Planprogram för vindkraftsplanering Tanum 2008

(1)

Planprogram

för vindkraftsplanering – Tanum 2008

(2)

Inledning ... 4

Sammanfattning ... 4

Bakgrund... 5

Omvärlds läge och Internationella mål ... 5

Vindkrafts utbyggnaden i Sverige... 5

Tanum – en vindrik kommun ... 6

Planeringsprocessen ... 7

Vindkraftsplanens syfte och roll i den kommunala planeringen... 7

Tidplan och aktuellt skede... 7

Tillståndsprocessen enligt PBL och MB ... 8

Hantering av inkomna bygglovsansökningar och intresseanmälningar ... 8

Tidigare ställningstaganden och utredningar ... 9

Kommunens tidigare vindkraftsplanering ... 9

Övrigt tidigare arbete med vindkraftsplanering inom kommunen ... 10

Kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar ... 11

Grundläggande fakta om vindkraft... 11

Vindkraftens värden i relation till andra energikällor ... 11

Teknik och utveckling ... 12

Buller, skuggrörelser och reflexverkan ... 13

Landskapsbild och Kulturmiljö ... 14

Påverkan på djurliv och naturmiljö ... 15

Luftfart, försvar, sjöfart och telekommunikation ... 16

Jordbruk- och skogsbruk ... 16

Skyddsavstånd från bebyggelse, vägar kraftledningar etc. ... 17

Anslutning till kraftledningsnät... 17

Nuläge för vindkraft Tanum vintern 2007/2008... 18

Befintliga vindkraftverk ... 18

Nya verk på gång... 18

Kraftledningsnätet i Tanum... 20

Övergripande landskapsanalys ... 22

Landskapsindelning... 23

Vindkartering ... 25

Riksintressen och andra betydande allmänna intressen ... 27

Riksintressen ... 27

Världsarv Tanum... 28

Natura 2000-områden och naturreservat ... 29

Stora opåverkade områden ... 29

Tysta områden ... 30

Rekreations- / friluftsområden ... 31

Nya E6:an ... 31

(3)

Förslag till riksintresse för vindkraft ... 32

Samordningsfrågor ... 33

Mellankommunala frågor ... 33

Nya E6:an ... 33

Samordning med 3G eller andra master/sändare... 33

Vindkraftplanering i Tanum 2008... 34

Grundläggande planeringsprinciper ... 34

Skyddsavstånd för bebyggelse, vägar och kraftledningar... 36

Tillämpning av planeringsprinciper och skyddsavstånd... 36

Förslag till utredningsområden för vindkraft ... 37

Riktlinjer ... 38

Gårdsverk ... 40

Kort beskrivning av respektive utredningsområde ... 41

Utredningsområde A ... 41

Utredningsområde B ... 42

Utredningsområde C ... 43

Utredningsområde D ... 44

Utredningsområde E... 45

Utredningsområde F ... 46

Utredningsområde G ... 47

Utredningsområde H ... 49

Utredningsområde I... 50

Utredningsområde J... 51

Utredningsområde K ... 52

Utredningsområde L... 53

Miljöbedömning ... 54

Bestämmelserna om miljöbedömning och MKB... 55

Processen ... 55

Förslag till avgränsning ... 56

Översiktliga, strukturella frågor ... 56

Nollalternativ... 56

Utbyggnadsalternativ ... 56

I vilka avseenden finns risk för betydande miljöpåverkan? ... 57

(4)

Sammanfattning

Under de senaste åren har förutsättningarna för vindkraften ändrats påtagligt. En snabb teknikutveckling med allt högre verk, nya vindkarteringsmetoder, stigande energipriser och insikten om vikten av att ställa om till förnyelsebar energiproduktion har gjort allt fler områden intressanta för vindkraft än tidigare. Intresset av en ökad vindkraftsutbyggnad är stort både från internationellt och nationellt håll med hänsyn till miljö och klimat men även vissheten om behovet av en tryggad framtida energiförsörjning driver på

vindkraftsutbyggnaden. Från entreprenörsidan finns också ett starkt växande intresse och stora investeringar görs i vindkraftprojekt. De nya förutsättningarna och det ökande intresset leder till ett ökat tryck och behov av nya planeringsstrategier för

vindkraftutbyggnaden i Sverige och i Tanum. Tanums kommun har därför under hösten 2007 inlett arbetet med en kommuntäckande vindkraftplan. Kommunen har även beviljats statligt bidrag från Boverket för att genom föra denna planering.

Som ett första steg har detta planprogram utarbetats där nuläget samt övergripande förutsättningar för vindkraften i Tanum beskrivs. Ett antal grundläggande

planeringsprinciper för hur vindkraftsfrågan bör hanteras i kommunen fastslås och utifrån detta ges i slutet av programmet förslag på utredningsområden för vindkraft. Utöver detta ger programmet vissa riktlinjer för hur det vidare planeringsarbetet skall fortlöpa.

Utredningsområdena är relativt grovt utpekade och avser i första hand att utreda lämpligheten av större vindkraftsetableringar. Avsikten är att inom dessa

utredningsområden inhämta ytterliggare kunskap för att sedan göra väl grundande avgränsningar och prioriteringar inom och mellan dessa områden. Den färdiga planen avser sedan att ta ställning till hela kommunens yta enligt följande tre klassificeringar;

Områden som lämpliga för vindkraft, Områden som kan bedömas som lämpliga för vindkraft endast efter vidare utredningar och/eller med speciella restrektioner samt Områden olämpliga för vindkraft. I första hand skall områden klassa som antingen olämpliga eller lämpliga för att minska framtida osäkerheter i utvecklingen. I planen avses även riktlinjer tas fram för uppförande och prövning av gårds- och hobbykraftverk.

Den färdiga planen kommer att utgöra ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan från 2002. Möjlighet till att lämna synpunkter på kommunens vindkraftsplanering ges dels genom samrådet kring detta planprogram samt i samband med samrådet av det färdiga planförslaget.

Inledning

(5)

Inledning

Bakgrund

Omvärlds läge och Internationella mål

En av de största utmaningar som mänskligheten står inför under de närmaste åren är lyckas bromsa de klimatförändringar som vi, enligt en allt mer enad forskarkår världen över, till stor del själva är starkt bidragande till. Vår förbränning av fossila bränslen med betydande utsläpp av växthusgaser som följd är sannolikt den största bidragande orsaken till dessa pågående klimatförändringar. Det krävs inte en allt för stor förändring av temperaturer, nederbördsmängder, vattennivåer etc. för att ge dramatiska effekter både lokalt och globalt. Det är därför absolut nödvändigt att snabbt och i hög grad minska utsläppen av växthusgaser. Den minskning som krävs av utsläppen i den industrialiserade delen av världen är i storleksordningen 80 % till år 2050, vilket bland andra EU:s

miljöministrar ställt sig bakom.

Det globala intresset för förnyelsebara energikällor ökar också, i takt med att följderna av användning fossila bränslen blir allt mer uppenbara. I Kyotoprotokollet, som träde i kraft den 16 februari 2005, förpliktigar sig länder världen över att minska utsläppen av

växthusgaser. Redan i augusti 2005 hade 155 länder skrivit på protokollet som innebär åtagande att under den första åttaårsperioden, 2008-2012, skall I-ländernas utsläpp av växthusgaser minska med 5 % från 1990 års nivå. Under höstens konferens på Bali har världens ledare börjat förhandlingarna om hur avtalen i tidsperiod efter 2012 ska utformas. Stora insatser krävs bl.a. inom energisystemet för att nå de redan nu utsatta målen.

Vindkraftsutbyggnaden i Sverige

Svenska riksdagens mål för vindkraftsutbyggnaden är att det till år 2015 ska finnas möjlighet till en utbyggnad av vindkraften motsvarande10 TWh. I månadsskiftet nov/dec 2007 presenterade Energimyndigheten ett nytt förslag till planeringsmål för vindkraft.

Förslaget innebär att det år 2020 ska finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad motsvarande en produktion på 30 TWh, varav 20 TWh vindkraft på land och 10 TWh lokaliserat till havs (i vattenområden). I dagsläget producerar Sverige cirka 1,4 TWh vindkraft per år fördelat på knappt 900 vindkraftverk. För att det förslagna målet kommer krävas att antalet verk ökar betydligt. Exakt hur många verk som krävs för att det nå det uppsatta målet beror mycket på vilken effekt de nya verken kommer ha, enligt Boverket rör det sig upp mot 3000-6000 nya vindkraftverk i Sverige. Dock kan antalet bli färre om verken blir större och effektivare. Potentialen för vindkraft i Sverige överstiger dock det föreslagna planeringsmålet och intresset från vindkraftsentreprenörer är starkt.

