement specifications was developed by the pattern maker to ensure that the models had the same grading regardless of which supplier whom produced the models.

Since the fashion company only controls the base size of each model, size 36 for women’s wear and 48 for men’s wear, the company doesn’t know if the suppliers have followed the new grading rules.

By measuring 5 models, in each viable size, that are reproduced each year the used grading was analyzed. Personnel from one of the company’s stores was interviewed to see how the costumers experienced the different sizes in each model. The grading on two of the models were controlled by checking the grading on the patterns the suppliers had graded. The grading was then compared to the grading on the measured models and what had been said during the interview. The result of this was that the models mostly were graded correctly and that the divergent grading of the measured models were caused during another part of the production and not by incorrect grading of the patterns.

Nyckelord

Gradering, Måttlista, Storlekar, Konfektionsteknik, Kläder

Keywords

Grading, Measurement chart, Sizes, Clothing technology, Clothes

Förord

Jag vill tacka företaget som detta examensarbete är gjort mot för det stöd som jag har fått under arbetets gång och för ett väldigt lärorikt samarbete. Jag vill även tacka min interna handledare på Textilhögskolan i Borås för den hjälp jag har fått med detta examensarbete.

Innehållsförteckning

Inledning ... 5 

Bakgrund ... 5 

Tidigare forskning ... 5 

Problemformulering ... 6 

Syfte ... 7 

Frågeställningar ... 7 

Avgränsningar ... 7 

Metod ... 7 

Avmätning av plagg ... 8 

Kontroll av gradering på skjortmönster ... 8 

Intervju med personal i företagets butik ... 9 

Analys av gradering ... 9 

Resultat ... 9 

Avmätning av plagg ... 9 

Modell A. ... 10 

Modell B. ... 10 

Modell C. ... 11 

Modell D. ... 11 

Modell E... 11 

Analys av graderingsavvikelser på mätta plagg. ... 11 

Kontrollering av skjortmönster ... 11 

Modell A. ... 11 

Modell B. ... 12 

Analys av graderade mönster mot angivna graderingsintervaller ... 12 

Intervju med personal i företagets butik ... 12 

Jämförelse mellan intervju i företagets butik och avmätta plagg ... 13 

Jämförelse mellan avmätta skjortor, graderade skjortmönster och intervju av butikspersonal mot den angivna graderingen ... 14 

Resultat- och metoddiskussion ... 14 

Slutsatser ... 15 

Slutord med förslag till framtida forskning ... 16 

Källförteckning ... 17 

Bilageöversikt ... 18 

Figuröversikt:

Figur 2 Behandlade produktgrupper ... 8

5

Inledning

Bakgrund

Idag finns det inte många svenska modeföretag som graderar sina plagg själva, utan ansvaret läggs istället på leverantörerna som skall producera plagget.

För att göra detta möjligt ger modeföretaget leverantören en skillnadsmåttlista, en måttlista som anger vilka intervaller som skall användas för varje mått på mönstret när det graderas, som leverantören skall följa under graderingen av modeföretagets modeller.

En av de störta anledningarna till att detta ansvar läggs mer och mer hos leverantörerna, som befinner sig i utlandet, är att det gör det möjligt att få ner priserna på plaggen.

Ifall graderingen av modellerna läggs hos leverantörerna kan modeföretagen ha mindre anställda mönsterkonstruktörer och då det är billigare att låta en leverantör i utlandet utföra graderingen väljer de flesta modeföretag detta sätt.

Då många företag i Sverige idag helt eller delvis saknar kunskap om hur mönster graderas kan även detta ses som en anledning till varför graderingen läggs hos leverantörerna, som i bästa fall har en person som är mycket bra utbildad inom detta område.

Företaget som detta examensarbete har gjorts mot har under hela sin livstid, 15 år, låtit leverantörerna gradera alla modeller företaget tillverkar.

Då mönsterkonstruktörerna som har jobbat för företaget helt eller delvis har saknat graderings kunskaper har skillnadsmåttlistorna som delgivits leverantörerna endast innehållit ett fåtal mått. Detta ledde till att leverantörerna fick relativt fria händer vid graderingen av plaggen och då företaget endast tog hem grundstorleken i vardera modell, storlek 36 för dam och storlek 48 för herr, kontrollerades aldrig graderingen av plaggen.

Sedan ett år tillbaka har företaget en heltidsanställd mönsterkonstruktör som har goda kunskaper om gradering, men då priset på plaggen skulle behöva höjas ifall plaggen

graderades av mönsterkonstruktören har företaget valt att fortsätta med att ha graderingen hos leverantörerna. Den nya mönsterkonstruktören har utvecklat nya och välarbetade måttlistor där samma måttintervaller används genomgående på alla plagg och dessa måttlistor har delgivits leverantörerna.

Sedan de nya måttlistorna utvecklades har företaget fortsatt med att endast kontrollera grundstorleken i vardera modell och därför inte kontrollerat ifall de nya

graderingsintervallerna hållits av leverantörerna.

Tidigare forskning

Svenska textilforskningsinstitutet och konfektionsindustriföreningen (1977) gjorde 1977 en studie där dom mätte av svenska kvinnor för att kunna fastställa vilka mått den svenska kvinnans kropp har i de olika storlekar som används i Sverige och därigenom vilka skillnadsmått som bör användas vid gradering. Det har även gjorts en nyare studie över viddmåtten (Swedish standard institute 2013) då vidden på befolkningen har förändrats en del under de gångna åren.

På måttlistan som finns tillgänglig från Svenska textilforskningsinstitutet och

konfektionsindustriföreningen (1977) studie är tillexempel en storlek 38 88cm runt bysten jämfört med den nyare avmätningen av Swedish standard institute (2013) som anger att en storlek Medium, som i Sverige för det mesta anses vara en storlek 38-40, är 96 cm runt bysten.

Detta innebär då att den som bär en medium då kan vara 92-96 cm över bysten för att plagget skall sitta bra. I båda studierna är skillnadsmåtten i de numeriska storlekarna den samma i viddmåtten, det vill säga 4 cm per storlek upp till storlek 46 och sedan 6cm per storlek i de

6 större storlekarna. Det har tidigare varit 6 cm skillnad i viddmåtten på de alfanumeriska

storlekarna men i de nya avmätningarna (Swedish standard institute 2013) har skillnaden mellan storlekarna ökats till 8 cm upp till storlek XL, därefter blir skillnaden mellan storlekarna 12cm per storlek. Enligt Svenska textilforskningsinstitutet och

konfektionsindustriföreningen (1977) har en alfanumerisk storlek varit som 1,5 storlekar medan man kan se att de alfanumeriska storlekarna räknas som 2 storlekar i Swedish standars institute (2013) nya mätning.

