PM
KAPPETORP - UTÖKAD DAGVATTENUTREDNING
2018-10-16
UPPDRAG 266171, Utökad utredning gällande dagvatten Kappetorps verksamhetsområde
Titel på rapport: Kappetorp - utökad dagvattenutredning
Status: Slutrapport
Datum: 2018-10-16
MEDVERKANDE
Beställare: Sollentuna Kommun
Kontaktpersoner: Anna-Karin Åkerblom, Charlotta Ekbom
Konsult: Tyréns AB
Uppdragsansvarig: Johan Ekvall Handläggare: Mattias Holmgren Kvalitetsgranskare: Olof Jonasson REVIDERINGAR
Revideringsdatum 2018-10-16
Version: 3 (nr 2 170109)
Initialer: JE
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 BAKGRUND OCH SYFTE ... 5
2 DELAVRINNINGSOMRÅDEN ... 5
3 RECIPIENT OCH VATTENDRAG ... 7
4 BEFINTLIGT LEDNINGSNÄT OCH MARKAVVATTNING ... 8
5 LOKALA NATURVÄRDEN ... 8
6 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR ... 8
7 FLÖDESBERÄKNINGAR ... 8
8 ÄNDRING AV UTLOPPSPUNKTER FÖR AVRINNINGSOMRÅDE 1A ... 10
9 UTFORMNING AV DAMMAR ... 11
9.1 DAMMAR I AVRINNINGSOMRÅDE 1A (DAMM 1A OCH 1B)... 12
9.2 DAMMAR AVRINNINGSOMRÅDE 1 C (DAMM 2 OCH 3) ... 14
10 LEDNINGSNÄT OCH DIKEN, UTFORMNING ... 15
11 KONSEKVENSER MED FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER ... 17
12 BYGGSKEDET ... 17
Bilagor:
1. R51-0102. Översikt avrinningsområden (ytor, fastighetsindelning) 2. R51-0101. Översikt dammar och ledningar , damm 1 i plan och profil 3. Åkerdräneringssystem norr om Nydalsvägen.
4. Kappetorp – föroreningar i dagvatten (Tyréns 2018-10-08)
Omslagsbild: Yta där damm 1a i avrinningsområde 1 a kan anläggas. Fotoriktning mot sydväst och Lantz metallåtervinning.
SAMMANFATTNING
Den befintliga avrinningen från delar av verksamhetsområdet i Kappetorp ger i nuläget problem på en angränsande fastighet (Vällsta 1:3) i Upplands Väsby med betesmarker som periodvis belastas med mycket dagvatten från verksamhetsområdet. I nuläget leds avrinningen från Lantz metallåtervinning ut mot grannfastigheten i Upplands Väsby över mark mot Hjältarbäcken. Denna avrinning och avrinning från övriga
befintliga verksamhetsytor kommer att ledas mot en ny damm och utsläppspunkt mot Hjältarbäcken i Upplands Väsby. Nya exploateringar medför även avrinning österut mot Vibyån. Båda vattendragen mynnar i Edssjön.
Ett nytt dike i den norra delen föreslås leda avrinningen från avrinningsområde 1a till en ny damm vilket minskar belastningen på Vällsta 1:3 i Upplands Väsby i nuvarande utsläppspunkt. Detta kan innebära en positiv konsekvens då risken för försumpad mark minskar i den befintliga utsläppspunkten. Den nya utsläppspunkten kommer att ha ett kontrollerat utflöde. Dagvatten från nya exploateringar i delavrinningsområdet kommer att ledas österut mot Vibyån, det blir därmed ingen ökad avrinning mot fastighetsmark i Upplands Väsby. Att helt undvika utsläpp av dagvatten till fastigheten är inte möjligt på grund av det naturliga avrinningsområdet. Sommartid kan dock avrinningen minska markant på grund av avdunstning och infiltration i dammen. För att avlasta marken föreslås ett dike eller ledning som avleder vatten från dammen ner mot Hjältarbäcken.
Ytterligare 3 nya dammar föreslås för den del av exploateringen vars avrinning leds åt öster (Svartinge golfbana). Syftet är att rena och fördröja dagvatten som annars kan vålla skada i skogsmarken, belasta golfbanans dikessystem och Edssjön via Vibyån. En del är en sumpskog som genom kontrollerat vattenflöde kommer att bevaras. Alla dammar måste förses med möjlighet att stänga utloppen i samband med utsläpp vid olyckor och bränder. Olja och flytande föremål ska kunna kvarhållas i dammarna.
