EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. förslaget till

(1)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Bryssel den 16.6.2009 SEK(2009) 777 slutlig

C7-0035/09

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

som åtföljer

förslaget till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003 om djurhälsovillkor som ska tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt

syfte

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN [KOM(2009) 268 slutlig]

[SEK(2009) 776]

(2)

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

som åtföljer

förslaget till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003 om djurhälsovillkor som ska tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt

syfte

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN [KOM(2009) aaa slutlig]

[SEK(2009) bbbb]

(3)

Förslaget ingår i kommissionens dagordning och arbetsprogram med referensnumret 2008/SANCO/010.

1. PROBLEMBESKRIVNING

1.1. Rättslig bakgrund

1.1.1. Rättslig förpliktelse om översyn

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003¹ (nedan kallad förordningen) fastställs djurhälsovillkor som ska tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte inom och till gemenskapen (nedan kallat den allmänna ordningen).

Enligt förordningen beviljas dock Finland, Irland, Malta, Sverige och Förenade kungariket en övergångsperiod under vilken de får tillämpa särskilda regler för införsel av sällskapsdjur till sitt territorium för att hindra risken för införsel av rabies, eckinokockos och fästingar (nedan kallade övergångsbestämmelserna).

I förordningen fastställs en rättslig förpliktelse om översyn av bestämmelserna före övergångsperiodens slut, och kommissionen uppmanas att till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om erfarenheter av systemet, en riskbedömning och förslag till system som ska tillämpas vid slutet av övergångsperioden. Kommissionen antog sin rapport den 8 oktober 2007 åtföljt av ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en kort förlängning av övergångsåtgärderna till den 30 september 2009 (ytterligare framskjutet till den 30 juni 2010 genom förordning (EG) nr 454/2008²) för att få tillräckligt med tid att överväga alla aspekter och samråda med berörda parter om de olika alternativen.

På grundval av sin rapport, resultatet av olika samråd, däribland med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och tillgänglig information om de berörda sjukdomarna i hela EU, bedömer kommissionen nu de olika alternativen på lång sikt, särskilt möjligheten att utsträcka det allmänna systemet till de medlemsstater som för närvarande omfattas av övergångssystemet.

1.1.2. Det allmänna systemet

Enligt förordningen ska sällskapsdjur som reser i sällskap av sin ägare från en medlemsstat till en annan identifieras och åtföljas av ett EU-pass som styrker att djuret har giltig vaccination mot rabies. Vilket system som tillämpas på sällskapsdjur som anländer till EU från listade eller icke-listade tredjeländer beror på vilka garantier ursprungslandet kan ge avseende rabies.

1.1.3. Övergångssystem

En sammanfattning över det system som beviljats Förenade kungariket, Irland, Sverige, Malta och Finland ges i Tabell 1. Det rör sig om en kombination av EU-

1 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/en/consleg/2003/R/02003R0998-20081122-en.pdf.

2

(4)

bestämmelser och nationella bestämmelser. Särskilda krav gäller vid införsel beroende på mottagande medlemsstat och sjukdom. Dessutom föreskrivs undantag mellan medlemsstater som för närvarande omfattas av övergångssystemet och även med andra medlemsstater (t.ex. Danmark), s.k. bilaterala överenskommelser.

1.1.4. System med fri rörlighet

Förenade kungariket och Irland har ett system med ömsesidig fri rörlighet för hundar och katter utan krav på identifiering (märkning) av djuret eller pass. Detta system omfattas varken av den allmänna ordningen eller av den övergångsordning som föreskrivs i förordningen.

1.2. Frågor som måste tas upp

1.2.1. De nuvarande nationella bestämmelserna är komplicerade och utgör en stor börda för djurägarna

Enligt övergångssystemet får Finland, Irland, Malta, Sverige och Förenade kungariket bibehålla sina nationella bestämmelser oavsett hälsostatus bland sällskapsdjur i den ursprungliga medlemsstaten. Dessa bestämmelser – särskilda djurhälsokrav och/eller krav på transporter och resvägar – är mycket olika, vilket gör det svårt för resande att förstå vilka villkor som gäller i medlemsstaterna och försvårar långa resor genom dessa medlemsstater.

Situationen ger upphov till extra kostnader för djurägarna (se Tabell 2 – Uppskattade kostnader) och har lett till klagomål från enskilda personer och medlemsstaternas myndigheter.