Det har under de senaste åren pågått en massiv avmätning av personer från hela Europa för att det skall skapas ett gemensamt sätt att fastställa storleken på ett plagg. Detta stora projekt styrs av CEN-kommittén, den europeiska kommitteen för standarder, och avmätningarna sker på befolkningen som finns i de länder som har valt att ansluta sig till detta projekt. Det har även tagits fram nya namn för de olika storlekarna då CEN-kommittén anser att det är viktigt att de inte går att få fram om man är stor eller liten. Det kommer allt som allt göras fyra olika standarder; den första standarden kommer att handla om vilka mätpunkter man ska använda sig av, den andra standarden handlar om primära och sekundära mått och skillnaden mellan de olika storlekarna, den tredje handlar om intervallerna i de nya storlekarna, den fjärde och sista kommer att handla om vilka namn som de nya storlekarna skall få.(Perman, T 2004)

I avhandlingen Optimized pattern grading (Bye E., LaBat, K., McKinney, E., Dong-Eun, K.

2008) undersöks det hur graderade plagg sitter i de olika storlekarna. Det som författarna kommer fram till i avhandlingen är att plagg överlag inte sitter bra i de större storlekarna, från storlek 16 (Brittisk storlek som motsvaras av storlek 44 i Sverige). De märkte att de största felen vid gradering av större storlekar låg vid gradering av bystinsnitt och gradering av hals.

Bystinsnitten graderades för lite vilket resulterade i ett plagg som i de större storlekarna satt dåligt över bysten vid jämförelse mot mindre storlekar. Halsen graderades för stort vilket gav de större plaggen ett annat utseende än de mindre och inte lika bra passform. De kom även fram till, efter att ha studerat olika måttlistor, att människans kropp inte växer proportionerligt och att mått därefter inte heller kan graderas proportionellt.

I artikeln Defining and Testing the Assumptions Used in Current Apparel Grading Practice (LaBat, K. Schofield, N. 2005) undersöktes graderingen på 17 grundliv från olika källor för att identifiera hur gradering av grundliv tillämpades. Sju olika sätta att gradera blev

identifierade och dessa testades genom att jämföra med regressionsanalys gjord på

överkroppsmått från 1988 (Anthropometric Survey of U.S. Army Women 1988). Inga av de sju olika sätten att gradera överensstämde med resultaten som framkom 1988. Resultatet av att gradera plaggen enligt de sju olika sätten var att plaggen inte reflekterade måtten och proportionerna av den mänskliga kroppen. Artikeln jämförde även ett mönster som var

graderat enligt de tradionella sätten att gradera mot ett mönster som var graderat med hjälp av graderingsregler som framkommit genom forskningsresultat. Nya kriterier för att gradera plagg gjordes med hjälp av att undersöka kroppsmått och proportioner på kvinnokroppen.

Problemformulering

Modeföretaget som denna studie riktar sig mot har tidigare gett sina leverantörer relativt fria tyglar när det kom till gradering, då leverantörerna inte gavs många mått att gå efter vid gradering av modeföretagets plagg. Sedan den nya mönsterkonstruktören började jobba för modeföretaget har nya skillnadsmåttlistor som har alla nödvändiga mått för gradering

utvecklats och delgivits leverantörerna. Då företaget endast tar hem grundstorlekarna på sina modeller, storlek 36 för damer och storlek 48 för herrar, vet dom inte ifall leverantörerna följer de angivna graderingsintervallerna för plaggen eller ifall leverantörerna fortfarande

7 utgår ifrån den gradering som tidigare varit på plaggen. Med denna studie vill företaget

kontrollera ifall den angivna graderingen följs av leverantörerna och ifall den inte har gjort det kontrollera vilka mått som är felgraderade på modellerna.

Syfte

Syftet med denna studie är att analysera hur modeföretagets modeller som återkommer varje säsong har graderats av leverantörerna. Detta för att se ifall leverantörerna har följt de nya skillnadsmåttlistorna. Om graderingen på modellerna inte följer de angivna skillnadsmåtten ska det även analyseras varför detta har skett.

Frågeställningar

1. Hur skall graderingen på modellerna kontrolleras för att graderingen bäst skall kunna fastställas?

2. Stämmer graderingen på plaggen mot de angivna graderingsintervallerna?

3. Ifall det visar sig att plaggen ej är graderade enligt de givna graderingsintervallerna, vad beror då detta på?

Avgränsningar

Denna studie riktar sig mot graderingen av vävda plagg och graderingen av stickade plagg har därför inte analyserats.

Då de vävda plaggen hos modeföretaget som denna studie riktar sig mot produceras i storlekarna 34-42 i damplagg och storlekarna 44-56 i herrplagg så har inte graderingen på alfanumeriska storlekar, eller övriga numeriska storlekar, analyserats i denna studie.

För att hålla koncentrationen på graderingen av plaggen har inte måttavvikelser på de avmätta plaggen analyserats då detta kan ha tillkommit under andra stadier av tillverkningen av

plaggen än under själva graderingen.

Metod

Det första steget efter att problemet som denna studie skall behandla identifierades var att inleda en litteraturstudie. I denna söktes tidigare forskning som ligger inom samma område fram och den tidigare forskningen granskades för att ge denna studie en bra grund att utgå ifrån. Ordningen på vilka steg som gjordes under genomförandet av studien kan ses i figur 1 som ger en bra översikt över ordningen av de olika stegen under processen.

Figur 1 Metodbeskrivning

8 Avmätning av plagg

Efter att litteraturstudien gjorts inleddes nästa steg, vilket var att mäta av 16 av företagets modeller som återkommer säsong efter säsong.

Avmätningen av plaggen utfördes i en av företagets butiker och gjordes på alla tillgängliga storlekar i de 16 modellerna.

Plaggen som mättes av var alla i vävda material och plaggen som behandlades var både dam och herrplagg. Plaggtyperna som behandlades kan ses i figur 2.

Figur 2 Behandlade produktgrupper

För att vara konsekvent med hur plaggen mättes av användes mätningsguiden How to Measure- Trousers and skirts (Bäckman u.å a.) för mätning av underelarna och

mätningsguiden How to Measure- Tops (Bäckman u.å b.)för mätning av överdelarna. Detta då företaget använder sig av dessa vid mätning av alla företagets plagg.

Alla mått som blev mätta på plaggen antecknades ned på måttlistan tillhörande vardera modell, bilaga 1-16.