Generellt för samtliga dammar är att de ska ses som extra flödesutjämning och reningsbarriär då även rening (ex. oljeavskiljning) och LOD-åtgärder ska genomföras på fastighetsmark enligt riktlinjer och krav från kommunen och SEOM.
En analys av översvämningsrisken visar att höjdsättningen i kombination med dammarnas utformning minimerar risken för översvämning vid intensiv nederbörd, exempelvis vid ett 100-årsregn. Vid överbelastning av dammarna kommer
överskottsvatten att brädda ut mot natur- och betesmark utan att orsaka större skada.
Bräddning av dagvatten mot betesmarkerna i Upplands Väsby bedöms dock ske mycket sällan, dammen har en reglervolym som kan rymma ett klimatanpassat regn med 10-års återkomststid.
Genomförs de föreslagna åtgärderna inom planområdet minskar tillförseln av
föroreningar till Edssjön relativt nuläget. Även belastningen på Hjältarbäcken och mark på fastigheten i Upplands Väsby minskar. Någon ökad risk för att miljökvalitetsmålet
”god status” blir svårare att nå för Edssjön uppstår inte. Kommunens riktlinjer för dagvattenhantering kan uppfyllas efter exploatering.
Byggperioden bedöms dock som känslig ur föroreningssynpunkt och åtgärder bör vidtas för att hindra föroreningar och slam att nå markområden och recipienter utanför planområdet.
1 BAKGRUND OCH SYFTE
Verksamhetsområdet i Kappetorp i Sollentuna (figur 1) ska utvidgas med nya exploateringar. Den befintliga avrinningen ger redan i nuläget problem på en angränsande fastighet i Upplands Väsby som huvudsakligen består av betesmarker.
Planområdet redovisas i bilaga 1.
Tidigare utredning ”Kappetorp dagvattenutredning” (Tyréns 2014-04-02) kompletteras här med förslag till läge och utformning av dammar för två avrinningsområden (1 a och 1 c) samt översiktliga handlingar som visar förslag på diken och ledningsnät för VA efter exploatering och anläggande av dammar. Föroreningsberäkningar redovisas i separat PM (Kappetorp – Föroreningar i dagvatten, Tyréns 2018-10-08), bilaga 4.
För område 1a (i huvudsak befintliga verksamheter) är syftet främst att avlasta fastighetsmark i Upplands Väsby (Vällsta 1:3) från flöden orsakade av
verksamhetsområdet men dagvattnet måste också renas innan utsläpp sker. För område 1 a har ytterligare en damm tillkommit (1b) jämfört med tidigare utredningar, avrinning från denna damm sker österut mot diken i golfbana. Område 1 c med
avrinning österut ska exploateras, där är syftet främst rening/fördröjning av dagvatten i två dammar för att begränsa flöden och föroreningstransporten till Edssjön via diken och Vibyån.
Dammen i område 1a redovisas noggrannare (se bilaga) än övriga dammar som redovisas endast i plan.
2 DELAVRINNINGSOMRÅDEN
Avrinningsområden presenteras i figur 3 och bilaga 1. I det kompletterande arbetet i denna utredning har vissa justeringar av naturliga avrinningsområden gjorts, bl.a. har område 1 b inkluderats i område 1a. Område 1 a är uppdelat i två
delavrinningsområden (cirka 12 respektive 1,4 ha) med avrinning till två föreslagna nya dammar (se figur 3 och bilaga 1). De nya verksamhetsytorna i den östra delen bedöms i stort sett bestå av hårdgjorda ytor (tak och asfalt) efter exploatering.
Det totala avrinningsområdet för område 1 a som använts i flödesberäkningar är ca 13,4 ha. De hårdgjorda ytorna på Lantz metallåtervinning (fastigheten Roboten 2) ingår i nuläget inte i ytan då Lantz tar hand om sitt eget dagvatten via ett internt ledningsnät och leder ut det separat mot grannfastigheten i Upplands Väsby. I samband med exploatering i området kommer dagvatten från Lantz att ledas mot en ny damm (1a). I område 1 a ingår en stor del gröna ytor (totalt cirka 4 ha)
Område 1 c är uppdelat i två delavrinningsområden, vardera på cirka 3 ha med
avrinning till två föreslagna nya dammar (se figur 3 och bilaga 1). Dessa ytor bedöms i stort sett bestå av hårdgjorda ytor (tak och asfalt) efter exploatering.
