Att förstå politisk risk och politiskt besluts- fattande

Full text

(1)Att förstå politisk risk och politiskt beslutsfattande ERIK LAKOMAA. Kapitel 11, utdrag ur Risker och riskhantering i näringsliv och samhälle Richard Wahlund (red.) 2016 ISBN: 978-91-86797-22-5 © Stockholm School of Economics Institute for Research och författaren, 2016.

(2) KAPITEL 11. Att förstå politisk risk och politiskt beslutsfattande1 ERIK LAKOMAA. Inledning .

(3) förändringar. Politiska beslut kan i ett slag förvandla ett företag där vinster

(4) bjuda den bedrivna verksamheten eller införa en tull som gör produkterna omöjliga att exportera till en viktig marknad. Politisk risk är samtidigt svår att försäkra sig emot. Vissa branscher har länge varit beroende av politiska beslut för sin verksamhet – och medvetna därom. Det gäller exempelvis extraktiva näringar som gruvor, energisektorn eller bankerna, där tillstånd är avgörande för verksamheten, och självklart hela den del av ekonomin där det offentliga är kunden, som försvarsindustrin och vårdbranschen. Trenden är dock att politiska beslut direkt påverkar en allt större del av

(5) ing länge varit begränsad men där både företag och kunder de senaste åren kommit att bli föremål för en omfattande reglering och kontroll.. !"

(6) #

(7) ! $%

(8) &' . © FÖRFATTARNA OCH SIR. 249.

(9) ERIK LAKOMAA. ( ) *

(10) + av motkrafter – ofta leder till att politisk makt koncentreras och det offentligas domän växer.2 Det gör samtidigt att värdet av att förstå politik ökar.. Bakgrund och syfte Detta kapitel beskriver hur man kan använda insikter från forskningen inom public choice och beteendeekonomi för att förstå denna utveckling, liksom

(11) %

(12)

(13)

(14) / tion av public choice och beteendeekonomi kan ofta bli mer än summan av delarna. $ förstå politisk risk. Däremot behandlas inte prediktionsmetoder som sådana.3

(15)

(16) % 0 1 områden vara behjälplig. Den klassiska public choice-teorin har bidragit

(17) * it hur politiker eller offentliga tjänstemän kan tjäna på att den offentliga domänen växer i storlek och hur rent seeking kan driva den politiska proces 45

(18) 6! 789:' 7;<:= >7;8:$ 7;:! $ 65 9???@ De senaste decenniernas framsteg inom forskningen i beteende 4A

(19) 779:A

(20) A

(21) 6!

(22) 77?:A

(23) 6 ! 7;7: B C 6 = 779: "* 77E: $ 7;9: !

(24) 7E?7EF:! 6A

(25) 7;@

(26) att förstå hur väljarnas efterfrågan på viss politik påverkar institutionerna. 2 Ideologi och väljarpreferenser kan driva politiken både i centralistisk eller decentralistisk riktning. Här avses emellertid effekter som tenderar att leda till centralisering och expansion av den politiska domänen för en given väljarkår ( ) % . ) 4 * @4G*

(27) 6J 7FE@$%6# 49?@ KL/

(28) )

(29) *

(30)

(31)

(32)

(33) * / &

(34) ( C 478@

(35)

(36)

(37)

(38) C

(39) * ) * ( C

(40) * ) C *

(41) & M> C * L * CN * $

(42) *

(43) *O

(44) A

(45) G*

(46) 47FE@N4$%6# 9?@ Q$

(47) ( R S49??@. 250. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(48) 11 | ATT FÖRSTÅ POLITISK RISK OCH POLITISKT BESLUTSFATTANDE. Dessa teorier har dock sällan tillämpats empiriskt på politik.4 /

(49) M

(50) sedan Veblen (1899), men hur de kommit att se ut som de gör är en fråga %

(51) =

(52) % M 4 North, 2005), och detta kapitel är i denna tradition. Under de senaste 30 åren har det skett omfattande forskning om hur eko . * 4J. B C 6"*9?:A

(53) 6! 7;7:"*77E@ fatta snabba beslut med hjälp av tumregler – heuristik – ska inte ses som en defekt hos människan utan kan utgöra en evolutionär fördel (Dawkins, 2006). Under merparten av människans historia, när vi levde som jägare och samlare, var förmågan att fatta beslut med begränsad information genom enkla tumregler sannolikt en egenskap som påtagligt ökade våra chanser att överleva.5 Vi kan därför förvänta oss att människan behållit denna egenskap

(54) 4A

(55) 77?:A

(56) A

(57) 6!