Energimyndigheten har även gett länsstyrelserna i uppdrag ta fram nya riksintressen för

(6)

Inledning

och där vindkraften därför skall ges företräde emot andra intressen. Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram ett förslag som nu kommuniceras med kommunerna.

Vi står med andra ord för inför en påtaglig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Detta kommer att innebära att vår import av kolkraft från andra länder kan minska, men samtidigt så kommer vindkraftverken att påverka våra landskapsbilder och bli ett allt vanligare inslag i vår vardag. Den stora utbyggnaden kommer också att innebära stora investeringar och kan ge många nya arbetstillfällen.

Det finns platser som lämpar sig bättre för vindkraft än andra, platser där vindens energi innehåll är särskilt stort. De största vindenergiresurserna i Europa finns i Storbritannien och Danmark samt längs kusterna i Sverige, Tyskland och Spanien. (Till kustzonen i Europa räknas landområdet ca 4-5mil in från strandkanten – d.v.s. i princip hela Tanum).

Detta faktum i kombination med Sveriges rikliga tillgång på vattenkraft, som genom sin möjlighet att magasinera energi kan balansera upp produktionsvariationerna i

vindkraftselen, gör vårt land till ett särskilt bra vindkraftsland. I dags läget ligger vi dock en bra bit efter många av Europas länder när det gäller antalet verk och andelen vindkraft producerad el, inte minst i förhållande till den potential som finns i landet.

Tanum – en vindrik kommun

För Tanums del innebär det att man som svensk kustkommun fogar över en outtömlig förnyelsebar energitillgång av hög internationell klass. Tanums kommun har också en i grunden positiv inställning till vindkraft och 27 verk finns redan uppförda i kommunen.

Intresset från vindkraftsentreprenörer av att få ta del av Tanums vindenergitillgångarna har även vuxit sig allt starkare. Detta visar bland annat i det stora antal

intresseanmälningar och bygglovsansökningar om att få uppföra vindkraftverk som inkommit till Tanums kommun under de senast åren. Det är, som sagt, också av nationellt intresse av att kommunens vindresurser för produktion av förnyelsebar el kommer till nytta.

I Tanums kommun finns dock flera andra värdefulla allmänna intressen, inte minst de stora natur- och kulturvärden i både kust och inland samt världsarvsområdet, vilka alla är av stor betydelse för turism och friluftsliv. Samtidigt som kommunens relativt stora tillgång på vindenergi är just en stor tillgång så kan också vindkraftverk innebära vissa störningar både för dessa allmänna intressen och för den enskilde. De störningar man i huvudsak talar om är buller, reflex- och skuggverkan samt visuell påverkan på utblickar och landskapsbild. Kombinationen av de starka intressen som finns för en tilltagande utbyggnad av vindkraft och att det i kommunen finns både en stor vindkraftspotential samtidigt som det finns många andra betydande allmänna intressen gör det nödvändigt att göra en kommuntäckande plan med avvägningar av var det är lämpligt respektive

olämpligt att tillåta vindkraftverk, sett både till lokala förutsättningar och till kommunen som helhet.

(7)

Inledning

Planeringsprocessen

Vindkraftsplanens syfte och roll i den kommunala planeringen

Planen kommer att utgöra ett tillägg till kommunens översiktsplan från 2002 (ÖP2002) och ska möjliggöra en samlad bedömning av hur man inom planens tidsperspektiv på bästa sätt kan ta tillvara de möjligheter som finns för vindkraftsetableringar samtidigt som största möjliga hänsyn tas till övriga värden och intressen som finns i kommunen. För att uppnå detta är ambitionen att ta ställning lämpligheten av vindkraft för hela kommunens yta. Vidare bör nämnas att planarbetet tar sin utgångspunkt i den teknik, storlek och utformning av vindkraftverk som idag och inom bedömbar framtid är aktuell för byggnation samt i den energisituation som nu råder. Detta medför att om dessa

förutsättningar påtagligt skulle ändras till följd av den snabba tekniska utvecklingen eller stora förändringar i energisituationen så kan det finnas behov att ompröva

ställningstaganden i planen.

Tidplan och aktuellt skede

Denna handling utgör planprogrammet till kommande vindkraftsplan. Planprogrammet har för avsikt att identifiera viktiga utredningsfrågor till det fortsatta planarbetet samt tjäna som kunskapsunderlag för övergripande diskussion, avgränsning och prioritering av hur vindkraftens utbyggnad skall se ut i Tanum inom den kommande vindkraftplanens tidsperspektiv.

För att förankra och förbättra innehållet i den kommande vindkraftplanen ges det, i enlighet med vad som föreskrivs i Plan- och bygglagen, möjlighet att lämna synpunkter på planarbetet. Dels under samrådstiden för denna programhandling samt även under samrådet för den färdiga planförslaget som beräknas kunna hållas under hösten 2008.

(8)

Inledning

Tillståndsprocessen enligt PBL och MB

För att sätta upp vindkraftverk krävs normalt bygglov enligt Plan- och bygglagen (PBL) samt tillstånd enligt Miljöbalkens regler.

Bygglov krävs för att uppföra och väsentligt ändra vindkraftverk om

• Vindturbinens diameter är större än två meter

• Kraftverket placeras på ett avstånd från fastighetsgränsen som är större än kraftverkets höjd över marken

• Kraftverket skall monteras fast på en byggnad.

För att underlätta bygglovsprövningen kan för större anläggningar krävas detaljplan.

Vindkraftsanläggningar på över 125 kW kräver, utöver bygglov, även tillstånd enligt reglerna i 9 kap Miljöbalken. Miljö- och byggnadsnämnden prövar bygglov enligt PBL samt anmälan enligt Miljöbalken under förutsättning att anläggningens sammanlagda effekt inte överskrider 25 MW. För landbaserade vindkraftgrupper över 25MW krävs det tillstånd från Länsstyrelsen.

Hantering av inkomna bygglovsansökningar och intresseanmälningar

För att sätta upp nya vindkraftsverk med en rotordiameter över 2m krävs bygglov. Miljö- och byggnadsnämnden, som är den myndighet som prövar ärenden om bygglov, bedömer att förutsättningarna för att bevilja bygglov för nya vindkraftverk innan den

kommunövergripande vindkraftsplanen är färdig, är mycket begränsade. Som princip gäller därför att ansökningar för nya vindkraftverk prövas först när vindkraftsplanen är färdig, vilket är när beslutet att anta planen har vunnit laga kraft. Ansökningar som inkommer innan planen är färdig kommer regelmässigt och i samråd med sökanden, att förklaras som vilande i avvaktan på att vindkraftsplanen blir färdig.

När vindkraftsplanen är färdig kommer samtliga ansökningar som avser samma område eller delvis samma område att prövas samtidigt och oberoende av när ansökan är

inkommen. Om flera olika ansökningar konkurrerar om samma område, eller delvis samma område, och i övrigt uppfyller Plan- och bygglagens regler för bygglov, kommer den ansökan som bäst överensstämmer med vindkraftsplanens syfte och intentioner att ges företräde.

(9)

Inledning

Tidigare ställningstaganden och utredningar

Kommunens tidigare vindkraftsplanering Vindkraftspolicy 1998

En vindkraftspolicy för Tanums kommun antogs av kommunfullmäktige i 1998. Syftet med denna policy var att utarbeta en strategi för vindkraftsutbyggnaden i kommunen samt att klarlägga vilka områden som kan vara lämpliga för vindkraftsproduktion. Policyn gav, förutom en beskrivning av förutsättningar och restriktioner för vindkraft generellt och lokalt, även förslag på områden som ses som lämpliga för vindkraftsetableringar samt pekade ut vissa områden som ansågs direkt olämpliga för vindkraft.

Översiktsplan 2002

I arbetet med kommunens översiktsplan, ÖP 2002, ströks efter ytterliggare övervägningar några av de tidigare utpekade områdena på grund av sin närhet till världsarvsområdet.