Beträffande avrinningen från område 1 a kompliceras bilden av att det från området ligger en äldre åkerdränering som troligen fortfarande dränerar av området via Lantz fastighet (se figur 3 och bilaga 3). Denna dräneringsledning bör pluggas för att
undvika onödigt utsläpp av vatten mot grannfastigheten i Upplands Väsby. Detta gäller även det dike som i nuläget leder vatten från område 1a in mot Upplands Väsby strax norr om Lantz fastighet. Lågpunkt i dikessystemet (se figur 3) som i nuläget har en mindre dämmande funktion på flödet bör om möjligt bevaras.
Figur 1. Planområdet ungefärligt markerat. Utsläppspunkter i Edssjön markerade med blå pilar.
Kommungräns
Sollentuna Upplands Väsby
3 RECIPIENT OCH VATTENDRAG
Närmaste recipient för huvuddelen av avrinningen från området är Hjältarbäcken som avvattnar Översjön mot Edssjön (figur 1). Hjältarbäcken är inte statusklassad. Edssjön bedöms ha måttlig ekologisk status, främst beroende på övergödning. Det finns risk för att Edssjön inte uppnår god ekologisk och kemisk status till 2027 (www.viss.se).
Edssjön avvattnas i sin tur via Väsbyån till Oxundasjön. Oxundaån leder slutligen vatten vidare till Rosersbergsviken i Mälaren.
Nedströms i ett område väster om Hjältarbäcken ligger en större avfallsanläggning (ca 30 ha) i Upplands Väsby. En stor del av avfallsanläggningen bedöms ligga inom bäckens tillrinningsområde. Hjältarbäcken ingår på den aktuella sträckan i ett äldre markavvattningsföretag (Vällsta-Svartinge, id 48), se figur 2.
En mindre, ej exploaterad, del av området i den östra delen har avrinning österut mot Svartinge golfbana. Avrinning mot Edssjön via Vibyån sker via diken som ingår i ett delvis upphävt markavvattningsföretag (figur 2). Vibyån är inte statusklassad.
Figur 2. Markavvattningsföretag (rastrerade områden). Utsläppspunkter för Kappetorps avrinning (nuläge, norra delen) markerade med blå pilar.Källa: Länsstyrelsen.
Upplands Väsby
Sollentuna
Kappetorp
golfbana golfbana
golfbana
4 BEFINTLIGT LEDNINGSNÄT OCH MARKAVVATTNING
Utöver spill- och dagvattenledningar samt elkablar i och kring Nydalsvägen ligger äldre åkerdräneringssystem på ängsmarken norr om Nydalsvägen (figur 3 och bilaga 3). Det sistnämnda bör beaktas då ny damm anläggs på ängsmarken. Systemet har dock sannolikt en begränsad funktion i nuläget men det bör säkerställas att det inte stör det tänkta avledningssystemet via den planerade dammen.
5 LOKALA NATURVÄRDEN
Det är önskvärt att skydda all natur och övrig mark dit dagvatten ska ledas för dels den kontinuerliga belastningen från utsläpp av dagvatten inkluderat erosionsskador, dels från tillfälliga utsläpp i samband med olyckor och bränder.
Området kring föreslagen damm som hanterar dagvatten från område 1a består i dag av ängsmark vars naturvärde inte är så stort. Dock leds dagvatten ut från området till grannfastighet i Upplands Väsby där marken används som beteshagar. Området bör därför inte belastas med ytavrinnande dagvatten från dammen. Större utsläpp via dammen vid olyckor och bränder måste helt undvikas.
För område 1 c bedöms sumpskogen, dit vatten från den damm 2 leds, som känslig.
Därför bör höga krav ställas på både rening av dagvatten och skydd mot utsläpp vid olyckor och bränder. Den övre dammen (damm 3) med utlopp i skogsterräng bedöms inte ha samma känsliga läge.
6 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR
Översiktliga föroreningsberäkningar redovisas i bilagt PM om föroreningsbelastning.
Beräkningarna visar att mängden föroreningar som leds mot Edssjön totalt sett minskar med föreslagna åtgärder. Då samtliga fastigheter kommer att ha någon form av egna LOD anläggningar sker ytterligare minskning.