Efter att alla plagg blivit avmätta gjordes beslutet att endast fortsätta med produktgrupperna Herrskjorta och Dambyxa. Detta då studien annars hade blivit inriktad mot ett för brett ämne gentemot de direktiv som getts för studien och studien hade därigenom blivit för stor för de givna tidsramarna. Detta resulterar i att denna studie totalt kommer att behandla fem olika modeller, två skjortor och tre byxor. De övriga modellerna, modell F-P, som blev avmätta kommer därför inte tas upp ingående i denna rapport, men de dokument som utvecklades till dessa modeller under studiens gång kan ses i bilaga 6-16.

Modellerna kommer i denna rapport att namnges med en bokstav som kan ses nedan, där det även står vilken kategori plagget tillhör.

A. Herrskjorta B. Herrskjorta C. Dambyxa D. Dambyxa E. Dambyxa

Kontroll av gradering på skjortmönster

Mönsterkonstruktören på modeföretaget kontaktade leverantörerna till de fem modellerna och fick skjortornas graderade mönster skickade till sig. Mönstren skickades sedan vidare till författaren av denna studie. Modell A. skickades som en .dxf fil och för att kunna öppna den i CAD-programmet AccuMark som modeföretaget använder sig vid konstruktion av mönster konverterades den till en .tmp fil.

Modell B. var graderat med hjälp av CAD-programmet Modaris® och då denna studie har tillgång till detta CAD-program gjordes beslutet att kontrollera mönstret i det program som det blivit graderat i, för att ingen gradering skulle falla bort vid en konvertering till CAD- programmet AccuMark .

Kontrollen av graderingen gjordes genom att först studera plaggens skillnadsmåttlisor, bilaga

9 17-18, och genom detta konstatera vilka mått som modeföretaget tilldelat leverantörerna. Med denna information kontrollerades graderingen av båda plaggen med hjälp av den tillhörande skillnadsmåttlistan.

Intervju med personal i företagets butik

Det gjordes en intervju med två stycken ur personalen i en av modeföretagets butiker för att kontrollera hur storlekarna upplevs i de olika modellerna, både ur personalens synvinkel och vad personalen har fått höra av kunder angående storlek och passform.

De graderingsintervaller som var felaktiga på de avmätta modellerna diskuterades med butikspersonalen och antecknades ned för alla modeller.

Analys av gradering

Graderingen analyserades i fyra olika steg för att få en bra överblick över det slutgiltiga resultatet av studien. De olika stegen är:

1. Steg 1 gick till genom att skillnadsmåttlisorna som leverantörerna fått tillgång till från mönsterkonstruktören på modeföretaget ställdes mot måtten som blev mätta på

modellerna. För att göra det lättare att se skillnaderna gjordes ett dokument per modell där de avvikande måtten markerades. De mått som graderats för lite markerades i rött när måttet graderats för lite och med blått när måttet graderats för mycket. För att veta ifall måttet stämde, var för lite eller för mycket graderat ställdes de angivna

graderingsintervallerna bredvid de avmätta intervallerna, 19-23.

2. Under steg 2 jämfördes skillnadsmåttlistans graderingsintervaller mot

graderingsintervallerna som använts vid graderingen av skjortorna. Detta gjordes genom att de angivna graderingsintervallerna ställdes mot graderingsintervallerna som blivit kontrollerade på skjortorna. För att få en bättre överblick över hur resultatet av denna del blev skapades det ett nytt dokument där det syns vilka mått som stämde samt vilka mått som avvek, bilaga 24-25.

3. Svaren som gavs under intervjun med butikspersonalen jämfördes mot måtten som blivit tagna på plaggen, för att se ifall dessa stämmer överens med varandra.

4. I det sista steget jämfördes intervju, mönster på skjortorna och graderingen som blivit avmätt på plaggen mot den angivna graderingen för att se ifall det fanns något

samband mellan dessa tre faktorer. För att få en bra överblick över de olika måtten i jämförelse mot varandra gjordes ett dokument för vardera modell, bilaga 26-27.

Resultat

Under detta kapitel redovisas de resultat som har framkommit under hela studien och resultaten presenteras i den följd de gjordes. Plaggmått kommer under denna del av studien omnämnas på engelska för att lättare navigera mellan rapporten och bilagorna.

Avmätning av plagg

Det första steget efter att litteraturstudien gjorts var att mäta av de 16 modellerna i alla tillgängliga storlekar. Då alla modeller inte fanns tillgänglig i alla storlekar i butiken där plaggen mättes av saknas avmätning dessa storlekar. De berörda modellerna samt vilka storlekar som ej har mätts av är:

10

 A. storlek 56

 B. storlek 56

 I. storlek 56

 K. storlek 34

 L. storlek 56

 N. storlek 44 och 56

 P. storlek 44 och 56

Anledningen till att storlek 56 saknades i sex av nio herrmodeller var enligt butikschefen att modeföretaget inte säljer många av denna storlek. Då denna storlek inte säljer så bra så finns den storleken ofta bara i ett exemplar eller så kan det även vara så att storleken aldrig

beställdes hem till butiken. Att storlek 44 saknades trodde butikschefen berodde på att den har sålts slut och inte hunnit beställas hem, det samma gäller storlek 34, då dessa är storlekar som företaget säljer relativt många av.

Då det beslutades att från denna punkt endast gå vidare med modell A-E kommer resterande modeller ej att behandlas mer i detta avsnitt.

Resultatet av avmätningarna på modell A-E kommer visas nedan. Måtten kommer att

namnges på engelska då måtten är namngivna på engelska i de dokument som leverantörerna fått tilldelade. Detta för att göra det lättare att orientera mellan rapporten och bilagorna.

De graderingsintervaller som var felaktiga på modellerna kommer nedan gås igenom, men exakt hur mycket som är felgraderat i de avvikande graderingsintervallerna på plaggen kan ses i bilagorna tillhörande vardera modell, bilaga 19-23. De mått som endast har varit felgraderade i få storlekar i vardera modell kommer inte tas upp utan kan ses i dokumentet tillhörande vardera modell, bilaga 19-23.

Modell A.

Storlek 44-54

Graderingen av denna skjortmodell är överlag ojämnt gjord och den avvikande graderingen har inget samband i de olika storlekarna utan ökar och minskar olika mellan storlekarna.

Generellt var plagget för mycket graderat i storlek 44-46 och för lite graderat i storlek 50-54.

Detta resulterar i att alla storlekar generellt är för små jämfört med plaggmåttlistan som leverantörerna har fått ta del av från modeföretaget.

Måttet Collar closed i storlek 44 och 46 har graderats för lite och för mycket i storlek 50, vilket resulterar i att halsen är för stor på plaggen gentemot angivna mått.

Chest pocket from ips och Chest pocket from ips, at seam var inte graderade i

skillnadsmåttlistan från modeföretaget och detta resulterade i att fickans placering hade en ojämn gradering mellan storlekarna.

Modell B.

