Kurskod HV461S Januari 2021 Delkurs 1: De samhällsorienterande ämnenas didaktik
Delkursbeskrivning VT 2021
Välkommen till delkursen de samhällsorienterande ämnenas didaktik!
Kursen behandlar ämnesintegrering och ämnessamverkan i skolan samt vilka
beröringspunkter de enskilda SO-ämnena har. Det centrala innehållet i delkursen utgörs av SO-didaktik, relationen mellan undervisning och lärande i årskurs 4-6, där kunskaper från de övriga delkurserna tillämpas och problematiseras. Delkursen fokuserar särskilt på planering, organisering, utvärdering och bedömning av undervisning i de samhällsorienterande
ämnena. Du kommer att arbeta i ”lärarlag”, s.k. temagrupper tillsammans med dina kurskamrater, och du kommer även att arbeta enskilt.
Undervisning handlar om att skapa förutsättningar för lärande. Att undervisa för förmågor innebär enligt Carlgren1 ökade krav på lärarna att artikulera innebörden i det kunnande som är förknippat med de olika förmågorna. Om lärare ska undervisa om kartan/verkligheten, vikingatiden/medeltiden eller rättigheter/ skyldigheter måste det vara klart innan vilka förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla. Kunskapens praktiska grund innebär enligt Carlgren att eleverna på olika sätt ges möjlighet att prova och erfara kunskaper om t.ex. medeltiden eller hållbar utveckling.
Vidare rör kursen hur undervisning kan utveckla elevers lärande som fokuserar begreppslig förståelse och hur undervisning kan främja detta, viket Arevik och Hartzell (2015) tar upp detta i sin bok. De visar genom bl. a Praxismodellen (s. 128) hur undervisningens fokus måste pendla mellan det abstrakta (begrepp och teorier), och det konkreta, och det konkreta innebär exempel från livsvärlden som elever förstår och kan relatera till, och det konkreta i form av upplevelser med sinnena.
Kursens innehåll och upplägg
I den här delkursen kommer du att få kunskaper och insikter rörande på vilket sätt
skolämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap skiljer sig från de motsvarande akademiska disciplinerna. Vi kommer att diskutera på vilket sätt de samhällsorienterande ämnena skiljer sig från varandra och de beröringspunkter som finns. Med stöd i läroplanen för grundskolan (Lgr11) och med hjälp av kurslitteraturen diskuteras ämnessamverkan och ämnesintegrering.
I kursen ges konkreta exempel på hur de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaperna inom respektive delkurs kan omsättas i praktiken – vilka arbetsmetoder, redskap och
material man kan använda och vilka lärandeprocesser dessa aktiverar. Tillsammans med dina kurskamrater utarbetar du tekniker kring stoffurval, innehållsorganisation och val av
arbetssätt inför ditt kommande arbete som mellanstadielärare. Du kommer bland annat att arbeta utifrån de didaktiska frågorna:
1 Carlgren I. (2015) Kunskapskulturer och undervisningspraktiker, Daidalos.
2
1. Vad ska undervisningen handla om? (innehållsfrågan)
• Vad ska eleverna kunna göra med innehållet?
• Det handlar om syfte + centralt innehåll i kursplaner men också om att transformera innehåll (begrepp och teorier) i ett ämne så att det möter elevernas förkunskaper (Duit el al., 20122).
2. Hur ska detta innehåll aktualiseras?
• Vilka undervisningsformer kan användas? (metodfrågan) 3. Varför har dessa val gjorts? (legitimitetsfrågan)
Examinationsuppgift
Information om examinationsuppgiften läggs upp i Athena/Innehåll och fokuserar på just undervisningsplanering (’lärandemål, vad, hur, och varför’).
Seminarier
Varje seminarium tar upp olika aspekter av lärararbetet och behandlar metoder för planering och organisering av undervisning, samt hur man kan arbeta med olika
arbetsformer beroende på vilket lärande undervisningen syftar till. Seminarierna är på ett eller annat sätt kopplade till arbetet med examinationsuppgiften och vi kommer att vrida och vända på innehållet i kurslitteraturen.
Seminarierna är obligatoriska3 och du förväntas vara väl förberedd och påläst för att kunna bidra till givande och stimulerande diskussioner.
Fyrspaltare och uppgifter inför seminarierna
Eftersom kursen pågår löpande under hela terminen – men uppfattas som att den kommer sällan eller ’plötsligt dyker upp’ - har vi skapat en stödstruktur så att du läser och gör uppgifter kontinuerligt.
Till varje seminarium fyller du i en s.k. fyrspaltare gällande litteraturen och mer information om det finns i Athena/Planeringar.
Du kommer också få andra uppgifter inför seminarierna och information om dessa finns på Athena/Planeringar.
Uppgifter och fyrspaltare laddas upp i Athena/Planering en vecka innan varje seminarium.
Fyrspaltaren fyller flera funktioner:
2Duit, R., Gropengiesser, H., Kattmann, U., Komorek, M., & Parchmann, I. (2012). The model of educational reconstruction – A framework for improving teaching and learning science. I Science Education Research and Practice in Europé: Retrospective and Prospective. s. 13-37. Sense Publishers.
3 Du måste vara närvarande till 80 % för att få betyg på kursen. Arbete eller studier godtas inte som ursäkt för frånvaro. Vid problem ta kontakt med seminarieledare.