7 FLÖDESBERÄKNINGAR
Flödesberäkningarna är förenklade och tar inte hänsyn till rinntider, dock ligger de flesta befintliga och planerade hårdgjorda ytor så pass nära diken/ledningar att en god approximation kan ske genom att räkna med ett blockregn med 10 minuters
varaktighet och med olika återkomsttid (2, 5 och 10 år samt 10 år klimatanpassat).
Detta gäller i hög grad område 1c, i område 1 a ingår gröna ytor (cirka 3,2 ha) i den södra delen som troligen inte bidrar lika mycket som beräkningarna visar.
Flödesberäkningar (tabell 1) visar att det vid ett klimatanpassat 10-årsregn kan uppstå flöden till damm 1a i område 1a på upp mot 1400/s. För damm1b bedöms flödet bli cirka 350 l/s. För de båda delavrinningsområdena i område 1c uppstår flöden på cirka 700 l/s för respektive delavrinningsområde (tabell 2). Det rör sig om stora volymer vatten som ska avledas och hanteras i dammar (om ingen bräddning tillåts). För område 1a cirka 600 m3, i område 1c cirka 400 m3 per delavrinningsområde. Dessa volymer kan inte direkt översättas till reglervolymer. Volymerna ökar om utloppet från dammarna stryps hårt.
Ytor använda i flödesberäkningar redovisas i bilaga 1.
Tabell1. Översiktlig flödesberäkning, damm 1a och 1b i avrinningsområde 1 a.
Tabell 2. Översiktlig flödesberäkning, damm 2 och 3 i avrinningsområde 1c.
8 ÄNDRING AV UTLOPPSPUNKTER FÖR AVRINNINGSOMRÅDE 1A
Den nuvarande utsläppspunkten för all avrinning från område 1a, undantagen avrinning från Lantz som sker mot Hjältarbäcken, är belägen utanför Lantz norra fastighetsgräns. Denna utsläppspunkt har av markägaren i Upplands Väsby bedömts som olämplig. För att undvika utsläpp av dagvatten denna väg ska åtgärder vidtas för att hindra vattenflöde västerut i denna punkt. I stället föreslås att dagvatten leds ut från en ny damm en bit norrut, se figur 3.
Dessutom utökas fastigheten där Lantz metallåtervinning har sin verksamhet för att ytterligare en dagvattendamm ska anläggas. Denna damm beskrivs inte närmare då den ingår i fastighetens egen dagvattenhantering, anslutning sker mot planerad allmän damm, utsläpp mot
Hjältarbäcken från Lantz upphör därmed. Utloppet från den nya allmänna dammen (damm 1 a) kommer att belasta samma fastighet men i mindre utsträckning då den föreslagna dammen dämpar flödet ut.
En del av det naturliga avrinningsområdet kommer att ändras i och med att damm 1b leder bort vatten från del av avrinningsområdet mot golfbanan i öster. I övrigt ändras inte flödesvägar väsentligt från de andra delarna av planområdet (avrinningsområde 1c).
Figur 3. Avrinningsriktningar från planområdet (ungefärliga ytor som ska exploateras i grå färg). Röda linjer markerar ungefärliga gränser mellan delavrinningsområden. Dammar symboliseras med blåa ytor. Streckad svart linje markerar ungefärlig gräns mellan avrinningsområde till damm 2 respektive damm 3.
9 UTFORMNING AV DAMMAR
I uppdraget ingår inte att i detalj utforma de 4 föreslagna dammarna (se figur 3 och bilagor). Några speciella krav på dammarnas funktion och storlek har inte ställts i detta skede. En optimering av dammarnas utformning är därför svår att göra i detta skede då kravet att rena dagvatten leder till långa uppehållstider (gärna upp mot 24 h enligt praxis) i dammarna vilket i sin tur kräver bräddning av dagvatten vid höga flöden/stora mängder vatten. Annars kan dammarna bli ohanterligt stora. Bräddning av dagvatten vid höga flöden/stora volymer dagvatten påverkar inte reningen sett över en längre period då de stora volymerna dagvatten under året främst kommer vid mindre intensiva regn med kortare återkomsttid.