Storlek 44-54

Även denna skjortmodell graderas överlag ojämnt och den avvikande graderingen har inget samband i de olika storlekarna, utan skillnadsmåtten är ojämna i ökning och minskning.

Storlek 54 graderas generellt för mycket medan resterande storlekar graderades för lite i de flesta mått. Scye depth fr CB graderas för mycket i storlek 44-46 och för lite i storlek 50-54.

Detta resulterar i att ärmhålsdjupet är för högt i alla storlekar.

Storlek 44-46 graderas generellt för lite och det resulterar i att dessa storlekar är för stora.

Storlek 50-52 graderas för lite vilket resulterar i att plaggen är för små och då storlek 54 graderas för mycket resulterar det i att plagget är för stort.

11 Modell C.

Storlek 34-42

Dessa byxor är överlag graderat för mycket i storlek 38-42 och för lite i storlek 34. Detta resulterar i att plagget överlag är för stort i de flesta måtten. Även graderingen av detta plagg är ojämn och det finns ingen riktig röd linje mellan avvikelserna mellan de olika storlekarna.

Front rise och Back rise är graderat för mycket i alla storlekar, vilket resulterar i att grenen framtill och baktill är för högt i storlek 38-42 medan de är för låga i storlek 34.

Modell D.

Storlek 34-42

Överlag är dessa byxor graderade för mycket i storlek 34, vilket resulterar i att denna storlek är för liten jämfört med den tilldelade plaggmåttlistan. I de övriga storlekarna är

graderingsavvikelserna ojämna då till exempel Waist är graderad för mycket medan Hip är graderad för lite. I alla plagg är Calf graderad för mycket medan Bottom of leg är graderat för lite. Detta gör att plaggen är ojämna i storleken då plaggen är för stora i vissa viddmått men är för små i resterande viddmått.

Modell E.

Storlek 34-42

Denna byxmodell är överlag graderad för lite i alla storlekar, dock är midjan graderad för mycket i storlek 40-42. Front rise, Bottom of leg och Knee är graderad för mycket i storlek 34 och för lite i resterande storlekar. Detta resulterar i att framgrenen är för kort och att byxfållen och knät på modellen är för smal i samtliga storlekar. Med denna information går det att se att modellen är för stor i de flesta mått i storlek 34 medan modellen är för liten i resterande storlekar.

Analys av graderingsavvikelser på mätta plagg.

Överlag går det att se att modellerna har graderats ojämnt i de olika måtten i alla modeller.

Det går att se att alla modeller har olika graderingsavvikelser och det går inte att se ett samband mellan de olika modellerna.

Alla modeller är för det mesta graderade enligt de angivna längdmåtten, men viddmåtten avviker och graderingen av de flesta detaljer på modellerna stämmer mot de angivna skillnadsintervallerna.

Kontrollering av skjortmönster Modell A.

Då detta mönster konverterades från .dxf till .tmp har graderingen inte riktigt hängt med på alla mönsterdelar. Ärmen och oket på skjortan saknades i modellen, något som troligtvis har skett när filen konverterades till .tmp. Graderingen på kragdelar, manschettdelar och vänster framstycke har inte hängt med under konverteringen som den är gjord av leverantörerna och graderingen av dessa delar kommer därför inte kontrolleras eller tas upp i denna studie.

Storlek 56 var ej graderat på mönstret på någon del trots att modellen skall vara graderad i storlek 56 enligt skillnadsmåttlistan som leverantören har fått tilldelad.

Graderingsavvikelserna som fanns på de delar som gick att kontrollera var följande:

 Neck drop front – skall vara gradera 0,3 cm/storlek men är på mönstret graderat 0,2 cm/storlek.

12

 Shoulder to shoulder – är korrekt graderat, 1 cm/storlek, i storlek 44 och 46. Storlek 50-54 skall enligt angivelser vara graderat 1 cm/storlek men är graderat 1,26

cm/storlek.

Modell B.

Graderingen på denna modell stämde bra i de flesta mått, men vissa av måtten har blivit felgraderade vid jämförelse mot skillnadsmåttlistan som leverantören fått tilldelad.

Då sömsmånen är konstruerad i mönsterdelen var det även svårt att veta exakt vilken sömsmån som har använts på plagget, och genom detta även svårt att kontrollera exakt vart leverantören satt ut mätpunkten för Back width, som skall sitta 10cm ned från halshålet. Hack eller punkter avsedda för måttet Length to elbow fr. armhole är inte utsatt på mönsterdelen och detta resulterar även i att graderingen av denna punkt är svår att kontrollera. Genom att kolla på modellens plaggmåttlista kunde punkter för Length to elbow fr. armhole sättas ut och därigenom kunde även graderingen kontrollerats. De avvikelser i graderingen som förekom på mönstret var:

 Neck width var graderat 0,4 cm/storlek men skall graderas 0,5 cm/storlek.

 Neck drop front var graderat 0,2 cm/storlek men skall vara graderat 0,3 cm/storlek.

 Shoulder to shoulder var graderat 1,3 cm/storlek men skall vara graderat 1cm/storlek.

 Back width var ej utsatt 10 cm från halshålet utan satt 14 cm inklusive sömsmån ned från halshålet. Då kragståndet som skall sys på mot halshålet hade en sömsmån på 1cm går det att anta att Back width är satt 3 cm för långt ned. Med punkten som leverantören har utgett vara Back width är graderingen 1,5 cm/storlek och genom att kontrollera graderingen 3 cm högre upp i ärmhålet, 11 cm från halshålet inkluderat 1cm sömsmån, är graderingen 1,4 cm/storlek. Den angivna graderingen för detta mått är 1 cm/storlek.

 Biceps är graderade 1 cm/storlek men skall graderas 1,2 cm/storlek.

 Length to Elbow var efter att punkter satts ut på mönsterdelen graderat med 0,25 cm/storlek och skall vara graderat 0,3 cm/storlek.

 Elbow graderades med 0,8 cm/storlek men skulle vara graderat 0,7 cm/storlek.

 Chest pocket from CF och Chest pocket from IPS var ej angivet i skillnadsmåttslistan och graderades 0,5 cm/storlek.

Analys av graderade mönster mot angivna graderingsintervaller

Överlag stämde graderingen på de två skjortmodellerna men båda två modellerna hade felgraderade halshål. Då det skett ett konverteringsfel på modell A. går det inte att analysera modellen som en helhet utan det är bara höger framstycke och bakstycket som går att analysera. Måtten som avviker från de angivna graderingarna skiljer sig överlag inte så mycket, som max är det 0,3 cm/storlek. Då mönsterdelarna i modell B. har konstruerats med sömsmånen i mönsterdelen är det svårt att veta exakt vart Back width skall mätas då mätlinjen sitter felplacerad på mönsterdelen. För att få en bra överblick över hur graderingen har följts mot de angivna graderingsintervallerna gjordes även en jämförelse i dokumentform, bilaga 24-25.

