Bara vita barn i Sverige?

Växjö Universitet HIC 160

Institutionen för humaniora ht 2006

Historia 41-60 p 2006-10-18

Handledare: Gunlög Fur C- uppsats

Bara vita barn i Sverige?

En studie med fokus på tidningsdebatten kring

internationell adoption 1961-1964

Jessica Berndtsson

Innehållsförteckning

1. Inledning________________________________________________________________ 2

1.1 Bakgrund & Syfte ___________________________________________________________ 3 1.2 Frågeställningar ____________________________________________________________ 4 1.3 Avgränsningar______________________________________________________________ 4 1.4 Begreppet adoption __________________________________________________________ 5 1.4.1 Transrasiell adoption _____________________________________________________________ 5 1.4.2 Begreppen ”färgad och neger” ______________________________________________________ 6 1.5 Disposition _________________________________________________________________ 7 1.6 Forskningsläge______________________________________________________________ 8 2. Teoretiska utgångspunkter_________________________________________________ 13

2.1. Perspektiv på rasbegreppet__________________________________________________ 13 2.2 Skapad etnicitet ____________________________________________________________ 16 3. Metod & källmaterial _____________________________________________________ 18 3.1 Materialinsamling och Urval _________________________________________________ 18 3.2 Presentation av tidningarna och dess artiklar ___________________________________ 19 3.3 Litteratur _________________________________________________________________ 21 4. Studie _________________________________________________________________ 22 4.1 Det började med en tidningsnotis _____________________________________________ 22 4.1.1 Sammanfattning av kapitel 4.1 _____________________________________________________ 26 4.2 Debattens heta diskussionsämne ______________________________________________ 27 4.2.1 Sammanfattning av kapitel 4.2 _____________________________________________________ 34 4.3 Lite klorin gör huden vit och fin ______________________________________________ 35 4.3.1 Sammanfattning av kapitel 4.3 _____________________________________________________ 46 4.4 Inställningen till de små svarta barnen_________________________________________ 47 4.4.1 Sammanfattning av kapitel 4.4 _____________________________________________________ 52

5. Slutdiskussion ___________________________________________________________ 53 5.1 Vidare forskning ___________________________________________________________ 58 5.2 Sammanfattning ___________________________________________________________ 59 6. Käll- och litteraturförteckning ______________________________________________ 60

1. Inledning

- Det här var väl skoj för er ungar, nu fick ni ju se en riktig neger, det har ni väl aldrig gjort förut?

- Jo på bio!

- Det är väl inte riktigt samma sak, den här negern är ju på riktigt!¹

Dialogen är hämtad ur filmen Den bästa sommaren, som utspelar sig i en liten håla någonstans i Sverige 1958. Det som sägs är inte helt tagen ur luften, det första mötet med en färgad person skedde för många svenskar så sent som på 1950- och 60-talet genom arbetskraftsinvandring, resor och televisionens inträde i hemmen.²

Det var gripande bilder som mötte TV-publiken. Nyhetsreportagen präglades av svältande barn i Biafra och övergivna barn i ett krigshärjat Korea. Begreppet U-hjälp blev ett populärt signum under 1960-talet och då kom också adoption på tal. Många ville göra en solidarisk insats för de stackars barnen och somliga gjorde detta genom att adoptera ett utländskt barn.³ Idag finns det ca 45 000 internationellt adopterade i Sverige, och varje år adopteras ytterligare ca 1000 barn från länder i Asien, Latinamerika, Afrika och Östeuropa,⁴Antalet adoptivbarn i Sverige är intressant i sig, och förtjänar att uppmärksammas, inte minst med tanke på att Sverige näst efter USA dominerar det totala antalet internationella adoptioner.⁵

Jag förundras över hur det kan finnas så lite forskning om adoption som samhällsföreteelse och synen på adoptivbarnens ursprung och utseende sett ur samhällets ögon. En av få som har opponerat sig är Sverigedemokraterna. De menar att varje barn har rätt till sitt ursprung och därför borde stanna i sin hemmiljö.⁶ Kanske har de internationella adoptionerna blivit så allmänt accepterade att de inte väcker någon debatt? Bristen på bevis har dock lett till att jag vill veta vad man tycker om oss adoptivbarn, och om man inte tycker något, så nog måste samhället i alla fall ha reagerat då det under 1960-talet började komma alltfler färgade adoptivbarn till Sverige, Hur såg debatten ut kring internationell adoption, vem uttalade sig och vilka åsikter diskuterades kring adoptivbarnen, deras ursprung, utseende och det faktum att de nu skulle växa upp i Sverige som svenskar? Eller var det bättre med enbart vita barn i Sverige?

1 Dialogen är hämtad ur filmen Den bästa sommaren, producerad 2000 av Ulf Malmros.

2Kats, Madeleine. En annorlunda graviditet. (1992) s. 13.

3 Ibid. (1992) s. 37.

4http://www.nia.se/frameset.htm. 2005-05-14.

5 Lindblad, Frank. Adoption. (2004) s. 12.

6http://www.sverigedemokraterna.se/. 2002-12-15.

1.1 Bakgrund & Syfte

Frågorna kring de färgade adoptivbarnen aktualiserades i en notis publicerad i Dagens nyheter (DN) 1961, där Medicinalstyrelsen framhöll att överflyttning av barn från främmande länder och då inte minst de som lämnat spädbarnsåldern, inte sällan skulle leda till personlig- psykologiska och sociala svårigheter för barnen. Detta med anledning av att hjälporganisationen Lutherska världsförbundets svenska sektion ifrågasatt adoption i Sverige av kinesiska och arabiska flyktingbarn. Medicinalstyrelsen ansåg det lämpligare att hjälparbetet för nödlidande barn ordnades i deras egen hemmiljö, och att förflyttning till främmande miljöer och kulturer borde undvikas. Endast i särskilda fall till exempel då det gäller sjuka barn, ansåg styrelsen att en förflyttning borde ske, och då med motiveringen att de skulle få bättre vård än i hemlandet. Vidare gjorde Medicinalstyrelsen följande utlåtande;

”Tillräckliga vetenskapliga undersökningar föreligger däremot inte för att adoption skall kunna tillåtas i större omfattning framförallt när det gäller barn till främmande, från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper”.⁷

Notisen och framförallt citatet ovan gav upphov till en mediedebatt både på TV och i tidningar. Hur skulle man förhålla sig till den nya sortens adoptioner? kunde ”svarta” barn verkligen växa upp i vita familjer eller hade Medicinalstyrelsen rätt i sin åsikt?

Syftet med denna uppsats är att, utifrån ovanstående notis undersöka hur de efterföljande debattörerna ställde sig i adoptionsfrågan och få en ökad förståelse för vad dessa åsikter kan ha grundats på. Genom en kvalitativ innehållsanalys kommer jag att studera svenska tidningsartiklar mellan åren 1961-64, och följa den debattdiskussion som fördes kring färgade utlandsadopterade. Jag hoppas kunna få svar på min huvudfrågeställning som lyder: hur ställde sig debattörerna i artiklarna till adoption av utländska barn med annan hudfärg och/eller annan ras? Intressant är också att undersöka om begreppet ras var ett vanligt uttryckssätt om människor med annan hudfärg? Med utlandsadopterade avser jag i detta fall de som har sitt ursprung i Asien, Sydamerika och Afrika och därmed kan vara bärare av utseenden som uppfattas som ”icke- svenskt”. Enligt en rasteori från 1800-talet driven Joseph Arthur de Gobineau tillhörde svenskarna den ariska rasen med vit och blekröd hy, övervägande blont hår och blå ögon, en föreställning som levde kvar in i 1900-talet.⁸

7”Medicinalstyrelsen avstyrker adoption av nödlidande barn” Dagens nyheter, 1961-07-25.

8 Kramár, Leo. Rasismens ideologier. (2000) s.55.

1.2 Frågeställningar

 Vilka parter uttalade sig i artiklarna, vilken relation hade de till adoption?

 Vilka argument användes för respektive emot internationella adoptioner?

 Vad skrevs om möjligheterna för barnen att anpassas in i det svenska samhället?