Några nya områden för vindkraft tillkommer även här och det utrycks att ytterliggare områden kan bli aktuella för vindkraft efter prövning. Kommunen finner också att

havsbaserade vindkraftverk kan strida mot andra intressen, främst yrkesfisket. Dock säger ÖP 2002 att kommunen inte ännu tagit ställning till frågan om havsbaserade vindkraft utanför Tanumskusten.

Kommentar

Både Vindkraftspolicyn från 1998 och i översiktsplanen från 2002 kan till stora delar tjäna som bra underlag till nya ställningstaganden. Dock lämnas större delen av kommun okommenterad i avseende på lämpligheten av vindkraftsetableringar. Dessutom har förutsättningarna för vindkraften ändrats påtagligt bara under de senaste åren. Större delar av kommunen än tidigare är nu intressanta för vindkraftsetableringar till följd av bl.a. nya metoder för vindkarteringar, skärpta nationella och internationella mål samt ett ökat kommersiellt intresse i vindkraften. Flertalet av områden som utpekas som lämpliga för vindkraft har redan tagits i anspråk och det finns även bygglov lämnade för ytterliggare ett antal vindkraftverk i andra delar av kommunen än de i de utpekade områdena. Att ta fram en vindkraftsplan som tar ställning till hela kommunens yta och redovisar både var det kan vara lämpligt med större grupper vindkraftverk och var det inte bör uppföras några vindkraftverk alls, är i dagsläget att se som nödvändigt för att trygga en för alla gynnsam utveckling av vindkraften i kommunen på längre sikt. Detta skulle dels underlätta handläggning av vindkraftsärenden inom kommunen men även ge en tydlig bild till allmänhet och vindkraftsintressenter av vilka förutsättningar som råder.

Allmänheten ges då också möjlighet att genom samrådet tidig lämna sina synpunkter om eventuella etableringsområden och exploatören kan undvika dyra undersökningar och tillståndsprocesser i områden som kommun eller länsstyrelse senare finner olämpliga.

Även långdragna överklagande processer skulle på undvikas om det fanns en heltäckande gemensam bild av vindkraftsutbyggnaden i kommunen, vilket skulle vara alla berörda till

(10)

Inledning

Övrigt tidigare arbete med vindkraftsplanering inom kommunen Vindkraftsplaneringen i en kust kommun, Exemplet Tanum, 2001

I februari 2000 initierade Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet ett metodutvecklingsarbete för att ta fram exempel på

planeringsunderlag för vindkraft samt hur vindkraften kan behandlas i de kommunala översiktsplanerna. Nationella pilotprojekt för kunskapsuppbyggnad och metodutveckling utfördes därefter för fjällkommunen Härjedalen, inlands-/slättkommunen Svalöv och för Tanum i egenskap av kustkommun. Pilotprojekt innefattar redovisningar av sak- och metodfrågor som avser ge inspiration och stöd till kommuner och länsstyrelser i deras planering och tillståndsgivning för vindkraft. Tanumsprojektet beskrivs ha karaktären av en verktygslåda med bl.a. kunskapssammanställningar, konsekvensbeskrivningar samt idéer om arbetssätt och förslag till arbetsgång i vindkraftplanering i kust kommuner med Tanum som exempel. Det är i första hand kommunens landskap, sammansättning och karaktär som studerats. Studierna har skett i samråd med representanter från Tanums kommun men utan politisk förankring. Inledningsvis i redovisningen av pilotprojektet framhålls därför att resultatet endast ska ses som ett exempel på hur planeringsprocessen kan gå till samt fungera som stöd under denna, men att den i tillämpliga delar senare kan inarbetas i kommunens översiktsplan.

Kommentar

Som nämnts ovan har inte pilotprojektet förankrats politiskt och därför inte heller varit föremål för samråd där allmänheten kunnat lämna sina synpunkter. Vissa grundläggande förutsättningar har även ändrats något sedan pilotprojektsarbetet genomfördes bl.a. har nya vindkarteringar tagits fram baserade på en nyare metod för vindberäkning, en viss teknikutveckling har även skett och den nya E6:ans dragning har ändrats något etc.

Mycket av materialet i pilotprojektet kan dock utgöra ett värdefullt kunskapsunderlag i framtagandet av en ny vindkraftplan.

(11)

Grundläggande fakta om vindkraft

Vindkraftens värden i relation till andra energikällor

Den elenergi som produceras och används i Sverige kommer till mycket liten del från fossila bränslen. De nordiska ländernas elnät är dock sammankopplade dels med varandra, dels med kontinenten, vilket möjliggör nyttjande av elenergi från t ex Mellaneuropas kolkraftverk. Den ökande elkonsumtionen i Sverige gör att andelen importerad el ökar. Genom att producera el ur förnybara energiresurser i Sverige kan vi

minska detta beroende.

Enligt Energimyndigheten skulle det för att ersätta den el som Barsebäck 2 producerade 2003 behövs en vindkraftspark motsvarande den på

"Kriegers flak" eller liknande. Det vill

Vilka störningar som accepteras står i allmänhet i relation till vilken nytta som förknippas med störningen. Bilden illustrerar principiellt och översiktligt den störning, påverkan och nytta (per installerad MW och år) som vindkraften kan ge upphov till.

Kunskapsunderlag och

planeringsförutsättningar

(12)

Kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar

havs eller 250 stycken 3 MW verk på land.

Den omvärldspåverkan som elproduktionen i ett vindkraftverk orsakar under verkets livslängd är synliga eller tydligt avläsbara. Ett vindkraftverk produceras med en energiåtgång som det normalt tar verket självt ca fyra månader att generera. Det

transporteras på väg och uppförs med mobilkran. För detta samt för underhåll krävs till- fartsvägar till varje verk. Livslängden är minst 25 år varefter verket kan monteras ned och lämnar då efter sig ett fundament samt tillfartsvägarna. Tillfartsvägarna kan, beroende på terräng, kräva olika mängd permanenta ingrepp, så som bergsprängningar, men kan i princip oftast avlägsnas. Miljöeffekten är därmed att bedöma som till största delen reversibel – d.v.s. miljön kan i stort sett återställas till sitt gamla tillstånd. Dock krävs för dagens höga verk relativt stora vägar som klarar tunga transportfordon vilket gör att vägarna under den tid de finns där ger en lokalt relativt påtaglig påverkan.

Teknik och utveckling

Ett vindkraftverk består i fundament, torn, rotor med rotorblad och maskinhus. Tornet är i regel kornformat och tillverkat i stål eller betong i vita eller gråa nyanser. Tornet är placerat på ett fundament som kan bestå av

en betongplatta eller bergförankring beroende på markförhållandena.

Maskinhuset där generator, ev. växellåda och styr utrustning sitter längst upp i tornet och här finns även ett girsystem som riktar in maskinhus och rotorblad mot vinden.

Det är till maskinhusets mitt som tornhöjden mäts. Rotorbladens diameter är oftast lika stor som tornets höjd. Som mått på

vindkraftverkens höjd används ibland tornhöjden och ibland total höjden som är

tornhöjden plus halva rotordiametern. Ju högre upp man kommer dess då mindre påverkar marken vinden och chanserna för en bättre energiproduktion ökar. Ett annat vanligt sätt att ange verkets storlek är genom dess effekt, d.v.s. i kilowatt (kW) eller megawatt (MW).

Utvecklingen har gått mot allt högre, effektivare och tystare verk. Sedan början av 1980- talet har vindkraftverkens storlek ökat från att haft effekter på ca 20kW och en totalhöjd på runt 25m till de landbaserade verk som byggs i Sverige idag med effekter på 2000- 5000 kW (2-5MW) och totalhöjder på ca 150m. Förutom ekonomiska skäl anses att färre högre verk minskar ingreppen i landskapet och på marken.

(13)

Teknik utvecklingen går fort fram och det forskas och experimenteras på många håll för att ytterligare öka effektiviteten hos verken och minska de negativa

konsekvenserna. Bl.a. finns det innovatörer som experimenterar med vinglösa

vindkraftverk. Dock ändrar detta inte det faktum att de verk som finns ute på

marknaden idag och som kommer att byggas de närmsta åren sannolikt är av den

konventionella modellen. Storleken på verken kan dock komma att bli ännu större även om det finns en viss begränsning för storleken vad det gäller möjligheterna att transortera verken till uppförningsplatsen.

Buller, skuggrörelser och reflexverkan

Buller, skuggrörelser och reflexverkan är ofta de störningar som gör att boende i närheten kan känna sig störd av ett vindkraftverk.