Intervju med personal i företagets butik

För att ge en bra överblick över resultatet av intervjun kommer svaren för varje modell att redovisas var för sig.

Modell:

A. Herrskjorta – Skjortan sitter bra i halsen men är lite liten i ärmhålet, ärmlängden på skjortan är bra. I övrigt sitter skjortan bra på kunderna.

13 B. Herrskjorta – Skjortan är överlag för stor.

C. Dambyxa – Byxorna är för stora överlag, men vaderna är lite för smala.

D. Dambyxa – Byxorna är för stora överlag och då speciellt över låren, vaderna är lite för smala.

E. Dambyxa – Byxorna är överlag för stora.

Jämförelse mellan intervju i företagets butik och avmätta plagg

För att se ifall graderingsavvikelserna har något samband med vad som kom fram under intervjun av butikspersonalen kommer dessa att jämföras med varandra i detta avsnitt.

Modell A. upplevdes enligt personalen som om att den var lite liten i ärmhålet men att den satt bra i övrigt. På de avmätta plaggen går det att se att ärmhålen har graderats för mycket i storlek 44-46 och för lite i storlek 50-54. Detta resulterar i att ärmhålen i alla storlekar på de avmätta plaggen var för små. Butikspersonalen upplevde att halsen var bra i storlek men genom att kolla på graderingen på de avmätta plaggen går det att se att halsen är för stor i storlekarna 44, 46 och 50.

Genom att kolla på avvikelserna, bilaga 19, går det att se att plagget graderats för mycket överlag i storlek 44-46 och för lite i storlek 50-54. Detta resulterar i att plagget är gjort för litet och under intervjun med personalen sa personalen att kunderna tycker att plagget är bra i storleken.

Modell B. upplevde personalen var stor överlag och det var även något som dom hade fått höra av sina kunder då kunderna ofta får gå ner en storlek för att skjortan skall passa optimalt.

Genom att se på de avmätta plaggen går det att se att storlek 44,46 och 54 är för stora medan storlek 50 och 52 är för små. Alla storlekar har för höga ärmhål, vilket var något som

butikspersonalen inte hade reflekterat över. Då plagget var graderat för litet men personalen upplevde plagget som för stort går det att se att plagget är konstruerat för stort jämfört med vad kunderna vill ha.

Modell C. upplevdes som för stora av både personal och kunder och det stämmer mot de avmätta storlekarna i modellen. Då graderingen av de avmätta plaggen stämmer överens med vad personalen upplever om modellen går det att konstatera att det är i graderingen

passformsproblemet ligger i och att det inte är att plagget är konstruerat för stort.

Modell D. upplevde personalen som att dom var för stora. De avmätta plaggen är graderade ojämnt i de olika storlekarna vilket resulterar i att det inte går att se ett samband mellan

graderingen av de olika storlekarna. Då graderingen är ojämn mellan alla storlekar går det inte att se ifall det är graderingen av plaggen som är felaktig då detta mest sannolikt har uppstått under sömnaden av plaggen.

Modell E. upplevde personalen och deras kunder som en stor modell och genom att kolla på graderingen på de avmätta plaggen går det att se att modellen överlag är graderat för lite i alla storlekar. Detta resulterar i att plaggen enligt de angivna måtten är för små och genom detta går det att konstatera att modellen är konstruerad för stor jämfört med vad personalen och kunderna efterfrågar.

14 Jämförelse mellan avmätta skjortor, graderade skjortmönster och intervju av

butikspersonal mot den angivna graderingen

Genom att jämföra graderingen på de avmätta skjortorna, graderingen på skjortmönstren och det som sagts under intervjun mot den angivna graderingen går det att konstatera att dessa tre faktorer inte har många gemensamma nämnare.

Modell A. var enligt de avmätta plaggen graderad för mycket vilket resulterade i att

storlekarna var för små och enligt intervjun tyckte personalen att skjortans storlekar var bra.

Vid kontrollering av gradering på mönster gick det att se att plagget var graderat relativt rätt i de mått som gick att kontrollera. I bilaga 26 går det att se den avmätta graderingen och mönstrets gradering jämfört med den angivna graderingen.

Modell B. var enligt de avmätta plaggen graderad för lite i alla storlekar utom storlek 54.

Detta resulterar i att plagget blir för litet i storlekarna 50 och 52 men är för stort i resterande storlekar. Personalen tyckte under intervjun att denna skjorta var för stor, vilket inte stämmer vid jämförelse mot de avmätta plaggen. Mönstret till denna skjorta var graderad för mycket i vissa mått men dessa mått var inte graderade lika mycket som måtten var enligt de avmätta plaggen. I bilaga 27 går det att se den avmätta graderingen och mönstrets gradering jämfört med den angivna graderingen.

Vid tillverkning av plagg utgår fabriken från plaggdelar som blivit tillskurna från

mönsterdelar och det går därför att konstatera att det inte är graderingen av mönstren som är anledningen till att plaggen har fel skillnadsmått mellan storlekarna. De skillnadsmått som är felaktiga på de avmätta plaggen har skett under en annan del av produktionen och inte på grund av att mönstret är felgraderat. Då mönstret på modell B. inte är felgraderat mer än max 0,3 cm/storlek går det att konstatera att denna modell är större i passformen än vad kunderna önskar enligt butikspersonalen.

Resultat- och metoddiskussion

När uppgiften att kontrollera graderingen av modeföretagets plagg valdes som denna studies ämne hade modeföretaget en önskan om att graderingen skulle kontrolleras genom att mäta av varje modell i alla storlekar. Detta då modeföretaget inte har de graderade mönstren. Under studiens gång märktes det att detta inte var det mest optimala sättet att kontrollera graderingen på då alla modeller hade många graderingsavvikelser.

När detta uppmärksammades gavs en förfrågan till mönsterkonstruktören på modeföretaget om att få tillgång till de graderade mönstren från leverantörerna. Mönsterkonstruktören gav då vidare denna förfrågan till leverantörerna och fick då tag på två mönster. En av leverantörerna som fick förfrågan om graderade mönstren svarade att alla mönster raderades efter att plaggen var producerade för att inte blanda ihop mönstren från olika säsonger. Den andra leverantören hade mönsterkonstruktören på modeföretaget sedan tidigare försökt kontakta angående graderade mönstren men fått svaret att leverantören ej ville lämna ut dessa.

Detta komplicerar kontrolleringen av graderingen avsevärt då mycket kan hända under produktionen som kan påverka hur stort plagget blir i slutändan.