1.2.2. Ekvivalens mellan hälsostatus för rabies, Echinococcosis (E. multilocularis) och fästingar i medlemsstaterna — Yttranden av Efsa

1.2.2.1. Rabies

Efsa har rekommenderat att riskreducerande åtgärder vidtas för sällskapsdjur som vaccinerats första gången och som kommer från områden där prevalensen av rabies bland sällskapsdjurspopulationen är mer än ett fall per en miljon sällskapsdjur per år, dvs. i de baltiska staterna.

Länder där antalet rapporterade fall av rabies bland vilda djur var högre (t.ex. i de baltiska staterna) har under de senaste tre åren vidtagit ytterligare åtgärder för att utrota sjukdomen och fortsätter att övervaka situationen.

Detta har lett till att förekomsten av sjukdomen bland husdjur har minskat och situationen kan nu anses vara i stort sett densamma i alla 27 EU-medlemsstaterna och jämförbar med situationen i medlemsstaterna i EU-15 där rabies bland vilda djur fortfarande var ett stort problem när förordning (EG) nr 998/2003 antogs.

Inga fall av rabies till följd av lagliga gränsöverskridande transporter av sällskapsdjur inom EU, däribland även från de baltiska staterna, har rapporterats under flera år, särskilt sedan förordningen trädde i kraft.

(5)

De gemenskapskriterier som gäller för upptagande av tredjeländer i förteckningen bygger inte på prevalensen av rabies bland sällskapsdjur, vilket Efsa använder som kriterium, utan kriterierna tar hänsyn till tillämpningen av lagstadgade åtgärder för att förebygga och kontrollera rabies, hur de behöriga myndigheterna garanterar intygens giltighet samt kvaliteten på övervakningssystemet och vaccinerna. Det innebär att tredjeländer, såsom Förenta staterna och Ryska federationen, har godtagits av EU inom det allmänna systemet trots att incidensen av rabies hos vilda djur är högre i dessa länder än i de baltiska staterna.

1.2.2.2. Eckinokockos (Echinococcus multilocularis)

Enligt Efsa visar flera separat utförda undersökningar bland vilda djur på en stor variation mellan länderna och även mellan olika regioner i dessa länder. Därför är det ytterst svårt att jämföra den epidemiologiska situationen, och varje epidemiologisk utvärdering som görs kan bara bli en uppskattning. Det finns väldigt få data om antalet infektioner hos hundar och katter och de data som finns är svåra att tolka eftersom man inte vet hur proverna har tagits.

Undersökningar som har gjorts i Finland för påvisande av E. multilocularis hos hundar och gnagare har hittills gett negativa resultat. Förenade kungariket, Irland, Sverige och Malta har inte lämnat några övervakningsuppgifter för tamhundar, men hävdar att eckinokockos inte förekommer bland vilda djur eller den inhemska befolkningen.

På grundval av ett begränsat antal offentliggjorda undersökningar om infektioner hos sällskapsdjur i Europa verkar bandmaskinfektioner förekomma endast sällan hos köttätande husdjur, sannolikt för att dessa sällan exponeras för parasiten i mellanstadiet och tack vare rutinmässig avmaskning.

Fall som importerats via människor har rapporterats i icke-endemiska områden. Detta visar att man inte kan utesluta risken för att personer som reser till endemiska områden (antingen från icke-endemiska områden eller inte) ådrar sig sjukdomen genom att av misstag inta bandmaskägg genom kontakt med infekterade sällskapsdjur eller kontaminerade vilda eller odlade frukter och grönsaker.

1.2.2.3. Fästingar

Enligt Efsa förekommer fästingar på sällskapsdjur allmänt i Europa, bl.a. i Förenade kungariket, Irland och sannolikt på Malta. Övervakningssystem för fästingar och fästingburna sjukdomar förekommer i begränsad utsträckning och är inte heltäckande. Enligt tillgängliga uppgifter råder det brist på systematisk insamling av olika fästingarter, epidemiologisk bakgrundsinformation och effektiva kontrollåtgärder. En del av uppgifterna är dessutom obekräftade eller föråldrade.

2. MÅL

De övergripande målen bör betraktas mot bakgrund av den fria rörligheten för personer (EG-fördraget) och den nya strategin för djurhälsa.

De särskilda målen är följande:

(6)

• Att harmonisera kraven för att avlägsna oproportionerliga hinder för rörlighet för sällskapsdjur utan kommersiellt syfte inom EU eller till EU från tredjeländer, samtidigt som man skyddar människors och djurs hälsa, särskilt när det gäller rabies.