Två typer av ljud alstras från ett vindkraftverk, mekaniskt ljud från växellådan och det

”svischande” aerodynamiska ljudet från vingarna. Det mekaniska ljudet är dock sällan ett problem längre då tekniken har utvecklats och alla verk har inte ens en växellåda idag.

Oftast är det istället det aerodynamiska ljudet som vållar störningar på omgivningen.

Dock har teknikutveckling av vindkraftverkens vingar har även gjort att det aerodynamiska ljudet mindre under de senaste tio åren.

Bakgrundljud kan i vissa fall maskera ljudet från vindkraftverk. De största störningarna blir oftast mellan 3-8 m/s. Under ca 3 m/s står verken stilla och vid vindar över 8 m/s är generellt löv prassel, vindsus, vågskvalp etc. högre än vindkraftverkets eget ljud. Dock är de maskerande effekterna ofta beroende av lokala förutsättningar, t.ex. om det blåser upp på berget där vindkraftverket står samtidigt som det är lä i dalgången intill dessa

maskerande effekter minska något.

Studier om störning från vindkraftverk visar, enligt Boverket, att verkets synlighet samt hur verket anses påverka landskapet påverkar om man upplever sig störd av buller.

Riktvärdet för buller utomhus som tillämpas av tillståndsmyndigheternas bedömning är i de flesta fall 40dB(A). Om ljudet innehåller rena toner bör riktvärdet vara 5dB(A) lägre. I vissa områden där ljudmiljön är viktig, t.ex. skärgårdar och fjäll, kan finnas anledning till att föreskriva lägre värde än 40dB(A).

(14)

Vindkraftverk kan också ge upphov till rörliga skuggor när solen lyser på verket då det är igång. Det är vid lågt solstånd som de långa skuggorna ger mest störningar och därför är risken som störst om verken placeras sydost till sydväst om aktuellt objekt.

Det finns idag inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. De

rekommendationer som oftast används som praxis och tillämpas vid störningskänslig bebyggelse är att de faktiska skuggeffekterna inte bör överstiga 8 timmar per år med maximalt 30 minuter om dagen. För att undvika att dessa värden överskrids kan verket stängas av under vissa tider.

Reflexer från vindkraftverk uppstår då solljuset speglas på rotorbladen och uppträder som solkatter, som kan blända eller störa. Numera målas dock rotorbladen med en

antireflexfärg vilket, enligt Boverket, gör att reflex idag inte ska behöva vara ett problem.

Landskapsbild och Kulturmiljö

Landskapet är vid sidan av vindförhållanden en av de viktigaste lokaliseringsaspekterna för vindkraften. Landskapet har stor betydelse för kommunens identitet och hur

landskapet upplevs har betydelse för såväl människors vardagsliv som för turistnäringen och friluftslivet. Med den utbyggnad av vindkraftverk som nu pågår i Sverige och runt om i världen kommer landskapet på många håll att förändras, det är således av största vikt att förändringen sker med största möjliga hänsyn till landskapets värden och karaktärer.

Vindkraftverk avviker i form av höjd och skala från de flesta andra byggnad objekt i landskapet. Vingarnas rörelser gör att vindkraftverken ofta drar till sig uppmärksamheten mer än ett stilla byggnadsobjekt. Utvecklingen går mot allt högre verk med större

vingbredder, vilket gör att de är blir synliga över allt längre avstånd. Dock kan intrycket av de större verken vara lite lugnare då rotationshastigheten är långsammare.

Landskap med olika visuell karaktär anses också ha olika förutsättningar för vindkraft. En betyda faktor landskapets skala – ett småskaligt landskap är t.ex. ofta mindre tåligt för en storskalig vindkraftsetablering än ett mer storskaligt landskap. Det är en fördel för vindkraften om det finns få referenser till den mänskliga skalan. Detta innebär att områden som tidigare varit mer eller mindre opåverkade av människan i många fall lättare kan tåla stora vindkraftverk då det inte finns så tydliga storleks referenser.

Samtidigt så innebär en vindkraftsetablering i ett opåverkat område att det blir just påverkat, åtminstone visuellt, vilket gör att man ur den synvinkeln kan bedöma

landskapet som känsligt för etableringar. Vad det gäller småskaliga dalgångslandskap där den mänskliga närvor är ofta är väl synlig genom hus, gårdar och jordbruk, d.v.s.

kulturmiljöer, blir också skal referenserna tydligare. Detta innebär att vindkraftens storlek kan bli mer påtaglig och verkan kan komma att dominera landskapsbilden. Därför kan dessa landskap ur denna synvinkel sägas vara mindre tåliga för vindkraftsetableringar. Å andra sidan är dessa landskap redan påverkade av människan och skulle på så vis kunna

(15)

bedömas som lämpliga för vindkraft med hänsyn till att andra områden då kan hållas fortsatt opåverkade, vilka både nu och i framtiden kan utgöra viktiga resurser för rekreation och friluftsliv. Bedömningar av vilka lokaliseringslägen som är mest

gynnsamma både sett till de lokala förutsättningarna och till helheten i kommunen eller regionen är, med andra ord, komplexa och kräver noggranna avvägningar.

Topografi, skog och bebyggelse skapar också olika rum i landskapet som kan vara mer eller mindre avgränsade. Genom att inte låta vindkrafts anläggningar sträcka sig över flera landskapsrum utan hålla den inom ett avgränsat område, ger man anläggningen en tydlig lokalisering. Forskningsstudier visar också att allmänheten fördrar enhetliga anläggningar med tydlig avgränsning samt att man upplever sig mindre störd om verken placeras i koncentrerade grupper istället för att spridas ut glesare.

Genom att göra landskapsanalyser som beskriver skala, topografi, vegetation, bebyggelse etc. samt vilka värden som finns i de specifika landskapen och kulturmiljöerna, både på lokal nivå och på mer kommun översiktlig nivå kan underlätta avvägningar om hur vindkraftverken lämpligast disponeras i landskapet.

Påverkan på djurliv och naturmiljö

Förutom visuell påverkan kan också vindkraftverk i vissa fall påverka flora och fauna.

Kunskapen om vindkraftsanläggningars påverkan på djurliv är begränsad, men de studier som hitintills gjorts visar på att vindkraftverken inte allvarigt stör fågel- eller annat djurliv. De studier som finns gäller dock mest fåglar och inte påverkan på däggdjur eller andra djurgrupper. Boverket anser att man vid bedömning av vindkraftens påverkan på naturmiljön bör skilja på värden för biologisk mångfald och värden för opåverkade landskap.

En omfattande utbyggnad av vindkraften kan totalt sett anses vara positiv för den

biologiska mångfalden eftersom den bidrar till minskad försurning och övergödning samt till att minska utsläppen av växthusgaser. Den största direkta påverkan kommer med de tillfartsvägar, ledningsdragningar, mindre byggnader för transformatorstationer samt vid schaktning och gjutning av det fundament som vindkraftverket står på. Tillstor del är dessa ingrepp beskrivas som reversibla, d.v.s. att det till stor del går att återställa marken om verken tas ur drift. Ofta är det tillfartsvägen som förorsakar det största ingreppet. Hur bestående dessa ingrepp blir beror mycket på vilka lokala förutsättningar som finns. Så långt det går bör man använda utfyllningar istället för att spränga de på de markområden som behöver jämnas till i samband med väg byggandet, då detta i framtiden ger större möjligheter till att återställa marken om verket tas bort. Lokalisering av verk samt vägar bör också göras så att det inte skadar värdefullt lokalt djur- och växtliv. Hur väg och kabeldragningar påverkar vattenföringen i olika områden bör också studeras.

(16)

Vad det gäller påverkan på tidigare opåverkade områden är det kanske mest en fråga om den visuell påverkan på landskapsbilden samt störningar i form av buller.