Då modellerna produceras i material som kan påverkas av värme, tvätt och av hanteringen av tyget kan detta ha varit en bidragande faktor till att de avmätta plaggen hade så pass många graderingsavvikelser, jämfört med graderingsavvikelserna på de graderade mönstren.

En annan faktor som kan ha bidragit till graderingsavvikelserna på de avmätta plaggen är att plaggen som mättes av låg ned eller hängde på galge ute i butiken. Dessa plagg har då provats av kunder och detta är något som kan påverka passformen och storleken av plagget.

15 Graderingen på de graderade mönstren visade sig stämma relativt bra och det var ingen

avvikelse som avvek mer än 0,3 cm/storlek, jämfört med graderingsavvikelserna som mättes på plaggen där avvikelserna kunde vara flera centimeter i vissa fall.

Detta visar att man behöver kontrollera graderingen på mönstret och inte kan göra det på plagget och för att kunna veta vad den korrekta graderingen på plagget är.

Butikens kunder upplevde att de flesta plagg var för stora i storleken. Genom att jämföra företagets skillnadsmått mot de skillnadsmått som framkommit genom omfattade avmätningar under både 1977 (Svenska textilforskningsinstitutet och konfektionsindustriföreningen) och 2013 (Swedish standard institute) går det att se att företaget följer de rekommenderade skillnadsmåtten. Företaget följer även kroppsmåtten från avmätningen som gjordes 1977 (Svenska textilforskningsinstitutet och konfektionsindustriföreningen).

Detta borde egentligen betyda att plaggen har de mått som varje storlek är rekommenderad att ha, men då det som sagt kan hända mycket under tillverkningen av plaggen som påverkar storleken av plagget behöver fallet inte vara så. Ett plagg kan även vara designat att vara lite större och ifall kunderna inte uppskattar att plagget sitter lite löst väljer kunderna ofta att gå ner en storlek. Kunderna kan då tro att dom gör det för att plagget är konstruerat för stort när plagget i själva verket är designat att sitta lite löst.

Företagets skillnadsintervaller går ej att jämföra mot skillnadsintervallerna som CEN-

kommittén håller på att utveckla då dessa ännu inte är tillgängliga för allmänheten (Perman, T 2004) men det hade varit intressant att jämföra dessa när tillfälle ges.

I artikeln Optimized pattern grading (Bye E., LaBat, K., McKinney, E., Dong-Eun, K. 2008) kommer författarna fram till att graderingen av storlek 44 och större på damplagg graderas på ett sätt som inte överensstämmer mot hur kroppen förändras mellan dess storlekar. Då

modeföretaget bara producerar damplagg upp till storlek 42 går det inte att se ifall detta stämmer in på företagets plagg.

Det hade däremot varit intressant att se ifall detta även stämmer in på större herrstorlekar.

Detta då modeföretaget inte säljer många herrplagg i de större storlekarna och att felaktiga skillnadsmåttsintervaller gentemot de verkliga måtten som kunderna har kan vara en bidragande faktor till att modeföretaget inte säljer många plagg i de större storlekarna.

Slutsatser

Forskningsfrågorna som togs upp tidigare i detta arbete har under arbetets gång blivit

besvarade och för att göra det lättare att hitta svaren på frågorna står forskningsfrågorna med tillhörande svar nedan.

1. Hur skall graderingen på modellerna kontrolleras för att graderingen bäst skall kunna fastställas?

Graderingen på plaggen kontrolleras lättast genom att den berörda modellens mönster kontrolleras, detta för att det är mönstret som används vid tillverkningen av plaggen och för att mycket kan hända under tillverkningen som kan påverka det färdiga plaggets mått.

2. Stämmer graderingen på plaggen mot de angivna graderingsintervallerna?

Alla angivna graderingsintervallerna stämmer ej, varken vid kontrollering av mönster eller vid avmätning av plaggen.

16 3. Ifall det visar sig att plaggen ej är graderade enligt de givna graderingsintervallerna,

vad beror då detta på?

De nya graderingsdokumenten som leverantörerna har fått tilldelade är tydliga med hur mycket alla mått skall graderas på mönstret. Då vissa av dessa mått inte har graderats korrekt går det att anta att leverantörerna har valt att ha kvar några av de gamla graderingsintervallerna på mönstren.

De avvikande graderingsintervallerna som finns på de avmätta plaggen har skett under en annan del av tillverkningen än under graderingen av mönstren. Detta går att

konstatera då det visade sig att skjortmönstren inte hade samma graderingsavvikelser som de avmätta skjortorna.

Slutord med förslag till framtida forskning

Detta har varit ett mycket intressant arbete och jag har lärt mig mycket under arbetets gång.

Under arbetes gång har jag kommit till insikten att det första svaret inte alltid är det rätta svaret.

I början av arbetet gick det att anta att många mått var felgraderade på plaggen men allt eftersom att arbetet fortskred och skjortmönstrens gradering kontrollerades gick det att se att detta inte var fallet.

Framtida forskning inom området som hade varit intressant att undersökas som inte har behandlats av denna studie är att undersöka hur plaggmåtten hålls i alla storlekar i en modell.

Då denna studie endast har gjorts mot graderingen av plaggen har detta ej undersökts. För att företaget skall få en bättre inblick i hur deras plagg är i storlek borde detta undersökas då jag under mina avmätningar av plaggen märkte att plaggmåtten inte alltid hölls i alla storlekar.

Genom att studera hur plaggen är i storlek jämfört med de angivna plaggmåtten går det även att se vart i produktionen som företaget behöver lägga ner mer resurser för att plaggen ska få den storlek och utseende som företaget önskar.

Att undersöka i vilket eller vilka led som de uppsydda plaggen felgraderas i hade varit ett intressant område att forska inom i framtiden. Genom att undersöka detta kommer företaget kunna se vart dom måste lägga ned resurser för att få plagg som stämmer bättre överens mot de önskade graderingsangivelserna.

17

Källförteckning

Bye E., LaBat, K., McKinney, E., Dong-Eun, K. (2008) Optimized pattern grading.

Bradford: Emerald Group Publishing.

Bäckman, C. (u.å a.) How to Measure – Trousers and skirts.

Bäckman, C. (u.å.b) How to Measure – Tops

Perman, T. (2004) Klädmärkningen EU-anpassas. Dagens Nyheter 11 mars 2015.

http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/kladmarkningen-eu-anpassas/

Schofield, N., LaBat, K. (2005)Defining and Testing the Assumptions Used in Current Apparel Grading Practice. Clothing and Textiles Research Journal, Vol. 23 Nr.3 ss. 135-150

Swedish standard institute (2013) Svensk standard SS-EN 13402-3:2013: Storleksmärkning av kläder – Del 3: Kroppsmått och intervall.

