Motiverande samtal

(1)

En metod när sjuksköterskan möter individer med riskfylld alkoholkonsumtion

Monica Eckerljung Emma Larsson

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad 61-75 hp

Ht 2007

Sektionen för hälsa och samhälle Box 823

301 18 Halmstad

(2)

Motivational interviewing

A method when the nurse meets individuals with risky alcohol consumption

Monica Eckerljung Emma Larsson

Nursing program 180 ECTS credits Nursing care 61-75 ECTS credits Autumn 2007

School of Social and Health Sciences Box 823

S-301 18 Halmstad, Sweden

(3)

Titel: Motiverande samtal – en metod när sjuksköterskan möter individer med riskfylld alkoholkonsumtion

Författare: Monica Eckerljung och Emma Larsson

Sektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad

Handledare: Jörgen Öijervall, Universitetsadjunkt Examinator: Margareta von Bothmer, Universitetslektor Tid: Höstterminen 2007

Sidantal: 11

Nyckelord: Alkohol, intervention, motiverande samtal, sjuksköterska Sammanfattning: Missbruk av alkohol är ett växande samhällsproblem

som orsakar stora lidanden såväl för den enskilde individen som för samhället. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna från alkoholskatten är borträknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården av olika skäl har en riskfylld

alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som kan användas när behov av beteendeförändring föreligger. Metoden lägger vikt vid individens egen motivation till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om MI kan vara en fungerande metod för sjuksköterskan för att stödja individer med en riskfylld alkoholkonsumtion.

Resultatet visar att MI är en bra metod som ofta ger bättre resultat än andra interventioner. Dock visar även andra och ibland mycket begränsade insatser på positiva resultat. Detta sammantaget visar att det är lönsamt för sjuksköterskan att ta upp alkoholfrågan och MI kan vara en användbar metod. Just nu satsas det stort för att sprida MI inom hälso- och sjukvård och det vore fördelaktigt om MI fick ta plats i sjuksköterskeutbildningen.

(4)

Title: Motivational interviewing – a method when the nurse meets individuals with risky alcohol consumption

Authors: Monica Eckerljung and Emma Larsson

Department: School of Social and Health Sciences, Halmstad University, Box 823, S- 301 18 Halmstad, Sweden

Supervisor: Jörgen Öijervall, Lecturer

Examiner: Margareta von Bothmer, Senior Lecturer Period: Autumn 2007

Pages: 11

Key words: Alcohol, intervention, motivational interviewing, nurse Abstract: The abuse of alcohol is a growing problem for the society

which causes big misery for both the individual and the society. In Sweden this costs 160 billions Swedish crones a year when the incomes from the duty on spirits are rolled out. Part of the individuals which come in contact with the health care for different reasons has hazardous alcohol consumption. Motivational interviewing (MI) is a

conversational method which can be used when there is a need for a behavioural change. The aim of this literature study was to examine whether MI can be a useful method for the nurse to support individuals with hazardous alcohol consumption. The result shows that MI is a good method which often gives better results than other interventions.

But also other and even very limited interventions show positive results. These together shows that it is favourable for nurses to ask the question about alcohol and MI can be a useful method. Right now there are great efforts spent to spread MI in the health care and it would be beneficial if MI could be a part of the nursing education.

(5)

Innehållsförteckning

Inledning 1

Bakgrund 1

Riskbruk – Missbruk – Beroende

1

Alkoholrelaterade problem

2

Samtalsmetoden MI

3

Sjuksköterskans möte med individer

med riskfylld alkoholkonsumtion

4

Syfte 5

Metod 5

Datainsamling

5

Databearbetning

5

Resultat 6

MI:s effekt på alkoholkonsumtion

6

MI:s effekt på alkoholrelaterade problem

7

Individens upplevelse av MI

8

Diskussion 8

Metoddiskussion

8

Resultatdiskussion

9

Konklusion 10

Implikation 11

Referenser Bilagor

Bilaga I: Sökhistoria

Bilaga II: Artikelöversikt

(6)

Inledning

“You can´t change a man against his will.

He has the same opinion still.” (Johansson & Wirbing, 2005, s. 96)

Missbruk av alkohol och konsekvenserna av detta är ett växande samhällsproblem. Varje år dör minst 6000 människor i Sverige av orsaker som kan relateras till alkohol. Detta är ungefär tio gånger fler än de som omkommer i trafiken (Heilig, 2004). Sedan mitten av 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat. Anledningar till detta är de mer tillåtande införsel- reglerna av alkohol från utlandet, den ökande försäljningen inom landet samt våra mer kontinentala dryckesvanor. Mellan 1996 till 2005 ökade mängden vi svenskar i snitt

konsumerar från 8,4 liter till 10,2 liter 100 % alkohol (Statens Folkhälsoinstitut (FHI), 2007a).

Notan för alkoholrelaterade problem i Sverige slutar på 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna som alkoholskatten inbringar är borträknade. I dessa kostnader ingår bland annat kostnader för vård, skadegörelse och polisingripanden (IOGT-NTO, 2005). Inom hälso- och sjukvård är personalen ofta frustrerad över att patienternas följsamhet är låg. Enbart 10 % av patienterna följer sjuksköterskans och läkarens råd om en sundare livsstil vilket visar att den traditionella rådgivningen inte ger tillfredsställande resultat (Forsberg, 2006).

I Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska läggs tonvikt vid sjuksköterskans helhetssyn och etiska förhållningssätt. Sjuksköterskan skall visa respekt för individens autonomi, integritet och värdighet samt tillvarata individens kunskaper och erfarenheter. Förmåga att kommunicera med individen på ett empatiskt och respektfullt sätt tas också upp som viktiga aspekter. Sjuksköterskan skall även visa lyhördhet och i dialog kunna stödja och vägleda individen till delaktighet i vården.

Motiverande samtal är en samtalsmetod som lägger vikt vid individens egen motivation till förändring och fokuserar på uppmuntran istället för ett konfrontativt förhållningssätt.

Motiverande samtal utgår från individens syn på problemet och tron på att denna har eller kan skaffa sig färdigheter till förändring (FHI, 2007b).

Hädanefter kommer uttrycket MI att användas. MI är förkortningen för motivational interviewing som på svenska kallas motiverande samtal. Begreppet individ har valts för att sammanfatta de olika benämningar som finns på människor som kan komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Begreppet sjuksköterska valdes då uppsatsen vänder sig till

sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter i första hand.

Bakgrund

Riskbruk – Missbruk - Beroende

De flesta i den vuxna befolkningen som använder alkohol, vilket ungefär 90 % gör, har inte problem med detta utan kan använda det som avkoppling i sociala situationer (Heilig, 2004).

För att inte komma upp i en riskfylld eller skadlig konsumtion bör inte kvinnor dricka mer än 30 cl sprit eller en och en halv flaska vin i veckan vilket motsvarar ett och ett halvt glas om dagen. Riskgränsen är något högre för män närmare bestämt 40 cl sprit eller två flaskor vin i veckan vilket betyder högst två glas vin om dagen. Om hela mängden förtärs vid ett enda tillfälle räknas det inte som riskfritt (Läkemedelskommittén Halland, 2006). De som dricker mer än detta har en riskfylld alkoholkonsumtion och kan räknas som högkonsumenter.

