Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro 114 94 STOCKHOLM Linnégatan 14 08-782 91 00 08-663 75 20 tco@tco.se www.tco.se 721-7367 5 92 06-3
http://www.tco.se/FileOrganizer/TCOs webbplats/Publikationer/remissyttranden/Y08-0001 Lissabonfördraget del 1 - 2.doc/L/2008-01-08
Statsrådsberedningen 103 33 STOCKHOLM
LISSABONFÖRDRAGET
Departementsskrivelse (Ds 2007:48)
Dnr SB 2007/8774/ EU-kansliet
Regeringen föreslår i Departementsskrivelsen att Riksdagen godkänner Lissabonfördraget samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till fördraget.
En flera år lång process har lett fram till Lissabonfördraget, förslaget som nu prövas i
medlemsstaterna. TCO tar inte ställning till hur förslaget bör behandlas politiskt i Sverige och andra medlemsstater, utan värderar förslaget ur facklig synvinkel jämfört med det nu gällande Nicefördraget. TCO finner att förslaget till nytt fördrag ur facklig synvinkel är bättre än det nu gällande Nicefördraget, även om det fortfarande också har kvarstående brister i det avseendet
Här nedan redovisas de viktigaste förbättringarna respektive kvarstående bristerna ur facklig synvinkel i Lissabonfördraget jämfört med det nu gällande Nicefördraget.
TCO vill understryka vikten av att sprida information om det nya fördraget.
Förbättringar jämfört med Nicefördraget
Fördrag – inte konstitution
TCO välkomnar att benämningen ”konstitution” ändrats till ”fördrag”.
Stadgan om de grundläggande rättigheterna blir bindande
TCO välkomnar att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna görs till en del av fördraget. Stadgan innehåller viktiga sociala rättigheter, inklusive fackliga
rättigheter, vilka därigenom stärks inom EU och blir mer synliga. De grundläggande rättigheterna är bland andra förhandlingsrätten och rätt till kollektiva åtgärder, rätt till
information och samråd inom företaget och rätt till skydd mot uppsägning utan saklig grund.
EU har alltså en katalog av grundläggande rättigheter som blir en del av det nya fördraget. Det betyder att den kommer att bli rättsligt bindande för EU, dess institutioner, byråer och organ, men även för medlemsstaterna när det gäller genomförandet av Europeiska unionens
lagstiftning. Det är särskilt viktigt mot bakgrund av den obalans mellan grundläggande
rättigheter och ekonomiska friheter som uppstått efter EG-domstolens dom i Lavalmålet. Det är olyckligt att Storbritannien och Polen genom ett protokoll beviljas undantag från stadgan”.
Målet om full sysselsättning
Nu finns också frågan om full sysselsättning med som målsättning för den Europeiska
unionen Målsättningarna för sysselsättningssamarbetet stärks i och med att full sysselsättning ingår som ett av Europeiska unionens övergripande mål i stället för dagens mål om hög sysselsättning.
Bättre effektivitet
TCO bedömer att Lissabonfördraget kommer att förbättra institutionernas och besluts- mekanismernas effektivitet inom EU, särskilt med hänsyn till de nya globala utmaningarna som till exempel klimatförändringar, trygg energiförsörjning, diskriminering och full sysselsättning.
Tydligt erkännande av arbetsmarknadens parter, den sociala dialogen, kollek- tivavtalen och strejkrätten
TCO välkomnar att det nya fördraget tydligt erkänner rollen för den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter och för det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning.
”Unionen ska erkänna och främja arbetsmarknadsparternas betydelse på unionsnivå och därvid ta hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen. Den ska underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens parter med respekt för deras självständighet.
Det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning ska bidra till den dialogen.”
(Artikel 152)
Det är viktigt att respekten för arbetsmarknadsparternas oberoende markeras. TCO välkomnar också och vill särskilt artikel 28 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna:
”Arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå
kollektivavtal på lämpliga nivåer och att i händelse av intressekonflikter tillgripa
kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk.”, (EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 28)
Stadgan ska enligt artikel 6, p.1, första stycket i fördragsförslaget ”… ha samma rättsliga värde som fördragen.”. Formuleringarna om hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen och om nationell praxis är särskilt viktiga med hänsyn till den svenska typen av civilrättsliga icke allmängiltigförklarade kollektivavtal.
Social marknadsekonomi och full sysselsättning
TCO välkomnar att social marknadsekonomi och full sysselsättning blir mål för Europeiska unionen. I Nicefördraget är uttrycken ”öppen marknadsekonomi” och ”hög sysselsättning”.
Bibehållen begränsning av EU:s behörighet på arbetsmarknaden
TCO välkomnar att socialpolitik uttryckligen erkänns som ett område för delad befogenhet mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna i fråga om aspekter som anges i fördraget.
Nicefördragets artikel 137, p. 6 överförs till det föreslagna fördragets artikel 153, p. 5. Den innebär som bekant en begränsning av EU:s behörighet, vilket är bra:
”Denna artikel skall inte tillämpas på löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout.” (Artikel 153, p. 5)
EU kan på andra grunder inkludera dessa frågor i sina rättsakter. Så har till exempel skett i direktiv om lön och jämställdhet baserade på tidigare artikel 141.
Detta har stor betydelse för möjligheterna att bibehålla det svenska kollektivavtalssystemets ansvarsfördelning mellan staten och kollektivavtalsparterna och de grundläggande
förutsättningarna för kollektivavtalssystemet.