(58) 77: "*6!

(59) 9??:!

(60) 7EE:#

(61) 77<778@ Genom att väga in implikationerna av att beslut fattas under begränsad.

(62)

(63) % informerade prediktioner om vilka politiska förändringar som är sannolika. I detta kapitel kommer jag först att diskutera hur klassisk public choice kan kompletteras med insikter från beteendeekonomisk forskning och därefter ta ) %

(64) åsikter inom vissa politiska områden, hur några av de vanligaste beteendeekonomiska fenomenen kan påverka politiskt beslutsfattande och efterfrågan på viss politik, samt hur dessa fenomen kan leda till spårberoenden.. < B 49??E@ F( % % *** 1 (

(65) som fungerade sist skulle riskera att bli uppäten, så att hens gener försvann ur genpoolen. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 251.

(66) ERIK LAKOMAA. Public choice och beteendeekonomi & % och preferenser är ett enkelt antagande. I en demokrati är det medborgarna +% + omfattande motstånd mot den politik som förs kommer de valda politikerna att röstas bort från makten –¬ varför det är rimligt att anta att väljarnas preferenser påverkar vilken politik som förs. En anledning till att länder som $ '

(67)

(68)

(69)

(70) $

(71) C >O

(72) z$&

(73)

(74) * dande utsträckning lägger ansvaret för välfärden på den enskilde, kan vara *

(75) 4& G 6$ 9??@{% *

(76) R 1 % 6 I många fall är det inte heller rationellt för väljarna att utvärdera olika politiska alternativ. Sannolikheten att ens egen röst kommer att påverka *

(77) att studera politiska program i detalj eller utvärdera vad olika potentiella koalitioner skulle kunna innebära.7& aste valet, eller på det parti som ens föräldrar röstar på kan därför vara en fungerande tumregel, särskilt om man uppfattar skillnaderna mellan alternativen som små. Emellertid är det lätt att se att personer omkring oss har * .

(78) ( C (1957) modell om rationell ignorans förutsäger. R . av modellen. Det kan bero på att de kan se ett värde i sig att i att rösta och i att vara politiskt informerade och därför lägger tid på att sätta sig in i olika frågor, även om de vet att deras röst inte kan väntas avgöra valet (Becker 6R777@8R 8( % *

(79) % % % R om detta nedan. ;O %

(80) %1 ) . ) = 4 = 6" 9?<@ E J49?@

(81)

(82) % R att bristande sakkunskap inte med nödvändighet innebär att väljarna fattar felaktiga beslut.. 252. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(83) 11 | ATT FÖRSTÅ POLITISK RISK OCH POLITISKT BESLUTSFATTANDE. * : handlande oavsett om du ägnar dig åt värdepappershandel eller är väljare R* * eller riksdagshuset. Nedan kommer jag att diskutera ett antal fenomen – eller regulariteter – från beteendeekonomin och hur dessa påverkar hur politiska beslut fattas 4 @G 1 spårberoenden (David, 1985, 2007; Pierson, 1997) både när det gäller idéer och politiska projekt.. Varför tycker inte väljare och politiker likadant? R ( % * faktorer. Detta fenomen kallas self-serving bias45* 6B C 77;@$ M * 1

(84) katastrofala effekter. När första världskriget bröt ut i augusti 1914 trodde +! " $ *

(85) terrike-Ungern – att den sida de tillhörde skulle vinna en snabb seger. Det * % %* B

(86) Berlin (Tuchman, 1962). Uppenbarligen kan båda sidor inte gå segrande ur ett krig, och om de politiska ledarna (och folken) haft en mer realistisk uppfattning om krigsförutsättningarna hade de kanske varit mer tveksamma till att gå i krig. Self-serving bias kan ha bidragit till att alla inblandade överskattade sina möjligheter att sluta som segrare. problem. I kombination med kaskader (se nedan) kan self-serving bias temporärt skapa stora avstånd mellan den politik som förs och den politik som % 4A 77;@/ 1 ) ) % % %

(87) % .