(7)

Kriterier för vad som räknas som missbruk av alkohol och vad som anger när en individ är alkoholberoende kan mätas i ”Diagnostics and Statistical Manual of Mental Disorders” kallat DSM – IV (Heilig, 2004). För att se kriterierna som visar på skillnaderna mellan missbruk och beroende se Terapirekommendationer (Läkemedelskommittén Halland, 2006). Vad som börjar som normal konsumtion av alkohol kan för vissa individer leda vidare till ett missbruk för att till slut utmynna i ett beroende. Det är idag känt att en rad olika faktorer, såsom ärftliga, sociala och miljömässiga, spelar roll för uppkomsten av alkoholmissbruk. Vissa individer är mer biologiskt och psykologiskt mottagliga för att utveckla ett alkoholmissbruk eller beroende. Några gener som gör en individ till alkoholist finns dock inte (Knorring von, 1999). På senare tid har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat, speciellt bland kvinnorna i åldern 50-75 år men de som dricker mest är män. Män dricker dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. Dock syns en minskning av alkoholkonsumtionen bland elever i nionde klass på senare tid (FHI, 2007a).

Alkoholrelaterade problem

I stort sett alla organ i kroppen kan påverkas av alkohol. Till en början är alkoholrelaterade symptom ofta diffusa och alla individer inser inte på egen hand sambandet mellan alkoholkonsumtionen och sina fysiska besvär. Vanliga symptom som kan vara tecken på hög alkoholkonsumtion är till exempel magbesvär, högt blodtryck eller återkommande infek- tioner. Alkoholen kan även i det långa loppet förorsaka en rad sjukdomar såväl fysiska som psykiska (Johansson & Wirbing, 2005). Dessutom kan alkohol direkt vid alltför för hög konsumtion vid ett och samma tillfälle förorsaka alkoholförgiftning vilket kan leda till andningsförlamning (Kinney & Leaton, 2001). Att en individ som dricker för mycket sitter ensam på en parkbänk stämmer sällan, de flesta är till synes välfungerande personer. Efter en tids överkonsumtion kan individen få problem att sköta sitt arbete. Senare kan

alkoholproblemet eskalera genom att individen till exempel blir skuldsatt eller får svårt att behålla sitt hem (Alkoholkommittén, u.å.). Det är även ett känt faktum att övriga

familjemedlemmar mår dåligt och fungerar sämre när någon i familjen överkonsumerar alkohol (Kinney & Leaton, 2001). Det syns vidare en tydlig koppling mellan alkohol och våld i nära relationer. Påverkan av alkohol utgör den största orsaken till våldshandlingar och olycksfall i Sverige. Vid dödsolyckor i trafiken är alkohol inblandat i hälften av fallen. När det gäller singelolyckor nattetid är alkohol inblandat i 90 % av fallen. På akutmottagningar är omkring 15 % av besöken en följd av alkoholrelaterade skador eller sjukdomar (Johansson &

Wirbing, 2005).

Samtalsmetoden MI

MI är en samtalsmetod som huvudsakligen lägger vikt vid motivationen hos individen när en beteendeförändring eftersträvas. På 1980-talet började MI utarbetas utifrån kognitiv

beteendeterapi av Miller och Rollnick (FHI, 2007b). Arbetet startades för att öka

motivationen till behandling hos alkoholberoende individer (Holm-Ivarsson & Pantzar, 2007).

I Sverige har MI använts sedan mitten av 1990-talet och användningsområdet är brett (Barth

& Näsholm, 2006). MI används i hälso- och sjukvården inom områden som drog- och alkoholmissbruk, tobaksbruk, kronisk smärta och högt blodtryck. Metoden används även vid behandling av bulimi, övervikt, spelmissbruk, sexuellt riskbeteende samt vid diabetesvård. MI har även spridits vidare till andra sektioner som kriminalvården (Forsberg, 2005) och

skolväsendet. I skolan används metoden för att minska skolk och passivitet i skolarbetet (Holm-Ivarsson & Pantzar, 2007).

(8)

Grundtanken i MI är att individen skall hjälpas till att själv inse vikten av en förändring.

Sjuksköterskan ska vara styrande i samtalet men får inte berätta för individen vad denna skall göra. Sjuksköterskan skall tro på individens vilja till förändring och på att denna har eller kan skaffa sig färdigheter att klara av detta. I början av samtalet ber sjuksköterskan ”om lov” att få genomföra MI-samtalet. Även när sjuksköterskan vill gå vidare till nästa fas i samtalet bör frågan ställas. Detta görs för att få individens godkännande och bekräftelse av samtalet (Barth

& Näsholm, 2006). Att sjuksköterskan har ett icke-konfrontativt sätt gentemot individen är viktigt då sjuksköterskan oavsett erfarenhet och engagemang ändå inte själv kan förändra livsstil hos individen. Det har istället visat sig att motståndet från individens sida ökat i de fall där sjuksköterskan använt pekpinnar och varit kritiserande. En vanlig missuppfattning är att motivation är något individen antingen har eller inte har. Enligt MI är motivation dock inget som är statiskt, utan dynamiskt och kan försämras och förbättras (Forsberg, 2005).

MI-samtalet är en process som kan delas in i fem faser:

1. Kontakt- och relationsskapande fas: Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är i detta läge att skapa ett förtroende och en relation till individen så att denna vågar öppna sig och delta i samtalet. Stor vikt läggs vid att visa empati.

2. Neutralt utforskande fas: Individens upplevelse av problemet är i fokus. I denna fas kartläggs problemet och var individen befinner sig i nuläget. Det är viktigt att båda parter förstår problemet för att kunna gå vidare i processen.

3. Perspektivutvidgande fas: Här bearbetas hur omgivning och familj påverkas av problemet. Begrepp som diskrepans, ambivalens och motstånd är centrala.

4. Motivationsbyggande fas: Sjuksköterskan lägger fokus på viljan till förändring.

Blicken vänds nu mer framåt mot beslut och förändring.

5. Besluts- och förpliktelsefas: Individen är i detta läge redo för ett beslut och arbetar för att förändringen skall ske (Barth & Näsholm, 2006).

De fem steg som beskrivits är det inte alltid möjligt att gå igenom vid kortare möten. I det läget gör sjuksköterskan en snabb bedömning av var individen är i processen och så fokuseras arbetet på den fasen (Barth & Näsholm, 2006).

Forsberg (2005) talar om fyra huvudprinciper i MI. Dessa är empati, diskrepans, motstånd och självtillit. Den första principen är att visa empati. Med detta menas att visa individen

förståelse och respekt, att känna in hur denna känner och tänker. Att sjuksköterskan kan se saken ur individens perspektiv samt visar intresse är viktigt. Den andra principen som nämns är att utveckla diskrepans. Med detta menas att sjuksköterskan gör individen medveten om att det finns en skillnad, alltså diskrepans, mellan nuvarande beteende och det beteende individen önskar nå. Ett begrepp som används i anknytning till diskrepans är ambivalens som förklaras som kluvenhet. Holm-Ivarsson och Pantzar (2007) skriver att det är vanligt att både vilja och inte vilja förändra beteendet. Individen upplever sannolikt även fördelar med sitt skadliga beteende. Forsberg (2005) skriver att individen ofta är kluven inför förändringen och om den är genomförbar. Det är viktigt att sjuksköterskan inger hopp om att förändringen är möjlig och att målet inte sätts för högt. Nästa begrepp är motstånd. När sjuksköterskan kommer med förslag till förändring möts detta ofta av motstånd. När individen gör motstånd bör

sjuksköterskan omformulera sig och prova en annan ingång i samtalet. Det sista begreppet är att stödja självtillit. Sjuksköterskan bör arbeta för att stärka individens tro på sig själv.

