• No results found

2005:63. Kocken 29. Förundersökning Mattias Burman och Emelie Petersson. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "2005:63. Kocken 29. Förundersökning Mattias Burman och Emelie Petersson. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2005:63

Kocken 29

Förundersökning 2005

Mattias Burman och Emelie Petersson

Regionmuseet

(2)
(3)

Rapport 2005:63

Kocken 29

Förundersökning, 2005

Simrishamns socken Simrishamns kommun Skåne län Mattias Burman, Emelie Petersson

(4)

Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

Kristianstad

Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad

Tel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02

Lund

Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund

Tel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39 www.regionmuseet.m.se

© 2005 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:63

ISSN 1651-0933

Omslagsfoto: Gavel in mot gården.

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

(5)

KOCKEN 29

Innehåll

Inledning 5

Kort historik 5

Årtalshistorik 8

Beskrivning 10

Material 11

Skador 12

Rekommendationer 14

Litteratur- och källförteckning 17

Arkiv 17

Litteratur 17

Uppgiftslämnare 17

Bilder 18

(6)

Del av karta över bevaringsplan för Simrishamn, ur ”Bevaringsplan för stadskärnan i Simris- hamn”. Rödbrunt markerar byggnadsminne. Den blå pilen pekar på Kocken 29.

Simrishamns kommun markerat med grönt.

(7)

Kocken 29

Inledning

Denna förundersökning är gjord av Mattias Burman och Emelie Petersson, an- tikvarier vid regionmuseet Kristianstad. Den är utförd på uppdrag av Länsstyrel- sen i Skåne län, enligt delbeslut daterat 2005-05-17 och behandlar byggnadsmin- net boningsdelen på Fischerska gården, Kocken 29, i Simrishamn. Med anledning av en planerad fasadrestaurering har undersökningen varit befogad p.g.a. bristfäl- lig dokumentation kring byggnaden och undersökningen syftar till att ge utökad kunskap om objektet. Länsstyrelsen nämner i samband fastighetens byggnads- minnesförklaring att: ”Korsvirkesbyggnaden på kvarteret Kocken 29 i Simris- hamn bevarar egenarten hos en gången tids byggnadsskick och är därmed att anses som synnerligen märklig och av byggnadsminnesklass /…./”. Vad som dessutom kan tilläggas är att byggnaden ingår som en viktig del i den äldre sam- manhållna bebyggelsen kring Stortorget i Simrishamn. Karaktäristiskt för bygg- naden är bl.a. det brutna taket, specifikt för bebyggelse från 1700-talets andra hälft och 1800-talets första decennier. Värt att notera är att det angränsande Ber- gengrenska magasinet uppfördes 1823 likaledes med brutet tak.

Kort historik

Gården ägdes 1750 av handelsmannen Johan Hindrich Grynenberg. Efter hans död 1788 bodde hans dotter Greta Grynenberg kvar på gården tills hon avled år 1800. Den nya ägaren kopparslagaren Peter Elmelin tog över gården 1804. Han avled 1852 och ny ägare efter honom var skepparen Truls Persson även kallad Truls ”Kock”. Efter hans död 1895 såldes gården av sterbhuset 1899 till kontors- chefen Elis Ehrnberg. Byggnaderna ansågs då vara i dåligt skick och skulle antag- ligen ersättas med nya. Handlanden Nils Håkansson, ägare till grannfastigheten nr 207, köpte gården 1913.

(8)

Kocken 29

Kartan visar hela Fischerska gården, 8+9 på bilden, innan ombildningen då boendedelen blev Kocken 29. Pilarna markerar de olika fasaderna på dagens Kocken 29, Fischerska huset.

Karta ur ”Bevaringsplan för stadskärnan i Simrishamn”.

Uppgifterna kring den Fischerska gården är knapphändiga, vilket gör att det har varit svårt att sammanställa någon mer uttömmande historik. Enligt en tomtbe- skrivning från 1750 var tomten bebyggd med tre längor, vilket den är än idag.

Huvuddragen i gårdsstrukturen har troligtvis inte förändrats nämnvärt även om byggnader på gården kan ha uppförts och rivits. Två av de byggnader som om- nämns i tomtbeskrivningen skall, enligt brandförsäkringshandlingar från 1828, ha ersatts omkring 1780 med nya medan det Fischerska huset tillkom först 1815.

Fischerska huset (Kocken 29) är benämningen på den vinkelställda byggnaden med brutet tak sydväst om längan (se bild sid.5). Benämningen Fischerska gården fick fastigheten troligtvis i samband med att Paul Fischer köpte densamma.