• Att föreskriva EU-bestämmelser som är proportionella, inte orsakar svårigheter och ger klara fördelar i form av tydlighet och förenkling för personer som reser med sällskapsdjur.

Det operativa målet är att fastställa det system som ska tillämpas från den 1 juli 2010.

3. DE VIKTIGASTE POLITISKA ALTERNATIVEN

Kommissionen har fastställt fyra strategiska möjligheter att uppnå förslagets mål:

Alternativ 1: Ingen åtgärd

Enligt detta alternativ skulle Finland, Irland, Malta, Sverige och Förenade kungariket från och med den 30 juni 2010 inte längre tillämpa särskilda regler för införsel av sällskapsdjur till sitt territorium för att hindra införsel av rabies, eckinokockos och fästingar. Samtidigt skulle de bilaterala överenskommelserna mellan dessa medlemsstater upphöra att gälla.

Alternativ 2: Förlängning av övergångsordningen

Detta skulle innebära en ny temporär förlängning av övergångsperioden till slutet av 2011, dvs. tidpunkten då kommissionen planerar att avsluta de EU-stödet till nationella program för utrotning av sylvatisk rabies i de baltiska staterna. En betydligt förbättrad situation i dessa medlemsstater skulle helt lösa de problem som fastställts av Efsa och göra Efsas rekommendationer för riskreducerande åtgärder överflödiga.

Alternativ 3: Anpassning av de nuvarande bestämmelserna som gäller i alla medlemsstater

Enligt detta alternativ skulle man inte längre tillämpa de särskilda villkor som gäller i de fem medlemsstaterna, däribland de bilaterala överenskommelserna. Istället föreslås ett tekniskt reviderat system i linje med Efsas rekommendationer enligt vilka valet av system ska vara avhängigt av hälsostatusen i ursprungsmedlemsstaten.

Alternativ 4: Övergångsordningen fortsätter på permanent basis

Detta skulle innebära en förlängning på obegränsad tid av övergångsordningen, vilket skulle ge dem fem medlemsstaterna möjlighet att systematiskt begära tilläggsgarantier. Det är inte uteslutet att andra medlemsstater som uppfyller OIE:s kriterier för rabiesfria länder eller som begär särstatus när det gäller fästingburna sjukdomar eller eckinokockos på samma sätt skulle vilja tillämpa tilläggsvillkor.

(7)

4. KONSEKVENSANALYS

4.1. Inledande anmärkningar

Enligt förordningen varierar kostnaderna för att förbereda en hund eller en katt inför en resa beroende på ursprungsland och mottagande medlemsstat (se Tabell 2 – Kostnader för en första resa, dvs. identifiering, vaccinering och vid behov antikroppstiter som ska göras före resan).

I tabell 2 tar man inte hänsyn till de särskilda ordningar som gäller mellan de medlemsstater som omfattas av övergångsordningen, vilket kan innebära att kostnaderna för de förberedande åtgärderna kan vara betydligt lägre.

Enligt tabell 2 är det dyrare för en EU-medborgare att resa åtföljt av ett sällskapsdjur till en medlemsstat som omfattas av övergångsordningen, utom till Finland, än att återvända från ett icke-listat tredjeland som omfattas av den allmänna ordningen.

4.2. Alternativ 1

4.2.1. Ekonomiska konsekvenser

Detta alternativ skulle helt klart vara till fördel för medborgarna, eftersom de skulle besparas kostnaderna för de tilläggskrav som medlemsstaterna inom övergångsordningen kräver. Omvänt skulle medborgare med ursprung i eller som reser mellan medlemsstater som för närvarande hör till övergångsordningen påverkas, eftersom de bilaterala överenskommelserna kommer att upphöra att gälla.

Förordnade veterinärer skulle uppenbarligen dra nytta av den förväntade ökningen av antalet transporterade sällskapsdjur.

Konsekvenserna av detta alternativ för EU-godkända laboratorier skulle vara minimala, eftersom laboratoriernas inkomster av provning av sällskapsdjur som införs eller återinförs till EU från icke-listade länder inte skulle påverkas.

Konsekvenserna skulle vara mer betydande för laboratorier som uteslutande inriktar sin verksamhet på att uppfylla dessa skyldigheter.

Konsekvenserna skulle vara obefintliga eller marginella för leverantörer av läkemedel för behandling av fästingburna sjukdomar eller eckinokockos, eftersom sådana behandlingar även rekommenderas av djur- och folkhälsoskäl.