Sjuksköterskan bör vända misslyckanden och nederlag till något positivt och uppmuntra individen att tro på att en förändring är möjlig.

(9)

Som ytterligare hjälp till dem som arbetar med MI nämner Forsberg (2005) även fyra verktyg.

De fyra verktygen är reflektivt lyssnande, öppna frågor, sammanfattningar och bekräftelse.

Med reflektivt lyssnande menas att sjuksköterskan lyssnar och tar in vad individen har sagt samt återger vad som sagts i andra ord. Detta gör att individen känner sig kompetent och förstådd. Med öppna frågor menas att sjuksköterskan ställer frågor som öppnar till dialog och som gör att individen inte kommer undan med enkla ja eller nej svar. Öppna frågor inleds ofta med till exempel var, när, hur eller varför. Nästa verktyg är sammanfattningar. Det görs naturligt av sjuksköterskan i slutet av samtalet men bör även göras löpande under tiden för att samla ihop och delge innebörden av det individen sagt. Detta kan ofta ge kraftfulla effekter.

Det fjärde och sista verktyget är bekräftelse. Sjuksköterskan bör ha en positiv inställning gentemot individen som behöver stöd och uppmuntran i sitt arbete mot förändring.

Riskbruksprojektet är ett regeringsuppdrag som arbetar för att alkoholfrågor skall ges mer utrymme i hälso- och sjukvård (FHI, 2007f). Riskbruksprojektet har skapat en webbaserad utbildning i MI som kallas SOMRA – Samtalet OM Riskbruk av Alkohol. Den riktar sig till anställda i vård och omsorg och fungerar på så sätt att de anställda själva skall kunna utveckla sina kunskaper och öva sina färdigheter i MI (FHI, 2007e). För att få ytterligare inblick i hur MI fungerar kan korta filmsekvenser ses på: http://www.somra.se

Sjuksköterskans möte med individer med riskfylld alkoholkonsumtion

Det är vanligt att sjuksköterskan stöter på individer med riskfylld alkoholkonsumtion som dock sällan söker vård för just detta utan av helt andra anledningar. En av fem patienter inom akutkirurgisk vård har riskfylld alkoholkonsumtion (Forsberg, 2003). På frågan om huruvida sjuksköterskan har rätt att fråga om alkoholkonsumtion när någon sökt sig till hälso- och sjukvården av andra orsaker svarar Socialstyrelsen (2007) ja. Svaret är detsamma även om sjuksköterskan inte har möjlighet att erbjuda någon hjälp. Finns det skäl att tänka sig att individens problem är relaterat till alkohol bör frågorna om alkohol ställas även om problemet inte kan åtgärdas direkt. Individen kan ändå ha nytta av att få information om sin eventuellt riskfyllda alkoholkonsumtion. Det är viktigt att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion så tidigt som möjligt, då finns det också möjlighet att tidigt sätta in hjälpåtgärder vilket i sin tur är besparande för hälso- och sjukvården och hela det övriga samhället. Genom nyligen

publicerad forskning (FHI, 2007d) har det visat sig att en majoritet av sjuksköterskorna frågar sina patienter om deras fysiska aktivitet och rökning medan endast runt en fjärdedel ställer frågor om alkoholkonsumtion. I denna forskning framkommer att en majoritet av sjuk- sköterskorna anser att de skulle vara hjälpta av mer kunskap i samtalsteknik för att enklare kunna ta upp alkoholfrågan. Socialstyrelsen (2007) poängterar vikten av att sjuksköterskor utbildas i samtalsteknik. De anser det rimligt med två till tre dagars utbildning för att lära sig MI. Därefter bör kontinuerliga uppdateringar göras. En grundläggande orientering i hur MI fungerar kan enligt Folkhälsoinstitutet dock tillgodoses på ungefär en timmes föreläsning (FHI, 2007c). Idén bakom MI överensstämmer med att sjuksköterskan ska visa respekt för individens autonomi och delaktighet i vården (Forsberg, 2006) och även med Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska där empati, lyhördhet och respekt är ofta använda begrepp.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka om MI kan vara en fungerande metod för sjuksköterskan för att stödja individer med riskfylld alkoholkonsumtion.

(10)

- Kan MI påverka alkoholkonsumtion?

- Kan MI ha effekt på alkoholrelaterade problem?

- Hur upplevs MI av individen?

Metod

Studien har genomförts som en litteraturstudie. En litteraturstudie sammanställer redan befintlig forskning för att kartlägga kunskapsläget inom ett visst område (Friberg, 2006).

Datainsamling

Databaser som användes vid artikelsökningen den 9 och 10 oktober 2007 var Academic Search Elite, Cinahl, PsycINFO, Pubmed och Science Direct. Sökorden, som framkom via syftet och via genomläsning av aktuell litteratur inom ämnena MI och alkohol, var

motivational interviewing, alcohol, nurse, effect, motivation och abuse. Anledningen till att ordet patient inte valdes som sökord var att i artiklarna används även andra benämningar. I de flesta sökningar användes trunkering för att ytterligare utöka sökningen. I Cinahl användes

”cinahl headings” (CH) för att avgränsa sökningen till att artiklarna hade MI och alkohol som huvudämne. I PsycINFO användes ”descriptors” (DE) för att avgränsa sökningen till att artiklarna skulle ha alkohol och MI som huvudämne även här. I resterande databaser användes fritextord. MeSH-termer användes inte eftersom dessa inte passade till syftet. Inklusions- kriterier var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 1997 och 2007 och att de skulle vara på engelska. I de databaser där det var möjligt gjordes begränsningen att artiklarna skulle vara vetenskapliga och i de fall det var möjligt att de skulle vara granskade. Exklusionskriterier var att artiklarna inte fick vara reviewartiklar eller handla om något av de många andra områden som MI används inom. Många artiklar föll bort på grund av att samma artiklar dök upp i de olika sökningarna. Abstrakten till artiklarna lästes och av dessa valdes 16 artiklar ut till första urvalet. Ytterligare två artiklar tillkom genom manuell sökning via hemsidan

www.motivationalinterview.org. Således fanns det 18 artiklar till första urvalet. De som fanns tillgängliga i fulltext skrevs ut, resten beställdes via Högskolan i Halmstads bibliotek, Campus Varberg. Samtliga 18 artiklar lästes och av dessa föll 7 bort. Detta på grund av att 3 artiklar visade sig inte vara vetenskapliga. Resterande 4 artiklar föll bort eftersom en handlade om MI:s påverkan på gravida alkoholkonsumenter. En handlade om MI:s effekt på mentalt välbefinnande utan att ha fokus på alkoholkonsumtion, en om var i förändringsprocessen MI fungerade bäst utan att jämföra med andra interventioner och den fjärde berörde en helt annan samtalsmetod. Sökhistoria finns som bilaga.

Databearbetning

De 11 valda artiklarna granskades enligt bedömningsmall för studier med kvalitativ respektive kvantitativ metod (Carlsson & Eiman, 2003). Av artiklarna var 7 av artiklarna kvantitativa, 2 var kvalitativa och 2 studier använde kvalitativ och kvantitativ metod. Samtliga artiklar lästes och analyserades av båda skribenterna till föreliggande uppsats. Samman-

fattningar gjordes vilket skapade en god överblick. I resultatartiklarna framkom svaret på de frågeställningar som ställts i syftet och efter dessa frågor formades kategorierna: MI:s effekt på alkoholkonsumtion, MI:s effekt på alkoholrelaterade problem och upplevelsen av MI.