(88) man kunnat vänta sig att om ett parti inte stod för väljarnas åsikter skulle det © FÖRFATTARNA OCH SIR. 253.

(89) ERIK LAKOMAA.

(90) vilkas uppfattning i den aktuella frågan var i samklang med väljarnas. Så fungerar det emellertid inte. Politikerna har skapat inträdeshinder i ) 4 . $ @

(91)

(92) ) M skillnader mellan väljare och valda, men om vi utgår från kaskadteori och förekomst av self-serving bias kan vi förklara hur dessa uppkommer och reproduceras. Politikerna kan helt enkelt tro att väljarna delar deras åsikter, eftersom politikerna ju uppriktigt anser att de själva har rätt i sak. &

(93) %

(94) 5*

(95) B C 477;@ ) ( ) utifrån den kärandes perspektiv gav ett svar, de som gjorde det utifrån den svarandes ett annat, trots att samtliga fått samma information. Det förefaller som att deltagarna i experimentet agerade som om den sida de tillhörde hade rätt, trots att någon annan valt denna sida åt dem. Hos politiker kan man notera samma beteende. När politiker upptäcker att % *% . 0 * : %= 477@ K C

(96)

(97)

(98)

(99) #

(100)

(101) #

(102)

(103) . ** ) C

(104)

(105)

(106) 0

(107)

(108)

(109) *

(110)

(111)

(112)

(113) * * !

(114)

(115)

(116) M C *

(117)

(118)

(119)

(120)

(121) C *

(122)

(123) & >

(124)

(125)

(126)

(127)

(128)

(129)

(130) C *

(131)

(132) M 4= 77 FQ@. Dessa politiska processer kan förklaras med kaskader (Bikhchandani, Hirsh254. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(133) 11 | ATT FÖRSTÅ POLITISK RISK OCH POLITISKT BESLUTSFATTANDE. 6#

(134) 779@ +

(135)

(136) * + . &

(137)

(138) är därför irrationellt, eftersom sannolikheten är hög att man endast skulle * Effekten av sådana kaskader kan förstärkas då avståndet mellan väljare

(139)

(140) rade kommer de valda ofta att möta sina väljare i på stan, i butiker eller på sociala tillställningar, vilket gör det möjligt för dem att få direkt återkoppling på förslag och diskutera aktuella politiska frågor med väljarna. Vad som * * R 47E9@

(141) * R * K

(142)

(143) * * tet träffades: på gatorna, i hemmen och på stadshuskällaren. Detta medförde ge %

(144) 4R 7E9 E8@. Enligt denna teori skulle politiken oftare vara på tvärs med väljarnas upp 4R 9??Q@ Hur den politiska processen fungerar på ett personligt plan kan även det * 9 Kostnaden för att gå emot ett förslag som stöds av de andra politikerna i församlingen kan vara större för den enskilde politikern än att gå emot ett förslag som stöds av dem som röstat in politikern i fråga (men som vederbörande aldrig träffat). En politiker som sitter i en nämnd för ett mindre parti som Kristdemokraterna kommer att dricka kaffe med nämndledamoten från Vänsterpartiet varje vecka men kommer kanske sällan eller aldrig att träffa någon som röstat på Kristdemokraterna i kommunen. Det innebär att det kan vara socialt mer påfrestande att komma i 1 4 @% ( kan kallas närhetseffekt4B 9??E@ ( * 7O A

(145) 6R47;<@

(146) B6# 47E@ © FÖRFATTARNA OCH SIR. 255.