 Vad kan man utifrån debatten säga om inställningen till barnens hudfärg eller rastillhörighet, och vad kan detta tankesätt ha grundats på?

1.3 Avgränsningar

Den tidsperiod jag valt att undersöka sträcker sig tidsmässigt från 1961-1964. År 1961 publicerades nämligen notisen om Medicinalstyrelsens uttalanden i DN, som gav upphov till den tidningsdebatt som pågick fram till 1964. De internationella adoptionerna började visserligen i liten skala redan under slutet av 1950-talet.⁹ Men jag har valt att lämna dessa år utanför min undersökning i brist på material. Istället behandlar uppsatsen en spännande period då internationella adoptioner i Sverige fortfarande befann sig i ett utvecklingsstadium men ändå inte var helt okänt som fenomen. Ämnet väckte en livlig diskussion och detta visade sig inte minst i den svenska pressen. Jag har inte för avsikt att gå närmare in på tidningarna i sig och kommer inte att spekulera i huruvida åsikterna skiljer sig åt i dagspress/ kvällspress eller tidskriftstidning.

Anledningen till varför undersökningen i stort baseras på pressmaterial i form av artiklar är också ett medvetet val. Den mediala bilden påverkar människorna starkt och det vi ser, hör och läser övertygar många att tro på informationen som ges. Det vi tror på beror inte minst på hur innehållet presenteras.¹⁰Genom pressmaterialet kan jag dessutom få en direkt upplysning om de diskussioner som rörde ämnet just då. Sådana källor är mer tillförlitliga än om jag skulle göra en enkätundersökning för att ta reda på hur man ställde sig till adoption av utländska barn under 1960-talet. Resultatet skulle då riskera att fallera eftersom deltagarna i enkätunderökningen glömt eller ändrat åsikt om vad man tyckte och tänkte för fyrtio år sedan.

Tillgång till material från exempelvis Medicinalstyrelsen och andra myndigheter hade varit värdefulla men tyvärr omöjliga att få tag på då de ännu är sekretessbelagda. Jag har inte heller kunnat undersöka de olika adoptionsorganisationernas arbete och åsikter på grund av att den första organisationen grundandes först 1969.¹¹

9http://www.nia.se/frameset.htm. 2003-02-12.

10 Salimi, Khalid. Mångfald och jämställdhet om rasism, fördomar, kultur och identitet. (1997) s. 47.

11http://www.adoptionscentrum.se/portal/page/portal/Adoptionscentrum/12_adoptionscentrum. 2006-09-10.

1.4 Begreppet adoption

Eftersom adoption är ett nyckelord i den här uppsatsen borde begreppet redan på ett tidigt stadium förklaras. Ordet adoption kommer ur det latinska adoptare = upptaga.

En adoption innebär att en person upptar någon inom eller utom den egna familjekretsen, vanligtvis en minderårig som sitt eget barn så att ett förälder/ barnförhållande uppstår.¹²

Det har i alla tider funnits adoption i den mening att någon tar sig an ett barn som överlämnats eller övergivits av sina biologiska föräldrar och som då växer upp i en annan familj än den i vilken det är fött. Skälen till att barnen har lämnats till adoption har skiftat men har oftast varit relaterade till de vuxnas situation; fattigdom, socialt stigma för en ogift mor, äktenskapsbrott, eller onda spådomar om barnet. Från de adopterade föräldrarnas perspektiv har det handlat om ofrivillig barnlöshet, behov av någon som för familjenamnet vidare, önskan om någon som tar över faderns yrke eller lojalitet inom släkten så att man hjälper någon som inte klarar sitt familjeansvar.¹³

1.4.1 Transrasiell adoption

Adoption över rasgränserna är vad internationell adoption oftast handlar om, skriver Lene Christensen. Att uttrycket Transrasiell adoption inte används i Norden, beror enligt författaren på ett generellt motstånd att beröra rasskillnader. Enligt författaren är svenskarna uppfostrade i tron om att alla är lika, och att alla har samma möjligheter och rättigheter.¹⁴ Den första gången transrasiella adoptioner genomfördes i en större omfattning var efter andra världskriget, då amerikanska soldater och deras familjer adopterade barn från de krigsdrabbade länderna i Asien. Något senare efter Koreakriget adopterades ett stort antal koreanska barn och då inte bara av amerikaner utan av familjer över hela världen. Därefter steg antalet inhemska adoptioner i USA. Det stigande antalet adoptioner av svarta barn till vita familjer berodde på de dåliga levnadsförhållanden som den färgade befolkningen levde under. Adoptionerna väckte motstånd från de svarta socialarbetarna som menade att barnen förlorade sin identitet. På grund av det växande motstånd som väcktes mot den här sortens adoption föredrar man idag placeringar där barnet och adoptivfamiljen har samma etniska ursprung, för att underlätta integrationen i familjen och omgivningen. Samtidigt är adoptioner från länder i Asien och Latinamerika vanliga i USA.¹⁵

12 Hellberg, Olle. Erkännande av internationella adoptionsbeslut. (1988) s.17.

13 http://www.nia.se/frameset.htm.2005-06-27.

14 Christensen, Lene. Vitt som norm; ursprung, adoption, identitet. (1998) s. 5.

15Ibid. (1998) s. 14.

I Sverige har nästan inga adoptioner av svenskfödda barn ägt rum sedan slutet på 1930-talet.

Det beror på att svenska myndigheter istället för adoption i första hand försökt lösa situationen för de biologiska föräldrarna och barnet genom fosterbarnsvård eller någon form av behandling. Förbättrade levnadsvillkor, möjligheten till fri abort och tillgång till preventivmedel är andra faktorer som gjort att få nationella adoptioner äger rum. Däremot adopterades somliga av de många finska krigsbarn som kom hit under andra världskriget, men den transrasiella adoptionen från tredje världen började först i liten skala i slutet av 1950-talet.

Huvudargumentet för dessa adoptioner var att barnen fanns till, redan existerar, och att de är i behov av människor som kan ge dem kärlek och trygghet. I Sverige och Norden har motståndet aldrig varit så stort som i USA mot adoption över rasgränserna. Men inställningen till invandrare och flyktingar i samhället kan även påverka inställningen till adoptivbarnen, menar Madeleine Kats.¹⁶När jag i fortsättningen skriver om adoption över rasgränserna eller nämner det nedsättande ordet ”neger” så avser jag absolut inte att såra eller diskriminera någon genom att använda dessa uttryck, det är begrepp som av pressmaterialet att döma förekom i 1960-talets Sverige men som idag klassas som kränkande och nedsättande. I pressmaterial är det idag mer vanligt att använda ”invandrare”, färgad eller att någon kommer från tredje världen, det i sig innebär inte alltid något positivt, något som Ylva Brune tar upp och som nämns i mitt forskningsläge.

1.4.2 Begreppen ”färgad och neger”

Rickard Sterner skrev i en debattartikel från 1962, att ordet färgad tidigare hade använts för att skilja de som kallades ”vita” från dem som kallades ”negrer” och ”mulatter”. Begreppet användes även för att skilja personer med ”ren” europeisk härstamning och alla andra.¹⁷ I nationalencyklopedin står det att färgade är de personer som har en annan hudfärg än vit, och att den termen används när man talar om svarta personer.¹⁸Ordet ”neger” är en beteckning för en mansperson med mörk hy som tillhör urbefolkningen i stora delar av Afrika, den manliga motsvarigheten kallas ”negress”. Ordet ”neger” har en nedsättande innebörd då uttrycket relateras med förtryck, slaveri och diskriminering. Även befolkning som inte härstammar från Afrika har kallats ”neger”, exempelvis urbefolkningen i Australien som kallats

”australneger”.¹⁹ Ordet ”mulatt” är ursprungligen en nedsättande benämning på första generationens avkomlingar av ett blandäktenskap mellan en ”vit” och en ”svart” person. Nu

16Kats, M. (1992) s. 38.

17 Sterner. Rickard. Varför inte färgade adoptivbarn? Tiden 1962:2. s. 75.

18http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O159748&i_word=f%e4rgad. 2006-08-11.