Den längsta av de tre byggnaderna ligger med långsidan utmed Lübeckergränd och torget och benämns i den följande texten längan. Vid längans gavel mot syd- väst står en byggnad med brutet tak i vinkel in mot gården och det är denna byggnad som historiken omfattar, det s.k. Fischerska huset. Utifrån längans nordostliga del löper den tredje byggnaden ut från långsidan och denna del inhys- te år 1828 kopparslagarverkstaden. Byggnaden reparerades 1817, samtidigt som längan mot gränden. Längan liksom kopparslagarverkstaden var enligt brandför- säkringshandlingarna omkring 48 år gamla 1828 vilket betyder att de ska ha upp- förts omkring 1780 och således bör vara de äldsta på tomten. Längan var uppförd av korsvirke i ek och furu och kopparslagarverkstaden i korsvirke av ek med in- murat bränt tegel i facken. Båda byggnaderna stod på en stenfot. Ett annat mate- rial gör gällande att samtliga tre byggnader genomgick en renovering 1913 och vid detta tillfälle skall längans korsvirke av ek ha rivits bort och ersatts med en Vägg A

Vägg D

Vägg B

Vägg C

(9)

Kocken 29

tegelfasad med höga fönster, avsedd för butikslägenheter. I byggnaden skall enligt arkivhandlingar från Österlens museum klineväggar och ett par 100- åriga ugnar (eventuellt kakelugnar?) ha påträffats. Vilka åtgärder som gjordes på Fischerska huset framgår inte.

Vid jämförelse mellan ett äldre fotografi taget 1909 och ett från 1935 vilka båda visar byggnadens gavel mot Lübeckergränd syns att entrén blivit flyttad och att de två fönstren i bottenvåningen har ökat i format. På bilden från 1909 är dörren placerad på gaveln till det Fischerska huset mellan hörnstolpen närmast torget och den följande stolpen medan fotografiet från 1935 visar att dörren sitter i längan. Fönstren på den äldre bilden ser ut att rymmas inom ett fack och fönst- ren har två bågar med tre rutor per luft. 1935 års fotografi visar betydligt högre fönster. De ser ut att i överkant överensstämma med föregående fönsters placer- ing men löper över två fack vilket gör att de tar sin början lägre ner på fasaden.

Antalet bågar och spröjs är samma. Troligtvis skedde förändringarna 1913 då enligt uppgift hela den Fischerska gården genomgick en renovering. Ett fotografi från 1971 visar att fasaden har samma utseende som 1935 vilket tyder på att exte- riören troligen inte genomgick någon mer omfattande renovering under dessa år.

På fotografiet från 1909 syns även längan mot Lübeckergränd och Stortorget.

Byggnaden är då vitputsad och fönstren har två bågar med två rutor per luft. På ett senare fotografi, vilket enligt uppgift visar första svenska flaggans dag som inföll 1916, syns en del av längan och den har nu höga skyltfönster ut mot torget.

Mellan 1909 och 1916 har alltså en ombyggnad skett och den tidigare uppgiften om att den skulle ha genomförts 1913 kan således stämma.

Bilderna visar Fischerska huset, den vänstra är tagen 1909, Regionmuseets fotoarkiv, och den högra 1935, ur ”Simrishamn” Andrén Erik 1974 sid. 29.

(10)

Kocken 29

Fotografiet från 1971 skall, enligt bildtexten, avbilda byggnaden före restaurering.

Ett förslag till restaurering daterat 1972 finns i Regionmuseets arkiv och här före- slås byte av fönster till lika befintliga. Dagens fönster ut mot Lübeckergränd ser också ut att ha samma storlek som de på 1971 års fotografier. En restaurering behöver dock inte ha utförts 1972 men idag finns ett undertak till teglet och tak- stolarna har riktats och förstärkts med bräder som spikats på utmed sparrarnas sidor. Detta är två åtgärder som nämns i åtgärdsförslaget från 1972 och som ändå gör det troligt att en restaurering genomfördes. På fotografierna från 1971 kan man också se antydan till skällning i dalrännan vilket tyder på att tegeltaket tidiga- re låg på en öppen läkt, vilket det inte gör idag.

Under 1930-talet var en fotoaffär inhyst i huset och även Ystad Allehanda har haft kontor i byggnaden. I samband med att tidningen flyttade in genomfördes en renovering av åtminstone interiören men om den även gällde exteriören går inte att säga.