Befintligt utlopp slopas. Ny damm anläggs
av Lantz
Nytt utlopp via damm
Vattendelare bryts Hjältarbäcken
Lantz industriyta, avrinning leds mot damm 1 a via fördamm
1a
2
3 1a
1a
1a
1a
1c
1c 1c 1a
x
Vattendelare bryts
Åkerdränering med oklar funktion
Lågpunkt, bör om möjligt bevaras
1b
Samtidigt är fördröjning viktigt, främst för damm 1 a i område 1a och den damm i område 1 c som avleder dagvatten till en sumpskog (damm 2). I viss mån gäller detta även för damm 1 b som dock inte ska tömmas till sumpskogen. För att undvika alltför stora dammar kan det krävas höga tömningsflöden vilket leder till kort uppehållstid och därmed låg reningsgrad. Alternativet är även här bräddning vid stora volymer inkommande dagvatten. Det finns även möjlighet att konstruera
utsläppsanordningarna så att stora mängder vatten släpps med högt utflöde vid intensiva regn med längre återkomsttid och lägre utflöden vid mindre intensiv nederbörd med kortare återkomstid.
Då det inte finns uttalade funktionskrav eller några avgränsningar gjorda för storlek i plan för dammarna redovisas exempel på utformning för respektive damm för att ge en uppfattning om storleken (utformningen av damm 1a är mer genomarbetad än för de övriga dammarna). Markförhållanden och grundvattennivåer påverkar också dammarnas utformning i djupled. Slutlig utformning av dammarna måste ske efter fördjupning avseende geotekniska förhållanden, placering/disponibel yta samt diskussion avseende krav på rening/fördröjning baserat på framtida markanvändning och LOD på fastighetsmark enligt riktlinjer och krav från kommunen och SEOM.
Den hydrauliska effektiviteten är viktig för reningen i en damm, därför har dammarna utformats med ungefärligt längd/breddförhållande 3:1. Den permanenta vattenytan har satts till cirka 200 m2/ ansluten ha hårdgjord yta som kan anses vara en ungefärlig tumregel enligt undersökningar av dammars avskiljningsförmåga. Ytan kan dock reduceras om dammen har utformad så att den hydrauliska effektiviteten blir hög.
Avseende ren flödesutjämning saknar hydraulisk effektivitet betydelse, där utgör regleringsvolymen helt den avgörande faktorn.
Alla dammar måste förses med möjlighet att stänga utloppen i samband med utsläpp vid olyckor och bränder. Olja och flytande föremål ska kunna kvarhållas i dammen.
9.1 DAMMAR I AVRINNINGSOMRÅDE 1A (DAMM 1A OCH 1B)
Marken i området där damm 1a ska placeras består av lera. Grundvattennivåerna vid borrtillfället (februari 16) var relativt höga, hur det ser ut över tiden är dock inte känt.
Torrskorpeleran i översta skiktet antyder att det inte förekommer höga
grundvattennivåer nära markytan så ofta. Då området har naturliga förutsättningar för fördröjning i damm behövs sannolikt inga djupare schakter.
Dagvatten leds i diken och ledningar från planerad exploatering öster om dammen samt från det område som i nuläget leds via dike som passerar Lantz fastighet.
Släntlutning i damm föreslås vara så pass liten att fylld damm ungefärligen motsvarar nivå dammkrön. Dammen är anpassad för att omhänderta ett klimatanpassat
nederbördstillfälle med10 års återkomsttid. Utloppet är strypt, se tabell 3.
Tabell 3. Dimensioner damm 1a område 1 a. Höjder RH2000.
Fylld damm Permanent nivå Reglervolym
Yta, m2 2050 1170 -
Volym, m3 1700 540 1300
Höjd max +26,2 +25,5 -
Höjd min +25,5 +25,0 -
Tömningsflöde ca 38 l/s (5 l/s, ha) - -
Vid regn som överstiger dammens kapacitet (ex. vid ett 100-årsregn) kommer bräddning att ske direkt mot Hjältarbäcken. Då flödet in i dammen överstiger total
utloppskapacitet kommer vattennivån att stiga över dammkrön. Dammens läge i en lågpunkt i förhållande till närmast bebyggelse (planerad nivå för nya fastigheter i öster ca +28,5m) gör att vattennivån i området kan stiga utanför dammen utan att
översvämma närmaste bebyggelse. Vid ca +26,5m kan vatten att rinna över mark mot grannfastigheten i Upplands Väsby vilket dock ska förhindras av brädd från dammen via dike eller ledning mot Hjältarbäcken. Om dämning sker uppströms i systemet fylls lågpunkten upp vid nuvarande slut på Nydalsvägen. Även här bedöms ingen
översvämning ske som berör bebyggda ytor. Se även figur 4 nedan.
Figur 4. Höjdanalys Kappetorp. Blå pil visaravrinningsriktning vid översvämning i området.