Detta alternativ skulle knappast få några negativa konsekvenser för transportföretag, eftersom kontrollsystemet skulle förenklas. Det kan antas att detta alternativ skulle skapa nya affärsmöjligheter för transportföretag som erbjuder tjänster för resande som åtföljs av sällskapsdjur.

Detta alternativ kan få betydande konsekvenser för affärsverksamheten vid karantäner i Irland, Malta, Sverige och Förenade kungariket. Flera karantäner med licens för långtidskarantän för sällskapsdjur från icke-listade tredjeländer kanske kommer att upphöra med sin verksamhet. Däremot kanske korta vistelser kommer att finnas kvar av andra skäl än inkorrekt behandling mot fästingar eller eckinokockos.

(8)

4.2.2. Sociala konsekvenser

EU-godkända laboratorier kommer kanske att åsamkas skada om man väljer detta alternativ. De flesta laboratorierna planerar dock att omplacera personalen till andra laboratorieuppgifter.

Detta alternativ, dvs. en förenkling av bestämmelserna, kan få en positiv effekt på turismen och därigenom på sysselsättningen i allmänhet.

Sällskapsdjuren skiljs inte längre åt från sina ägare eftersom systemet med långvarig karantän avskaffas.

När det gäller konsekvenserna för folkhälsan, kan risken för införsel av rabies med sällskapsdjur som införs från de baltiska staterna enligt den allmänna ordningen med hög säkerhet uppskattas vara högre än riskerna i samband med transporter mellan de övriga medlemsstaterna eller från listade tredjeländer, såsom Förenta staterna eller Ryska federationen, trots en dystrare rabiessituation bland vilda djur i dessa länder.

Sällskapsdjur är inte den enda källan till alveolär echinokockinfektion hos människa.

Det är därför omotiverat att koncentrera de riskreducerande åtgärderna enbart till sällskapsdjur som åtföljer resande djurägare. Man kommer inte nödvändigtvis att kunna fastställa någon påverkan på folkhälsan eller på den geografiska spridningen av fästingar och fästingburna sjukdomar.

4.2.3. Miljöpåverkan

Förenklingen skulle klart leda till en ökning av antalet transporter av sällskapsdjur.

Det är dock svårt att kvantifiera miljökonsekvenserna av detta alternativ.

Till slutet av 2011 skulle medborgarna fortsätta att betala tilläggskostnader och sannolikt bidra till att upprätthålla inkomsterna för veterinärer och EU-godkända laboratorier.

Detta skulle även tillfälligt bidra till att upprätthålla transportföretagens och karantänstationernas inkomster på grund av den monopolsituation som det nuvarande systemet innebär.

Till slutet av 2011 förväntas inte några konsekvenser för sysselsättningen och resehindren kommer att kvarstå.

När det gäller konsekvenserna för folkhälsan, tyder färska siffror som offentliggjorts i Rabies Bulletin Europé att rabies sannolikt kommer att ha utrotats i de baltiska staterna vid slutet av den förlängda övergångsperioden. Detta alternativ skulle bidra till att göra transporter av sällskapsdjur inom EU säkrare och leda till en minskning

(9)

spårats till sällskapsdjur som transporteras från de baltiska staterna förväntas skillnaden bli ytterst minimal.

Ingen stor skillnad jämfört med nuläget förväntas.

Detta alternativ skulle leda till tilläggskostnader för ägare till sällskapsdjur som vaccineras första gången och som har sitt ursprung i de baltiska länderna, enligt Efsas rekommendation.

Veterinärinkomsterna skulle inte öka märkbart, eftersom den berörda populationen är rätt så begränsad.

Detta alternativ skulle få en liknande effekt på leverantörer av antiparasitmedel, transportföretag och karantänstationer som alternativ 1.

Eftersom den population av sällskapsdjur som omfattas av de särskilda tilläggsbestämmelserna är rätt så begränsad skulle även konsekvenserna för ägarna till sällskapsdjuren och för turismen bli begränsade.

Praktiska undersökningar har visat att de negativa konsekvenserna för folkhälsan skulle bli marginella.

Ingen betydande miljöpåverkan kan förutses, eftersom följderna av detta alternativ på antalet transporter av sällskapsdjur inte kan kvantifieras.

På lång sikt kommer medborgarna även i fortsättningen att drabbas av extra kostnader när de reser till eller från en medlemsstat som för närvarande omfattas av övergångsordningen. Omvänt kommer medborgare med ursprung i eller som reser mellan medlemsstater som för närvarande omfattas av övergångsordningen även i fortsättningen att kunna dra nytta av de bilaterala överenskommelserna.