(147) ERIK LAKOMAA. %

(148) *

(149) * /

(150) C > & > * beslut, vilket medfört en del intressanta resultat. Exempelvis har skatterna inte höjts annat än marginellt de senaste 100 åren. Det har också medfört * att det kan vara svårare att införa skatter om de som ska komma att betala skatterna står bredvid när beslutet fattas. Närhetseffekten slår här åt andra hållet och verkar återhållande på politisk expansion.10 Här måste kostnaden för beslutet läggas till kostnaden för politiken. Är kostnaden för att ändra sig hög minskar sannolikheten för att så ska ske. Detta är också mekanismen bakom vallöften. Genom att utfärda vallöften gör politikerna det möjligt för väljarna att utvärdera dem. När en politiker utfärdar ett löfte är det en inbjudan till väljarna att rösta på någon annan om (

(151) ( * vallöften är mer trovärdiga ju mer konkreta de är, eftersom konkretion gör det lättare att utvärdera dem. En politiker som lovar att förbättra kollek ) * %

(152)

(153) { I det första fallet kommer politikern att hävda att varje förändring (vare sig de rör sig om tidtabellsändringar eller omlagda linjer) som denne låtit genomföra är en förbättring, även om väljarna inte håller med, medan det i det andra fallet är lätt att kontrollera om det nu går att åka buss mellan

(154)

(155) { G *

(156) .

(157) 4= 6J 9??7:$ * 9??<@/ därför utgå från att valda politiker kommer att försöka driva den politik de gått till val på.11. ?0 1 % *

(158) * ( ) "&M där riksdagsmajoriteten dels intog en position som många medborgare var emot, dels aldrig tog upp frågan före valet (även om den debatterades både före och efter riksdagsvalet 2006).. 256. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(159) 11 | ATT FÖRSTÅ POLITISK RISK OCH POLITISKT BESLUTSFATTANDE. Spårberoenden i politiken * spårberoende (David, 1985, 2007; Pierson, 2000). Spårberoende innebär att kostnaden för * *. * * * * % *

(160) + * * + * åsikt. Detta kan ses som analogt med de besittningseffekter som beskrivits av Kahneman, Knetch och Thaler (1990, 1991). (

(161) &*

(162)

(163) ( * * % att det man senast röstade på vad fel, vilket innebär att man ifrågasätter sitt eget omdöme. Det kan också förstärka de tidigare beskrivna tröghetstendenserna. R 47E9@ er, t ex kommunreformer, kan skapa spårberoenden. $ *

(164) % $ *

(165) * { bleve de för stora för den del av kommunen, som inneslöt den tidigare centralorten, och * * 4R 7E E7@. De anpassningar som skett till tidigare fattade beslut gör en återgång till den föregående ordningen alltför kostsam för att komma i fråga, även om * R likadant. När ett politiskt program blivit infört (oavsett om det handlar om en skatteregel eller ett bidrag) kommer de som omfattas av programmet ** %( * möta motstånd från dem som anpassat sig till (och gjort sig beroende av) det © FÖRFATTARNA OCH SIR. 257.

(166) ERIK LAKOMAA. 5 *

(167) ) %

(168) . utsträckning än de annars skulle ha gjort (Borg, 2004). En förändring av bostadspolitiken skulle därför sannolikt mötas av motstånd från dessa grup

(169) met. Röstförlusten i att ta bort något är större än röstvinsten i att lova något ( % M 4B 9??E@ ökade offentliga utgifter. Spårberoenden kan även vara av icke-monetärt slag. Den som investerat intellektuellt kapital i att försvara en viss politisk position kan uppfattas som tvungen att hålla fast vid den. Därför kan man se att organisatoriska föränd * * ålderdomshem lades ned efter ädelreformen. Detta berodde inte på någon * + hade kritiken varit omfattande under lång tid – utan på att det (sannolikt) var svårt för dem som administrerade verksamheten att medge att vad de tidigare gjort varit fel. Någon sådan bindning till tidigare politik hade emellertid inte de kommunpolitiker som tog över efter landstingspolitikerna. Detta kan inte heller förklaras med partipolitik. Ålderdomshemmens försvinnande

(170) % 4B 9??E@ Samma fenomen kan kanske också förklara svårigheterna med att re / * * . % * )&!=M ekonomiskt ohållbart på sikt – om detta fanns det en bred politisk enighet sedan decennier – utan om att frågan var partipolitiskt känslig eftersom * N N4B* 9??Q@ kunna genomföra reformen var det därför nödvändigt att formulera det som % 77<