19http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O257114&i_word=neger. 2006-08-11.

för tiden avser begreppet mer generellt personer med blandat afrikanskt och europeiskt ursprung.²⁰ Rickard Sterner ansåg att förklaringen till termen färgad var en nödfallsbenämning i brist på bättre. En del araber och indier, liksom många av de så kallade färgade i Amerika och Afrika var lika vita som hans egen befolkning. Sterner ansåg det heller inte helt rätt att beteckna kineser som färgade. Han skrev att:

”De såkallade icke-vita har egentligen bara det gemensamt att de är människor och att det varit och till stor del fortfarande är utsatta för rasdiskriminering från oss ”vita” ”²¹

1.5 Disposition

Uppsatsen är indelad i sex kapitel.

Inledningskapitlet är tänkt att fungera som en introduktion till mitt forskningsämne. Här presenteras bakgrunden till mitt uppsatsämne samt studiens syfte. Därefter redogörs de frågeställningar jag har för avsikt att besvara samt de avgränsningar som gjorts. I kapitlet ges även en förklaring till begrepp som adoption och adoption av färgade barn, såkallad transrasiell adoption, ordet färgad är inte helt lätt att förklara då det finns många tolkningar av begreppet, jag har dock gjort mitt bästa för att försöka förklara dess innebörd. Sist i kapitel ett presenteras en forskningsöversikt över den litteratur som tar upp internationell adoption över rasgränserna och barnens anpassningsmöjligheter sett ur ett etniskt perspektiv. Vidare presenteras i uppsatsens andra kapitel de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien. För att kunna förklara bakgrunden till åsikterna om de färgade barnen har jag valt olika perspektiv på ras- och etnicitetsbegreppet. Därefter presenteras i kapitel tre, uppsatsens metod och källmaterial. Här redovisas för vilka källor som använts, hur jag gått tillväga samt hur jag använder mig av kvalitativ innehållsanalys som metod för att utarbeta min analys- och resultatdel. I kapitel fyra presenteras undersökningens analys och resultatdel, där jag låter frågeställningarna ligga till grund för min analys och resultatredovisning. I Kapitel fem förs slutdiskussionen av uppsatsens huvudsakliga resultat, här ges även förslag till vidare forskning inom ämnet. Kapitel fem avslutas med en sammanfattning av studien. Sist i uppsatsen finns en förteckning över det källmateral som använts i studien, denna är förlagd till kapitel sex.

20http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=260014&i_word=mulatt. 2006-08-11.

21 Sterner. R. Varför inte färgade adoptivbarn? Tiden 1962:2.

1.6 Forskningsläge

Det finns en mängd forskning kring internationella adoptioner och adoptivbarn både utländsk och svensk Malin Irhammar hävdar dock att det föreligger vissa svårigheter med den internationella bredd adoptionsforskningen har i jämförelserna mellan olika undersökningar, eftersom samhällsstruktur och adoptionspraxis skiljer sig åt mellan olika länder.²² Vad jag kunnat se så handlar generellt nästan all forskning kring adoption, om att försöka ta reda på hur det går för barnen från uppväxten in i vuxenlivet. Forskning av det här slaget tar fasta på individen och handlar oftast om adoptivbarnens anpassning och inlärningsproblem i deras närmiljö, så som hem, skola, familj och vänner. Studier om adoption som samhällsföreteelse verkar däremot vara nästintill obefintlig vilket jag finner överraskande. Det borde enligt min mening vara lika viktigt att undersöka Sverige som adoptionsland och attityderna till dessa adoptioner som att undersöka adoptivbarnens utveckling, då de båda inverkar på varandra.

En anledning till att det inte finns så mycket samhällsrelaterad forskning kan vara det etiska dilemma forskaren ställs inför vid en undersökning av exempelvis attityder till internationell adoption. Hanna Marcusson Winkvist har dock valt att belysa attitydfrågan i rapporten Fostran till färgblindhet – om ”exotiska” adoptivbarn och svenskhetens yta på 1960-talet.²³ Själv tillhör hon första generationens adopterade från Sydkorea som enligt henne själv kom till Sverige på grund av västerlänningarnas barnlängtan och solidariska inställning.²⁴ I rapporten lyfter hon främst fram den politiska diskussion som fördes under 1960-talet om internationell adoption som ett nytt sätt att bilda familj och fokus sätts till dåtidens resonemang kring de adopterades avvikande utseende. Även om materialet i stort baseras på politiska utlåtanden så nämns även den debatt som fördes i medierna vid den aktuella tiden och ger ett bra underlag för den samhällsdebatt som då rådde kring de utlandsadopterade. En viktig frågeställning i rapporten är vad det är som gjort att Sverige ökat som mottagarland från det sena 1950-talet till 60-talets omkring 250 utomnordiskt adopterade till 1970-talets 1000 barn per år. Hennes resultat pekar på att det generellt sett pendlat mellan tillgång och efterfrågan.²⁵ Under 1950-talet var myndigheterna noga med att påpeka vikten av att upprätthålla en ”yta” som sammanhållande länk i familjerna. Barnen skulle i matcha den nya familjen i så stor utsträckning som möjligt. Med tiden rubbades detta tankesätt till följd av

22 Irhammar, M. (1997) s. 33.

23 Marcusson, Winkvist, Hanna, är fil. dr i historia vid Göteborgs universitet. Rapporten ingår i skriftserien Humansitdagboken nr. 18. (2005).

24http://www.interpedia.fi/ruotsi/lehdet/042005_2.html. 2006-08-12.

25http://hum.gu.se/forskning/humanistdagbocker/humanistdagboken_18/s193-200-hum18.pdf. 2006-08-12.

sociala, medicinska och ekonomiska förändringar. Anpassningsfrågan gällande deras utseende väckte dock stor diskussion. Många menade att barnen skulle betraktas som ”särlingar” och ha svårt att finna en äktenskapspartner. Svårigheterna med att finna lämpliga adoptivföräldrar till dessa barn var också en het fråga. Även om myndigheterna var tveksamma till att matcha utomeuropeiska barn med svenska föräldrar var inställningen enligt Marcusson Winkvist ytters god. Argument som att man minskade klyftorna mellan olika befolkningsgrupper och minskade lidandet i världen var goda argument för utlandsadoption. Undersökningar visade att barn av annan ”ras” anpassade sig väl även om barnen varit i alltför späd ålder för att få en riktig uppfattning. Som slutresultat på sin huvudfrågeställning kommer Hanna Markusson Winkvist fram till att hela utlandsadoptionsfrågan handlar om en slags fostran till färgblindhet.²⁶

Frank Lindblad diskuterar även han de etiska frågorna i sin bok Adoption, där han samlat den vetenskapliga forskningen kring adoption och jämfört den med sin egen. Den grundläggande etiska frågan enligt Lindblad är om internationell adoption överhuvudtaget kan anses vara berättigat. Barnet kan ju utsättas för risker, som adoptionen inte kan kompensera för. Han kommer fram till att det inte finns något enkelt svar på den frågan. Å ena sidan skriver författaren att det länge verkar ha funnits ett brett stöd i Sverige för adoption av utländska barn. Å andra sidan hävdar han att det också finns en grundläggande kritik mot internationell adoption som fenomen. Debatten blossade ånyo upp år 2002 då flera ifrågasatte adoption av utländska barn med uttryck som internationell adoption är det värsta som kan hända ett barn skriver Lindblad.²⁷ En viktig aspekt som framförs i boken är att forskning som rör ett etiskt dilemma gällande adoption har som främsta syfte att på sikt åstadkomma förändringar som kan förebygga eller lindra svårigheter av olika slag, så som attityder och fördomar till hudfärg.²⁸

Malin Irhammar har riktat in sig på forskning kring de adopterades identitetsskapande och betydelsen av biologiskt ursprung i boken, Att utforska sitt ursprung identitetsformande under adolescensen hos utlandsfödda adopterade Betydelsen av biologiskt och etniskt ursprung. I boken kommer de etniska aspekterna i fokus. Irhammar belyser de olika benämningarna för adoption av barn med ett annat etniskt ursprung än adoptivföräldrarna och skriver att

26http://hum.gu.se/forskning/humanistdagbocker/humanistdagboken_18/s193-200-hum18.pdf. 2006-08-12.