Vid nivåhöjning i dammen däms vatten upp i dikessystemet uppströms förbi Lantz och upp mot Nydalsvägen. Höjdangivelserna nedan visar att endast grusvägen norr om Lantz kan drabbas av översvämning. Eftersom vägen i normalfallet inte används och varaktigheten på översvämning bedöms bli kort blir konsekvenserna marginella.
Höjder från Lanz fastighet.
Varierar mellan 27,3 till 27,7 över större delen av fastigheten Höjder vid väg bredvid Lanz
+25,3 till 26 Nydalsvägen
Lågpunkt vid ca +27,3
Damm 1a
Avseende avledningen av dagvatten från område 1 a mot fastigheten i Upplands Väsby kommer situationen att förbättras då utloppsmöjligheten närmast Lantz norra del upphör. Dagvatten leds i stället mot nordväst från dammen (figur 3).
Dammen har kapacitet att hindra stora flöden från att nå fastigheten i Upplands Väsby, dock måste strypt utsläpp av vatten kunna ske då den naturliga vägen för avvattning av område 1 a sker denna väg, volymreduktion kan därför utebli om ingen infiltration och avdunstning sker. Under torrperioder då infiltration och avdunstning är som störst minskar de avrunna volymerna men under perioder med mer nederbörd då dammen fylls och töms leds ett strypt flöde ut mot fastigheten med hela den volym som runnit till dammen (se även avsnitt 9).
För att helt undvika att det strypta flödet ut från dammen belastar markytan måste ett cirka 300 m långt dike eller ledning läggas fram till Hjältarbäcken
(markavvattningsföretag Vällsta-Svartinge, id 48, se figur 2) på fastigheten i Upplands Väsby.En avledning direkt till Hjältarbäcken ger dock en större transport av dagvatten till recipienten vilket i sin tur leder till större tillförsel av näringsämnen och
föroreningar (kvarstående efter rening i damm och inom respektive verksamhet, dvs säga relativt små mängder). Översilning/infiltration på stora markytor reducerar mängden men i detta fall bedöms olägenheten för betesmarken bli så pass stor att en direkt avledning via dike eller ledning till Hjältarbäcken rekommenderas.
Damm 1b ligger i ett område som gränsar till skogsmark, ny väg i väster samt mot sumpskogen i söder. Fyllnadsmassorna underlagras troligen av morän och lera.
Detaljerade data avseende mark- och grundvattenförhållanden finns inte tillgängliga.
Dagvatten från nya exploaterade ytor samt ny väg inom avrinningsområde 1 a leds till dammen för rening och flödesutjämning. Utgående vatten leds mot öster via ett nytt dike i skogsranden och vidare i diken på golfbanan i öster.
9.2 DAMMAR AVRINNINGSOMRÅDE 1 C (DAMM 2 OCH 3)
Detaljerad data avseende mark- och grundvattenförhållanden finns inte tillgängliga.
Den norra nedre dammen (damm 2) placeras i eller strax intill ett område med sumpskog (figur 5) där marken består av kärrtorv på morän (torven sannolikt bitvis tunt lager). Här kan grundvattennivån längre perioder ligga nära markytan vilket
komplicerar förläggning av en damm. Utloppet från dammen bör spridas över en större yta för att undvika markerosion i sumpskogen. Dammen ska ha oljeavskiljande
funktion då naturmarken där utsläppet sker är ömtålig och svårsanerad.
Den södra övre dammen (damm 3) placeras i ett område med berg/morän, grundvattennivån ligger sannolikt långt under befintlig marknivå. För att undvika läckage som eventuellt kan belasta fastigheten norr om dammen bör botten göras tät.
Ett fördelningsdike bör anläggas för att sprida avrinningen från dammen,
huvudsakligen åt söder för att undvika att belasta samma avrinningsstråk som damm 2. Det finns inga större diken eller avrinningsstråk vid dammen, en stor del av
avrinningen kommer troligen att infiltrera i mark eller diffust via mark nå dikessystemet på golfbanan.
Figur 5. Sumpskog dit vatten kommer att ledas från damm 2.
10 LEDNINGSNÄT OCH DIKEN, UTFORMNING
Förslag ledningsnät i planområdet (dag- och spill) redovisas i plan i bilagd ritning (bilaga 1).