Svenska textilforskningsinstitutet och konfektionsindustriföreningen (1977). Storlekssystem för damkläder: måttsystem och marknadstabeller.

18

Bilageöversikt

Bilaga 1 - Modell A. – mått avmätta på plagg_____________________________________18 Bilaga 2 - Modell B. – mått avmätta på plagg_____________________________________19 Bilaga 3 - Modell C. – mått avmätta på plagg_____________________________________20 Bilaga 4 - Modell D. – mått avmätta på plagg_____________________________________21 Bilaga 5 - Modell E. – mått avmätta på plagg_____________________________________22 Bilaga 6 - Modell F. – mått avmätta på plagg_____________________________________23 Bilaga 7 - Modell G. – mått avmätta på plagg_____________________________________24 Bilaga 8 - Modell H. – mått avmätta på plagg_____________________________________25 Bilaga 9 - Modell I. – mått avmätta på plagg______________________________________26 Bilaga 10 - Modell J. – mått avmätta på plagg ____________________________________27 Bilaga 11 - Modell K. – mått avmätta på plagg____________________________________28 Bilaga 12 - Modell L. – mått avmätta på plagg____________________________________29 Bilaga 13 - Modell M. – mått avmätta på plagg___________________________________30 Bilaga 14 - Modell N. – mått avmätta på plagg____________________________________31 Bilaga 15 - Modell O. – mått avmätta på plagg____________________________________32 Bilaga 16 - Modell P. – mått avmätta på plagg ____________________________________33 Bilaga 17 - Modell A. – Skillnadsmåttlista_______________________________________34 Bilaga 18 - Modell B. – Skillnadsmåttlista_______________________________________35 Bilaga 19 - Modell A. - Jämförelse av angiven gradering och avmätta gradering på plagg__36 Bilaga 20 - Modell B. - Jämförelse av angiven gradering och avmätta gradering på plagg__37 Bilaga 21 - Modell C. - Jämförelse av angiven gradering och avmätta gradering på plagg__38 Bilaga 22 - Modell D. - Jämförelse av angiven gradering och avmätta gradering på plagg__39 Bilaga 23 - Modell E. - Jämförelse av angiven gradering och avmätta gradering på plagg__40 Bilaga 24 - Modell A. – jämförelse mellan angiven gradering och gradering av mönster___41 Bilaga 25 - Modell B. – jämförelse mellan angiven gradering och gradering av mönster___42 Bilaga 26 - Modell A – Jämförelse mellan angiven gradering, gradering på plagg och

mönstrets gradering_________________________________________________________43 Bilaga 27 - Modell B – Jämförelse mellan angiven gradering, gradering på plagg och

mönstrets gradering_________________________________________________________44

19

Bilaga 1

Modell A. – mått avmätta på plagg

A. Herrskjorta 44 46 48 50 52 54

1 CHEST, pleat open 108 113 116 119,5 123 129

2 C.B TO WAIST 43,5 44 44,5 45 45,5 46

3 WAIST 106 111 115 119 122,5 125

6 BOTTOM 106 111 113 119 122 126

8 CENTER BACK LENGTH 74 76,5 77 76,5 78 80

9 SCYE DEPTH fr CB 25,5 26,5 28 26 28 27,5

10 NECK WIDTH 15 16 15 15,5 16 16,5

11 NECK DROP FRONT (from i.p.s) 6,9 7,2 7,5 7,8 8,1 8,4 12 NECK DROP BACK (from i.p.s) 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3