Ekonomisk politik och sysselsättningspolitik jämställs
TCO välkomnar att Europeiska unionen skall vidta åtgärder för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas sysselsättningspolitik (artikel 5). Ekonomisk politik och sysselsätt- ningspolitik jämställs därmed som viktiga samordningsfrågor.
Jämställdhet
Det är positivt att jämställdhet mellan kvinnor och män blir ett mål för Europeiska unionen.
Diskriminering
TCO välkomnar att Europeiska unionen ska bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
Folkhälsa
TCO välkomnar att fördraget erkänner missbruk av alkohol och tobak som ett hot mot folk- hälsan. Det är positivt att Europeiska unionen ges möjlighet att föreskriva stimulansåtgärder för att förbättra människors hälsa avseende tobak och missbruk av alkohol. Det är också bra att Europeiska unionen får större möjligheter att fastställa regler för kvalitets- och säkerhets- standarder för läkemedel och medicintekniska produkter. Vidare får åtgärder för övervakning,
tidig varning för och bekämpning av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa föreskrivas.
Samarbete med tredjeland och humanitärt bistånd
TCO välkomnar att målen för samarbete med tredjeland utvecklats och att det inbegriper hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.
Kvarstående brister
Gränsöverskridande sympatiåtgärder – den femte friheten
Det är en allvarlig brist i förslaget att det saknas regler om den femte friheten. Det är enligt TCO:s uppfattning nödvändigt att en sådan rätt införs för att fackföreningar ska få möjlighet att agera på lika villkor på den inre marknaden, där det redan finns fri rörlighet för varor, tjänster personer och kapital. Det är ett demokratiskt krav och en fråga om balans mellan företagens och de anställdas rättigheter. En garanterad rätt till gränsöverskridande sym- patiåtgärder skulle även vara ett stöd för en europeisk integration och underlätta frivilliga avtalslösningar på europeisk nivå. Det är en mycket viktig fråga för Sverige att driva inför kommande fördragsöversyner.
I den uppräkning av fackliga rättigheter som finns (se ovan) saknas rätten till gränsöver- skridande fackliga aktioner, exempelvis sympatiåtgärder. Den svenska regeringen föreslog en sådan rätt bland annat mot bakgrunden av att alltfler bolag har verksamhet över hela Europa och att det i många medlemsstater idag är förbjudet att vidta sympatiåtgärder, även om primärkonflikten är tillåten. Det har i många fall visat sig att gränsöverskridande
sympatiåtgärder har förbättrat villkoren för anställda, inte minst inom transportnäringen och sjöfarten. TCO ställer sig därför bakom regeringens förslag.
Öppenhet, insyn och meddelarskydd
TCO välkomnar reglerna om öppenhet insyn och allmänhetens tillgång till handlingar. EU- parlamentets och rådets möten ska vara öppna när lagstiftningsförslag diskuteras och antas.
Det är viktigt för demokratin att all debatt i rådet om lagstiftning är offentlig. Likaså är det positivt att medborgarnas insyn ökar genom att bestämmelserna om handlingsoffentlighet utsträcks till att gälla Europeiska unionens samtliga institutioner, myndigheter och organ. Det är positivt att även det nya förslaget till fördrag innebär att öppenhet och insyn ska gälla alla institutioner, organ och myndigheter inom EU samt att alla unionsmedborgare ska ha tillgång till Europeiska unionens handlingar, oberoende av i vilken form dessa handlingar föreligger.
Det är också positivt att det införs en ny rättslig grund för god förvaltning och att varje organ och ny byrå som skapas måste ha regler för handlingsoffentlighet.
En brist är att det saknas regler om yttrandefrihet och meddelarfrihet för de anställda. Det borde också ha funnits en rätt att meddela sig med massmedia och ett förbud mot
efterforskning av källan. Det finns ett stort värde i denna form av öppenhet och yttrandefrihet för anställda.
Sverige bör inför kommande fördragsöversyner fortsatt driva den principen även om den möter motstånd från andra medlemsstater. Den långa svenska traditionen med öppenhet, offentliga handlingar och meddelarfrihet har medfört att Sverige varit förhållandevis fritt från korruption.
Inför kommande fördragsöversyner bör Sverige arbeta för att Europeiska Centralbankens handlingar blir offentliga, inte bara de administrativa handlingarna och de som rör bankens skötsel. Bank of England och den svenska Riksbanken är lämpliga förebilder. Även
styrelseprotokollen borde vara offentliga så att medborgarna kan ta del av bland annat bankens räntepolitik. De svenska offentlighetstraditionerna borde slå igenom mera i
kommande fördrag så att öppenhet och tillgång till handlingar blir huvudregel och sekretess undantag.
Ett annat problem med avgränsningen till Europeiska unionens institutioner är att tillgången till handlingar inte kommer att gälla de många arbetsgrupper där den största delen av lag- stiftningsarbetet sker. Det blir fortsatt svårt att få tillgång till utkast eller förslag som föregår den slutliga versionen.
Tjänster av allmänt intresse
Den nya artikel 14 i och protokollet om tjänster av allmänt intresse understryker med-
lemsstaterna befogenheter när det rör sig dessa tjänster generellt och artikel 168, p. 7 när det specifikt rör hälso- och sjukvården. Men det kvarstår oklarheter om gränsdragningen mellan tjänster av allmänt ekonomisk intresse och tjänster av allmänt intresse. Denna
problemställning borde regeringen ha fokuserat mer på i departementsskrivelsen.
TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO)
Sture Nordh Ordförande
Leif Dergel Ombudsman