Luftfart, försvar, sjöfart och telekommunikation

Vid projektering av vindkraftverk ska alltid kontakt tas tidigt med Försvarsmakten och Luftfartsverket. Krav på hindermarkering med ljus finns och vilken markering som skall gälla bestäms av verkets höjd. Eventuella störningar på luftfartens och försvarets navigeringshjälpmedel, kommunikationssystem och radarsystem kan få allvarliga

konsekvenser. Försvarets intressen måste beaktas vid etablering av vindkraftverk. Det kan gälla närhet till försvarsanläggningar, störningar av signalsystem mm. Platserna för försvarets radar-, signalspanings- och radiolänksystem är en försvarshemlighet och markeras inte på allmänna kartor. På grund av anläggningars hemliga natur är kunskapen om placeringarna av dessa begränsad också i försvarsmakten. Därför behövs ett internt remissförfarande innan besked kan lämnas i ett vindkraftsärende. Ett besked från försvaret kan därför dra ut på tiden. Försvaret har även speciella lågflygningsområden som skulle kunna störas av höga vindkraftverk. Det finns vis kusten en viss risk för att den hindermarkerande belysningen som krävs för luftfarten kan förväxlas med fyrar i mörker. Sjöfartsverket kan därför ställa krav därför också komma att ställa krav på utmärkningen så att dessa risker minimeras.

Ett vindkraftverk kan också påverka telekommunikationerna. Kontakt bör därför tas med de verksamma operatörerna. Möjligheter till samordning av telemaster och vindkraftverk kan ha flera fördelar. Dels kan ingreppen i naturen minskas om tillfartsvägar m.m. kan samordnas men även möjligheterna till att placera telesändare direkt på vindkraftverken kan minska påverkan på landskapsbilds då endast ett högt objekt behövs. Detta kan också undvika risker för framtida konflikter och störningar. Ett generellt samordningsproblem här kan vara att utbyggnaden av 3G-nätet för mobiltelefoner ligger lite före vindkraftens nu pågående utbyggnad i Sverige.

Jordbruk- och skogsbruk

I princip är marken mellan verk i en vindkraftspark fortsättningsvis användbar för jord- och skogsbruk. Anläggningarna inklusive fundament, tillfartsvägar, kabeldragningar transformatorer etc. tar bara upp ca 1-2% av en vindkraftsparks totala area.

Vägdragningar i skogsterräng kan ianspråkta produktionsarealer men kan i gengälld gynna skogsägaren genom att marken blir mer tillgänglig för fordon. Det har visat sig att djur på bete snabbt vänjer sig vid regelbundna rörelser och skuggeffekter från

vindkraftverken. Kabeldragningar i jordbruksmark kan dock medföra förändringar i markens permeabilitet (dränering). Detta kan dock oftast minimeras om kabeldragningar sker längs tillfartsvägarna. Motsvarande dräneringsproblem kan även uppstå i

skogsbruksmarker.

(17)

Skyddsavstånd från bebyggelse, vägar kraftledningar etc.

När man i allmänhet diskuterar avstånd och säkerhetsfrågor angående vindkraftverk, avser man vanligen risken för nedfallande delar, eller hård snö och is om vintern. Risken för detta är mycket liten, och även om det händer så har man observerat att nedfallen vanligen håller sig inom rotordiametern. Risken för nedfallande is kan enligt Boverket i praktiken elimineras t.ex. genom att förse verken med is hindrande system eller med isdetektorer som stannar verken vid nedisning. Enligt internationella rekommendationer bör det där isbildning sker regelbundet och allmänheten rör sig frekvent, t.ex. vägar, vara ett skyddsavstånd på 1,5 x totalhöjden (tornhöjden+vinglängden). I övrigt kan

vindkraftverk i allmänhet placeras längs vägbankar eller på liknande platser förutsatt att mark-/jordförhållanden är tillräckligt goda.

I Boverkets handbok utgiven 2003 ”Planering och prövning av vindkraftverk” förs en diskussion om lämpligt avstånd från bebyggelse till vindkraftverk där man menar att det är viktigt att ta hänsyn till verkens storlek och de lokala förutsättningarna. Rimligt avstånd kan vara 500 - 1000m. I praktiken så är det riktvärdena för bullernivåer från vindkraftverk som styr avståndet från bebyggelse. I Energimyndighetens pågående utpekande av nya riksintressen för vindkraft används ett schablon avstånd från bebyggelse på 400m respektive 500m från kyrkor.

Anslutning till kraftledningsnät

Beroende på storlek hos vindkraftverket eller vindkraftsgruppen görs anslutningen antingen till lokalnätet eller till regionnät. För dessa nät svarar det lokala elnätsföretaget.

För riktigt stora vindkraftsparker görs anslutningar direkt till stamnätet, vilket Svenska Kraftnät ansvarar för. Det finns regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet.

Svensk Energi har tagit fram guidande riktlinjer för anslutning av mindre vindkraftverk, den s.k. AMP:en, som elnätsföretagen använder. Nu pågår arbete med att ta fram

heltäckande guidande riktlinjer för alla storlekar på anläggningar, från mikrokraftverk till stora havsbaserade vindkraftsparker.

(Se även under rubriken Kraftledningsnätet i Tanum)

Enligt 3 kap 7§ i ellagen är det den som har nätkoncession i det aktuella området, de lokala nätbolagen, som i första hand ska ansluta nya produktionsanläggningar till ledningsnätet. De lokala nätbolagen i Tanum är i kommunens ostligaste delar Vattenfall AB och Fortum AB i övriga områden i kommunen. Den avgift som nätbolagen har rätt att ta ut vid en elnätsanslutning motsvarar kostnaderna som elnätsföretaget har för åtgärder som krävs i nätet om vindkraftverken skall kunna anslutas. Exempel på detta är nya kablar, luftledningar, transformatorer, brytare etc.

(18)

För närvarande pågår det, på uppdrag av regeringen, en översyn över hur nätkostnader i framtiden ska fördelas. Vilken betydelse ytterliggare vindkraftsutbyggnad har, och kommer ha i framtiden, för el-abonnenter i Tanum skall belysas i vidare planarbete.

Nuläge för vindkraft Tanum vintern 2007/2008

Befintliga vindkraftverk

I Tanums kommun finns det för närvarande 27st uppförda vindkraftverk som har total effekt på drygt 19MW (19110kW). Storleken på vindkraftverken varierar mellan relativt små verk till medelstora verk, jämfört med de flesta verk som byggs idag. Det minsta verket finns i Arendal och har en tornhöjd på ca 31m, en rotorspann på 29m och en effekt på 225kW. De största idag uppförda verken i Tanum är de 6st vindkraftverk som finns i Mungseröd och har en tornhöjd på 60m, en rotorspann på 58m vilket ger en totalhöjd på knappt 120m. Varje av dessa verk har en effekt på 1MW, vilket enligt Boverket

motsvarar hushållsel för ca 500 villor per verk. Utöver detta finns ett antal mindre

gårdsverk. Den totala effekten av den el som teoretiskt beräknat idag produceras i Tanum skulle räcka till att försörja ca 9500 villor med hushållsel och motsvarar drygt 20 % av kommunens totala elenergikonsumtion.

Nya verk på gång

Under första halvåret 2008 kommer 6 nya vindkraftverk att uppföras på Hud längs E6 mellan Rabbalshede och Tanumshede. De blir då bland de hitintills högsta landbaserade vindkraftverk i Sverige och kommer ha en effekt på 2,5 MW samt en tornhöjd på 100m, vilket inräknat rotorspannet ger detta en totalhöjd på ca 150m. Utöver detta har 4

vindkraftverk av liknande storlek beviljats bygglov vid Kil i norra delen av kommunen.

Även ett något mindre verk med en effekt på 800kW (0,8MW) och en tornhöjd på 55m (totalhöjd drygt 100m) har beviljats bygglov vid Dusgård. Ett verk av denna storlek har också givits bygglov vid Bro, dock har detta bygglov överklagats. Utöver detta finns det ett stort antal intresseanmälningar och vilande bygglov inkomna till kommunen. Totalt avser dessa intresseanmälningar och vilande ansökningar ca 60 verk med en sammanlagd effekt upp emot ca 150 MW.

(19)

(20)

Energiläget i Tanum

Den totala sammanlagda energianvändningen i Tanums kommun har legat mellan 400 - 500 GWh/år efter millenniumskiftet. Efter 2002 verkar ökningen av den totala energianvändningen

”stagnerat” kring ca 500 GWh, dock ökar transporternas energianvändning medan Bostäder & Service minskar sin med ungefär motsvarande del. År 2004 uppgick den slutliga

energianvändningen i Tanums kommun enligt SCB till totalt 509 GWh. Den totala elanvändningen i kommunen uppgår till ca 160 GWh/år.

Förnyelsebara energikällor (sol, vind, vatten och biobränsle) kommer att bli allt viktigare i framtidens energiförsörjning. I Tanums kommun uppskattades andelen förnyelsebar energi under 2006 uppgå till ungefär 99 GWh, vilket motsvarar nära 20 % av den totala energianvändningen i kommunen.