(171) funktionssätt i grunden. Samtidigt var det nödvändigt att låta förändringarna slå igenom gradvis över lång tid (Borg, 2004). I praktiken blev det så att de

(172)

(173) &!=M ) 45 9??<@ 258. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(174) 11 | ATT FÖRSTÅ POLITISK RISK OCH POLITISKT BESLUTSFATTANDE. Även inom välfärdspolitiken bidrar insikter från beteendeekonomin till att förbättra public choiceM R public choice ofta fokuserar på utbudsfaktorer, t ex när politiker och tjänstemän skapar välfärdsprogram för att skaffa sig själva makt och pengar och väljare i olika grad anses bli manipulerade att stöda sådant de egentligen inte vill ha, kan beteendeekonomin . Experiment har visat att vi ofta överskattar risken för att drabbas av

(175) 4! 6A

(176) 7;@ att väljarna efterfrågar välfärdstjänster – och ett åtföljande högt skatteuttag +

(177)

(178) likheten att de hamnar på samhällets botten, d v s efterfrågan är rimlig med

(179) *

(180) %% ( leda till en expanderande välfärdsstat. Samtidigt kan de som gör en annan riskvärdering bli motståndare till denna. Hur man bedömer dessa risker kan vara relaterat till historiska och institutionella faktorer – något som även kan bidra till att förklara de stora * 4& 2001). De små talens lag (d v s att vi tenderar att överskatta sannolikheten för väldigt ovanliga händelser) kan här ge diametralt olika effekt på politiken beroende på den institutionella kontexten. ( .

(181) 1 av biverkningarna från ett läkemedel är hög kommer att vara beredd att gå långt för att undvika dessa risker. På individuell nivå kan det handla om * * 1 * % * $ % * i valbåset. VaI får därmed som effekt att väljare kan stimuleras att rösta för

(182) *

(183) 4 7;:# $

(184) 6O

(185) 7E@. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 259.

(186) ERIK LAKOMAA. Referenspunkter, förlustaversion och spärrhjulseffekter & * ar annat än under väldigt speciella omständigheter är ett okontroversiellt påstående.12 Genom små stegvisa förändringar kan man i stället som poli 1

(187) *

(188) ' * * * det att tas för givet och bli en närmast evig konstant i det politiska spelet. Detta är i linje med vad teorierna om status quo-effekter predicerar, men dessa säger inget om hur politiken kommer att se ut eller om riktningen. Ett näraliggande fenomen är vad som kan kallas för spärrhjulseffekter. Sådana gör riktningen på politiska beslut viktigare än dess omfattning, * tull än att avskaffa dem när de införts. Denna effekt kan väntas leda till att den politiska domänen ständigt expanderar, då den existerande lagstiftningen tas för given. Politiker kommer därför att fungera som ett spärrhjul som bara kan gå i en riktning. De politiska striderna kommer nästan för

(189) * S 4A 77F@&

(190) står mot rådande ordning är däremot ovanligt. = % bildning, fabianism eller reformsocialism, som fått en stark ställning inom * 4 cepten kommit att få en plats i forskningen först på senare år). I en intervju med dåvarande socialdemokratiske statsministern Göran Persson sammanfattar journalisten Peter Bratt denna idé: Det är stor skillnad på att betala mer av vad man redan har och att få litet mindre

(191) ( %

(192) 1950 till 2002 ökade den privata konsumtionen med 127 procent. Under samma tid ökade den offentliga konsumtionen (i huvudsak välfärden) med 274 procent.. 90 47E7@

(193)

(194) $* * A 477F@ %

(195) . 260. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(196) 11 | ATT FÖRSTÅ POLITISK RISK OCH POLITISKT BESLUTSFATTANDE. ! * z M kvoten, det vill säga andelen av BNP som gick till skatt, från 20,5 till 51,8 procent.13. 0

(197) 4A

(198) 6! 7;7@

(199) till hur väljare är villiga att avstå en del av välståndsökningen i skatt om de B 49??E@