Årtalshistorik

1913 Enligt handlingar i Österlens museums arkiv utförde Nils Håkans- son omfattande reparationer på fastigheten redan samma år som han köpte den.

Det framgår dock inte vilka eventuella åtgärder som utfördes på Fischerska huset.

”Fasadens ekekorsvirke revs bort och ersattes med en tegelfasad med höga föns- ter, avsedd för butikslägenheter. I huset påträffades s.k. klineväggar och ett par 100-åriga ugnar”. Denna omfattande upprustning genomfördes på längan.

Bilderna är tagna 1971, den högra visar detalj av gavelpartiet på vägg A. Regionmuseets fotoarkiv.

(11)

Kocken 29

1945 Enligt muntlig uppgift köptes gården av Edvard Fischer detta år.

1970 P. Fischer inkom med en skrivelse till Riksantikvarieämbetet angå- ende anslag till reparation av ”äldre korsvirkeshus intill Bergengrenska gården i Simrishamn.”

1971 Detta år väcktes fråga om byggnadsminnesförklaring av ”korsvir- kesbyggnaden på fastigheten kvarteret Kocken 8-9 /…/”. (fr.o.m. 1980, nr 29).

Bilder tagna samma år av Fischerska huset har bildtexten; ”Fischers hus /…/

Före restaurering”.

1972 Anbud på ”rep. av yttertak, väggar, korsvirke m.m. å fastigheten Lü- beckergränd /…/” Enligt arbetsbeskrivningen skulle funktionsdugligt taktegel återanvändas och takstolarna riktas genom påspikning av bräder. Taket skulle kläs med råspont och täckas med papp samt läktas. ”Nockplanka uppsättes.” rötska- dat korsvirke föreslås bytas mot nytt eller begagnat i likhet med befintligt. Vägg- putsen lagas och grundmuren förstärkas mot Lübeckergränd och trädgården ge- nom undergjutning av betongplint. Ny ytterdörr, mot trädgård, lika befintlig skul- le utföras. ”10 st. nya dubbelkopplade fönster i samma utförande utvändigt som befintliga insättes, foder lagas, varvid gamla beslagen användes.” Fönstren skulle få fönsterbleck. Korsvirket skulle tjäras och väggarna kalkas med slagen kalk.

1981 Byggnadsminnesförklaring.

1982 Bland arkivhandlingarna finns ett anbud på yttre underhåll för vilket P. Fischer sökte bidrag följande år. De arbeten som anges är; iläggning av ett 25- tal tegelpannor, ”lagning av tröskel, lagning av trävirke tillhörande korsvirket, putslagning av väggar, fönsterbleck för avledande av vatten över fönster vid ga- vel.”

1983 I Paul Fischers ansökan om statsbidrag nämns ytterligare åtgärder, utöver de som specificerats av Gunnar Roos Byggnads AB, som; ”yttre målnings- arbeten av fönster m. m. samt kalkning av den yttre putsen och tjärning av kors- virket…”

1984 Riksantikvarieämbetet beviljade bidrag till arbetena.

1986 Irma Wibling tar över Kocken 29.

(12)

Kocken 29

Beskrivning

Av brandförsäkringshandlingen från 1828 framgår att tre byggnader på tomten försäkrades och utöver dessa fanns en byggnad av bräder med ett vagnslider och ett avträde. Byggnaden som berörs av denna förundersökning benämns nr.2 i brandförsäkringshandlingarna. Byggnaden var en våning hög, fristående på tre sidor och ”sammanstötande med no: 1”, vilket är längan ut mot Lübeckergränd.

Den var uppförd i korsvirke av ek med inmurat bränt tegel och täcktes av ett bru- tet tak klätt med tegelpannor. Gavlarna var av korsvirke med brända tegelstenar medan skiljeväggarna bestod av bränd och obränd sten. Huset mätte 23 x 11 ½ alnar och var 4 alnar ”ifrån fot till tak”, d.v.s. 13,66 x 6,83 x 2,38 m. Det beräkna- des vara omkring 13 år gammalt och i gott skick. I byggnaden fanns en förstuga med trapp, ett boningsrum, en kammare samt ett ”ladugolf ” och en ”loga med golf af plankor”. På vinden fanns en kammare med tapeter. Huset hade fyra par större fönster och 1 ½ par mindre dito. Av de tre försäkrade husen på gården ansågs nr. 2 ha det högsta värdet. Handlingarna är daterade ”Cimbrishamn den 18 sept. 1828” och undertecknade med P. Elmelin.