Vindkraften står i dagsläget för en beräknad energiproduktion på ca 35-36 GWh/år vilket motsvarar drygt 20 % av den totala elförbrukningen och knappt 7 % av den totala

energiförbrukningen i kommunen. De 11 vindkraftverk som beviljats bygglov (det överklagade ej inräknat) men ännu inte är uppförda kan väntas stå för en

energiproduktion på knappt 50 GWh/år, vilket ger en total produktion på ca 85 GWh/år vindkraftsel i kommunen. Detta beräknat på vad som 2006 produceras i snitt per

installerad MW i Sverige. Vindkraften skulle när alla dessa verk är i drift stå för 17 % av den totala energiförbrukningen och för ca 53 % av den totala elförbrukningen räknat på hur mycket energi som förbrukades kommunen 2004.

Kraftledningsnätet i Tanum

Sveriges kraftnät är uppbyggt av ett stamnät som grenar ut sig i ett regionnät och slutligen ett lokalnät. Det nordöstra hörnet av Tanums kommun genomkorsas av en stamledning på 400 kV som förbinder det svenska elnätet med det norska. I det regionala elnätet ingår en 130 kV- ledning i nord-sydlig riktning genom kommunen samt en 130 kV- ledning längst i norr som går från Dalsland till Strömstad. Dessa ledningar ägs av Vattenfall. Elnätet i kommunen består i övrigt av ett regionalt 40 kV-nät, ägt av Fortum, med flera ställverk, som i sin tur matar lokalnätet (10/0,4 kV). 40 kV-nätet ansluts till regionledningen (130 kV) vid Tanumshede och vid Fedja väster om Rabbalshede samt vid Överby i Strömstads kommun. Lokalnätet öster om Bullaresjöarna ägs av Vattenfall Västnät.

Varje typ av ledning kan bära en bestämd effekt. Beroende på

belastningen i nätets olika delar kan mer eller mindre vindkraft kopplas

(21)

till nätet. I vissa fall kan enstaka vindkraftverk kopplas till de mindre 10 kV-ledningarna, dock kan förutsättningarna för att kunna ansluta sig till detta nät vara mycket varierande.

Grupper av verk måste i de flesta fall därför kopplas till 40 kV-ledningarna, eller vid stora vindkraftparker direkt på 130 kV-nätet. De mindre ledningarna är också känsligare för svängningar/variationer i spänning än de större. Vanligast när det gäller anslutningar upp till 25MW är att det sker till 40kV-nätet. För att ansluta verk till 130kV-nätet behövs en transformatorstation som i dagsläget kräver en etablering på minst 25MW innan det blir ekonomiskt lönsamt, detta kan dock komma ändras om energipriserna förändras.

I grova drag är kapacitet situationen i Tanum sådan att det i princip för alla nya större etableringar måste till en transformatorstation för anslutning till 130kV-nätet och att ledningsdragningar från eventuella etableringar till en sådan anslutning måste göras.

I norra delen av Tanums kommun, d.v.s. norr om Tanumshede är idag 40kV-nätet i princip fullt. Enligt en översiktlig bedömning av Fortum är det också mycket svårt att ansluta enstaka verk samt även gårdsverk i denna del av kommunen. De redan

bygglovsbeviljade verken vid Kil kommer att kopplas mot nätstationen vid Överby. Om planerade verk vid Neamberg i Strömstad blir av är Överbystationen i princip full. Om vindkraften som det finns planer på att bygga på Tolvmanstegen i Strömstads kommun kommer till stånd kommer även en transformatorstation till 130kV-nätet att byggas. Hit skulle eventuella verk i norra Tanum också kunna anslutas.

Vad det gäller södra delen av kommunen så kommer verken som uppförs på Hud att kopplas till 40kV-nätet via en ny byggd transformatorstation och ledas åt söder. En grov bedömning från Fortum är att det sedan finns kan plats i 40kV-nätet för etableringar i denna södra del av kommunen motsvarande ca 10 MW, under förutsättning att det dessa etableringar kopplas norr ut mot nätstationen i Tanumshede.

I de centrala delarna av kommunen, där den största koncentrationen av

exploatörsintressen för vindkraft återfinns, behövs också förstärkningar om eventuell ny vindkraft skall kunna anslutas. Fortum ser idag att en möjlig lösning vore att bygga en transformatorstation till 130kV-nätet i närheten av verken vid Mungseröd.

Vilken kapacitet som finns och som kan förväntas tillkomma i ledningsnätet bör undersökas vidare och redovisas i den färdiga planhandlingen tillsammans med en övergripande bedömning av omfattningen på ledningsdragningar olika eventuella utbyggnadsområden för med sig.

Dock ses inte kapaciteten i ledningsnätet som avgörande faktor för bedömning av områdets lämplighet för vindkraft då ledningsnätet kan förstärkas i den grad det behövs.

Frågan är ändå av så pass stor vikt för en eventuell etablering att de övergripande förutsättningarna bör redovisas, inte minst med tanke på att nya ledningar leder till

(22)

Övergripande landskapsanalys

För att till den färdiga planen kunna göra väl avvägda ställningstagande i utpekandet av lämpliga områden för vindkraft samt för att kunna utforma lämpliga rekommendationer och riktlinjer för dessa områden har i detta inledande skede en övergripande

landskapsanalys tagits fram av Rådhuset Arkitekter AB på uppdrag av kommunen.

Kommunen som helhet är, jämfört med Sverige i stort, kraftigt kuperat och präglat av urberget och dess sprickdalar. Landskapets riktningar är huvudsakligen nord-sydlig och nordost – sydvästlig.

Landskapets karaktär kan beskrivas på olika sätt. En utgångspunkt kan vara att beskriva landskapets utseende i landskapstyper där form, volym och struktur utgör

indelningsgrunden. Detta har gjorts i rapporten ”Landskapsklassificering” av BOSAM 1975. De landskapstyper som definieras inom kommunen är

strandlandskap

dalgångslandskap

kuperat landskap

platålandskap

Ett annat mer övergripande sätt att fånga den övergripande karaktären är att dela in kommunen i zoner. Inom de olika zonerna finns ovanstående landskapstyper representerade i större eller mindre omfattning.

De olika zonernas karaktäristika har ingående beskrivits och analyserats i rapporten

”Vindkraftsplanering i en kustkommun – Exemplet Tanum” (Nationellt pilotprojekt 2001).

Nedan följer en redovisning av de olika zoner där den

övergripande karaktären skiljer sig åt. Efter respektive

karaktärsbeskrivning följer en kortfattad analys avseende upplevelsen av landskapet samt landskapets känslighet.

(23)

Kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar Kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar

Landskapsindelning Havszonen (1)

Avser det öppna havet utanför skärgårdens öar. Havszonen är till synes opåverkad av människan och förmedlar en känsla av ursprunglighet och orördhet. Möjligheten att orientera sig är liten, de skär och ögrupper som finns i området utgör de enda

landmärkena. Utskärgården med Väderöarna och ögruppen kring Segelskär ingår i denna landskapskaraktär. Området har flera, för hela Sverige, unika naturvärden (bottnar, flora, fauna).

Analys: Utblickar över havet förknippas ofta med höga upplevelsevärden för betraktaren.

Upplevelsen är i första hand kopplad till känslan av havets storslagenhet och orörda natur.

Väderöarna med dess läge mitt ute i havet har särskilda värden i detta sammanhang.

Hela området är mycket känsligt för nya och främmande inslag och har en låg visuell tålighet.

Skärgårdszonen (2)

Omfattar den öppna, kala skärgården. Området har för Sverige flera unika värden (rekreation/turism, fauna, reproduktionsområden för fisk, m.m.) Den inre, mera skogsbevuxna skärgården är undantagen då dessa områden har en avvikande karaktär.

Det plana havets stora skala bryts här mot de kulliga öarnas och skärens småbrutenhet.

Den lilla vegetation som finns i området är kraftigt vindpinad. Inslaget av bebyggelse är litet och har ofta en genuin prägel. Längst ut mot väster är möjligheterna till utblickar goda både mot havet och in mot fastlandet. Längre in ökar rumsligheten vilket gör det svårare att få några vidsträckta vyer.