(200)

(201) funnit att väljare inte bestraffar politiker som höjer skatten, så länge väljarna efter skatt inte får mindre i plånboken än föregående år. Public choice-förklaringen till spärrhjulseffekterna är att varje gång de * * digt en intressegrupp av personer som tjänar på att den blir kvar, ibland en grupp medborgare men oftare politiker och tjänstemän som tjänar på den ! *

(202) % 1 tjänstemän – personer som skulle bli av med sina jobb eller arbetsuppgifter om den avskaffades – och som därmed har incitament att försöka se till att. *

(203) $ 47;@

(204)

(205) rade grupper ofta fördelar över stora men oorganiserade när det gäller att ( B * det gäller spärrhjulseffekter även att kunna komplettera med förklaringar som rör efterfrågesidan, d v s från medborgarna snarare än från den politiska sfären. $ * * på vad som beslutats tidigare. Därmed blir riktningen klar och den politiker som håller sig till den inkrementella metoden kommer inte heller att behöva % + (Kingdon, 1995). När ett politiskt program etablerats kommer det sällan att utmanas i grunden, även om det var föremål för omfattande kontrovers före införandet. Ett exempel på hur snabbt en sådan process kan gå är Högerpartiets snab* &!=M 45 9??<: *778: R 78F@! 7F7 Q= 5 N=

(206) % N( '

(207) 9??<M?<M?7 © FÖRFATTARNA OCH SIR. 261.

(208) ERIK LAKOMAA. * % 789 14 Samtidigt som införd politik snabbt kan bli accepterad kan själva införandet ta lång tid. Borg (2004) visar t ex att pensionsreformbeslutet 1994 föregicks av 10 år av utredande och 1913 års införande av folkpensioner Q8

(209) . B 49??E@

(210) * ) % för något. Trots att det sannolikt fanns en riksdagsmajoritet för kommunalisering av skolan ända från 1971 kom det att dröja till 1992 innan skolan kommunaliserades. Inkrementalism kan även användas av den som vill manipulera den 4

(211) @ R förändringar. När besluten sker stegvis är det också svårare att på förhand se *& * av omvälvande samhällsförändringar ofta att förorda att man inför sådana 1 '

(212) ! . 4Jdini, 1993). /*% 1 %

(213) % * 49??7@ *

(214) * ( *

(215) M* 4% ! 7;7@ * 49??7@ K & C . C

(216) * )

(217)

(218) * )

(219) !

(220) .

(221)

(222)

(223)

(224) +.

(225)

(226) 4* 9??7 <@. När beslutet väl är fattat är det till följd av spärrhjuls- och sunk cost-effek 4& 6& 777@ <0 %

(227)

(228)

(229) )% / riksdagen, där den socialdemokratiska linjen endast gick igenom sedan en ledamot från folkpartiet stött detta förslag i stället för partiets egna.. 262. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(230) 11 | ATT FÖRSTÅ POLITISK RISK OCH POLITISKT BESLUTSFATTANDE. *

(231) * (

(232) * : $ * # 5 CK ' C

(233)

(234) ! *!

(235) Q?? *

(236)

(237) # C C

(238) C C

(239) . O C

(240)

(241) J $*C

(242) 55

(243) % $ /

(244) C %

(245) ) * % C / C

(246)

(247) nothing would ever be approved. The idea is to get going. Start digging a hole and make *

(248) C

(249)

(250) )4$ J

(251) 9?QM?8M9E@. När man bedömer sannolikheten för att politiska förslag förverkligas är det vidare värt att notera att det oftare är svårare att stoppa ett förslag om status S * ( *. om att vänta och se eller utreda frågan vidare är meningslös om man på förhand bestämt sig för att förändring är nödvändig. Dels kommer den som motsätter sig en förändring att avkrävas ett komplett och invändningsfritt alternativ och ofta behöva förklara både vad målet är och vilka premisser som ligger bakom.. Sammanfattning I det här kapitlet har jag visat hur man kan använda insikter från public choice och beteendeekonomisk forskning – och framför allt kombinationen av dessa båda teorifält – för att bättre förstå politiska beslutsprocesser. Ge ) av en verksamhet och i vilken riktning utvecklingen kan komma att röra * * enklare att påverka beslut och att bedöma vilka beslut som är möjliga att * % vara svårare att ändra än ett som varit resultatet av att man rullat på i gamla hjulspår. Goda politiska riskbedömningar kan även ge direkta ekonomiska fördelar för företag i exempelvis etableringsfrågor eller vid produktutveckling – den © FÖRFATTARNA OCH SIR. 263.