Artiklarna kodades och grupperades för att skapa en tydlig översikt. Resultatet redovisas enligt dessa kategorier. En artikelöversikt där artiklarna sammanfattats kort finns bifogad.

(11)

Resultat

MI:s effekt på alkoholkonsumtion

En rad undersökningar och studier är gjorda angående hur MI fungerar när det gäller att sänka alkoholkonsumtion. I dessa visas att oavsett intervention, det vill säga insats för att sänka konsumtionen, ses positiva resultat i varierande grad. MI har ställts mot kontrollgrupper av olika slag och en konsumtionsminskning ses i samtliga undersökningar i olika utsträckning oavsett intervention. Dock framkom att MI gav de största positiva effekterna och gav störst reduktion av alkoholkonsumtionen på det hela taget (Bailey, Baker, Webster & Lewin, 2004;

Beckham, 2007; Brown, Saunders, Bobula, Mundt & Koch, 2007; Feldstein & Forcehimes, 2007; Ingersoll, Floyd, Sobell & Velasquez, 2003; Juarez, Walters, Daugherty & Radi, 2006;

Marlatt, et al., 1998; Monti, et al., 1999; Monti, et al., 2007; Schneider, Casey & Kohn, 2000).

I vissa fall där undersökningar gjorts bland ungdomar syntes inte några avgörande resultat- skillnader mellan MI och de interventioner MI ställts mot. Alla jämförelsegrupper gav likartade resultat vilket innebar konsumtionssänkning för samtliga grupper (Juarez et al., 2006; Monti et al., 1999). Monti et al. (1999) skriver att oavsett om ungdomar, intagna på akutmottagning för alkoholrelaterade incidenter, behandlades med MI eller andra interventioner sågs signifikant reduktion av alkoholkonsumtionen i samtliga grupper. MI visade sig inte ge större positiv effekt än jämförelseinterventionerna, MI var varken bättre eller sämre i denna undersökning. I andra studier med ungdomar kan det dock ses en tydligare resultatskillnad mellan jämförelsegrupperna till MI:s fördel. I samtliga interventionsgrupper i olika undersökningar ses positiva resultat men i MI-grupperna är minskningen av alkoholkonsumtionen tydligare (Bailey et al., 2004; Marlatt et al., 1998). Detta var bland annat synligt då effekten av MI studerades bland ungdomar i åldrarna tolv till nitton år. En

minskning av alkoholkonsumtionen sågs i interventions- och kontrollgruppen men de som fått MI visade på tydligare positiva resultat. En intressant upptäckt var dessutom att minskningen av alkoholkonsumtionen sågs hålla i sig för dem som deltagit i MI jämfört med dem som deltagit i kontrollgruppen vilka snabbare återgick till sitt gamla konsumtionsmönster (Bailey et al., 2004). Även Marlatt et al. (1998) kom fram till att MI kan ha positiv inverkan på alkoholkonsumtionen bland ungdomar över en längre tidsperiod. När ungdomars alkoholvanor följdes under en tvåårsperiod sågs en minskning vad det gällde alkoholintaget. Även om denna minskning sågs i båda interventionsgrupperna så var den tydligare även här i gruppen som mottagit MI. Ännu starkare positiva resultat till MI:s fördel har dock visat sig i en del fall där en signifikant skillnad redovisats mellan MI och de olika interventioner det ställts mot såsom hos ungdomar med hög alkoholkonsumtion där en mycket tydlig

konsumtionsminskning sågs hos dem som deltagit i MI-samtal jämfört med kontrollgruppen där endast en liten minskning sågs (Feldstein & Forcehimes, 2007; Monti et al., 2007). En så markant genomsnittlig minskning som 45-53 % sågs i MI-gruppen vad det gällde antal

konsumtionsdagar, antal dagar med riskfyllt alkoholintag och mängd alkohol per vecka. Detta kan jämföras med dem i kontrollgruppen som reducerade sitt drickande med endast 11-18 % enligt samma mätningar bland ungdomar behandlade på akutmottagning för alkoholrelaterade incidenter (Monti et al., 2007).

Det finns även en del undersökningar med vuxna deltagare och även bland dem ses att en minskning i alkoholkonsumtion åstadkommes i varierande grad oavsett intervention. Ibland sågs inga skillnader alls i grad av reduktion vad det gällde konsumtionen mellan MI och jämförelsegrupperna (Juarez et al., 2006; Schneider et al., 2000). Detta var fallet bland de vuxna personer, med diagnostiserat missbruk eller beroende, som studerades i hjälpprogram

(12)

på arbetsplatser. Där visades en likartad sänkning både i gruppen som mottagit MI och i kontrollgruppen som fick en annan typ av intervention (Schneider et al., 2000). Det är dock så att även bland vuxna precis som bland ungdomarna är det MI som ger de största fram-

gångarna i de flesta fall. Bland vuxna med riskfylld alkoholkonsumtion i en annan studie visade sig MI ha en tydlig positiv effekt. Personerna som deltagit i MI-gruppen drack betydligt mindre än de i kontrollgruppen efter undersökningen. De som fick MI mer än

halverade den dagliga konsumtionen (Beckham, 2007). När MI:s effekt på alkoholkonsumtion har studerats har även skillnader mellan kvinnor och män framkommit. Dessa resultat är inte entydiga utan pekar åt olika håll, ibland ses bättre resultat bland kvinnorna och ibland hos männen (Brown et al., 2007; Juarez et al., 2006). Brown et al. (2007) skriver att när MI gavs via telefon vid upp till sex tillfällen med 897 deltagare i åldrarna 21 till 59 år visade männen på störst reduktion av alkoholintaget. Det framkom att männen i MI-gruppen minskade antalet konsumtionsdagar med runt en tredjedel och totalkonsumtion med runt en femtedel jämfört med männen i kontrollgruppen där inte lika tydliga resultat framkom. MI visade sig därmed vara effektivt på män. Hos kvinnorna i undersökningen föll det inte fullt lika väl ut, MI hade inte lika stor effekt hos dem även om en minskning sågs även här. Dock var det ändå så att de kvinnor som fått MI-samtal minskade sin konsumtion mer jämfört med kvinnorna i kontrollgruppen. Sammanfattningsvis var det ändå männen som visade på störst vinster av MI i denna studie. Tvärtemot detta skriver Juarez et al. (2006) att det framkom att det var kvinnorna som visade på störst konsumtionsminskning jämfört med vad männen gjorde i deras undersökning.

Ingersoll et al. (2003) skriver att i en undersökning där endast kvinnor studerades visades också markant reduktion av alkoholintaget vilket nästan halverades.