Analys: Området upplevs överlag opåverkat med en liten mänsklig närvaro och har därmed en låg visuell tålighet mot nya inslag. En etablering av vindkraft skulle påverka den oexploaterade karaktären och möjligheten till fria utblickar på ett negativt sätt.

Skalförhållanden mellan vindkraftverk och skär måste beaktas vid eventuell vindkraftsetablering.

Kustzonen(3)

Inom kustzonen finns alla kommunens landskapstyper representerade. Området präglas av ett kraftigt kuperat mosaiklandskap med väl avgränsade/markerade bergshöjder och smala uppodlade dalgångar. De högsta öarna och bergknallarna sticker som högst upp 60 – 80 meter över de flacka dalgångarna som ofta bara ligger några enstaka meter över havsnivån. Dalgångar och höjdpartier har en tydlig nord-sydlig huvudriktning.

Höjdpartierna är relativt glest bevuxna medan dalsidorna ofta täcks av tät vegetation. I södra delen av kommunen sträcker sig bergkullslandskapet längre in åt landet medan den i norra kommundelen är smalare och viker ut över det kuperade och kraftigt skogbevuxna strandlandskapet i den inre skärgården. Hela området är tätt bebyggt med många

kustsamhällen och spridd bebyggelse längs med dalsidorna. Grupper av fritidsbebyggelse

(24)

Kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar Kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar

Analys: Bergen spelar en stor roll i denna landskapstyp. De delar upp landskapet i fattbara delar och gör att man lättare orienterar sig. Människan har i hög grad satt sin prägel på landskapet varför en utbyggnad av vindkraft i denna zon blir mer förenlig med pågående markanvändning än i de mer naturpräglade delarna längre västerut.

Mellanzonen (4)

Här är bergkullslandskapet inte lika tydligt. Landskapet är fortfarande mycket kuperat men här förekommer större sammanhängande bergplatåer, bredare dalar och större uppodlade slättområden. Mellanzonen kännetecknas alltså av större landskapsrum och vidare utblickar än i kustzonen. Inom denna zon ligger världsarvsområdet kring Tanumsslätten. Landskapet har varit bebott och nyttjats av människan under 8000 år.

Vegetationen på bergspartierna är kustpräglad. Det finns stora skalkontraster i själva landskapet och zonen kan sägas vara en övergångszon mot den mer skogbevuxna inlandszonen.

Analys: Världsarvsområdet med omgivningar har ett stort sammanhållet värde för Sverige och internationellt. För förståelsen av världsarvet och de historiska sambanden i

landskapet är det viktigt att en eventuell etablering av vindkraftverk inte förtar det samlade intrycket av Tanumsslätten eller hotar världsarvets värden. Eventuell

vindkraftsetablering som kan komma att påverka slättlandskapet är främst om verken placeras på bergen eller intill gränsen för inlandszonen, uppe på bergsplatåerna.

Inlandszonen (5)

Inlandszonen domineras av stora skogbevuxna höjdplatåer som ofta ligger 100-200 m ö h.

Vägnätet är glest och stora delar av området har karaktär av vildmark utan bebyggelse.

Landskapet kännetecknas av vidsträckta barrskogsarealer omväxlande med öppna myrar och myrkomplex samt ett förhållandevis stort antal sjöar. Uppe på höjderna domineras skogen av gles, lågväxt hällmarkstallskog. I sluttningar och partier med djupare jordtäcke är tallskogen tätare med inslag av gran, björk och asp. Blåbärsgranskogar förekommer i sänkor och på partier med djupt finkornigt jordtäcke. Inom inlandszonen är

dalgångslandskapet sällan förekommande och inslaget av uppodlad mark sparsamt. Ett undantag är landskapet kring Bullaresjöarna som ligger i en kraftig sprickdal, ca 10 mil lång, i nord-sydlig riktning. Här finns inslag av uppodlat dalgångslandskap med

bebyggelse. Sjöarna avvattnas norrut genom Enningdalsälven till Idefjorden.

Analys: Inlandszonen har en karaktär av orörd och ursprunglig natur och stora områden är opåverkade av mänsklig verksamhet. Etablering av vindkraftverk i dessa områden

förändrar orördheten och medför intrång i områden viktiga för friluftslivet. Områdenas storlek är sådan att man sannolikt kan hitta områden för vindkraftsetablering och samtidigt tillgodose behovet av orörda arealer av vildmark. Med hänsyn till orördheten inom stora delar kanske en utbyggnad av vindkraft kan fungera i anslutning till de stråk där ändå landskapet är påverkat av tekniska anläggningar som t ex vägar och

kraftledningsstråk.

(25)

Vindkartering

Tillgången på vind är naturligtvis en av de viktigaste faktorerna när det gäller lokalisering av vindkraft. Skillnaden mellan goda och sämre vindlägen är stor och kan i effekt illustreras på följande sätt;

En fördubbling av vindhastigheten ökar effekten åtta gånger eller om medelvindstyrkan ökar från 7-8 m/s kan det ge 25 % mer el.

Vindkraftverk utvinner energi mellan ca 4-25 m/s, vilket innebär att ett vindkraftverk i Sverige utvinner el ungefär 6000 av årets 8760 timmar. Sedan den tidigare vindkraftsplanering som genomförts i kommunen har nya bättre metoder för att beräkna vindhastigheten utarbetats.

Uppsala universitet har under 2006/2007, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en nationell vindkartering av medelvindhastigheter på tre olika för vindkraften intressanta höjder 49, 72 och 103meter ovan nollplansförskjutningen. Dataunderlaget är en

avancerad uppskattning av vilka verkliga förhållanden som kan väntas gälla inom en ett område och har en rumslig upplösning, en noggrannheten, på 1 kvadratkilometer.

Metoden som använts är den s.k. MIUU-modellen (Meteorologiska Institutet, Uppsala Universitet), MIUU-modellen har tidigare använts i många undersökningar i olika landskapstyper och resultaten har visat god överensstämmelse med observationer.

Utöver vindens hastighet påverkar även vindens turbulens vilken effekt som ett vindkraftverk kan utvinna. Trots att

vindberäkningarna enligt MIUU- metoden visat sig överensstämma relativt väl med faktiska

vindhastigheter kan det innan vindkraftverk uppförs vara

nödvändigt att utföra noggrannare vindmätningar för den specifika platsen.

Till den en höjd som anges i vindkarteringen måste höjden för

”nollplanet” läggas, för att få ut den verkliga höjden över marken.

Nollplansförskjutningen (d) kan uppskattningsvis sättas till tre fjärdedelar av vegetationens höjd (angett som h).

Noteras bör att vindens hastighet och turbulens kan variera mycket mer lokalt än

(26)

i karta nedan, ett gott underlag för kommunens vindkraftsplanering och ses som en av flera viktiga faktorer när det gäller utpekandet av utredningsområden för vindkraft i detta program. Idag ligger det kritiska värdet där det blir ekonomiskt intressant att bygga vindkraftverk ungefär på 7 m/s i årsmedelvind vid verkets navhöjd.

Vindkartering baserad på MIUU-metoden. Underlaget till vindkarteringskartorna är hämtat från Energimyndighetens hemsida och presenterar de beräknade vindförhållandena för Tanum, på 103m respektive 72m höjd över nollplaneförskjutningen.

(27)

Riksintressen och andra betydande allmänna intressen

Riksintressen

Tanums kommun omfattas av ett antal områden utpekade som riksintressen. Områden av riksintresse är av nationell betydelse för något särskilt angivet ändamål och har därför fått ett skydd, enligt bestämmelser i Miljöbalken, mot åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset.

Kommunens kustzon, liksom ett område kring Bullaresjöarna och Kynnefjäll omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap Miljöbalken. Dessa områden är som helhet av riksintresse på grund av sina samlade natur- och kulturvärden. Kustområdet som benämns som den Obrutna Kusten och klassas mycket högt i riksplaneringen. I 4 kap 2§

Miljöbalken står angivet att ”… turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av

exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön…”. I området kring Bullaresjöarna och Kynnefjäll som berörs är inte vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål tillåten, enligt MB 4 kap 6§, såvida det inte är fråga om

vattenverksamhet som endast förorsakar obetydlig miljöpåverkan.

Riksintresse för naturvård, enligt 3 kap Miljöbalken, omfattar skärgården samt vissa områden i inlandet som Kynnefjäll, Bullaresjöarna och ett antal större mossar.

Riksintresse, enligt 3 kap Miljöbalken, för det rörliga friluftslivet omfattar förutom kusten även Kynnefjäll och Bullarelandskapet.