Enligt detta alternativ kommer förblir inkomsterna sannolikt oförändrade för EU- godkända laboratorier, och på grund av den monopolsituation som det nuvarande systemet leder till förblir sannolikt även inkomsterna för transportföretag och karantänstationer oförändrade.

(10)

Det arbete som utförs av EU-godkända serologiska laboratorier, transportföretag, karantänstationer, förordnade veterinärer och leverantörer av antiparasitbehandlingar skulle fortsätta och skulle inte leda till särskilda risker för ökad arbetslöshet.

Sällskapsdjur som förs in till EU från icke-listade tredjeländer eller sådana som inte uppfyller kraven i de nationella bestämmelserna (kortvariga karantänvistelser) skulle även i fortsättningen sättas i karantän. I sådana fall bör man överväga de sociala (och/eller djurskydds-)konsekvenserna av att sällskapsdjur skiljs åt från sina ägare i mer än sex månader.

Det finns goda skäl att anta att detta alternativ inte skulle medföra några tydliga fördelar för folkhälsan (se förklaring i avsnitt 1.2.2.1).

Även om resande med sällskapsdjur ökar och kan få konsekvenser för miljön är det svårt att fastställa hur de nuvarande restriktiva systemen skulle påverka antalet resande sällskapsdjur (och djurägare).

4.6. Slutsatser

Alternativen 3 och 4 verkar inte ge något mervärde när det gäller att lösa de mest akuta problemen som påtalats av administrationer och medborgare som drabbas av komplicerade, tunga och inkonsekventa system för överdrivna och omotiverade djurhälsokrav, särskilt avseende rabies.

Alternativ 3 skulle inte endast öka förvirringen bland resande om de nya ordningarna skulle tillämpas efter ursprungsland utan också totalt bortse från andra riskrelaterade aspekter som beaktas i listade tredjeländer. Det skulle ge de baltiska länderna ett omotiverat dåligt rykte och diskriminera dem jämfört med vissa listade tredjeländer.

Detta strider mot de grundläggande principerna i EG-fördraget. Då skulle man inte heller beakta medlemsstaternas begäran om en förenkling som bygger på erfarenheter från fältet.

Alternativ 4 skulle innebära en fortsatt tung börda för de medborgare som reser till eller kommer tillbaka till de fem medlemsstaterna och andra eventuellt sjukdomsfria medlemsstater.

Dessa alternativ är långt ifrån vad de flesta medlemsstater önskar uppnå när det gäller harmonisering och förenkling av transport av sällskapsdjur inom och till EU med hänsyn till det likartade djurhälsoläget inom EU.

Alternativen 1 och 2 är i princip likadana. De både alternativen innebär att omotiverade skillnader, diskrimineringen och bördan för medborgarna, däribland medborgare från de fem medlemsstater som påverkas av tilläggskraven vid återkomst från utlandet, förr eller senare skulle komma att försvinna.

Samtidigt skulle de båda alternativen innebära en bibehållen hög säkerhetsnivå för

(11)

och sällskapsdjur som orsakats av lagliga transporter av sällskapsdjur mellan och till medlemsstaterna.

Alternativ 2 är något bättre än alternativ 1. För att minska risken för folkhälsan skulle en rimlig förlängning av övergångsåtgärderna skjuta upp tillämpningen av den allmänna ordningen i EU till en tidpunkt när EU-stödda åtgärder för utrotning av återstående fickor av sylvatisk rabies i EU (och angränsande territorier) skulle göra Efsas rekommendationer om riskreducerande åtgärder överflödiga.

5. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

För att se till att den nya ordningen uppnår de mål som anges i avsnitt 2 kommer kommissionen att regelbundet övervaka flera indikatorer för bedömning av resultatet.

Data om indikatorer kommer att samlas in genom olika befintliga informationskällor.

Eventuellt kommer ytterligare data att sammanställas, bl.a. undersökningar och/eller intervjuer för att mäta hur nöjda populationen/djurägarna är med systemet. Data från medlemsstaternas myndigheter (om transporter av sällskapsdjur och folkhälsa) kommer att samlas in regelbundet på EU-nivå som en del av de förstärkta samarbetsprocesserna med medlemsstaterna i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

Externa utvärderingar i detta skede anses oproportionerliga.