Kocken 29 ligger inom kvarteret Kocken som i öster gränsar till Stora torget i Simrishamn. Byggnaden är uppförd i nordväst-sydostlig riktning i en våning med oinredd vind. Huset står på en tjärad grund av natursten/bruten sten. Byggnaden är uppförd i korsvirkesteknik med tjärad timra och vitkalkade fack. Taket är bru- tet och täckt med enkupigt rött tegel (ett 50-tal reservpannor finns upplagda på vinden). Gavelröstena är höga och är karakteristiska för byggnaden. Entrén är förlagd till längan vilket gör att även delen fram till portgången ingår i fastigheten.

Vinden är oinredd och i två plan. Den nedre vinden har ”nytt” hyvlat brädgolv, sannolikt inlagt under de senaste 10−20 åren. En vindssmyg finns på den nord- östra sidan, tillhörande den angränsande butikslängan. Den avgränsas ca fyra me- ter in av en brandvägg med trälucka. Den övre vindens golv är lagt med grova gamla ramsågade plankor. På vindens första våningsplan mot söder, bestod inner- taket av reveterat plank, fästat med vass samt ståltråd/hönsnät vid bjälkändar. En murad och putsad rökgång finns på vindens mittparti. Taksparrarna är synliga i båda våningsplanen (11 stycken, av furu, ramsågade på vardera långsidan). Rote- bräderna är liggande och tätspikade.

I följande text benämns fasaderna A, B, C och D medsols med början vid nord- västra gaveln, d.v.s. gavel mot Lübeckergränd. Entrén är förlagd till längan mot Lübeckergränd, utanför själva huskroppen, ett mindre fönster inryms också på detta fasadparti. På vägg A sitter två höga fönster målade i en grågrön kulör om- fattade av enkla brunmålade foder. Ovanför remstycket påträffas ett smalt rek- tangulärt fönster för ljusinsläpp till vinden och däröver strax under nocken sitter

(13)

Kocken 29

en rektangulär trälucka (hopsatt av tre stycken bräder och försedd med smidesbe- slag). Vägg B har ett litet utskott i vinkeln mellan Kocken 29 och butikslängan.

Strax söder om utskottet påträffas en snidad pardörr i blågrå kulör. Två fönster finns på denna sida, ett stort med liggande rektangulär form i sydost och ett litet stående rektangulärt, t v om dörren. Vägg, C mot gården, har likaledes två stora rektangulära fönster i bottenvåningen. Ovanför dessa, centrerat i gavelröstet finns ett liggande rektangulärt fönster och strax under nocken ett litet fönster med fyra små rutor. Vägg D har ett stående rektangulärt fönster i byggnadskroppens mitt samt en smal altandörr norr om densamma.

Material

Timran var svår att undersöka p.g.a. det tjocka ytskiktet av tjära. På de ställen där lagren av tjära var tunna gick det dock att se att trävirket var blandat av furu och ek, med övervägande del furu i gavelröstena. Virket på första våningsplanet gav ett äldre intryck. Det var handbilat och täckt med ett tjockt svart ytskikt, vilket tyder på att det strukits om flera gånger. Det är troligt att det inte är ren trätjära utan att den har inblandning av petroleum. I gavelröstena täcktes timran av ett tunt skikt av trätjära (brun). Grunden är struken med ett tjockt lager kallasfalt. På vindens första plan består gavelröstet på vägg A av till lika stora delar bilat som ramsågat virke. Det bilade virket återfinns i mitten av väggen medan det ramså- gade påträffas i de yttre delarna som snedsträvor och taksparrar. På det övre pla- net är virket i samma vägg till största delen bilat. Taksparrarna är däremot av ramsågat virke. På motsatt gavel, vägg C;s första plan, är timran av ramsågat virke med undantag av hanbjälken som är bilad. I det övre planet är hela timran med undantag av löshulten under fönstret ramsågad.

Korsvirket på vägg A har många skarvar. Syllen är skarvad med bladskarv (halvt i halvt) vid andra lodräta stolpen från vänster. Den vänstra biten ger ett nyare in- tryck och har bytts ut vid okänd tidpunkt. På syllens mitt, under den fjärde stol- pen från höger har en lagning gjorts, liknande ett upp- och nedvänt T. Remstyck- et består av fyra delar med två raka stötskarvar och en bladskarv. En stolpe i rös- tet har en utbytt ände. Spår efter märkning av timran är synlig på den tredje lö- shulten från vägg B räknat. Den är märkt med tre ”flaggor”. I gavelröstet finns två märkningar av samma typ.