13 SHOULDER TO SHOULDER 44 46 46,5 48 48,5 49

YOKE HEIGHT 10,5 10,5 10,5 10 10 10,7

15 BACK WIDTH (at yoke) 43 44 46 46,5 47,5 50

18 SLEEVE LENGTH, long 66,5 68 70 69 70 72,5

21 BICEPS 36 38 39 40 42 44

22 LENGTH TO ELBOW fr armhole 22,4 22,7 23 23,3 23,6 23,9

23 ELBOW 32 33 33 34 34 36

25 SLEEVE OPENING, long 24 24,5 24,5 24,7 25,5 26

26 SLEEVE OPENING closed cuff 22 22 22,5 23 23 24

27 CUFF HEIGHT 6 6 6 6 6 6

28 COLLAR CLOSED 38,5 39,5 40 41,5 42 43

29 COLLAR HEIGHT at C.B 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2

30 COLLAR STAND HEIGHT at C.B 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5

31 COLLAR POINT 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4

33 FRONT PLACKET WIDTH 3 3 3 3 3 3

34 1:ST BUTTON FROM NECKLINE 5,3 5,3 5,3 5,3 5,3 5,3

35 DISTANCE BETWEEN BUTTONS 9,5 9,7 10 10 10 10,2

36 NUMBER OF BUTTONS 6+1 6+1 6+1 6+1 6+1 6+1

42 CHEST POCKET FROM CF 4,2 4,5 5,5 6 6,2 6,2

43 CHEST POCKET FROM IPS, at seam 20 20,5 21,5 21 22 22,5

45 CHEST POCKET WIDTH 10,5 10,5 11,5 11 12,5 12,5

46 CHEST POCKET HEIGHT 11,5 11,5 12,5 12,5 13,5 13,5 Model:

20

Bilaga 2

Modell B. – mått avmätta på plagg

B. Herrskjorta 44 46 48 50 52 54

1 CHEST 100 104 108 112 116 122

2 C.B TO WAIST 43,5 44 44,5 45 45,5 46

3 WAIST 94 98 103 107 112,5 116

6 BOTTOM 100 103 106 112 116 119

8 CENTER BACK LENGTH 74,5 75 75,5 74 75,5 79,5

9 SCYE DEPTH fr CB 24,5 25,5 27 24,5 26 28,5

10 NECK WIDTH 15,5 16,5 16,5 16,5 17 17,5

11 NECK DROP FRONT (from i.p.s) 7,5 8 8 8 8,5 9

12 NECK DROP BACK (from i.p.s) 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3

13 SHOULDER TO SHOULDER 44,5 46 46 46,5 47,5 49,5

15 BACK WIDTH (10 cm fr CB) 42 43 45 44 47 48,5

18 SLEEVE LENGTH, long 66,5 68 68,5 68 69,5 71

21 BICEPS 37,6 37,8 39 41,2 42,4 43

22 LENGTH TO ELBOW fr armhole 22,4 22,7 23 23,3 23,6 23,9

23 ELBOW 32,5 32,8 33,5 34,2 36 36

25 SLEEVE OPENING, long 23,5 24,5 24,5 24,7 25,5 25,5 26 SLEEVE OPENING closed cuff 21 21,5 22 22 22 23,5

27 CUFF HEIGHT 6 6 6 6 6 6

28 COLLAR CLOSED 39,5 40 41 40,5 41,5 44

29 COLLAR HEIGHT at C.B 4 4 4 4 4 4

30 COLLAR STAND HEIGHT at C.B 2,3 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5

31 COLLAR POINT 5 5 5 5 5 5

33 FRONT PLACKET WIDTH 3 3 3 3 3 3

34 1:ST BUTTON FROM NECKLINE 5,3 5,3 5,3 5,3 5,3 5,3

35 DISTANCE BETWEEN BUTTONS 9,5 9,5 9,5 10 10 10,2

36 NUMBER OF BUTTONS 6+1 6+1 6+1 6+1 6+1 6+1

42 CHEST POCKET FROM CF 4 4 5,5 5,5 5,5 6,5

43 CHEST POCKET FROM IPS 22,5 22,5 23,5 23,5 24 25,5

45 CHEST POCKET WIDTH 9,5 9,5 10,5 10,5 11,8 11,5

46 CHEST POCKET HEIGHT 11,5 11,5 12,5 12,5 13,5 13,5 Model:

21

Bilaga 3

Modell C. – mått avmätta på plagg

C. Dambyxa 34 36 38 40 42

1 WAIST at top of WB 77 79 84 88 92

3 WAIST TO HIP from C.F, exclud. WB 17 17,5 18 18,5 19 4 WAIST TO HIP from side, exclud. WB 19 19,5 20 20,5 21

5 HIP 99 101 106 109 113

6 THIGH 62 64 65 67 70

7 CROTCH TO KNEE 34,5 35 35,5 36 36,5

8 KNEE 39 39,5 41 42,5 43

9 CROTCH TO CALF 50,25 51 51,75 52,5 53,25

10 CALF 33 34 36 37 39

12 BOTTOM OF LEG, long 29 29 31 32 33

15 INSEAM, long 69 71 72 75 76,5

17 FRONT RISE (excl WB) 22 24 25 25,5 25,5

18 BACK RISE (excl WB) 36,5 38 39 39,5 40

19 WAIST BAND at C.B 4 4 4 4 4

20 BELT LOOP HEIGHT 5 5 5 5 5

21 BELT LOOP WIDTH 1 1 1 1 1

22 FRONT FLY ZIPPER 15,5 16 17 16,5 17,5

23 FRONT POCKET OPENING, at side 15,5 16 16 16 16

FRONT POCKET OPENING, at waist 4 4 4 4 4

24 BACK POCKET OPENING 12 13 13 14 14

Model:

22

Bilaga 4

Modell D. – mått avmätta på plagg

D. Dambyxa 34 36 38 40 42

1 WAIST relaxed 72 75 80 84 90

2 WAIST extended 90 94 96 102 110

3 WAIST TO HIP, at side 19 19,5 20 20,5 21

5 HIP 98 102 106 108 113

6 THIGH 60 64 66 67 70

7 CROTCH TO KNEE 34,5 35 35,5 36 36,5

8 KNEE 37 40 42 41 43

9 CROTCH TO CALF 50,25 51 51,75 52,5 53,25

10 CALF 34 34 37 37 40

12 BOTTOM OF LEG, long 29 31 31 30 32

15 INSEAM, long 68 69 71 73,5 75

17 FRONT RISE (excl WB) 23 24 25 25,5 26,5

18 BACK RISE (excl WB) 36,5 39 38,5 39,5 41,5

19 WAIST BAND at C.B 4 4 4 4 4

23 FRONT POCKET OPENING, at side 18 18 19 17,5 17,5

FRONT POCKET OPENING, at waist 5,25 5,25 5,25 5,25 5,25

24 BACK POCKET OPENING 12 13 13 14 13,5

Model:

23

Bilaga 5

Modell E. – mått avmätta på plagg

E. Dambyxa 34 36 38 40 42

1 WAIST at top of WB 70 72 75 81 86

2 WAIST at bottom of WB 72 73 77 80 86

3 WAIST TO HIP from C.F, exclud. WB 15,5 16 16,5 17 17,5

4 WAIST TO HIP from side, exclud. WB 15,5 16 16,5 17 17,5

5 HIP 82 85 90 92 95

6 THIGH 52 54 56 56 58

7 CROTCH TO KNEE 38,5 39 39,5 40 40,5

8 KNEE 31 33 34 34 34

9 CROTCH TO CALF 50,25 51 51,75 52,5 53,25

10 CALF 30 30 32 31,5 33

12 BOTTOM OF LEG, long 26 27 27,5 28 29

15 INSEAM, long 79,5 80 79,5 80,5 81,5

17 FRONT RISE (excl WB) 21 22 22 22,5 23

18 BACK RISE (excl WB) 33 32,5 33 32,5 33

19 WAIST BAND at C.B 3 3 3 3 3

22 SIDE ZIPPER 20 20 20 20,5 20,5

Model:

24

Bilaga 6

Modell F. – mått avmätta på plagg

F. Damkappa 34 36 38 40 42

1 CHEST 94 99 105 109 113

2 C.B TO WAIST 38,5 39 39,5 40 40,5

3 WAIST 98 101 105 110 114

4 C.B TO HIP 56 57 58 59 60

5 HIP 101 105 109 114 118

6 BOTTOM 99 100 103 109 118

8 CENTER BACK LENGTH 85 85 87 88 88

9 SCYE DEPTH fr CB 24,5 24,5 25,5 26,5 27

10 NECK WIDTH 15,5 16 16,5 17 17,5

11 NECK DROP FRONT (from i.p.s) 8,7 9 9,3 9,6 9,9

12 NECK DROP BACK (from i.p.s) 2 2 2 2 2

13 SHOULDER TO SHOULDER 39 39,5 40,5 41,5 42

14 SHOULDER WIDTH 11,5 12,5 12,5 13 13

15 BACK WIDTH (10 cm fr CB) 37,5 37,5 39 41 41

18 SLEEVE LENGTH, long 63,5 64 64,5 64,5 65,5

21 BICEPS 37 37 39 40 41

22 LENGTH TO ELBOW fr armhole 19,7 20 20,3 20,6 20,9

23 ELBOW 32,8 33 34,2 34,9 35

25 SLEEVE OPENING, long 26 25 26 27 27

29 COLLAR HEIGHT at C.B 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5

30 COLLAR STAND HEIGHT at C.B 3 3 3 3 3

31 COLLAR POINT 8,5 8,5 8,5 8,5 8,5

33 FRONT OVELAP WIDTH 18 18 18 18 18

38 POCKET FROM IPS 43,5 44,5 45 46 46

39 POCKET OPENING/ZIPPER 16 16,5 17 17,5 18

47 INNER POCKET OPENING 14 14 14 14 13,5

52 SLIT HEIGHT AT CB 21 21 21 21 21,5

Model: