• No results found

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS).

I detta register samlas data från patienters formulärskattningar anonymt, med syfte att landets smärtrehabenheter ska kunna utvärdera sina behandlingsresultat. I varje årsrapport från NRS ingår patienter som utretts och som deltagit i rehabilitering under aktuellt år. Dessutom ingår patienter som varit på uppföljning cirka ett år efter avslutad smärtrehabkurs under aktuellt år, dvs. de som genomgått smärtrehabprogrammet under föregående år. Gällande arbetsgrad följs dock samma patienter med utgångspunkt i det år de deltog i uppföljning efter ett år. Smärtrehabteamet för också viss egen statistik.

Hur många smärtremisser kommer per år?

Antal per år 2012 2013 2014

Totalt antal remisser Inbokade till nybesök Vidarebefordrade

113 88 25

229 136 93

216 123 93

Hur länge får patienterna vänta innan de kommer på ett första besök?

Väntetid - remiss till nybesök 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Väntetid (medianvärde på antal dagar

från remiss till nybesök)

Spridning i dagar från min till max Procent (%) nybesök inom 60 dagar Procent (%) nybesök inom 90 dagar

138 126 126

36-237 12 5

50

15-242 28 47

50

17-172 60 87

61

13-133 58 90

Väntetiden har successivt förkortats sedan de första mätningarna. Väntetiden är nu inom vårdgarantin (3 månader) för 90 % av patienterna. Antalet patienter som får tid för nybesök inom 60 dagar har ökat markant jämfört med första mätningen 2011.

Hur många patienter träffar smärtrehabteamet per år?

Antal patienter per år 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Nybesök läkare 85 92 84 87 124 126

Teamutredning 53* 57* 70* 67* Steg 2:41

Steg 3:33 Steg 2: 16 Steg 3: 23 Nytt sätt: 56**

Smärtrehabkurs 44 46 44 46 38 43

*Antalet utredningspatienter 2009 till 2012 är en sammanslagen siffra för steg 2 och steg 3, då det ej gick att få fram fördelning för steg 2 respektive steg 3 för dessa år.

**Under 2014 förändrades utredningen från steg 2 och steg 3 till att bli en sammanslagen utredning.

(2)

Hur ser köns- och åldersfördelningen ut på de patienter som deltagit hela i smärtrehabprogrammet 2007-2014?

Kön och ålder 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kön (kvinnor/män i %) 83/17 84/16 91/9 85/15 87/13 74/26 85/15 90/10

Ålder medelvärde (år) 39 43 47 43 44 46 45 43

Vilken utbildningsnivå har patienterna initialt?

Utbildningsnivå (%) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

- grundskola 18 5 12 15 13 30 6 3

- gymnasium 70 82 81 72 73 39 61 63

- universitets- eller högskoleutbildning 12 13 7 13 13 28 27 28

- annat 0 0 0 0 0 2 6 6

Hur ser smärtlokalisationen ut?

Huvudsaklig smärtlokalisation (%) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

- huvud* 13

- nacke 30 20 9 15 13 13 15 9

- axel/skuldra/arm 15 20 26 15 16 2 3 0

- bröstkorg/bröstrygg* 6

- ländrygg 15 15 19 8 13 22 18 25

- höft/säte* 3

- varierad lokalisation av smärta 20 18 23 44 42 39 48 25

*Lades till 2014 varför data saknas för tidigare år

Hur länge har patienterna haft ont?

Antalet år 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal år sedan smärtdebut

(medelvärde) 7.6 7.0 8.6 11.0 9.9 13.6 11.8 10.8

Hur många gånger under det senaste året har patienterna sökt läkare för sina smärtbesvär?

Antal gånger pat sökt läkare

det senaste året 2012 2013 2014

Antal gånger (Medelvärde) Vid start

Vid 1-årsuppföljning 1.6

1 1.7

1.2 1.8

1.3

(3)

Hur stor andel av patienterna skattar förbättringar?

Gäller patienter som avslutat smärtrehabkurs respektive medverkat i ettårsuppföljning under 2007-2014.

Mätinstrumenten finns beskrivna i NRS Årsrapport 2015:1, http://www.ucr.uu.se/nrs/index.php/arsrapporter.

Variabler 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

MPI: Smärtintensitet Andel patienter med minskad smärtintensitet (%).

Kursavslut

Uppföljning 1 år 30

40 32

38 Uppgift saknas 48

58 50

37 40

42 43

38 63

MPI: Upplevd egenkontroll 58

Andel patienter med ökad upplevelse av kontroll (%).

Kursavslut

Uppföljning 1 år 40

35 48

40 Uppgift saknas 42

60 49

53 37

61 46

42 55

MPI: Upplevd inverkan på aktivitet 54 Andel patienter där smärtans in- verkan på aktiviteter har minskat (%).

Kursavslut

Uppföljning 1 år 50

60 58

67 Uppgift saknas 36

68 51

30 34

49 43

37 68

Rörelserädsla enligt TSK-SV 65 Förändring i skattade poäng (Medianvärde). Minus = minskad skattning av rörelserädsla Kursavslut

Uppföljning 1 år Uppgift saknas Uppgift saknas -6

-9 -5

-3 -5

-3 -3

-7 -7

-3 -4

Li-Sat: Livet i allmänhet * -2 (Medianvärde)

Start →Kursavslut Start →Uppföljning 1 år

** ** ** ** ** 44

44 3.54

44 34 34 Tillfredsställelse med psykisk

hälsa enligt Li-Sat*

(Medianvärde) Start →Kursavslut Start →Uppföljning 1 år

** ** ** ** **

33

34 33

33.5 34 33 Tillfredsställelse med kroppslig

hälsa enligt Li-Sat*

(Medianvärde) Start →Kursavslut Start →Uppföljning 1 år

** ** ** ** **

23

23 23

23 23 22

*Median beräknas på de som avslutade kurs aktuellt år och de som hade 1-årsuppföljning aktuellt år.

** För åren 2007-2011 presenterades Li-Sat på annat vis.

(4)

Hur stor andel av patienterna är i arbete?

I arbete ingår om patienten arbetar, är arbetssökande eller studerar.

Arbetsgrad 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Andel patienter i arbete initialt (%) 30 43 26 26 45 47 58 52 Andel patienter i arbete

vid 1-årsuppföljning (%) 60 60 36 66 50 55 79 58

Andel patienter som ökat sin

arbetsgrad vid 1-årsuppföljning (%) 30 31 30 52 15 23 40 24

Hur nöjda är patienterna med smärtrehabiliteringen?

Enkät ifylld av patient i samband med kursavslut.

Patienters tillfredsställelse med vård och

tillgänglighet 2009 2010 2011** 2012 2013 2014

Blivit bemött med respekt

Ja, helt och hållet (%) 78 92 89 88 94 89

Information om praktiska saker

Mycket bra och bra (%) 100 100 95 100 91 88

Den teoretiska informationen har varit lätt att förstå

Helt och delvis (%) * 90 93 98 100 91

Tillgänglighet - kunskap om vart man kan vända sig vid frågor om sin rehabilitering

Mycket bra och bra (%) * 89 93 95 96 81

Delaktighet i planering av rehabiliteringen

Ja, helt och hållet (%) 77 86 * 86 75 71

Hur stor nytta upplever du att du har haft av smärtrehabiliteringen?

Mycket god och god (%) ** ** ** 83 80 74

*För litet underlag för att beräkning ska kunna göras.

** Enkäten gjordes om under 2011 varför vissa frågor inte har något resultat

(5)

Hur har patienter lättast kunnat ta till sig kunskap under

rehabiliteringen?

(6)

Hur nöjda är patienternas närstående med rehabiliteringen?

Enkät ifylld av närstående i samband med kursavslut.

Närståendes tillfredsställelse med vård och

tillgänglighet 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Bemötande av smärtrehabteamet

Bra och mycket bra (%) * 100 100 89 100 100

Erhållit information om smärtrehabprogrammet (%)

Ja Nej, men skulle ha önskat * 50

25 * 70

20 90

10 74

0 Vet du vem i smärtrehabteamet du kan/har kunnat vända

dig till med frågor om din närståendes rehabilitering? (%)

Ja * *

50 40 20 26

*För litet underlag för att beräkning ska kunna göras.

Vilken information har varit lättast för närstående att ta till sig?

(7)

I vilken utsträckning uppnådde patienterna sina mål 2010-2014?

Hur skattade patienterna betydelsen av målen 2010-2014?

(8)

Hur såg fördelningen av mål ut som patienterna hade 2013-2014?

Hur såg måluppfyllelsen ut fördelat på kategori för 2014?

References

Related documents

Under 2006 upprättades även tio lokalmot- tagningar och två mobila kliniker för att öka tillgängligheten för människor boendes i de mest svårtillgängliga områdena

De patienter som fick placebo- TENS hade 2.17 gånger högre risk för illamående och kräkningar (p= <0.03) i jämförelse mot gruppen som fick aktiv TENS.. I motsats fann Platon

”Första gången jag fick ECT då den första omgången där då tror jag att det var det som räddade livet på mig, det var väl mer när jag började förstå det var väl då jag

Då denna behandling är så pass vanlig är det av stor vikt att ta del av vårdpersonalens kunskaper och erfarenheter för att kunna ge så god omvårdnad som möjligt till

Bariatrisk kirurgi är ett samlingsnamn för kirurgiska ingrepp vars syfte är att påverka ämnesomsättningen och producera större viktminskning hos patienter med fetma grad 2

H UR TRYGGA PATIENTER SOM GENOMGÅTT EN STOMIOPERATION KÄNT SIG MED STOMISKÖTSELN I HEMMET INNAN FÖRSTA ÅTERBESÖKET OCH HUR TRYGGA DE KÄNNER SIG TRE VECKOR TILL SEX MÅNADER

Uppföljning fem till sju dagar postoperativt visade att två patienter som erhållit endotrakealtub hade kvarstående heshet jämfört med noll patienter som hade haft larynxmask..

Konklusion: Resultatet i studien visade att det förelåg statistiskt signifikanta skillnader i minskad smärta och ökad livskvalitet hos en grupp deltagare med långvarig ryggsmärta