• No results found

Den äldsta kyrkobyggnaden vid Sverkersgården i Alvastra Lundberg, Erik Fornvännen 29, 54-55 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_054 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Den äldsta kyrkobyggnaden vid Sverkersgården i Alvastra Lundberg, Erik Fornvännen 29, 54-55 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_054 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Den äldsta kyrkobyggnaden vid Sverkersgården i Alvastra Lundberg, Erik

Fornvännen 29, 54-55

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_054

Ingår i: samla.raa.se

(2)

SMÄRRE MEDDELANDEN

DEN ÄLDSTA KYRKOBYGGNADEN VID SVERKERSGÄRDEN I ALVASTRA

Sten Anjou har i Fornvännen

1

framlagt ett mycket intressant uppslag rörande tolkningen av de byggnadslämningar i Alvastra, vilka gå under namn av Sverkersgården. I motsats till vad som tidigare antagits har Anjou velat göra gällande, att byggnaden utgjort en liten romansk kyrka med krypta, medan Otto Frödin tolkat densamma såsom ett dubbelkapell, till vil- ket i väster fogats en mer eller mindre provisorisk tillbyggnad. Anjou har vidare sökt göra troligt att kryptkyrkan ifråga byggts av cisterciensoiniiiii- karna och rent av utgjort deras äldsta kyrkoanläggning, vilken do emeller- tid senare övergivit för det klosterbyggnadskomplex, vars rester genom Frö- dins grävningar blivit blottade.

Frödin

2

har utförligt bemött Anjous teser och i den mån saken gäller frågan om cisterciensernas modverkan, så vitt jag kan so, på ett oemotsägligt sätt. Beträffande tolkningen av den viktigaste delen av byggnadslämningen, det i marken till hälften nedsänkta östliga partiet med dess absid och fyra pelarebaser förefaller mig emellertid Anjous upp- slag ha ganska stora utsikter att stå sig. Det torde nämligen vara otvivel- aktigt att tolkningen såsom krypta är riktig. Sedan tanken väl är fram- kastad kan knappast någon annan tydning vara möjlig. De tvenne trapp- nedgångarna å ömse sidor om en bastant murklack erinra osökt om anord- ningarna i Lunds domkyrka — med alla de förvandlingar som helt natur- ligt måste göras med den reduktion av måtten som här är fråga om. Ehuru jag själv tidigare accepterat tolkningen dubbelkapell kan jag nu, sedan Anjous tydning givits, icke tvivla på att den senare är riktig och kom- mer att allmänt godtagas.

Däremot förefalla mig do slutsatser, som Anjou ansett sig böra draga i övrigt, mera tvivelaktiga. Att ett kor med så ståtlig krypta skulle kunna från början vara planlagt för ett lilloputtlånghus sådant som byggnadspar- tiet i väster förefaller orimligt, så mycket mera som Frödin klart påvisat detta partis starkt provisoriska karaktär. Accepterar man kryptteorien så synes därav omedelbart böra följa, att koret och kryptan utgöra delar av en tilltänkt, ganska stor kyrkobyggnad, vilken tydligen av en eller annan anledning icke kommit till utförande utan i stället ersatts med en nödtorftig västlig utbyggnad.

Kryptbyggnaden — som jag nu anser mig böra kalla den — tillhör utan gensägelse den grupp av kyrkor, vilka jag tidigare sökt hänföra huvudsak-

1

"Sverkersgården" i Alvastra — en kryptkyrka, Fornvännen 1933, s.

157 ff.

2

Den äldsta klosterkyrkan i Alvastra, Fornvännen 1933, s. 168 ff.

(3)

S M Ä R R E M E D D E L A N D E S

55

ligen till 1100-talets förra hälft och vilka kännetecknas av tuktstensmur- verk i smått förband mod börnkedjor, omfattningar m. m. i huggen sten samt vilken står i mer eller mindre starkt beroende av Lunds domkyrka i dennas äldsta skick eller i det lom- bardiska ombyggnadsskedet. So vidare bifogad rokonstruktionsskiss med text.

Vad som försiggått i Alvastra skul- le sålunda vara, att en storartad kyrkoanläggning — sannolikt ett av konung Sverker d. ä:s byggnadsföre- tag — råkar i stockning sedan endast koret, eller måhända endast kryp- tan blivit färdig. Det är ganska rim- ligt att tänka sig, att anledningen till avbrottet kan hava varit det andra sto- ra byggnadsföretaget i Alvastra, klos- teranläggningen. Don nya, långt mera storslagna stiftelsen har skjutit undan den först tilltänkta.

Men vad kan denna då hava av- sett? En kyrka med krypta — kung Sverkers gravkyrka? Därom veta vi intet, men måhända kunde man våga det antagandet att den märkliga, vid huvudändan rundade, mot fotändan avsmalnande tumbalockhäll, som Frö- din anträffat i klostrets kapitelsal i

Fig. 1.

Försök till rekonstruktion av kor och krypta i Sverkersgårdens i Alvastra kyrka. Skematiskt per- spektiv med partiellt snitt genom koret och kryptan. Den i Alvastra kloster anträffade gravstenen med avrundad huvudända förslagsvis inlagd såsom utmärkande en för-

nära gravplats i kryptan.

sekundärt läge, ursprungligen varit

avsedd för kung Sverkers grav i kryptkyrkan. Dess form överensstämmer nämligen direkt med de båda äldsta gravamas i det kungliga gravkapellet i Vreta, varav den ena mod en viss grad av sannolikhot antagits gömma stoftet av konung Inge d. y., Sverkers drottnings första gemål.

Men varför skulle då tanken på en konung Sverkers gravkyrka så helt hava avskrivits till förmån för dot lilla gravkapellet nere vid stranden? Ja, Frödins tanke om att detta kapell byggts på själva mordplatsen skulle kun- na ge förklaringen.

Ovanstående vill endast vara ett försök till utbyggnad av Anjous intres- santa teori om kryptkyrkan under beaktande av Frödins kritik därav. De mänga svåra detaljproblemens lösning komma måhända att göra detta för- sök orimligt.

Erik Lundberg.

References

Related documents

Också gå stun- dom runorna för a och as i varandra genom att bistaven går över på andra sidan om huvudstaven eller ej når över dit.. Jag läser rad för

År 1526—32 belastades Malmöhus ytterligare (fig. 14:111) och det synes hava varit vid detta tillfälle, som den kraftiga ringmur byggdes, vars grund finnes kvar, jämte elt

sedd planbildniug.. Halvard, vilken kyrka av F. utgrävts och konserverats.. S:t Halvards domkyrka i Oslo. Plan av kyrkans nu synliga ruiiunurar. Fornminnesplatser 6, Vreta

Ännu är det dock för tidigt att söka avgöra om skiftesverket först nått våra trakter i den primitiva formen med jordgrävda stolpar eller om denna form framträtt här hemma såsom

Utgräva- ren gav i Fornvännen 1910 och i Meddelanden frän Östergötlands Fornmin- nesförening (på tyska även i Mannus) samma år cn detaljerad översikt över resultatet frän

Latinet var korrekt och så småningom gav den latinska texten följande läsning: TU (lucka) HANC BASILI- CAM PICTURA DEORNASTI / PRO ANIMA CONIUGIS T U E (lucka) OB SPEM VITE

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

Öster om vallen, omedelbart söder om landsvägen till Sanda, ligger ett litet, nu nästan uttorkat träsk, vars vatten synbarligen letts ned i en mot söder grävd grav, som följer