MI:s effekt på alkoholrelaterade problem

Alkohol kan som tidigare nämnts leda till en rad olika problem såväl somatiska och psykiska som sociala. I en rad studier har det undersökts om MI kan ha gynnsam effekt på dessa

problem. Sammanfattningsvis ses oavsett intervention en reduktion av problemen liknande de resultat som framkom när det gällde minskning av alkoholkonsumtionen. I en del fall

utmärker sig inte MI ut utan ger likartade resultat som jämförelseinterventionen (Feldstein &

Forcehimes, 2007; Juarez et al., 2006). Oftast framkommer det ändå att MI är den intervention som visar på störst framgång och MI gör i större utsträckning att de alkoholrelaterade problemen reduceras (Marlatt et al., 1998; Monti et al., 1999). Detta framkom över en tvåårsperiod där tydliga förbättringar kunde urskiljas i MI-gruppen jämfört med den andra interventionen, den grupp som fått MI visade på klara förbättringar sett till de alkoholrelaterade problemen (Marlatt et al., 1998). Monti et al. (1999) kom fram till att markanta skillnader sågs mellan interventionsgrupperna i en undersökning på en

akutmottagning. Vid uppföljningen visade de som ingått i kontrollgruppen fyra gånger större benägenhet att köra bil berusade än de som ingått i MI-gruppen. Det visade sig också att de som fått MI visade lägre benägenhet att råka ut för alkoholrelaterade skador. De uppgav även signifikant färre övriga alkoholrelaterade problem än vad de deltagare gjorde som varit med i kontrollgruppen. Förutom studier med ungdomar finns även forskning gjord på vuxna

människor och en undersökning genomfördes på arbetsplatser med personer som hade alkoholproblematik. Enligt Schneider et al. (2000) framkom tydliga förbättringar hos båda grupperna vad det gällde deltagarnas arbetsprestation. Dock utmärkte sig inte MI-gruppen utan visade samma problemminskning som kontrollgruppen. Deltagarna i båda

interventionsgrupperna upplevde också att de fungerade bättre både socialt och tillsammans med familjen.

(13)

Individens upplevelse av MI

Förutom konkreta resultat i konsumtionsminskning och problemminskning syns även en annan aspekt av MI. I en del undersökningar framgick hur deltagarna upplevde MI-samtalen och hur de upplevde bemötandet. Upplevelsen av MI var på det hela taget positiv och personerna som fått MI upplevde att de var nöjda och kände sig bekräftade (Juarez et al., 2006; Marlatt et al., 1998; Schilling, El-Bassel, Blansfield-Finch, Roman & Hanson, 2002;

Schneider et al., 2000). I vissa fall var upplevelsen av jämförelseinterventionen lika positiv som upplevelsen av MI så som när 90 % i samtliga undersökningsgrupper uppgav att de var nöjda eller mycket nöjda med interventionen (Schneider et al., 2000) men främst visade det sig att MI upplevdes som positivare och mer bekräftande för individen. I en tvåårsuppföljning gjordes förfrågningar om ytterligare MI-samtal önskades av ungdomarna. Detta resulterade i att ytterligare 34 MI-samtal genomfördes. Det framkom också i samband med detta att 88 % av ungdomarna skulle rekommendera MI till sina vänner (Marlatt et al., 1998). I Schilling et al.'s (2002) studie undersöktes om MI kunde påverka viljan att söka och delta i eftervård för alkoholmissbruk. Resultatet visade att deltagare uttryckte att de kände sig entusiastiska efter MI-samtalen. De uppgav även att deras upplevelse av MI gjorde att de kände att någon brydde sig om deras problem. Detta stod i kontrast till deras tidigare erfarenheter av möten med behandlare i samband med alkoholavgiftning. En stor del av deltagarna visade vilja och motivation att sätta upp personliga mål och planera inför framtida behandling i större utsträckning än tidigare.

Diskussion Metoddiskussion

Artiklar söktes i 5 olika databaser och hittades i 4. Detta kan ses som en styrka eftersom litteraturstudiens ämne täckts in, vilket ytterligare bekräftas av att samma artiklar återfanns i de olika sökningarna. Den ursprungliga anledningen till att sökningar genomfördes i hela 5 databaser var dock att förhoppningar fanns om att finna fler resultatartiklar som matchade vårt syfte. Då detta inte gjordes ses det ändå som en styrka att de resultatartiklar som valdes

stämde väl överens med syftet. Då MeSH-termer inte var ett användbart alternativ på grund av att MI redan är ett klart avgränsat begrepp gjordes sökningar med fritextord. En av- gränsning att artiklarna skulle vara publicerade mellan 1997 och 2007 gjordes. Att artiklarna då kunde vara tio år gamla kan ses som en svaghet. Dock var det bara 2 av resultatartiklarna som var från 1990-talet varav den äldsta artikeln från 1998 visade på en tvåårsuppföljning av MI vilket ansågs vara intressant att redovisa. Studien styrks av att 4 av 11 resultatartiklar var publicerade år 2007 vilket visar att resultatet är mycket aktuellt. Samtliga resultatartiklar i denna litteraturstudie kommer från USA utom en som kommer från Australien. Resultatet hade möjligen varit mer applicerbart på svenska förhållanden om undersökningarna även varit från Europa. Det är dock så att kulturerna i USA och Australien liknar den svenska och det kan antas att resultaten hade sett likartade ut om undersökningarna gjorts i Europa eller Sverige.

Resultatdiskussion

Av resultatartiklarna bedömdes som tidigare nämnts 7 vara kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 både kvantitativa och kvalitativa . De bedömdes vara grad I eller grad II enligt bedömnings-

(14)

mall för studier med kvalitativ respektive kvantitativ metod (Carlsson & Eiman, 2003). I studierna förekom visst bortfall men inte i sådan utsträckning att resultaten bedömdes bli påverkade. Bortfallen kunde bero på att inte alla deltagare gick att nå vid uppföljningarna av olika anledningar. De interventioner som MI jämfördes med skilde sig avsevärt mellan

undersökningarna. Allt från broschyrer till andra typer av samtalsmetoder användes vilket kan ha påverkat hur väl MI ser ut att fungera. Inte bara interventionerna skilde sig åt utan även omfattningen av dessa kunde vara olika, både vad det gällde MI och dess jämförelser, i samtliga resultatartiklar. Dessa faktorer kan ha haft påverkan på resultatet.

I de flesta av resultatartiklarna var det unga människor som studerats vilket gör att det kan vara svårt att applicera resultatet till hälso- och sjukvården där människor i alla åldrar finns.

Eftersom en konsumtionsökning ses speciellt bland kvinnor i åldern 50-75 år (FHI, 2007a) hade det varit givande om fler artiklar hade berört även denna åldersgrupp. Fler studier på vuxna överhuvudtaget hade varit önskvärt. Ytterligare en kunskapslucka framkom eftersom endast en av artiklarna sträckte sig över en tvåårsperiod. Många behandlingsmetoder visar på goda resultat direkt efter avslutad behandling men att den positiva effekten kan vara borta redan efter ett år (Heilig, 2004). Fler resultat som visar på långtidseffekten av MI hade därför varit intressant. Även om det skulle vara ett faktum att effekten avtar över tid så kan även ett kortsiktigt resultat vara positivt. Ett enda riskfyllt dryckestillfälle mindre hos en individ skulle kunna betyda en våldshandling mindre, en trafikolycka mindre, kort sagt skillnaden mellan liv och död. Positivt var att spektrumet av deltagare i undersökningarna var väldigt brett vad det gällde graden av konsumtion vilket ses som en styrka. Det visar att MI kan ha effekt på individer med allt från måttligt alkoholbruk till dem med tungt beroende.

Forskning visar att MI har vetenskapligt stöd i många studier. Dock bör det finnas en med- vetenhet om att denna typ av studier är svåra att applicera just på MI. Detta beroende på att MI är en flexibel metod som skall anpassas efter individen och därmed är svårt att utföra efter exakta manualer. En sådan exakt manual kan i negativ bemärkelse påverka resultatet av MI- samtal. Detta stämmer dåligt överens med det sätt som vetenskaplig forskning bedrivs på där undersökningar skall gå att upprepa exakt (Barth & Näsholm, 2006).

Syftet med litteraturstudien var att undersöka om MI är en fungerande metod för sjuk- sköterskan. Frågorna om MI kunde ha effekt på alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade problem samt hur MI upplevdes av individen har besvarats. Detta resultat tillsammans med tidigare forskning inom ämnet visar på tydlig positiv effekt av MI. I samtliga resultatartiklar ses dock effekter av alla de olika interventionerna även om MI gav störst positiv effekt.

Oavsett intervention kunde resultat ses i form av minskad konsumtion eller färre alkoholrelaterade problem. Redan vid mycket små åtgärder, som exempelvis att bli informerad om deltagandet i en studie, kan minskning i alkoholkonsumtion och reduktion av alkoholrelaterade problem ses (Feldstein & Forcehimes, 2007). Detta tyder på att enbart det faktum att en individ får sin riskfyllda alkoholkonsumtion belyst och blir uppmärksammad har en positiv effekt. Forskning visar att endast runt en fjärdedel av sjuksköterskorna frågar om alkoholvanor (FHI, 2007d). Vetskapen om att det kan vara till nytta för individen att tala om alkoholvanor kanske kan vara till hjälp för sjuksköterskan som tvekar inför detta. Detta stämmer överens med Socialstyrelsens (2007) linje om att sjuksköterskan skall fråga om alkoholvanor då denna enkla intervention kan vara till nytta för individen.

Det kan ändå sammanfattas som att MI har en betydligt mer positiv effekt än jämförelse- interventionerna på det hela taget. I resultatet syns en konsumtionsminskning och reduktion av alkoholrelaterade problem som är likartade eller större än jämförelseinterventionerna.

(15)

Detta styrks av att resultatet i samtliga artiklar pekar i samma riktning, inga resultat avviker från denna linje. Kanske kan en förklaring till detta positiva resultat finnas i att hos de deltagare som fått MI har den egna viljan till förändring lockats fram och därmed givit större och mer långvarigt resultat. I de andra fallen har kanske förändringen skett i en mer ytlig och kortsiktig bemärkelse då deltagarna blivit avskräckta när de fått alkoholkonsumtionen belyst.

Förutom de konkreta resultaten upplevdes själva MI-samtalet även som mer bekräftande och motivationshöjande bland en del deltagare vilket ytterligare styrker den positiva bilden av MI.

Socialstyrelsen (2005) betonar i kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska att sjuksköterskan skall kommunicera med individen på ett empatiskt, lyhört och respektfullt sätt.

Detta syns stämma väl överens med MI:s grundtanke. Det sammantagna resultatet av litteraturstudien stämmer överens med det Socialstyrelsen (2007) konstaterat baserat på tidigare forskning om MI. Även annan forskning från nittiotalets början och framåt som bedrivits kring MI:s effekter inom olika områden visar på samma tendens. Sammantaget syns en effekt även om den varierar mellan olika studier enligt Hettema, Steele och Miller (2005) som genomfört en metastudie baserad på 72 undersökningar där MI:s effekt inom olika områden testats.

I de flesta resultatartiklarna var de som utförde MI-samtalen högutbildade och hade dessutom genomgått grundlig utbildning i MI. Endast i ett par undersökningar genomfördes MI-

samtalen av sjuksköterskor men även de hade fått omfattande utbildning i MI. När det gäller hälso- och sjukvård i Sverige skriver Socialstyrelsen (2007) att det krävs två till tre dagars utbildning och fortlöpande uppdatering i MI för att kunna praktisera detta. En grundläggande orientering i hur MI fungerar kan sjuksköterskan lära sig på en timmes föreläsning (FHI, 2007c). En stor del av sjuksköterskorna uppger att de skulle vara hjälpta av mer utbildning i samtalsteknik (FHI, 2007d). Även om sjuksköterskan vill göra gott och har goda intentioner räcker inte detta alltid. Att kunna behärska samtalsmetoder ger ökade chanser att nå önskade resultat. Det finns ett stort antal sjuksköterskor som trots sina varma hjärtan och välvilja inte lyckats hjälpa som de önskat (Barth & Näsholm, 2006). Möjligtvis hade kunskaper i MI kunnat förbättra resultaten.

Alkoholkonsumtionen är ett aktuellt problem som ökar i samhället vilket orsakar mänskligt lidande och ekonomiska förluster för hälso- och sjukvården såväl som för hela samhället.

Behovet är stort av att motverka denna utveckling på olika sätt. MI kan vara en bidragande metod och därför finns förhoppningar om att MI kommer att användas i ännu större ut- sträckning än idag. Dessa förhoppningar styrks av att just nu pågår Riskbruksprojektet initierat av regeringen för att alkoholfrågan skall ges utrymme inom hälso- och sjukvården.

Som en del i projektet ingår MI (FHI, 2007f). Detta är något som pågår även i Halland, också här ingår MI-utbildning enligt samordnare och projektledare Katarina Larborn (e-post, 13 november 2007).

Konklusion

Slutsatsen av litteraturstudien är att MI fungerar lika bra som eller bättre än andra interventioner för att sänka alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem. Dessutom upplevs MI som positivt och bekräftande. Det framkommer även att vilken typ av intervention som än används för att påverka individers alkoholkonsumtion så syns positiva effekter. Också mycket små insatser tycks få individer att minska sitt alkoholintag åtminstone för en begränsad tid.

Detta visar att sjuksköterskor har stor anledning att uppmärksamma alkoholfrågan hos

(16)

individen. Vinsterna är framförallt humana men också ekonomiska. Då MI är en väl fungerande och evidensbaserad metod bör denna tillämpas.

Implikation

Det är önskvärt med studier som berör ett bredare ålderspektrum på deltagarna och som sträcker sig över en längre tid för att studera långtidseffekter av MI. Positivt hade varit om MI ingick som en del i sjuksköterskeutbildningen då det vore en fördel om den nyutexaminerade sjuksköterskan hade detta med sig in i yrket redan från start. Det vore även fördelaktigt om de sjuksköterskor som nu är verksamma kunde erbjudas fortlöpande utbildning i MI genom sin arbetsplats.

(17)

Referenser

Alkoholkommittén. (u.å.). Faktabanken. Hämtad 2007-10-29 från Alkoholkommittén:

http://www.alkoholkommitten.se/alkoholkommitten/pdfbin/faktabanken.pdf

* Bailey, K. A., Baker, A. L., Webster, R. A., & Lewin, T J. (2004). Pilot randomised

controlled trial of a brief intervention group for adolescents. Drug and alcohol review, 23, 157-166.

Barth, T., & Näsholm C. (2006). Motiverande samtal –MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.

* Beckham, N. (2007). Motivational interviewing with hazardous drinkers. Journal of the American academy of nurse practitioners 19, 103-110.

* Brown, R. L., Saunders, L. A., Bobula, J. A., Mundt, M. P., & Koch, P. E. (2007).

Randomized-controlled trial of a telephone and mail intervention for alcohol use disorders:

three-month drinking outcomes. Alcoholism: clinical and experimental research, 31(8), 1372-1379.

Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet "evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan

Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö: Malmö högskola, Sektionen för Hälsa och Samhälle.

* Feldstein, S. W., & Forcehimes, A. A. (2007). Motivational interviewing with underage college drinkers: a preliminary look at the role of empathy and alliance. The American journal of drug and alcohol abuse, 33, 737-746.