27 Lindblad, F. (2004) s. 179.

28 Ibid. (2004) s. 189.

begreppen skiljer sig åt mellan olika länder. I angloamerikansk forskning används begreppet

”transrasiell adoption”, som Lene Christensen tog upp i häftet Vitt som norm. I europeisk forskning använder man sig av ”intercountry adoption” och i Norden av ”internationell adoption” eller utländsk adoption.²⁹ Malin Irhammar använder ordet ”synlig” adoption när hon talar om adoptivbarn med ett såkallat ”icke-svenskt” utseende. Det betyder att barnet har ett annat etniskt ursprung än sina adoptivföräldrar, och därmed skiljer sig utseendemässigt vilket gör det mer uppenbart att barnet är adopterat.³⁰ Frank Lindblad finner detta uttryck något missvisande, och menar att det kan finnas olikheter även i utseendet mellan nationellt adopterade och deras adoptivfamiljer, då en del av de fåtal barn som adopteras inom landet har utländska biologiska föräldrar. På motsvarande sätt finns påtagliga likheter mellan internationellt adopterade och deras adoptivföräldrar. Lindblad anser dock att det finns en viktig poäng med att tala om skillnaderna mellan ”osynliga” och ”synliga” adoptioner. Om skillnaderna i utseende är små ”osynliga” kan tanken väckas hos adoptivföräldrarna att hemlighålla barnens ursprung.³¹ Malin Irhammars resultat visade bland annat att betydelsen av att ha ett annat etniskt ursprung än sina adoptivföräldrar har olika innebörd för olika individer, beroende på personens självkänsla, psykiska hälsa och omgivningens stöd. De flesta personer i undersökningen kände sig som svenskar men två tredjedelar hade någon gång uppfattats som ”icke-svenskar” av omgivningen och behövt strategier för att hantera detta.

Många av dem ville inte identifiera sig med invandrare eftersom detta har en negativ klang i samhället.³²

Ylva Brune, red, skriver i boken Mörk magi i vita medier, svensk nyhetsjournalistik om invandrare flyktingar och rasism, att nyhetsjournalistiken i Sverige bidrar till att skapa och upprätthålla en mental segregation. Brune menar att nyhetsmedierna förvandlar diskurser som utgår från begränsade verksamhetsområden till allmänt språkbruk och till ett gemensamt sätt att se. Beskrivningarna får i sin tur verkliga konsekvenser för människors möjligheter till makt över sin situation. Medierna i hela västvärlden ger en negativ och stereotyp bild av invandrare som i sin tur inte får komma till tals på ett jämbördigt sätt.³³ Den framställning som görs av invandrare i media påverkar även attityderna till de färgade adoptivbarnen, anser

29 Irhammar, M. (1997) s. 46f.

30Ibid. (1997) s. 17.

31 Lindblad, F. (2004) s. 14.

32 Irhammar, M. (1997) s. 18.

33 Brune, Ylva, red. Mörk magi i vita medier, svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism.

(2001).

Malin Irhammar³⁴ Frank Lindblad menar att de adopterade påverkas av att vara i fokus för forskning publicerad i exempelvis medierna, i synnerhet om det innebär att den grupp man tillhör förknippas med något icke önskvärt. Somliga kritiker menar att de adopterade genom sådan publicering får en negativ självbild, medan andra känner bekräftelse.³⁵

Under mitt forskningsarbete har jag via Internet funnit en studie från 2003, som i många avseenden liknar min egen undersökning. C- uppsatsen heter Kärlek är tjockare än blod: en diskursanalys av adoptioner i pressen under 30 år, av Elisabeth Jonsson. Hon frågar sig vem eller vilka som kommer till tals, vad samtalen handlar om och hur man samtalar om barnens bästa, samt om det skett några uppenbara attitydförändringar till internationell adoption under de 30 åren. De resultat hon kommer fram till gällande de tidsanknutna attitydförändringarna visade sig vara små och handlade främst om adoptionskostnader och familjeförmåner.³⁶ Författaren behandlar alltså inte attityderna till adoptivbarnens hudfärg i första hand, hon tar heller inte upp 1960-talet i sin undersökning vilket annars kunde ha påverkat resultatet i en annan riktning. Tyvärr har jag inte kunnat t del av uppsatsen i fullständig form och därför varit tvungen att lämna den utanför min studie.

Det kan vara svårt att riktigt förstå varifrån ett samhälle, en nation eller en kultur fått sin uppfattning om det ”främmande”. Ett ”vi mot dom” förhållande tycks ha funnits sedan tidernas begynnelse men varför det är så, är svårt att sätta fingret på. Ingvar Svanberg och Mattias Tydén har skrivit boken Tusen år av invandring, en svensk kulturhistoria, för att försöka förklara varför och hur främlingsfientlighet och inställningen till invandrare, andra etniciteter, och färgade människor uppstått och sett ut under Sveriges historia. Författarna skriver att själva rasbegreppet fick sin stora betydelse i Sverige i slutet på 1800-talet då rasbiologin blev ett legitimerat vetenskapligt sätt att tänka.³⁷ Bokens innehåll är bra på så sätt att den kan ge förståelsen till de bakomliggande åsikter som skapat uppfattningen om andra människor och är därför användbar för att kunna besvara en del av studiens syfte.

Samma författarpar har även skrivit I nationalismens bakvatten, om minoritet, etnicitet och rasism, den behandlar nationalism och etnicitet med fokus på historien från början av 1900-

34 Irhammar, M. (1997) s. 54.

35 Lindblad, F. (2004) s. 187.

36http://epubl.ltu.se/1402-1773/2003/048/index-en.html. Jonsson, Elisabeth. Blod är tjockare än vatten, en diskursanalys av adoptioner i pressen under 30 år. 2005-05-14.

37 Svanberg, Ingvar, Tydén, Mattias. Tusen år av invandring, en svensk kulturhistoria. (1998).

talet fram till idag. I boken skriver de att rasbiologin från 1800-talets slut fram till åtminstone 1920-talet var rasistisk i den mening att den delade allmänna föreställningar om avgränsbara raser vilka kunde rangordnas in i kategorier. Den här typen av rasism har stannat som sinnesbild för svensk rashygien och förlängts genom att man i läroböcker och uppslagsverk använt ord som ”neger”, ”tattare” och ”lappar” i sin beskrivning av andra människor. Vidare skriver de att man ända in på 1960-talet fortsatte att publicera rasistiska studier i Sverige, trots att de avfärdats av vetenskapssamhället i stort. Ingen av Svanbergs och Tydéns två böcker som tas upp i den här studien, behandlar adoptivbarn specifikt, men det som skrivs om svenskarnas inställning till omvärlden berör mitt forskningsämne i allra högsta grad, och blir därför intressant att använda i undersökningen.³⁸

38 Svanberg, Ingvar, Tydén, Mattias. I nationalismens bakvatten, om minoritet, etnicitet och rasism. (1999) s. 38.

2. Teoretiska utgångspunkter

2.1. Perspektiv på rasbegreppet

Då rasbegreppet blev ett nyckelord för 1960-talets mediedebatt kring internationell adoption känns det relevant att föra ett teoretiskt resonemang och poängtera hur begreppet pendlar mellan vetenskaplig biologi och något som formas i mötet mellan människor. Begreppet har också konstruerats olika beroende på samhälle och tid.