Vägg B;s syll ser ut att sluta en bit in under tredje facket från gavel C räknat. Där- efter verkar muren i facken stå direkt på grunden. Löshultarna har flaggmärkning.

(14)

Kocken 29

Vägg C har ett remstycke i två delar, skarvad på mitten med en bladskarv. Spår efter märkning går att se både i gavelröstet, romerska siffror, och på bottenvå- ningen, ”flaggor”.

På vägg D är syllen utbytt (bilad furusyll) och skarvad med bladskarv. Snedsträvan mot vägg C har skarvats i nederkant. Stolparna har spår efter vågrät märkning med romerska siffror (I, II, III, IIII). På löshultarna är siffrorna I, II, III, IIII och IIV (IIV står för 7 V: et var dock upp och ned vilket kan tyda på att löshulten återanvänts).

Facken består, där det går att se, av rött bränt tegel. En lertegelsten är synlig på vinden på insidan av vägg A. Lertegel omnämns som byggnadsmaterial i mellan- väggar i 1828-års brandförsäkringshandlingar. Murbruket kan inte undersökas närmare eftersom putsen som täcker facken är hel, men det torde vara lerbruk eller kalkbruk. Generellt kan konstateras att många partier mellan timra och mur är lagat med kc-bruk. Ett tjockt lager med kc-puts täcker facken, vilka är avfärga- de med kalkfärg. Putsen har en borstad yta. Uppe på vinden är virket kring fönst- ret på gavel C; s första våningsplan delvis övertäckt med cement. Facken under nock, på vägg A; s insida är täckt med slevdragen kalkputs.

Skador

Vägg A: De mest omfattande skadorna återfinns på syllen. Den ilagade delen med formen av ett upp och nedvänt T är helt upprötad. I hörn AD finns även en stor rötskada medan mindre rötskador kunde konstateras i syllen i anslutning till Bild på vägg A. Vägg A, detaljbild på skadad syll.

(15)

Kocken 29

stolparna. Rötskador fanns på stolparnas nederdelar mot syllen. Remstycket på vägg A är rötskadat mot takfotsplankan mot vägg B. Den synliga delen av remstycket på vägg B är rötskadad. Löshult under vindsfönstret har en stor röt- skadad yta på ca 35 x 3 cm (samma löshult är även rötskadad på insidan, vinden).

Putsen är på något enstaka ställe sprucken.

Vägg B: Syllen har ett rötskadat parti, c a 70 cm stort (under det stora fönstret).

Syllen verkar sluta en bit in på väggen vilket kan tyda på att den rötat bort och att facken nu vilar direkt på grundstenarna.

Vägg C: Väggen är i bra skick. Hanbjälken har dock en rötskada mot vägg D som är synlig inifrån vinden.

Vägg B sedd mot längan. Detalj av skada på vägg B.

Bild på vägg C.

(16)

Kocken 29

Vägg D. Detaljbild av syll på vägg D.

Vägg D: Ett ca 20 cm långt parti av syllen vid det smala utrymmet mot den Ber- gengrenska gården är rötskadat. Stolpen som ansluter syllen vid rötskadan är även rötad.

Vägg D mot Bergengrenska magasinet. Detaljbild av skada på vägg mot Bergengrenska.

Rekommendationer

Skadorna är i huvudsak begränsade till syllen och till stolpändar. Värst rötskador återfinns på A-, B-, och troligen även D- vägg. Genom åren verkar smålagningar ha gjorts med cementbruk på flera olika ställen av fasaden. Syllen på vägg B är ett sådant exempel, där syllen slutar tar ett parti med bruk vid istället. För att ta reda på timrans tillstånd gjordes stickprov för hand med kniv. Där det inte var möjligt

(17)

Kocken 29

att komma åt har heller ingen undersökning utförts vilket innebär att dolda ska- dor kan framkomma när puts avlägsnas.

Grunden är idag struken med kallasfalt som bör tas bort eftersom den bildar ett tätt skikt utanpå grunden. Bottenbjälklaget mår bäst av en luftad konstruktion varför grunden efter rengöring från kallasfalt bör få den behandling den har där- under, kallmurad, fogstruken eller putsad. Kompletterande/nytt bruk tillreds lika det befintliga.

