• No results found

Emma Edvinsson leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi neuropsykologi BUP Värnamo och Linnéuniversitetet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Emma Edvinsson leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi neuropsykologi BUP Värnamo och Linnéuniversitetet"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Affektigenkänning och Mentalisering

hos barn med misstänkt neuropsykiatrisk problematik–

testresultat och diagnostik

i fördjupade barnpsykiatriska utredningar”

Emma Edvinsson

leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi – neuropsykologi BUP Värnamo och Linnéuniversitetet

Undersökningen genomförd i Region Kronoberg med stöd av FoU Kronoberg Handledare: Pamela Massoudi, leg. psykolog och disputerad forskare (fil dr)

TAKE HOME MESSAGE om testen Affektigenkänning och Mentalisering från NEPSY-II, använt i barnpsykiatriska

utredningar med barn i skolåldern:

Affektigenkänning fungerade inte bra!

Mentalisering fungerade rätt bra! Men det bygger på att resultaten bedöms strängare än vad som egentligen är avsett. Resultat upp till om med nivån ”nedre genomsnittet”

behöver bedömas som indikation för svårigheter.

(2)

• NEPSY-II: testbatteri med fokus på olika neuropsykologiska domäner. 3:0 - 16:11 år. Den utredande psykologen väljer själv utifrån utredningens behov och frågeställningar vilka tester från NEPSY-II som används.

Ny domän i NEPSY-II: Social perception med Affektigenkänning och Mentalisering För att fånga fler barn med autism

Affektigenkänning

• På olika sätt jämföra och para ihop ansiktsuttryck utifrån foton av barns ansikten Mentalisering

• språkliga uppgifter: utifrån en berättelse eller bild svara på frågor som kräver förmåga till socialt perspektivtagande

• kontextuella uppgifter: utifrån tecknade bilder av olika situationer välja vilket fotograferat ansiktsuttryck som passar in

Vilka barn?

104 barn som genomgått utredning på BUP i Växjö. Barnen hade gjort Affektigenkänning eller Mentalisering eller båda.

33 flickor och 71 pojkar

5:9 – 18:1 år. 78 % var mellan 9 och 15 år.

Sannolikt många prioriterade barn, dvs barn med stora svårigheter Information samlades in från journal och aktiv för testprotokoll. Särskild notering gjordes i journalerna. Etikprövning via FoU Kronoberg.

(3)

Diagnostik i gruppen (efter utredning) 76 barn ADHD-diagnos

64 barn autism-diagnos

39 barn både ADHD- och autism-diagnos 3 barn vare sig ADHD- eller autismdiagnos

Andra diagnoser i gruppen: lindrig utvecklingsstörning, dyslexi, generella inlärningssvårigheter,

språkstörning, trotssyndrom, uppförandestörning, ticsdiagnos, DCD, depressionsdiagnos, ångestdiagnos. Sammantaget ändå ganska lite av diagnostik inom dessa områden – underdiagnostik? T ex bara 7 med språkstörning, 3 med DCD.

RESULTAT

AFFEKTIGENKÄNNING: Även om man tolkar resultatet strängt är testet inte till hjälp att fånga skolbarn med autism! Kanske bättre för yngre barn?

Affektigenkänning: vid resultat på nivån ”klart under genomsnittet” eller sämre, den avsedda gränsen enligt manualen, identifieras bara 13 procent av barn med AST och bara 9 procent av barn med ADHD utan AST.

När gränsen för misslyckande skärptes till nivån ”nedre genomsnittet” eller sämre identifierades ändå bara 35 procent av barn med autism-diagnos och bara 26 procent av barn med ADHD-diagnos.

OBS ej tydligt ökande svårighetsgrad i de undersökta uppgifterna! Item1-13

(4)

Figur 1. Andel barn (%) med ADHD (utan AST) resp. AST som misslyckats på uppgifterna 14-35 på testet Affektigenkänning

RESULTAT

MENTALISERING: Om man tolkar resultatet strängt fångar det många barn med autism. Blir till hjälp!

Mentalisering: vid totalresultat (språkliga och kontextuella uppgifter

tillsammans) på nivån ”klart under genomsnittet” eller sämre, den avsedda gränsen enligt manualen, identifieras 47 procent av barn med AST och 36 procent av barn med ADHD utan AST.

När gränsen för misslyckande skärptes till nivån ”nedre genomsnittet” eller sämre identifierades 76 procent av barn med autism-diagnos och 53 procent av barn med ADHD-diagnos.

(5)

Figur 2. Andelen barn som misslyckats i de kontextuella uppgifterna i Mentalisering uppdelat i barn med ADHD (utan AST) och barn med AST

Figur 3. Andelen barn (%) som misslyckats i de verbala uppgifterna i Mentalisering uppdelat med ADHD (utan AST) och barn med AST

(6)

TACK!

Rapporten i fulltext:

https://ltkronoberg.mikromarc.se/mikromarc3/search.aspx?U nit=13118&db=ltkronoberg&SC=FT&SW=emma+edvinsson&

LB=FT&IN=&SU=17629

References

Related documents

Vår förhoppning är att de tankemo- deller av Elevhälsans innebörd, struktur och organisering som utvecklats i detta projekt ska kunna ligga till grund för reflektion som kan

Dessutom skulle det vara intressant att ställa samma frågor till dem som inte är föräldrar för att se hur de upplever normerna kring att konsumera alkohol i närvaron av barn,

vardagen upplevdes mestadels positivt. Ett systemteoretiskt förhållningssätt av sjuksköterskan kan hjälpa anhöriga till ökad kunskap om diagnosen vilket kan öka förståelse

De skilda förväntningarna från pedagogerna i förskolan (och samhället utanför förskolan) påverkar också barnens egna uppfattningar om vad som är typiskt för de olika

”ligga på” och att förskolan inte alltid är anpassad efter barn i behov av särskilt stöd, vilket stöds från tidigare forskning som menar att föräldrar ofta får kämpa för

En integrerad skolform är inte bara bra för de barn med autism som klarar av detta utan även för de övriga barnen, de får se att alla människor är inte lika men alla är lika

3 Martin Eriksson 4 Robin Eriksson 5 Jenny Friskman 6 Marina Jacobsson 7 Jeanette Javidi Agheli 8 Anna Jonsson. 9 Inga Lill Karlbrink 10 Catrin Larsson 11 Andreas Lindell 12

Rädslan för att barnen på grund av sitt utseende skulle råka ut för extern etnicitetskategorisering diskuterades flitigt, vissa menade att detta kunde bidra till