FHI (2007a). Statens folkhälsoinstitut. (2007). Folkhälsomålen, alkohol. Hämtad 2007-10-22 från Statens folkhälsoinstitut: http://www.fhi.se/templates/Page____141.aspx

FHI (2007b). Statens folkhälsoinstitut. (2007). Grunderna i MI. Hämtad 2007-10-22 från Statens folkhälsoinstitut: http://www.fhi.se/upload/ar2007/MI_samtal/Grunder_MI.pdf FHI (2007c). Statens folkhälsoinstitut. (2007). Motiverande samtal – en kunskapsöversikt,

utbildning. Hämtad 2007-11-08 från Statens folkhälsoinstitut:

http://www.fhi.se/templates/Page____8676.aspx

FHI (2007d). Statens folkhälsoinstitut. Riskbruksprojektet. (2007). Ny studie visar hur aktiviteten i riskbruksarbetet kan öka. Hämtad 2007-11-26 från Statens folkhälsoinstitut:

http://www.fhi.se/templates/page____11812.aspx

FHI (2007e). Statens folkhälsoinstitut. Riskbruksprojektet. (2007). Somra - samtalet om riskbruk av alkohol. Hämtad 2007-11-14 från Statens folkhälsoinstitut: www.somra.se FHI (2007f). Statens folkhälsoinstitut. Riskbruksprojektet. (2007). Välkommen till

Riskbruksprojektet. Hämtad 2007-11-14 från Statens folkhälsoinstitut:

http://www.fhi.se/templates/Page____8936.aspx

(18)

Forsberg, L. (2003). Akutkirurgiska patienter med riskabla alkoholvanor kan motiveras till förändring. Läkartidningen, 100(34), 2577.

Forsberg, L. (2005). Att motivera till förändring. I Johansson, K & Wirbing, P. (red.) (2005).

Riskbruk och missbruk. (s. 96-126). Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Forsberg, L. (2006). Motiverande samtal - bättre än råd. Läkartidningen, 103(42), 3178-3180.

Friberg, F. (red.). (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Heilig, M. (2004). Beroendetillstånd. Lund: Studentlitteratur.

Hettema, J., Steele, J., & Miller, W. R. (2005). Motivational interviewing. Annual review of clinical psychology 1, 91-111.

Holm-Ivarsson, B., & Pantzar, M. (2007). Introduktion till motiverande samtal – en

handledning för skolhälsovården. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

* Ingersoll, K., Floyd, L., Sobell, M., & Velasquez, M. M. (2003). Reducing the risk of

alcohol-exposed pregnancies: a study of a motivational intervention in community settings.

Pediatrics, 111(5), 1131-1135.

IOGT-NTO. (2005). Fakta: Samhälle. Hämtad 2007-10-29 från IOGT-NTO:

http://www.iogt.se/templates/SimplePage____243.aspx

* Juarez, P., Walters, S. T., Daugherty, M., & Radi, C. (2006). A randomized trial of

motivational interviewing and feedback with heavy drinking college students. Journal of alcohol and drug education, 36(3), 233-246.

Johansson, K & Wirbing, P. (red.). (2005). Riskbruk och missbruk. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Kinney, J., & Leaton, G. (2001). Att släppa taget – en handbok för alkoholbehandlare. Lund:

Studentlitteratur.

Knorring von, A-L. (1999). Ärftlighet. I Berglund, M., & Rydberg, U. (red.). (1999).

Beroendelära.(s. 37-41). Lund: Studentlitteratur.

Läkemedelskommittén Halland. (2006). Terapirekommendationer 2006/07. Halland:

Läkemedelskommittén.

* Marlatt, G. A., et al. (1998). Screening and brief intervention for high-risk college students drinkers: results from a 2-year follow-up assessment. Journal of consulting and clinical psychology 66(4), 604-615.

* Monti, P. M., et al. (1999). Brief intervention for harm reduction with alcohol-positive older adolescents in a hospital emergency department. Journal of consulting and clinical

psychology, 67(6), 989-994.

* Monti, P. M., et al. (2007). Motivational interviewing versus feedback only in emergency

(19)

care for young adult problem drinking, Addiction, 102, 1234-1243.

* Schilling, R. F., El-Bassel, N., Blansfield-Finch, J., Roman, R. J., & Hanson M. (2002).

Motivational interviewing to encourage self-help participation following alcohol detoxification. Research on social work practice, 12(6), 711-730.

* Schneider, R. J., Casey, J., & Kohn, R. (2000). Motivational versus confrontational

interviewing: a comparison of substance abuse assessment practices at employee assistance programs. The journal of behavioural health services & research, 27(1), 60-74.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2007-10-22 från Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178- 0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf

Socialstyrelsen. (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Hämtad 2007- 10-22 från Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/A50309C4-BAB3- 4EB9-A407-E5C684469D90/7076/20071021_rev.pdf

(20)

Tabell 1 Sökhistoria Bilaga I

Databas Datum Sökord Limits Antal

träffar

Genomlästa abstracts

Urval 1

Urval 2 Valda artiklar Academic

Search Elite

20071009 Motivational Interviewing AND

Alcohol$

1997- 2007

68 9 2 0

Academic Search Elite

Nurse$

1997- 2007

20 7 0 0

Nurse$ AND Alcohol$

1997- 2007

2 0 0 0

Effect$

1997- 2007

55 3 1 1

20071010 Motivation$

AND

Nurse$ AND Alcohol$

1997- 2007

3 1 0 0

Cinahl 20071009 Motivational Interviewing AND

Alcohol$

English Research article 1997- 2007

38 8 1 1

Nurse$ AND Alcohol$

1 1 0 0

Nurse$

12 2 0 0

Effect$

34 0 0 0

Cinahl 20071010 Motivation$

AND Nurse$

AND Alcohol$

English Research article 1997-

3 1 0 0

(21)

2007 Cinahl 20071010 Motivational

Interviewing CH AND Alcohol Abuse CH

5 2 0 0

Cinahl 20071010 Motivational Interviewing CH AND Nurse CH

0 0 0 0

Cinahl 20071010 Motivational Interviewing CH AND Effect CH

6 0 0 0

PsykINFO 20071009 Motivational Interviewing DE AND Alcohol$

1997- 2007 English Peer- reviewed

154

PsycINFO 20071009 Motivational Interviewing DE AND Alcohol$ DE

36 9 2 2

PsycINFO 20071009 Motivational Interviewing DE AND Nurse$

25 7 0 0

PsycINFO 20071009 Motivational Interviewing DE AND Nurse$ AND Alcohol$

22 0 0 0

PsycINFO 20071010 Motivational Interviewing DE AND Effect$

61 10 2 1

PsycINFO 20071010 Motivation$

DE AND Nurse$ AND Alcohol$

41 4 1 0

Pubmed 20071009 Motivational Interviewing AND

10 years English

94 15 5 4

(22)

Alcohol$

Nurse$ AND Alcohol$

10 years English

3 2 1 1

Nurse$

10 years English

27 6 0 0

Effect$

10 years English

53 6 1 0

Pubmed 20071010 Motivation$

AND

Nurse$ AND Alcohol$

10 years English

6 0 0 0

Science Direct

Alcohol$

36 6 0 0

Science Direct

Nurse$

7 1 0 0

Science Direct

Alcohol$

AND Nurse$

0 0 0 0

Science Direct

Effect$

40 6 0 0

Science Direct

20071010 Motivation$

AND

Nurse$ AND Alcohol$

2 0 0 0

Manuell sökning i Pubmed från motivationalinterview.org resulterade i ytterligare två artiklar till urval 1, varav en av dem kom med i urval 2.