Vid kommande reparationer är det viktigt att stor varsamhet iakttas. Rivning av korsvirket skall inte behöva vara nödvändigt. Genom att stämpa (fixera) byggna- den kan man istället komma åt att laga de rötskadade delarna av timran. Generellt skall man, där så är möjligt, sträva efter att skarva och laga i istället för att byta ut hela längder av virket. Vid byte av timmer skall man tänka på att ersätta det utbyt- ta med samma träslag. Den nya delen kopierar befintlig i dimensioner, kvalité och form. Bilat virke ersätts med bilat och ramsågat med ramsågat. Troligtvis behöver syllen på vägg A bytas ut i hela sin längd, ca. 7 m. Syllen på vägg B skarvas och lagas i med ca. 1,5 m. samt syll på vägg D lagas i med ca. 1 m. Skarvning skall ske mot befintligt friskt virke med minst 30 cm samt dymlas fast med ekdymlingar.

Eventuella kedjespår efter motorsåg skall avlägsnas med knivslipad timmerbila.

Entreprenören skall ha beredskap för att byta ytterligare ca. 4m. syll vid vägg B.

Beslut om detta fattas på plats, under arbetets gång, i samverkan med antikvarisk kontrollant. (Med hänsyn till det relativt stora ingrepp en undersökning skulle innebära beslöt antikvarie att detta ej låg inom ramen för uppdraget. Före igång- sättande av arbetet bör entreprenören knacka fram timret för att närmare under- söka skadornas omfattning.) 6 stolpar varav 2 hörnstolpar på vägg A behöver troligen skarvas nedtill, timmeråtgången uppskattas till ca. 3m. Ytterligare 2 stol- par, 1 på vägg B samt 1 på vägg D, behöver skarvas med ca. 0,5 m. var. Man bör ta i beaktande att ytterligare stolpar kan komma att behöva bytas på vägg B efter framtagning och undersökning av syllen. Beslut härom fattas på plats, under arbe- tets gång, i samverkan med antikvarisk kontrollant.

Löshulten under gavelfönster på vägg A (gavelröstet) ersätts till sin helhet likt befintlig. Vattenavrinningen från fönstret skall säkerställas (detaljanvisningar kan ske i samverkan med antikvarisk kontrollant). Den nordvästra delen av remstyck- et skarvas 0,5 m. med nytt virke lika befintlig. Knutskallen (änden på remstycket på vägg B) som ansluter remstycket här på vägg A är också rötskadad och skall om det är möjligt kläs med en täckbräda. Om detta ej skulle vara genomförbart fattas beslut om lämplig åtgärd, på plats, tillsammans med antikvarisk kontrollant.

(18)

Kocken 29

Idag verkar endast gavelröstena på vägg A och B ha en behandling med trätjära.

Övrigt korsvirke har troligtvis strukits med en petroleuminblandning i tjäran. Vid komplettering med nytt virke bör det nya strykas med dalbränd trätjära. Vid tim- merbyte i direkt anslutning till mörktjärade ytor kan nypåförd trätjära pigmenteras med kimrök för att harmoniera med omgivande färgning/tjärning.

Det torde inte vara påkallat att ta bort tegelstenar ur samtliga fack, utan endast ur de fack som berörs av timmerlagningar. De urplockade tegelstenarna ska i möjli- gaste mån återanvändas. Tegelfyllningarna muras upp igen likt befintligt vad avser mönster samt bruk. Beroende på ambitionsnivå vid restaureringen kan kc- putsen antingen bytas ut mot kalkputs eller lämnas orörd. Av erfarenhet vet man att ce- ment inte fungerar bra ihop med traditionella byggnadsmaterial varför kc- putsen på sikt bör avlägsnas och ersättas med kalkputs. I dagsläget finns dock inga större skador på putsen utan den fyller sin funktion. Härför anses endast smärre lag- ningar samt avfärgning vara motiverat. Lagningar skall ske med bruk lika befint- ligt och kopiera nuvarande utförande, d.v.s. borstas. Putsen avfärgas likt tidigare.

Under mitten av 1900- talet genomfördes en renovering av interiören. Med bak- grund av detta kan man misstänka att moderna, mindre lämpade, material använ- des vid t.ex. isolering av golvbjälklag och som ytskikt. Detta kan vara bidragande till rötskador och bör tas i beaktande vid en eventuell upprustning.