Rasismens uppkomst och utveckling kan enligt forskaren Robert Miles relateras både till kolonialismen och den historiska utvecklingen av kapitalismen i Europa.³⁹Rasidén och rasism är inget typiskt europeiskt men det var eurpéerna som utvecklade rasidén till en ideologi. De spanska och portugisiska kolonisatörernas reseskildringar är fulla med nervärderade omdömen om de färgade folkens utseende, begåvning, sexualitet och (o)moral. Dessa fördomar banade enligt Nancy Stepan väg för den ”vetenskapliga” rasismen.⁴⁰

De vetenskapliga rasteorierna presenterades under 1800-talet, i avsikt att kategorisera och artbestämma olika människor. Kärnan i rastänkandet är att försöka påvisa samband mellan fysiska, biologiskt bestämda drag och beteenden.⁴¹ En av forskningens förgrundsgestalter på området var bland annat Charles Darwin. Han formulerade en teori om artbildning men gjorde ingen ansats till att beskriva skillnaden mellan olika raser. Darwins lära gick ut på konkurrens mellan individ och arter samt kampen för överlevnad. Den med bäst kapacitet och anpassningsförmåga till omgivningen skulle överleva. Hans tankesätt präglade senare delen av 1800-talets vetenskap och inspirerade Herbert Spencer att skapa socialdarwinismen som han ansåg grundade sig på Darwins lära, Darwin själv tog avstånd från teorin som går ut på att utveckling av arten/nationen sker på bekostnad av svagare individer och att den vite europén segrar i urvalet och utveckling. Svensken Carl von Linné är känd för artbestämning av djur- och växter, redan på 1700-talet delade han in människor i tre olika raser: den kaukasiska, den mongoliska och den negroida, eller vita, gula och svarta, med följande hierarkiska ordning.⁴² Linné såg européerna som uppfinningsrika och skarpsinniga, asiaterna som pråliga och snåla och afrikanerna som lata, listiga och slarviga.⁴³ Andra knöt rasbegreppet till nations- eller liknande tillhörighet: den franska rasen, den germanska rasen etc. Till dem hörde den franske

39 Olsson, Erik. Red. Etnicitetens gränser och mångfald. (2000) s. 47.

40 Kramár, Leo. (2000) s. 30f.

41 Ibid. (2000) s. 28.

42 Karlsson, L. Psykologins grunder. (2001) s. 23.

aristokraten Joseph Arthur de Gobineau (1816-1882), som författade essän Människorasens olikheter, där han skrev att civilisationens öde skulle komma att avgöras genom rassammansättning. Rasblandning mellan vita, gula och svarta skulle innebära en nedgång för den vita rasen enligt Gobineau. Hans uppfattningar grundar sig på den tidens kunskap och aristokratiska tankar som står emot revolutionerande ord som jämlikhet och broderskap.⁴⁴ Enligt Gobineau utgjorde arierna den främsta rasen. För att förhindra rasblandning och säkerhetsställa makten åt den vita rasen infördes kastväsenden med tre ariska kast och en oren kast, där hudfärgen vad avgörande för vilket kast man tillhörde, ju vitare desto finare.

Gobineau ansåg att detta var den idealiska lösningen då makten ärvdes i direkt förhållande till blodets renhet, denna tanke tillvaratogs sedan av nazisterna. Arierna hade sitt ursprung på Cetralasiens högplatå där de levde som bofasta fram till cirka 5000 år. f. Kristus då de gav sig av till följd av de gula hordernas tryck. Flykten resulterade i rasblandning mellan olika folk och det ariska blodet tunnades ut, enligt Gobineau var det rasblandningen som avgjorde det antika Greklands och Roms undergång. Många var kritiska mot Gobineaus grundidé bland dem hans vän Alexis de Tocueville. Han ansåg att Gobineaus idéer förnekar människans frihet och stod emot kristendomens budskap om att alla människor är bröder, istället är de hos Gobineaus bara herrar och slavar. Vidare ansåg Tocueville vännens lära vara skadlig då den bekräftar människors negativa förväntningar. Han menade att om människor inbillas till att det inte lönar sig att förändra en ödesbestämd rashierarki, vad skulle det då tjäna till att övertyga människor som levde i de lägsta kasten att det på grund av deras ras, inte går att förbättra deras liv.⁴⁵

Det växande intresset för rasfrågor i Sverige sammanföll med nationalismens uppsving under 1800-talet. Vid sidan av de vetenskapliga rasteorierna formades idéer om ”de andra” just i mötet mellan människor. I svenskarnas fall var de oftast missionärer som förmedlade information om de andra folkslagen. I Svenska Missionsförbundets tidskrift från slutet av 1870-talet kunde svenskarna läsa att

”¨¨det på båda sidor om Kongofloden funnos oräkneliga folk och stammar, nedsänkta i djupaste okunnighet och vidskepelse, barbari och kannibalism.” ⁴⁶

43 Kramár, L. (2000) s. 31.

44 Kramár, L. (2000) s. 44f.

45 Ibid. (2000) s. 55ff.

46 Catomeris, C. (2004) s. 40.

Det var en allmän uppfattning i Sverige under tidigt 1900-tal att människor kunde indelas i raser och att dessa bar på ett antal psykiskt och fysiskt skilda egenskaper. Genom ett riksdagsbeslut 1921 inrättades som första land i världen ett statligt institut för rasbiologi, med ideologen Herman Lundborg i spetsen. Lundborg varnade för faran av rasblandning mellan

”högre och ”lägre” stående folkslag. Under 1930-talet skedde en brytningspunkt då vetenskapen inte längre fokuserade så mycket på rasskillnader som på ärftliga sjukdomar och mänskliga defekter i stort. Det talades om ”undermålighet”, och svensk rashygien löste detta genom att införa steriliseringslagar, för att förhindra fortplantning.⁴⁷ Nazisterna hade en innerlig önskan om att få avla fram en ren germansk ras, någon sådan har aldrig existerat de erkände den nazistiske forskaren Günter. En ren ras enligt Günter skulle vara en,

”ärftligt konstant människogrupp som ständigt producerar individer med gruppens kännetecken”.⁴⁸

Även om det förekom protester mot de rasbiologiska tankarna levde de ändå kvar i lagstiftning, offentliga skrivelser och skolböcker långt efter andra världskriget.⁴⁹

Fram till 1960-talets mitt matades de svenska skoleleverna med rastänkandets idéer. Den gamla rasbiologiska termen ”neger” hängde fortfarande kvar i språkbruket och gav på ett lättsamt sätt namn på godis som ”negerkyssar” och ”negerbollar”. Vid samma tid började ett nytt synsätt växa fram. I läroböckerna tonas glorifieringen av kolonialismen ner och eleverna fick veta att rasförföljelserna var ett grovt brott. Samtidigt började en afrikansk nationalism ta sig uttryck gentemot åratal av förtryck. Svensk TV skildrade de afrikanska ländernas frihetskamp från de ”vitas” förtryck och de ”svartas” medborgarrättskamp i USA. På det politiska planet blev rasismen ett hett ämne för den vänstervåg som växte fram i Sverige och västvärlden. Samtidigt utvecklades ett brett engagemang för de internationella solidaritetsfrågorna och det är vid denna tidpunkt som den nya tidens mission växte fram, nämligen U-hjälpen. Fenomenet bygger på ett bättre rustat ”vi” mot ett sämre rustat ”dem”.⁵⁰

Det har ända sedan tidens början alltid funnits olika tankar om människors olikheter, vi människor har ett behov av att dela upp eller som i Linnés fall artbestämma för att skapa en slags ordning omkring oss. Upplevelse av ett ”vi” och ”de andra” är en social konstruktion, i den bemärkelse att det ytterst sett är sociala processer som gör att vi kan se och uppfatta ting.