(252) ERIK LAKOMAA. som på förväg kan se att sannolikheten att få tillstånd att expandera en verk

(253) * )% att fortsätta med den och investerar istället i något annat. /

(254) % * särskilt kan komma att påverka politikens riktning och utveckling: •.

(255) S M 4A

(256) 77@ d v s att förändring är viktigare än nivå. Resultat: Spårberoende och spärrhjulseffekter.. •. 5 4A

(257) 77?:A

(258) 7E7:A

(259) 6 Sinden, 1984). Resultat: Spårberoenden och spärrhjulseffekter både när det gäller politiska beslut och idéer.. •. z

(260) + + 4"* 77E@

(261) 4$ 9???: ! 6 A

(262) 7;@" K M

(263) *

(264) % . •. A 45

(265)

(266) 779:A 6$ 777@ att vi tenderar att göra som andra gjort tidigare i stället för att samla

(267)

(268)

(269) * 4A

(270) 6R 7;<:B 9??E:B6# 7E@" K$ * och åsiktsskillnader mellan väljare och valda.. •. $ M * 45* 6B C 77;@

(271) " K0* nader mellan väljare och valda.. Jag visar också att man utifrån dessa teorier kan anta att det i många fall

(272) att detta kan skapa en tendens för den politiska domänen att växa över tid.. 264. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(273) 11 | ATT FÖRSTÅ POLITISK RISK OCH POLITISKT BESLUTSFATTANDE. Detta gör det samtidigt mer angeläget för företag att förstå och bedöma politisk risk (risk för reglering av verksamheten).. Referenser & &G 6$ 549??@Why doesn’t the US have a European-style welfare system? & 0"6& =4777@!

(274) J K&

(275) nal than lower animals? Psychological bulletin, 125(5), 591. 5* B6B C G477;@* K!

(276) M ing biases. The Journal of Economic Perspectives, 109-126. 5 G$6RJ54777@/ { " / Unpublished manuscript. Chicago: University of Chicago, Department of Economics. 5

(277)

(278) $0

(279) (6#

(280) /4779@&

(281)

(282) cultural change as informational cascades. Journal of Political Economy, 992-1026. Borg, P. (2004). Systemskifte : en studie av tröghet vid fyra brytpunkter inom svensk välfärdspolitik. Stockholm: Ekonomisk-historiska institutionen, Univ. :. 5

(283) OR6! G4789@The calculus of consent : logical foundations of constitutional democracy&& * R

(284) Kz R

(285) = J. JB C G6"*R49?@Advances in behavioral economics: = z = J549?@The myth of the rational voter: Why democracies choose bad policies: = z = J"5477Q@

(286)

(287) Q ' C K0 J J =*

(288) (=&47EF@J

(289) #"!The American Economic Review, 332-337. (=&49??;@=

(290) K

(291) Cliometrica, 1(2), 91-114. Dawkins, R. (2006). K ( R S5549??@The Predictioneer’s Game: Using the logic of brazen self-interest to see and shape the future: Random House Incorporated.. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 265.

(292) ERIK LAKOMAA. ( C &47F;@&

(293) The journal of political economy, 135-150. Edebalk, P. G. (1996). Välfärdsstaten träder fram: svensk socialförsäkring 1884-1955K& *% 549??7@$

(294) ) KC

(295)

(296) C * what we can do about it. Oxford Review of Economic Policy. 25(3), 344-367. = !6" O49?<@= * into political power: Evidence from Sweden. G*

(297) OA6J &47FE@

(298) 4{ FQ<@K0

(299) R15 ton. Higgs, R. (1989). Crisis and Leviathan: Critical episodes in the growth of American governmentK z = Kahneman, D. (1992). Reference points, anchors, norms, and mixed feelings. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 51(2), 296-312. A

(300) (A

(301) OB6!

(302) "0477?@ !

(303) C

(304) J !

(305) The journal of political economy, 98(6), 1325-1348. A

(306) (A

(307) OB6!

(308) "0477@& K!

(309) C B & $ 5 The Journal of Economic Perspectives, 5(1), 193206. A

(310) (6! &47;7@=

(311) K& Econometrica: Journal of the Econometric Society, 263-291. A

(312) #6RB47;<@B *

(313) R * Journal of Personality and Social Psychology, 29(5), 696-702. Kingdon, J. W. (1995). Agendas, alternatives, and public policies' C K0 J J =*

(314) A

(315) O B 47E7@ !

(316) C * curves. The American Economic Review, 1277-1284. A

(317) OB6$ O&47E<@# K The Quarterly Journal of Economics, 507-521. Kuran, T. (1997).

(318)

(319)

(320)

(321) tionK0 z = A !6$ J"4777@&* Stanford Law Review, 683-768.. 266. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(322) 11 | ATT FÖRSTÅ POLITISK RISK OCH POLITISKT BESLUTSFATTANDE. B 49??E@The economic psychology of the welfare state. Stockholm: Economic "

(323) / $

(324) $

(325) 4/@ B56# $47E@!

(326) % Psychological Review, 88(5), 438. B C G6= (4779@&

(327) K interpretation. The Quarterly Journal of Economics, 573-597. B* z49??Q@Juvelen i kronan: Socialdemokraterna och den allmänna pensionen: 0% 60* R 5478F@!% K R (J49??Q@Public choice III' C KJ* z = R G47E9@Hur styrs landet?$

(328) K"*6$% ' #&47;<@Bureaucracy and representative government: Transaction Publishers. '

(329) (J49??F@/

(330)

(331) Management International, 9(3), 1-7. R 47;@ The logic of collective action : public goods and the theory of groups. J* R K0 z = = OB477@The culture of spending: Why Congress lives beyond our means: Ics Pr. = >$47;8@! C

(332) K' 5 "

(333) J* R z$& = 6J 549??7@R

(334) C

(335) K perspective from political science Do They Walk Like They Talk? (pp. 65-80): Springer. Pierson, P. (1997). Path dependency, increasing returns, and the study of politics. = = 49???@ / " =

(336) (

(337) $ = The American Political Science Review, 94(2), 251-267. "*R477E@=

(338) Journal of Economic Literature, 36(1), 11-46. "*R6!

(339) "049??@& K" & The Journal of Economic Perspectives, 15(1), 219-232. $%!6# 549?@ / * Independent review, 16(2). $ 0&47;9@!

(340) * Decision and organization, 1(1), 161176. Slovic, P. E. (2000). The perception of risk: Earthscan publications. $ GO47;@!

(341)

(342) The Bell journal of economics and management science, 3-21. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 267.

(343) ERIK LAKOMAA. $ * (49??<@R * The review of economic studies, 71(1), 265-284. !

(344) "47E?@! C

(345)

(346) Journal of Economic Behavior & Organization, 1(1), 39-60. !

(347) "47EF@R & J J

(348) Marketing Science, 4(3), 199214. !

(349) "47EE@& K!

(350) # J The Journal of Economic Perspectives, 2(1), 191-202. Tuchman, B. W. (1962). The guns of August: Ballantine Books. ! G$ &65 GB49???@Government: Whose Obedient Servant?: a Primer in Public ChoiceK/ & B ! & 6 A

(351) ( 47;@ 5

(352) C * Psychological bulletin, 76(2), 105. #

(353) "477<@=

(354) /B5 "#

(355)

(356) AM# Etik och Finanser$

(357) K$'$ #

(358) "4778@&*

(359)

(360) Stockholm: Norstedts Juridik. { * !4E77@!

(361)

(362)

(363) New York: The New American Library. # 5"$

(364) A&6O

(365) J47E@!

(366) * ) K&

(367) * The journal of political economy, 642-664.. 268. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(368)

No results found