(19)

Kocken 29

Litteratur- och källförteckning

Arkiv Landsarkivet i Lund

Lantmäteriet i Kristianstad Regionmuseet Kristianstads arkiv Österlens museums arkiv

Litteratur

Erik Andrén, Simrishamn en gammal stad på Österlen, Simrishamn 1974

Bevaringsplan för stadskärnan i Simrishamn nr: 5 i en skriftserie utgiven av Riksantik- varieämbetets byggnadsminnesavdelning, Simrishamns kommun 1972

Uppgiftslämnare Irma Wibling

Om inget annat anges är fotografierna tagna med digitalkamera av författarna.

(20)

Bilder

Vägg A sedd från första våningsplanet.

Vägg A på vindens andra våningsplan. Detaljbild av putsen på vägg A.

(21)

Vägg C sedd från vinden, första våningsplanet.

Vägg C på andra våningsplanet. På golvet ligger gamla takpannor.

(22)

Vägg A med den ilagade delen med formen av ett uppochnedvänt T.

Detaljbild av skada på vägg A. På grunden synd det tjocka lagret av kallasfalt.

(23)

Regionmuseets rapportserie 2005

Kulturmiljö

Förkortningar:

1. Restaurering av dörrar på Bålamöllan, Stehags sn, AK, Mia Jungskär, 2004 2. Boplatsen mittemellan Bromölla 12:19, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2004

3. Slottshagen i Helsingborg – schaktövervakning vid trädplantering, FU, Lars Salminen, 2004

4. Fjärrvärme i Helsingborg- arkeologiska schaktningsövervakningar 2003-2004, FU, Lars Salminen, 2004 5. Ekeby kyrkogård – arkeologisk schaktövervakning 2002, FU, Lars Salminen, 2004

6. Häglinge - kulturhistorisk beskrivning, Häglinge sn, KA, Cissela Olsson, 2005 7. Warmbadhuset i Torekov, Torekovs sn, AK + BMU, Paul Hansson, 2004 8. Onslunda kyrka – invändig restaurering, Onslunda sn, AK, Lotta Eriksson, 2004

9. E22 Gualöv – Bromölla, Ivetofta och Gualövs sn, AU steg 2 + FU, Ivan Balic, Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin, Björn Nilsson (red), UV-Syd rapport nr 2005:1

10. Skabersjö kyrka, Skabersjö sn, BAD, Petter Jansson, 1999-2001 11. Arilds kapell, Brunnby sn, BAD, Petter Jansson, 2001

12. Norra Åkarp kyrka, N Åkarp sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004 13. Ramstorps trädgård, Fulltofta sn, DK, Cissela Olsson, 2004

14. Icke fiktiv film i Skåne - avslutande rapport om inventering, insamling och tillgängliggörande, Lina Ålenius, Pär Bjelvehammar, 2004

15. Sankta Maria kyrka i Ystad, Ystad stad, FU, Jan Kockum, 2005

16. Ulla Molins trädgård i Höganäs, Höganäs sn, BMU, Kristina Nilén, 2004 17. Bronsåldersgravar och järnåldershus, Ivetofta sn, UN, Tony Björk, 2004

18. Skogliga utemuseer i Skåne - en förstudie, Bertil Helgesson och Olof Hermelin, 2005 19. Hotell Båstad – en interiör från 1920- talet, AF, Mia Jungskär och Kristina Nilén, 2004-2005 20. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, 2004

21. Paul Jönska gården, Viken sn, AK, Anna Ligoura, 2004

22. Pilgrändsgårdens gavel, Ystad sn, AK, Paul Hansson, 2004-2005

23. Gasledningen Karpalund- Härlöv, Färlöv sn o N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1996 24. Börringe kyrkogård, Börringe sn, AK, Anna Ligoura, 2004

25. Härlöv 50:27, N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1995

26. Öveds kyrka – fasader och tak, Öveds sn, AK, Petter Jansson, 2003

27. Östra Kärrtorps kyrka – fasader och tak, Ö Kärrtorp sn, AK, Petter Jansson, 2003 28. Högseröds kyrka- en liten trappstegshistoria, AK, Petter Jansson, 2002

29. Skötselplan kulturreservatet Norrviken Trädgårdar, V Karups sn, Patrik Olsson, 2003

30. Fjelie kyrka –lagning av mur samt installation av brand- o inbrottslarm, Fjelie sn, AK, Anna Ligoura, 2002 31. Sankt Nicolai kyrka i Simrishamn- invändiga förändringar, AK, Simrishamn sn, Lotta Eriksson, 2004-2005 32. Alnarps slott, AK, Lomma sn, Anna Ligoura, 2004

33. Krapperups slott etapp IV, AK, Brunnby sn, Kristina Nilén, 2004 34. Allhelgonakyrka på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005