47 Svanberg, I, Tydén, M. (2005) s. 258ff.

48 Kramér, L. (2000) s. 25.

49 Olsson. Erik red. Etnicitetens gränser och mångfald. (2000) s. 365.

50 Catomeris, C. (2004) s. 58ff.

Vi strukturerar och vet på förhand vad vissa saker är. Om vi ser en stol så vet vi redan vad en stol är- om vi inte visste detta skulle vi inte se någon stol. Kunskapen om vårt vetande är enligt socialkonstruktivismen socialt konstruerade faktorer. Kunskapen kommer bland annat från språket. Den försöker att avslöja de direkta fenomen som ytliga företeelser uppvisar genom att leta efter de verkliga grundvalen. Handlingar är inte naturbestämda utan socialt konstruerade och kan se olika ut beroende på var och när något är. De rasistiska ideologierna å sin sida konstruerar och förklarar olikheter mellan ”vi” och ”de andra” som naturgivna. Vi har genom historien fått veta att rasismen tagit sig fruktansvärda uttryck genom handling. I den här uppsatsen diskuteras inte rasismen ur ett våldsperspektiv utan genom att pressen verbalt tar upp rasismen till ytan och gör ämnet till en språklig diskurs. Artiklarna skrivs i en brytningstid när den gamla tidens rasidéer blandas med den nya tidens solidariska tankesätt gentemot ”de andra”. Genom 1960-talets brytningspunkt moderniserades också den vetenskapliga synen på ras och etnicitet. Erik Olsson skriver att nya verkligheter kräver nya begrepp som reflekterar förändring av verkligheten.⁵¹ Det är delar av 1960-talets verklighet jag vill studera och ta del av Olssons teori genom att försöka få en närmare förklaring till hur svenskarna tänkte och kände om ”de främmande” och om de barn som adopterades från andra delar av världen.

2.2 Skapad etnicitet

Begreppet etnicitet omfattar utseende, språk och etnisk grupptillhörighet men inkluderar även upplevelse av kulturell tillhörighet och intresse för ursprungskulturen. Etnisk identitet innebär att man identifierar sig med en kulturell grupp. Man beskriver sig själv som exempelvis indisk om man känner sig som en del av den indiska kulturen. Etnisk identitet kan ses utifrån två perspektiv, etnisk självidentifikation och extern identifikation. Självidentifikationen utgår från den etniska grupptillhörighet som individen tycker sig tillhöra medan den externa identifikationen utgörs av hur andra uppfattar individens etniska tillhörighet.⁵² Det andra perspektivet alltså den externa identifikationen är mest användbar i min studie. Även om de utländska adoptivbarnen växt upp i en svensk miljö och därmed är svenskar i en etnisk och kulturell mening tvingas många in i en kategorisering och invandraridentifikation.⁵³ Ingvar Svanberg och Mattias Tydén menar att individen inte väljer sin etnicitet utan föds och uppfostras till den. Eftersom etniciteten är ett socialt fenomen kan den förstärkas och

51 Olsson, E. red. (2000) s. 30.

52 Irhammar, M. (1997) s. 16.

53 Svanberg, Ingvar, Tydén, Mattias. (1999) s. 383.

försvagas i olika sociala sammanhang. Etniciteten kan förstärkas i mötet med andra folkgrupper men försvagas och med tiden assimileras alltså uppgå i majoritetsbefolkningen.

Författarna påpekar att etnicitetsbegreppet sett olika ut under historien och även haft skiftande betydelse.⁵⁴ Somliga människor har genom historien förespråkat att etnicitet och ras är något betingat, medfött och fixerat. Forskare som Samuel Huntington och Robert Kaplan ansåg exempelvis att etnicitet var en oberoende variabel. Socialkonstruktivismen utgör en intressant motpol till detta tankesätt genom att betrakta etnicitet som ett socialt konstruerat fenomen, som är i ständig förändring. Det utvecklas och skiljer sig åt mellan olika tidsperioder.

Begreppet har dock kommit att underblåsas och utnyttjas av makteliteter för olika ändamål.⁵⁵ För att påvisa att etnicitet inte är betingade utan skapade vill jag utifrån debatten 1961-64 poängtera att de åsikter som framlades då dels är ett arv från svunna tider, dels speglar det samhällsklimatet som var då med en ny form av omvärldssyn. Från senare hälften av 1950- talet började den traditionella kärnfamiljen luckras upp och det blev allt mer vanligt att hemmafruarna lämnade hemmen och blev yrkesarbetare. För de par som inte kunde få egna barn var inhemsk adoption fortfarande vanligast. Den socialt konstruerade familjen skulle så långt som möjligt imitera den naturliga. Risken var annars att både barn och adoptivföräldrar skulle få utstå kommentarer från omgivningen. Enligt Hanna Marcusson Winkvist hade denna inställning tio år senare radikalt förändrats och vid 1960-talets mitt fanns omkring 250 utomnordiskt adopterade barn i Sverige. Förändringen har enligt Marcusson Winkvist att göra med tillgång och efterfrågan. Orsaken till att färre inhemska barn adopterades bort under 1960-talet berodde på en bättre preventivmedelsteknik genom p-pillrets lanserande 1964 samt en mer liberal abortlagstiftning och bättre villkor för ensamstående mammor. Värnandet om kärnfamiljen var fortfarande stark parallellt med en politisk solidaritet för tredje världens föräldralösa barn. I många avseenden särskilt i svensk press kopplades adoptionerna ihop med u-hjälp. Förståelsen för familjen som biologisk och naturlig enhet genomgick en radikal förändring då den inte längre var den enda giltiga. I och med denna förändring uppstod frågan om adoptivbarnens ”avvikande yttre” verkligen kunde gå att anpassa i en svensk familj, fortfarande var yttre faktorer grundade på utseende alltså ras en av de ledande frågorna i debatten. De etniska frågorna var starkt kopplade till utseende och handlade om barnens bakgrund gick att anpassa in i en svensk familj och i ett svenskt samhälle.⁵⁶

54 Svanberg, Ingvar, Tydén, Mattias. (1999) s. 13.

55 Linder, Lars ”Ett orakel kan påstå allt” Dagens nyheter. 2005.

56http://hum.gu.se/forskning/humanistdagbocker/humanistdagboken_18/s193-200-hum18.pdf. 2006-10-01.

3. Metod & källmaterial

Utgångspunkten för uppsatsen är att granska den tidningsdebatt som fördes kring internationell adoption mellan 1961-1964. Jag har valt att analysera artiklarna utifrån en kvalitativ innehållsanalys av texterna. Denna metod kan användas för att beskriva ett textinnehåll utan att företeelser räknas eller mäts vilket man annars ägnar sig åt vid en kvantitativ innehållsanalys. Eftersom jag inte har för avsikt att räkna förekomsten av specifika ord eller begrepp i texterna utan istället vill se till artiklarnas helhet anser jag att denna metod lämpar sig bäst för att kunna besvara studiens frågeställningar.

Jag kommer att ha ett hermeneutiskt förhållningssätt till de artiklar jag studerar. Det betyder att jag i analysen och i slutsatserna kommer att tolka, förtydliga och klargöra det material jag samlat in. Betydelsen av en hermeneutisk ansats är att de olika delarna i en text tolkas utifrån hela texten och att texten som helhet kan tolkas utifrån delarna. Det finns även brister med ett hermeneutiskt förhållningssätt det räcker inte alltid med att visa vad människor tänkte och kände, man måste också ställa sig frågan varför och hur deras medvetande formades på ett visst sätt och undersöka de socialhistoriska rötterna till kultur- och åsiktshistoriens fenomen.⁵⁷ För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar kommer jag att titta på innehållet i artiklarna och därifrån göra tolkningar utifrån ett större sammanhang. Jag kommer alltså att utifrån vad som sägs i artiklarna koppla detta till den kontext som kan sägas ha format debattörernas inställning och åsikter angående människor av annan ras och/ eller hudfärg. Ur ett källkritiskt perspektiv är det viktigt att poängtera att tidningarnas och debattörernas åsikter aldrig med säkerhet går att koppla till det generella samhällets åsikter. Vi vet heller inte hur många som berördes av ämnet eller vilken omfattning diskussionen hade. Dock anser flertalet forskare, däribland Stuart Allen att medierna inte bara är en betydande källa för idéer när det gäller begrepp som ras. De utgör även platsen där sådana idéer artikuleras, utarbetas och transformeras.⁵⁸

3.1 Materialinsamling och Urval

För att underlätta sökandet efter artiklar som passade in på mitt uppsatsämne har jag sökt i Svenskt tidningsindex, som finns tillgängligt vid Växjö Universitetsbibliotek. Från början visse jag inte vilka år jag skulle inrikta mig på, bara att artiklarna skulle vara skrivna under