Övervakningsmekanismerna kommer att ge tillräcklig information för bedömning av om förordningen bör ses över i ett senare skede (om 5–10 år) om situationen inte ändras.

(12)

Tabell 1: Översyn av de bestämmelser som tillämpas av medlemsstaterna enligt övergångsordningen

Rättslig

ordning Åtgärder IE MT SE UK FI

Identifiering med pass och mikrochip eller

tatuering till 2011 (artikel 4) x x x x x

Giltig vaccinering mot rabies (artikel 5) x x x x x Den

allmänna

ordningen Förenklat importsystem för sällskapsdjur

(artikel 8.3 b) Norge

Mikrochip obligatoriskt x x x e.t.

Obligatorisk titrering av antikroppar före införsel till landet för att bekräfta att skyddsnivån av antirabiesantikroppar är tillräcklig

x x x x e.t.

Artikel 6.1

Undantag från krav på vaccinering mot rabies och titrering av antikroppar för transport av tamhundar och tamkatter mellan dessa medlemsstater

x x x x e.t.

För sällskapsdjur som införs från listade tredjeländer måste samma krav gälla som för sällskapsdjur från andra EU-medlemsstater

x x x x e.t.

Artikel 8.1

Sällskapsdjur som införs från icke-listade

tredjeländer ska sättas i karantän x x x x e.t.

Artikel 16 Obligatorisk antiparasitbehandling mot

eckinokockos/fästingar x x x x x

Europeiska gemenskapens lagstiftning Artikel 21

Undantag från krav på pass, vaccinering mot rabies och titrering av antikroppar för danska hundar och katter vid transitering genom Sverige

Danmark³

Artikel 16 Undantag från antiparasitbehanding mot

eckinokockos/fästingar x x x x x

Övergångsordning Nationella bestämmelser Ingen rättslig grund i förordningen

Godkända transportföretag x x x

Bestämmelse om fri rörlighet Nationella bestämmelser Ingen rättslig grund i förordningen

Undantag från krav på identifiering och pass för tamhundar och tamkatter för transport mellan Irland och Förenade kungariket

x x

(13)

Tabell 2: BERÄKNADE KOSTNADER

för en hund av genomsnittlig storlek som transporteras inom EU eller återinförs till EU efter en utlandsresa (källa: Behöriga myndigheter i medlemsstaterna) Identifiering

(mikrochip + pass)

Vaccinering styrkt i passet

Provtagning +

certifiering Test

Behand- ling mot fästingar

Behandling mot eckinokockos

Transport-

företag Karantän Summa

Den allmänna ordningen Sällskapsdjur som

transporteras inom EU

€ 42,93⁴ (€ 15–95,5)

€ 22,50⁴ (€ 2–63)

- - - - - - € 65,43

Sällskapsdjur som återinförs till EU från icke-listade tredjeländer

€ 42,93 (€ 15–95,5)

€ 22,50⁴ (€ 2–63)

- - - - - - € 65,43

Sällskapsdjur som återinförs till EU från listade tredjeländer

€ 42,93 (€ 15–95,5)

€ 22,50⁴ (€ 2–63)

€ 29,20⁴ (€ 5–53)

€ 50 (€ 30–88)

- - - - € 144,63

Övergångsordningen Sällskapsdjur som

införs/återinförs till UK, IE, MT från övriga EU

€ 50,50 (€ 15–107)

€ 26,70 (€ 2–63)

€ 34 (€ 5–69)

€ 50 (€ 30–88)

€ 18,80 (€ 5–56)

€ 16,80 (€ 1–39,30)

UK: e.t.

IE: färja = € 20, plan = € 910, MT: € 72

- € 196,80 (+

transport–

kostnader)

Sällskapsdjur som införs/återinförs till SE från övriga EU

€ 50,50 (€ 15–107)

€ 26,70 (€ 2–63)

€ 34 (€ 5–69)

€ 50 (€ 30–88)

- € 16,80

(€ 1–39,30)

- - € 178

Sällskapsdjur som införs/återinförs till FI från övriga EU

€ 50,50 (€ 15–107)

€ 26,70 (€ 2–63)

- - - € 16,80

(€ 1–39,30)

- - € 94

Sällskapsdjur som införs till UK, IE,

- - - - - - - UK: € 3 480 € 3 480

4

(14)

MT, SE från icke- listade tredjeländer

IE: € 2 500 MT: € 1 000 SE: € 3 350

€ 2 500

€ 1 000

€ 3 350