35. S:t Ibbs gamla kyrka – utvändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén och Cecilia Pantzar 2003-2004 36. S:t Ibbs gamla kyrka – invändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004

37. Gårdstånga kyrka, Gårdstånga sn, AK, Kristina Nilén, 2004

38. Flyttning av kyrkliga inventarier från Allhelgonakyrkan på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005 39. Gustav Adolf kyrka, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004

40. E22 Hammar-Södergård, Fjälkinge sn, FU, Tyra Ericson och Ylva Wickberg, 2002-2003 41. Gislövs kyrka- ett biskopen värdigt tempel, Gislövs sn, BAD, Petter Jansson, 2000 42. Bjärlövs medeltida bytomt, Färlövs sn, AU, Anders Håkansson, 1998

43. Alnarps slott, Lomma sn, AK, Anna Ligoura, 2004

44. Skanörs kyrka – invändig renovering, Skanörs sn, AK, Kristina Nilén, 2004

45. Västra Hoby kyrka – utvändig renovering av tornet, V Hoby sn, AK, Kristina Nilén, 2004 46. Västra Hoby kyrka – inflyttning av orgel från Odarslövs kyrka, V Hoby sn, Kristina Nilén, 2004 47. Hagen vid Bäckaskog, Kiaby sn, Jan Kockum, 2005

48. Hovs kyrka – fasadarbeten, Hovs sn, AK, Lotta Eriksson, 2005 49. Breddning av Långebergavägen, Välluvs sn, FU, Jan Kockum, 2005 50. Brandstad kyrkogård, Brandstad sn, FU, Jan Kockum, 2005

51. Bredbandsdragning genom Rinkaby, Rinkaby sn, FU, Linda Pettersson, 2005 52. Källstorps kyrkogård, Källstorps sn, DK, Lotta Eriksson, 2004-2005 53. E22 Kristianstad - Fjälkinge, AU 2, Tyra Ericson, 2002

54. Medeltida stadslämningar vid Åhus torg, Åhus sn, FU+AU, Linda Pettersson, 1988 55. Aristofanes 4 – en stenåldersboplats, Vä sn, FU+AU, Linda Pettersson, 1996 56. Kv Jungfrun 4 i Simrishamn, Simrishamn, UN, Tony Björk & Jan Kockum, 1990

(24)

57. E22 VÄ, Vä sn, UN, Hans Ekerow, 1994-1995

58. Grönby, Gärdslövs och Önnarps kyrkor, Grönby sn, Gärdslövs sn och Önnarps sn, Lotta Eriksson, 2005 59. Omläggning av plåttak, Wähusen, Kristianstad, AK, Mia Jungskär, 2005

60. Målning av plåttak på Bålamöllan, Stehag sn, AK, Mia Jungskär, 2005 61. Lilla Isie kyrkogårdar, Lilla Isie sn, DK, Lotta Eriksson, 2004-2005

62. Hemmesdynge kyrkogård, Hemmesdynge sn, DK, Lotta Eriksson, 2004-2005 63. Fischerska Huset, Simrishamn sn, AF, Mattias Burman och Emelie Petersson, 2005

(25)

References

Related documents

Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att nuvarande förslag inte på ett reellt sätt bidrar till att lösa den faktiska problembilden gällande inflytande för den samiska.

Det kan komma att krävas kompetenshöjande insatser på hela myndigheten för att öka kunskapen om samiska förhållanden och näringar för att säkerställa att ingen

MPRT tillstyrker förslagen i utkastet till lagrådsremiss i de delar som rör myndighetens verksamhetsområde med följande kommentar.. I författningskommentaren (sidan 108)

Naturvårdsverket anser att det är olyckligt att utkastet till lagrådsremiss inte innehåller siffersatta bedömningar över de kostnadsökningar som den föreslagna reformen

Oviljan från statens sida att tillskjuta de i sammanhanget små ekonomiska resurser som skulle krävas för att kompensera inblandade näringar för de hänsynsåtgärder som behövs

Tillsammans utgör detta en stor risk för att de kommuner och landsting som är förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska tolkar lagen så att det blir tillåtet

Sverige har fått återkommande kritik från internationella organ för brister när det gäller att tillgodose samernas möjligheter att påverka beslut som rör dem. I både Norge

Hur ofta professionella faktiskt efter barnets åsikt och hur föräldrar önskar att det skulle vara. Telefonintervjuarnas reflektioner om