57 Kjeldstadli, Knut. Det förflutna är inte vad det en gång var. (1998) s. 126.

58 Allan, Stuart. News culture. (1999) s. 158.

1960-talet. Jag började därför leta i Svenskt tidningsindex från 1960- 1969, under rubriken Samhälle och sociala förhållanden, vilket även används som sökverktyg då man letar efter träffar i ämnet adoption. Av en slump fann jag notisen om Medicinalstyrelsen då jag sökte i Svenskt tidningsindex 1961. Studien baseras på de artiklar som skrevs om internationell adoption under 1960-talet. Då visste jag inte att den gett upphov till den tidningsdebatt som jag senare bestämde mig för att studera. Det visade sig att debatten även ägt rum i TV då samhällsprogrammet Fokus tog upp frågor kring utländsk adoption med tanke på den reaktion Medicinalstyrelsen väckt.⁵⁹ Jag kommer inte att uppmärksamma vad som sades i programmet utan helt ägna mig åt den diskussion som fördes i tidningarna. Jag har efter noggrann genomgång funnit tre tidskriftsartiklar från 1961-1964 som belyser ämnet adoption, dessa kommer också att ingå i min studie. Om man vill undersöka olika tidningars innehåll från 1960-talet, så finns några av dem tillgängliga i form av mikrofilm på Växjö Universitetsbibliotek.

3.2 Presentation av tidningarna och dess artiklar

Här nedan presenteras kort fakta om de tidningar ur vilka artiklarna för den här undersökningen är hämtade.

Tidningen Aftonbladet publicerade två artiklar med anknytning till det aktuella ämnet under min undersökningsperiod. Det var; Nu är Monica, 8 år, adopterad i Sverige – efter sex års kamp med spanska staten skriven av Thomas Waldén, som den 19/1 1964 bemöttes med ett inlägg från Lillemor Holmberg genom artikeln; Barnarov skamlig u-hjälp, den 4/2 samma år.

Aftonbladet är en socialdemokratisk kvällstidning, som grundades år 1830 av Lars Johan Hierta. Han gjorde tidningen till ett slagkraftigt organ för den liberala oppositionen mot Karl XIV Johan, samt för borgarklassens krav på näringsfrihet och andra ekonomiska reformer.⁶⁰

Arbetaren, grundades 1922 som dagstidning för Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC). År 1958 omformades den syndikalistiska tidningen till veckotidning. Flera av skribenterna har varit framstående så som Stig Dagerman, Moa Martinsson, Vilhelm Moberg och Tage Danielsson. I tidningen Arbetaren publicerade artikeln Att adoptera ett barn, av Erland Törngren den 28/7 1962.⁶¹

59 Jag hänvisar här till vad som står i Expressen den 21/9, 1964.

60http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=109031&i_word=aftonbladet. 2005-08-06.

61http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=116904&i_word=arbetaren. 2005-08-06.

Dagens Nyheter, DN, är en oberoende liberal daglig morgontidning. Tidningen grundades 1864 av Rudolf Wall. Tidningen fick en svacka på 1890-talet då konkurrenten Stockholmstidningen blev den ledande tidningen i huvudstaden.⁶² DN publicerade fyra artiklar angående adoptionsfrågan och det var också i den tidningen som TT-notisen;

Medicinalstyrelsen avstyrker adoption av nödlidande barn, publicerades den 25/7 1961.

Övriga artiklar var; Adoption som u-hjälp av Magnus Kihlbom, den 18/8 1961. Röda Korset och u-adoption av Olof Stroh, 27/8 1961, Färgade barn i Sverige av Karin Himmelstrand den 4/1 1963, och De färgade barnen, av Greta och Örjan Wiberg, den 20/2 samma år.⁶³

Tidningen Expressen grundades 1944 av AB Dagens Nyheter. Det är en liberal kvällstidning.

Två män förknippas med starten av Expressen den ene är Albert Bonnier jr, och Carl- Adam Nycop, båda verksamma inom Åhlén och Åkerlund förlag. I studien ingår fyra artiklar från Expressen med anknytning till adoptionsämnet.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, GHT, var en liberal dagstidning grundad 1832, av Magnus Prytz som ett organ för den liberala oppositionen mot Karl XIV Johan. Tidningen hade en storhetstid under andra världskriget, då den stod upp mot nazismen och den cencur som drabbade tidningarna. Under de år som undersöks i studien ingår en artikel från GHT, publicerad den 26/11 1963, som heter Att adoptera barn i USA, av Lorica Bæckström.

Tidningen lades ner 1985.⁶⁴

Libertas, är det Socialdemokratiska Studentförbundets debatt- och idéskrift. År 1964 då artikeln; Vill ni ha ett bladrasbarn av Folke Schimanski publicerades utkom 12 nummer per år. År 2005 utkommer Libertas med 6 nummer per år.⁶⁵

Stockholmstidningen ST, etablerades etablerades 1889 av Anders Jeurling. Ursprungligen var tidningen liberal men övergick från och med 1962 till att bli en socialdemokratisk dagstidning. Upphörde för en tid 1966 för att återkomma 1981. Upphörde på nytt 1984 och startade på nytt 1993 som socialdemokratisk endagarstidning i Stockholm. Mellan åren 1961-

62http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=149470&i_history=1. 2005-08-06.

63http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=149470&i_history=1. 2005-08-06.

64http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=189686. 2005-08-06.

65http://www.s-studenter.se/index.php?page=52. 2005-08-05.

1964 skrevs en artikel gällande adoption i ST, den heter Om adoption av färgade barn skriven av Clas Engström för ST, den 27/12 1964.⁶⁶

Svensk Socialvårds Tidning, fungerade som officiellt organ för Sveriges Socialtjäntemannaförbund och utkom med ett nummer varje månad. Artikeln; Adoption av utländska barn skriven av Gerhard Bungerfeldt, finns med i tidningens oktobernummer 1964.⁶⁷

Tiden är en tidskrift avsedd för socialistisk kritik och politik. Den grundades av Hjalmar Branting 1908 och utkommer i Stockholm åtta gånger per år.⁶⁸ Richard Sterner skrev en artikel i tidskriften Tiden 1962.2 med titeln Varför inte färgade adoptivbarn? Sterner var socialstatistiker och verkade länge inom socialdemokratin, bland annat inom LO. Hans avhandling The Negro's share från 1943, tillsammans med amerikanska forskare tillkom som ett led i Gunnar Myrdals undersökning av negerproblemet i USA.⁶⁹

3.3 Litteratur

Jag kommer också använda litteratur för att förstärka min tolkning av de åsikter som fördes fram i debatten gällande rasskillnader, främst för att kunna besvara min fjärde frågeställning:

Vad kan man utifrån debatten säga om inställningen till barnens hudfärg eller rastillhörighet, och vad kan detta tankesätt ha grundats på? Utöver böckerna jag beskrev i mitt forskningsläge kommer SOU 1967:57, Adoption av utländska barn, betänkande angivet av tillkallade utredningsmän, att vara användbar i min studie. Den har tillkommit på grund av den diskussion som fördes i den svenska pressen i början av 1960-talet angående transrasiell adoption. Detta är den enda referens från 1960-talet som jag övrig litteratur är hämtad från senare år. Att den svenska forskningen kring utländsk adoption är bristfällig under 1960-talet märks även i andra böckers forskningsläge som varit anknutna till den här studien.

66http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315864&i_word=stockholmstidningen. 2005-08-06.

67 Svensk Socialvårdstidning. Årgång XLIII. Nummer 10, oktober 1964.

68http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=327470&i_word=tiden. 2005-11-06.

69http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315248&i_word=richard%20sterner. 2005-11-06.

4. Studie

4.1 Det började med en tidningsnotis

Vilka parter uttalade sig i artiklarna, vilken relation hade de till adoption?

Den lilla notis som gav upphov till debatten om de färgade adoptivbarnen mellan 1961-1964, bygger på Medicinalstyrelsens uttalande angående adoption av främmande rasgrupper.⁷⁰ Det kan verka underligt att en styrelse, som förknippas med medicin, skulle uttala sig om ett så kontroversiellt ämne som internationell adoption. Styrelsen grundades 1878 och skulle ha den högsta tillsynen över den allmänna sjuk- och hälsovården i landet. Denna styrelse hade en viktig och central roll för utvidgandet av steriliseringslagarna på 1940-talet, som bland annat drabbade ”tattarna” därför att de drogs med ett negativt biologiskt arv som inte gick att bota med sociala åtgärder eller personlig mognad.⁷¹ År 1968 slogs Medicinalstyrelsen ihop med Socialstyrelsen, och bär sedan dess det senare namnet.⁷²

Den första reaktionen på innehållet i notisen om Medicinalstyrelsens ståndpunkt gällande internationell adoption, kom från Med. kandidat Magnus Kihlbom i DN den 18/8 1961. Hans relation till adoption framgår inte. Kihlbom kritiserade Medicinalstyrelsen för att ha uttryckt sig otydligt och krävde svar på vad de menade med att adoption över rasgränserna inte borde tillåtas i någon ”större omfattning”. Skulle adoption i ”större omfattning” på något sätt komma att få obehagliga konsekvenser i vårt samhälle, undrar Kihlbom. Han önskade att Röda Korset gjorde ett uttalande i ämnet, för att förklara hur de ställer sig till Medicinalstyrelsens ståndpunkt om adoption av barn från främmande rasgrupper⁷³

Magnus Kihlbom verkar ha fått sin önskan uppfylld, då generalsekreterare för Svenska Röda Korset, Olof Stroh nio dagar senare gav svar i Dagens nyheter. Med anledning av Kihlboms önskan om ett uttalande från Röda korset framför Stroh att ”Röda Korset tar avstånd från all rasdiskriminering”.⁷⁴ Organisationens svenska del har sedan starten 1864 arbetat med humanitära insatser i krig. Mest omtalat är troligen räddningsinsatserna med de Vita bussarna under andra världskriget. På senare tid har det kommit uppgifter om att Svenska Röda korset i första hand hjälpte nordiska krigsfångar av icke judiskt ursprung något som talar emot den

70 TT-notis. Dagens nyheter. 1961-07-25.

71 Catomeris, Christian. Det ohyggliga arvet. (2004) s. 248.

72 http://www.socialstyrelsen.se/om_sos/historia/.2006-06-17.

73 Kihlbom, Magnus. Dagens Nyheter. 1961-08.18.

tidigare försköningen av Röda Korsets arbete. Svenska Röda Korset ska då trots att det stod i stadgarna om att de skulle hjälpa alla människor oavsett ras, religion eller nationstillhörighet ha prioriterat kristna nordiska krigsfångar framför andra. Uppgifter om hur det verkligen låg till har varit hemligstämplat under lång tid men började öppnas för forskning under mitten av 1990-talet.⁷⁵ Kanske var det så att rasfrågan var extra känslig för Svenska Röda Korset eftersom de tydligen under andra världskriget bröt emot sina egna stadgar. Å andra sidan är detta uppgifter som kommit fram på senare år så allmänheten på 1960-talet hade kanske inte så god insyn i Röda Korsets rasprioriteringar.

Att Magnus Kihlbom ber om Svenska Röda Korsets åsikt om de utländska adoptivbarnen har kanske att göra med att ifrågasättandet om adoptioner av kinesiska och arabiska flyktingbarn.

Det är troligen inte deras härkomst i sig som knyter dem till Röda Korset utan det faktum att de är flyktingbarn. Olof Stroh skriver följande: ”Frågan om adoption ligger principiellt utanför Röda Korsets utlandsverksamhet, som normalt omfattar katastrofhjälp. Genom sin internationella verksamhet har Svenska Röda Korset dock några allmänna erfarenheter av dessa förhållanden som kanske har intresse”.⁷⁶ Vad dessa erfarenheter kan ha rört sig om har jag inte funnit några uppgifter om. Jag kan bara anta att föräldrar som önskat adoptera bort sina barn i de länder Svenska Röda korset arbetat i möjligen vänt sig till dem för att få hjälp.

Det kan även vara så att svenska par som önskat adoptera vänt sig till Röda Korset för att på så sätt få igenom en adoption. Detta kan ha skett på plats i de länder som då tillät bortadoptering.

Många forskare bland dem Malin Irhammar skriver att förutom de adoptioner som gick genom Socialstyrelsen så adopterades många barn privat då svenskar som arbetade utomlands kom i kontakt med barn som de ansökte om att få adoptera. En del av paren kan då ha tagit kontakt med Svenska Röda Korset.⁷⁷ Om så var fallet framgår inte i någon av artiklarna, däremot skildras ett fall av privat adoption, där journalisten enligt min mening framställer en adoption som om det vore försäljning av hundvalpar i ett skyltfönster. Artikeln publicerades i Aftonbladet 1964 och skildrar en solskenshistoria om ett svenskt pars kamp för sitt adoptivbarn. Thomas Waldén har skrivit artikeln i egenskap av reporter. Jag tolkar det som att hans syfte har varit att skildra ett fall av adoption som fått ett lyckligt slut. Det antyds i

74 Stroh, Olof. Dagens nyheter. 1961-08-27.

75http://www.xn--rdakorset-07a.se/. 2005-07-12.

76 Stroh, O. Dagens nyheter. 1961-08-27.

rubriken som lyder; ”Nu är Monica, 8 år, adopterad i Sverige- efter sex års kamp med spanska staten”.⁷⁸ Solskenshistoria eller inte, artikeln om Monica väckte inga varma känslor hos journalisten Lillemor Holmberg. I Aftonbladet den 4/2 1964, ställer hon Waldén mot väggen och undrar hur barnarov som u-hjälp skulle kunna tolkas som en bragd? I artikeln framgår hur upprörd hon är över den gråtmilda berättelsen om hur ett svenskt par fattat tycke för en spansk familjs barn och att de under sex års tid kämpat mot den spanska staten för att få igenom sin adoption.⁷⁹

Med artikeln ”De färgade barnen” förekommer för första gången ett vanligt par som inte skriver i egenskap av någon yrkestillhörighet. De skriver med anledning av att de anser att Medicinalstyrelsen gör ett negativt utlåtande och förstorar upp ett problem som skulle kunna vara obetydligt. Makarna Winberg, som de heter, skriver att de själva är adoptivföräldrar till två indiska barn. De vill genom egen erfarenhet berätta hur man kunde motverka fördomarna mot adoption av utländska barn.⁸⁰

Generaldirektör och chefen för Försäkringsinspektionen 1952-67, Rickard Sterner uttalade sig i tidningen Tidens andra nummer 1962.⁸¹ Hans artikel är fem sidor lång och sannerligen ifrågasättande till Medicinalstyrelsens uttalande. Han lägger även stor möda vid att kritisera det vetenskapliga resonemanget kring andra raser. Hans intresse i frågan hade säkert att göra med hans bakgrund som socialstatistiker och författare till avhandlingen The Negro´s share från 1943.⁸²

Av de parter som uttalade sig i tidningen Expressen var Redaktör Evert Kumm först ut. Av texten att döma framkommer inte om Kumm har någon speciell relation till debattämnet mer än att han mottsätter sig Medicinalstyrelsens argument mot adoption över rasgränserna och påpekar en rad logiska brister som han anser att styrelsen gör i sitt uttalande.⁸³

Debatten fortsatte i tidningen Expressen där journalisten Carl-Adam Nycop gav sin syn på Medicinalstyrelsens uttalande. Det verkar som om Nycop har egna erfarenheter av adoption över rasgränserna, eftersom han i inledningen av artikeln skriver följande:

77 Irhammar, Malin. (1997) s. 13.

78 Waldén, Thomas. Aftonbladet. 1964-01-19.

79 Holmberg, Lillemor. Aftonbladet. 1964-04-02.

80 Wiberg, Greta & Örjan. Dagens Nyheter. 1963-02-20.

81http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315248&i_word=richard%20sterner. 2005-11-06.

82http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315248&i_word=richard%20sterner. 2005-11-06.

83 Kumm, Evert. Expressen. 1961-08-03