Speciellt för utloppet från damm 1a kan nämnas att det troligen är möjligt att lägga ledning och eller dike ner mot Hjältarbäcken (cirka 300 m) vilket då skulle kunna lösa problematiken med att vatten kommer att ledas direkt ut på betesmarken i Upplands Väsby. Höjdförhållandena är inte optimala för en kulvert hela vägen, terrängen verkar plana ut innan Hjältarbäcken (se figur 6 nedan). Avledning till Hjältarbäcken beskrivs översiktligt i PM Kappetorp – avledning av dagvatten till Hjältarbäcken”, Tyréns 2018- 10-02) Något förslag till detaljerad utformning har inte utförts, detljerat underlag måste tas fram för att kunna arbeta vidare med en direkt avledning till Hjältarbäcken från damm 1a.
För avledning av vatten mot golfbanan i öster planeras en förändring då dikessystemet i golfbanan som leder vatten direkt till Edssjön inte bör belastas mer. Avrinningen från främst damm 1b och 2 kommer därför att ledas åt sydöst för att anknyta till Vibyån via två dammar vid Överby strax norr om Stäketvägen (figur 7). En inmätning som visar att detta är möjligt har gjorts av kommunen (Rikard Dahlén, mars 2018). Det planeras även ytterligare dammar på golfbanan för att samla vatten som används vintertid för att förse skidspår med konstsnö.
Figur 6. Förslag direkt avledning till Hjältarbäcken i dike eller ledning från damm 1 a, principskiss.
Figur 7. Förslag avledning till Vibyån från damm 1 b, principskiss.
Vällsta 1:3
Hjältarbäcken
Vibyån
Stäketvägen Kappetorp
11 KONSEKVENSER MED FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER
Bilagt PM avseende föroreningsberäkningar (Kappetorp – föroreningar i dagvatten 2018-08-14) visar att föroreningsbelastningen totalt sett för hela planområdet kommer att minska med 30-50 % med föreslagna åtgärder. Resultaten redovisar utgående vatten från respektive damm men tar inte hänsyn till den fastläggning/infiltration som sker i dikessystem nedströms dessa samt LOD på fastighetsmark som ska exploateras.
Passagen genom golfbanan till Vibyån sker dessutom via dammar. Den totala
föroreningstransporten till recipienten Edssjön bedöms därför bli betydligt mindre än den som beräkningarna visar för rening i enbart planerade dammar. Någon risk för att miljökvalitetsmålet ”god status” blir svårare att nå för Edssjön bedöms därmed inte uppstå.
Avledning från damm 1a mot Hjältarbäcken i Upplands Väsby kommer att minska flöden men periodvis även volymer jämfört med dagens situation. Vattnet kommer renas dels i dammen, dels genom ytterligare åtgärder inom befintliga verksamheter (SITA och Lantz). Nya verksamhetsområden kommer att avvattnas mot öster och belastar därmed inte Hjältarbäcken eller mark i Upplands Väsby. Kommunens riktlinjer för dagvattenhantering kan uppfyllas efter exploatering.
Byggperioden bedöms som känslig ur föroreningssynpunkt, se avsnitt 12 nedan.
Ingen förhöjd risk för översvämning bedöms föreligga inom eller utanför planområdet om avledningen av dagvatten sker enligt de presenterade förslagen avseende,
höjdsättning, dammar och ledningsnät.
12 BYGGSKEDET
Under anläggningsskedet finns risk för grumling och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Vid eventuella sprängningsarbeten inom området
tillkommer betydande mängder kväve från s.k. ”bomsalvor” och spill av sprängmedel som transporteras bort med dagvattnet. Slam från schaktarbeten kan påverka diken och ledningssystem. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp (exempelvis anlägga dammarna, främst damm 1, i inledningsskedet) kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. Avståndet till
Hjältarbäcken (område 1 a) samt sumpskogen (område 1c) är kort vilket speciellt bör beaktas.
Exempel på andra åtgärder som kan vidtas är slam- och oljeavskiljning i
containersystem av dag- och dränvatten från arbetsområden. Löst kväve i dag- och dränvatten kan dock inte avskiljas på platsen, detta måste ske i reningsverk. Om kväverening bedöms lämpligt kan dagvatten, efter viss rening (slam/oljeavskiljning), ledas via spillvattennätet till Käppala reningsverk. Käppalaförbundet har riktlinjer avseende behandling av länshållningsvatten. Avledning av länshållningsvatten till Käppalaverket kräver medgivande av Käppalaförbundet.