(23)

Tabell 2 Artikelöversikt Bilaga II Publikationsår

Land

Författare Titel Syfte Metod

Urval

Slutsats Vetenskaplig

kvalitet - Australien

- 2004

Bailey, K.A., Baker, A.L., Webster, R.A.,

&

Lewin, T.J.

Pilot randomized controlled trial of a brief alcohol intervention group for adolescents

Syftet var att undersöka om gruppinterventioner bland annat baserade på MI kunde minska risken att utveckla alkoholproblem.

Kvantitativ och kvalitativ studie.

34 ungdomar från ett ungdomscenter i ett

problemområde i åldrarna 12-19 år deltog.

Studien visar att deltagarna i

interventionsgruppen visade på ökad kunskap och attitydförändringar.

Dock var det svårare att nå

beteendeförändringar.

Vissa förändringar var ändå möjliga, bland annat reduktion av frekvensen av alkoholintaget.

Grad: II

- USA - 2005

Beckham, N. Motivational interviewing with hazardous

drinkers

Syftet var att testa effekten av MI bland personer med ett riskfyllt alkoholintag som söker vård på vårdcentraler.

Kvalitativ studie.

26 patienter som överkonsumerade alkohol deltog.

Deltagarna

reducerade markant det genomsnittliga alkoholintaget per dag.

Grad: II

- USA - 2007

Brown, R.L., Saunders, L.A., Bobula, J.A., Mundt, M.P., &

Koch, P.E.

Randomized- controlled trial of a telephone and mail intervention for alcohol use disorder: three- month drinking outcomes

Syftet med denna pågående studie var att undersöka om telefonadministrerade MI-samtal kunde få patienter med riskfylld

alkoholkonsumtion dricka mindre.

Kvantitativ studie.

Deltagarna plockades ut från väntrum på vårdcentraler.

Deltog gjorde 897 patienter i åldrarna 21-59 år.

Resultatet visar att MI är mer effektiv än broschyrer när det gäller att reducera alkoholintaget.

Grad: I

(24)

- USA - 2007

Feldstein, S.W.,

& Forcehimes, A.A.

Motivational interviewing with underage college drinkers: a preliminary look at the role of empathy and alliance

Syftet med studien var att undersöka vikten av empati och förtroende i MI med studenter, samt undersöka effekten av MI.

Kvalitativ studie.

55 studenter, med riskfyllt

alkoholintag, i åldrarna 18 till 20,9 år deltog.

Resultatet visar att MI är effektivt när det gäller att reducera festdrickande och alkoholrelaterade problem jämfört med kontrollgruppen.

Grad: II

- USA - 2003

Ingersoll, K., Floyd, L., Sobell, M., &

Velasquez, M.M.

Reducing the risk of alcohol-

exposed pregnancies: a study of a motivational intervention in community settings

Syftet med studien var att testa effekten av och möjligheten att genomföra MI för att minska

alkoholkonsumtionen och riskfyllt sexuellt beteende hos

kvinnor.

Kvantitativ studie.

En studie där 190 kvinnor med en medelålder på 30,9 år deltog. 143 av dem fullföljde 6 månaders uppföljning.

Studien visar att MI är genomförbart och effektivt vad det gäller att reducera riskabel

alkoholkonsumtion och öka

användningen av preventivmedel.

Grad: II

- USA - 2006

Juarez, P., Walters, S.T., Daugherty, M.,

& Radi, C.

A randomized trial of

motivational interviewing and feedback with heavy drinking college students

Syftet var att

kartlägga effekterna av MI utan annan intervention och i kombination med annan intervention.

Kvantitativ studie.

122

psykologistudenter som konsumerade alkohol

accepterade att delta.

MI i kombination med annan intervention reducerade

alkoholintaget men MI visade ingen avgörande effekt på egen hand.

Grad: I

(25)

- USA - 1998

Marlatt, G. A., Baer, J. S., Kivlahan, D. R., Dimeff, L. A., Larimer, M. E., Quigley, L. A., Somers, J. M.,

& Williams, E.

Screening and brief intervention for high-risk college student drinkers: results from a 2-year follow-up assessment.

Syftet med studien var att kartlägga om MI kunde reducera alkoholkonsumtionen hos collegestudenter.

Kvantitativ studie.

348 studenter med hög

alkoholkonsumtion deltog. Utöver dessa ingick även en jämförelsegrupp studenter som ansågs ha normala alkoholvanor.

Deltagarna i

interventionsgruppen reducerade sitt

alkoholintag klart mer än de i

kontrollgruppen gjorde. Dock drack även kontrollgrupps- deltagarna mindre.

Grad: II

- USA - 2007

Monti, P.M., Barnett, N.P., Colby, S. M., Gwaltney, C.J., Spirito, A., Rohsenow, D.J.,

& Woolard, R.

Motivational interviewing versus feedback only in

emergency care for young adult problem drinking

Syftet med studien var att kartlägga effekten av ett MI- samtal jämfört med enbart feedback på en akutmottagning för att reducera

alkoholkonsumtion bland ungdomar.

Kvantitativ studie.

198 patienter, på en akutmottagning, i åldrarna 18-24 deltog.

Studien visade att deltagarna i MI- gruppen reducerade alkoholkonsumtionen tre till fyra gånger så mycket som de i interventionsgruppen.

Grad: II

- USA - 1999

Monti, P.M., Spirito, A., Myers, M., Barnett, N.P., Colby, S.M., Rohsenow, D.J., Woolard, R., &

Lewander, W.

Brief

intervention for harm reduction with alcohol- positive older adolescents in a hospital

emergency department

Studiens syfte var att undersöka effekten av ett MI-samtal för att minska skador associerade till alkoholpåverkan hos ungdomar och användningen av alkohol.

Kvantitativ studie.

94 ungdomar i åldrarna 18 till 19 år som sökte till en akutmottagning deltog i

undersökningen.

MI visade sig ha betydelsefull effekt på deltagarna i MI- gruppen, vad det gällde följderna av alkoholanvändning, jämfört med

kontrollgruppen.

Grad: I

(26)

- USA - 2002

Schilling, R.F., El-Bassel, N., Blansfield Finch, J., Roman, R.J., &

Hanson, M.

Motivational interviewing to encourage self- help participation following alcohol detoxification

Studiens syfte var att undersöka om MI kunde höja sannolikheten att patienter efter alkoholavgiftning söker och deltar i någon form av eftervård.

Kvantitativ och kvalitativ studie.

107 patienter inneliggande på sjukhus som genomgått avgiftning, varav 96 patienter fullföljde tvåmånaders uppföljning.

Slutsatsen var att patienter som deltog i MI visade större motivation och vilja att ansluta sig och delta i eftervård och självhjälpsgrupper.

Grad: II

- USA - 2000

Schneider, R.J., Casey, J., &

Kohn, R.

Motivational versus

confrontational interviewing: a comparison of substance abuse assessment practices at employee assistance programs

Syftet med studien var att genomföra en jämförelse, i ett hjälpprogram på arbetsplatser, för att kartlägga skillnaden mellan MI och annan intervention.

Kvantitativ studie.

89 anställda med alkohol- och drogproblem deltog i studien.

Båda grupperna minskade alkoholkonsumtionen. De fungerade bättre socialt och hade större välbefinnande inom familjen och på arbetsplatsen. Även deras arbetsprestation förbättrades i båda grupperna.

Grad: I

(27)

(28)