3
1. Att läsa en text för att välja ut citat gör att läsaren tar sig an en text mer på djupet – och för att verkligen förstå den, och hur den relaterar till praktiken, dvs. SO-undervisning.
2. Den utgör ett underlag som ni använder i diskussioner på seminarierna, och ni är då förbereddeda så att diskussionerna blir mer effektiva och fokuserade.
3. De citat ni har skrivit upp kan ni återanvända för examinationsuppgiften som innebär att göra en undervisningsplanering för ert tema.
4. Ni kommer också kunna använda citaten i hemtentamen då ni ska använda er rikligt av litteraturen.
Frånvaro
Frånvaro kompletteras alltid med en kompletteringsuppgift, kontakta seminarieledaren efter seminariet för mer information om kompletteringsuppgiften.
Det betyder att om du gjort uppgifter innan seminariet ska du utöver dessa komplettera med uppgift från undervisande seminarielärare.
Tyvärr finns det inte tid för att ge återkoppling från seminarieledare på dessa uppgifter. Om du är frånvarande tar du reda på vad vi bestämt på seminariet.
Eftersom 80 % närvaro gäller – se kursbeskrivning för hela kursen – kan du vara frånvarande högst två seminarier på denna delkurs för att bli godkänd och få betyg på kursen. Arbete eller studier godtas inte som ursäkt för frånvaro. Vid problem ta kontakt med seminarie- ledare.
Är du frånvarande på fler än två seminarier måste du närvara på seminarier nästkommande/annan termin. Du kan dock delta i temagrupper och den muntliga examinationen och lämna in skriftlig hemtentamen, men är inte godkänd och får betyg förrän du närvarat på seminarier du missat.
Gällande förväntade studieresultat, betygskriterier och examinationsformer se separata dokument
Litteratur
Delkurs 1, De samhällsorienterande ämnenas didaktik, 6 hp
Arevik, Sten & Hartzell, Ove (2015). Att göra tänkande synligt: en bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: Liber. Kap 1, 2 och 4. [212 sidor] (Finns på Athena)
Blennow, Katarina (2019). Känslors roll och funktion i undervisningen underskattade.
Skolverket. [4 sidor] https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/kanslors-roll-och-funktion-i-undervisningen-underskattade
4
Brophy, Jere & Alleman, Janet. (2009). Meaningful social studies for elementary students.
Teachers and Teaching: Theory and practice, 15:3, 357-376. [19 sidor] (Finns på Athena)
Hallgren, Eva & Österlind, Eva. (2019). Process Drama in Civic Education: Balancing Student Input and Learning Outcomes in a Playful Format. Education Sciences, 9, 231-246. [23 sidor] https://www.mdpi.com/2227-7102/9/3/231
Hirsh, Åsa. (2013). Svensk sammanfattning. I The Individual Development Plan as Tool and Practice in Swedish compulsory school. Doktorsavhandling, Högskolan i Jönköping. (s.
111–126). [15 sidor] http://hj.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A662097&dswid=5567
Hirsh, Åsa. (2017) Formativ undervisning Utveckla klassrumspraktiker med lärandet i fokus.
Stockholm: Natur och kultur. (s 5-62) [57 sidor]
HSD (2018). SO på mellanstadiet. Ämne och ämnessamspel. SO didaktik.
https://issuu.com/so-didaktik
Karlsson, Annika. (2015). Didaktiska redskap för att främja läsningen av SO – texter.
Skolverket Lärportalen. [12 sidor] (Finns på Athena)
Kouns, Maria. (2015). Talet runt SO-aktiviteterna. Skolverket Lärportalen. [13 sidor] (Finns på Athena)
Lindberg, Viveca & Strandberg, Max (2019). Feedback som stöd och hinder för lärande i mångkulturella klassrum. I: V. Lindberg, I. Eriksson & A. Pettersson (red.), Formativ bedömning – utmaningar för undervisningen (s. 96-111). Stockholm: Natur och kultur.
[15 sidor]
Nygård Larsson, Pia (2015). SO ämnenas texter och texttyper. Skolverket Lärportalen. [15 sidor] (Finns på Athena)
Odenstad, Christina. (2014) Ämnesdidaktik för SO-ämnena - för grundskolan. Malmö:
Gleerups. (s. 7–40) [33 sidor]
Skolverket*. (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv. Samhällskunskap, historia, religion och geografi. s. 1-51. [51 sidor]
Skolverket*. (2014). Läxor i praktiken – ett stödmaterial om läxor i skolan. [42 sidor]
Skolverket*. (2020). Föräldrars livserfarenheter som resurs i flerspråkiga skolor. [10 sidor]
Stolare, Martin. (2015). SO-ämnenas språkliga karaktär. Skolverket Lärportalen. [12 sidor]
(Finns på Athena)
Stymne, Anna-Carin. (2020). Att bli lärare i SO. Stockholm: Liber. s. 9–80. [79 sidor]
Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika. (2007) Individuella utvecklingsplaner för skolår 3, 6 och 8 i fyra sydsvenska kommuner. Lärarutbildningen, Malmö högskola. [18 sidor] (Finns på Athena)
Wettergren, Sanna (2019). Formativ bedömning för att kvalificera undervisningen i matematik. I: V. Lindberg, I. Eriksson & A. Pettersson (red.), Formativ bedömning – utmaningar för undervisningen (s. 224-242). Stockholm: Natur och kultur. [18 sidor]
Totalt sidantal: 648 sidor
5 (*) Tillgänglig på internet