Riksintresse för kulturmiljövården omfattar, förutom världsarvet som beskrivs utförligare nedan, och fornlämningsmiljöerna vid Nasseröd-Torp-Ödsmål, även Bottnadalen,

Flötemarskön, Greby gravfält, delar av Fjällbacka, Havsstenssund och Sannäs, Västra Bullarestranden samt Kalvö-Lindö-Trossö

Större delen av havsområdet från kusten till en bit utanför baslinjen täcks av olika riksintressen för yrkesfisket.

Utöver ovanstående bevarandeintressen är också en korridor för ny väg E6 av riksintresse för kommunikation. Länsstyrelsen och Energimyndigheten har vidare kommit med ett förslag till avgränsning av områden av riksintresse för vindkraft i Tanums kommun. (se under respektive rubrik på följande sidor.)

Mer om de riksintressen som berör kommunen finns att läsa i den kommunövergripande översiktsplanen från 2002.

(28)

(29)

Världsarv Tanum

(Tanumsslätten – Kalleby – Oppen - Fossum)

Tanums hällbildsmiljö är ett enastående exempel på hällristningar av högsta kvalitet.

Motivens variationsrikedom är en unik vittnesbörd om livet under bronsålder och äldre järnålder. Samspelet mellan bosättningen och markanvändningen, såsom den avspeglas i hällristningarna, gravfälten och landskapet gör Tanumsområdet till ett enastående exempel på mänsklig bosättning under åtta tusen år.

Ett principiellt ställningstagande i den kommunala vindkraftsplaneringen är att hålla världsarvsområdet fritt från storskaliga vindkraftsetableringar. Detta gäller både tidigare vindkraftsplanering och nu pågående planering. Hur det förhåller sig med lämpligheten av vindkraftsetableringar i närheten eller på synbart avstånd ifrån världsarvområdet dock i dagsläget oklart. Även frågan om hur det förhåller sig med lämpligheten av gårds- och hobbykraftverk inom världsarvområdet är oklar. Dessa frågor blir därför viktiga att klarlägga i det fortsatta planeringsarbetet. Länsstyrelsen i Västra Götaland har beviljats statligt bidrag från Boverket för att utreda frågan om hur man i planering på ett bra sätt kan behandla relationen mellan kulturmiljövärden och vindkraftsetableringar. Tanums världsarv är ett av de områden som Länsstyrelsen avser att behandla inom ramen för detta arbete. Länsstyrelsen kommer i det försatta arbetet med vindkraftsplanen bli en viktig samrådspartner för att kunna göra väl avvägda rekommendationer i förhållandet mellan världsarv och vindkraft.

Natura 2000-områden och naturreservat

I Tanums kommun går att finna relativt stora arealer som är lämpliga för vindkraft och som inte är direkt berörda av Natura 2000-områden eller är naturreservat. I kommande vindkraftsplan är därför inriktningen att ingen vindkraft skall byggas inom områden utpekade som Natura-2000 eller naturreservat. Frågan om det i vissa fall kan vara aktuellt med ett angivet skyddsavstånd från dessa områden bör utredas i vidare planarbete.

Stora opåverkade områden

Enligt utdrag ur Miljöbalkens 3 kap. 2 § ger följande beskrivning av ett stort opåverkat område;

"Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär."

I översiktsplanen från 2002 (ÖP2002) markeras fyra delar av kommunen som Större

(30)

görs ett övervägande att enligt kommunens uppfattning skall bestämmelserna i

miljöbalken inte innebära något absolut förbud mot alla typer av exploatering inom de opåverkat område, men de bör bli föremål för en särskild lokaliseringsprövning i syfte att om möjligt finna en alternativ lokalisering till redan exploaterade områden.

Att etablera vindkraftverk inom eller i närheten av Större opåverkade områden kan samtidigt som det påverkar området visuellt, med ljud från rotorbladen och med vissa ingrepp i naturen för vägar, fundament etc. på längre sikt också bidra till att minska negativ miljöpåverkan från föroreningar och klimatförändringar. Ofta är glestbefolkade relativt orörda områden också områden som kan vara möjliga för vindkraft, då det minskar risken för att verken stör närboende. Samtidigt är dessa områden ofta klassade som Stora opåverkade områden, värdet av att behålla vissa områden opåverkade kan göra dem känsligare för etableringar. Att i framtiden ha områden som är opåverkade, även från vindkraft, är något som kan vara en tillgång för Tanum som kommun. I Tanum finns möjligheten att undanta relativt stora delar av de opåverkade områdena från vindkrafts etableringar, men att tillfullo undvika vindkraftsetableringar utkanten av eller i närheten av samtliga de utpekade Större opåverkade områdena kan dock vara svårt och kanske även olämpligt om en väl avvägd utbyggnad av vindkraften sett till helheten av kommunens samtliga värden skall främjas.

Tysta områden

Tysta områden, d v s områden som inte är påtagligt påverkade av ljudstörningar, kommer med stor sannolikhet att bli en bristvara i framtiden. Man brukar allt oftare tala om att vi har ett behov av att få uppleva miljöer som är fria från ”samhällsbrus”. Områden av detta slag kan redan idag betraktas som unika. I kommunens översiktsplan från 2002 har två landområden utpekats som s.k. tysta områden. Det kriterium som använts för urvalet är att man här kan uppleva tystnad, tack vare att det inte finns bullerkällor som t ex vägar eller täkter i närheten. Länsstyrelsen definierar ett tyst naturområde som ett område där den årsdygnsekvivalenta ljudnivån inte är högre än 30 dB(A). Värdet ligger förutom i denna ”tysthet” även i områdenas orördhet. Det större av områdena ligger på östra Kynnefjäll och det mindre på den södra delen av Kynnefjäll. Båda är belägna intill kommungränsen mot Munkedals kommun.

Kommunens inställning i översiktplanen är att dessa områden skall skyddas mot ingrepp som påtagligt skadar dess värden. I det tematiska tillägget på temat vindkraft bör därför inga områden för vindkraft pekas ut inom eller i närheten av dessa områden. Viktigt blir här att samråda med Munkedals kommun så att inte eventuella etableringar på andra sidan kommungränsen äventyrar värdet av de tysta områdena.

(31)

Rekreations- /friluftsområden

Utöver de områden som innefattas av riksintressen för friluftsliv finns även andra

områden med stora värden för både rekreation och friluftsliv. I kommunens översiktsplan från 2002 nämns Ranebo som ett sådant område. I översiktsplanen beskrivs Ranebo som kommunens största friluftsområde, med Ranebostugan som centrum i området kring Bolsjöarna. I området finns bl.a. skid-/motionsspår samt utmärkta möjligheter för kanotpaddling.

Samtidigt som Ranebo är av stort värde för friluftslivet så finns i området och i dess närhet även goda förutsättningar för vindkraft, vilket bl.a. visar sig i det stora antal

ansökningar som inkommit till kommunen om att få uppföra vindkraft verk i denna del av kommen. Kommunens idag största verk står också i Mungseröd alldeles intill det område som i ÖP 2002 definieras som Ranebo friluftsområde. I vidare vindkraftsplanering blir mycket viktigt att klarlägga hur värdena i friluftsområdet kan påverkas av

vindkraftsetableringar samt hur man vid eventuella etableringar i eller i närheten av området kan minimera negativa konsekvenser. Detta gäller både för själva

Raneboområdet och av för hela landskapet i närheten av Bolsjöarna.

Ett annat värde att beakta är Bohusleden, som är en regional vandringsled och passerar genom kommunens östra delar. Hur man ska behandla eventuell påverkan på Bohusleden bör också det studeras närmare i vidare planarbete.

Utöver de här beskrivna områdena så kan det inom eller närheten av de utrednings områden som föreslås i detta program finnas värden för rekreation och friluftslivet som bör behandlas i relation till vindkraften i den färdiga planen eller vid senare

detaljplaneläggning och bygglovsprövning.

Nya E6:an

Inom den vägkorridor som reserveras för E6:ans nya dragning kan svårligen bedömas som lämpliga områden för vindkraft. Frånsett det skyddsavstånd som krävs mellan vägar och vindkraftverk finns dock klara fördelar med att placera vindkraft i de miljöer som ändå är, eller kommer att bli, bullerstörda av befintlig och ny E6 dragning. Samordning av dessa intressen bör ske så att inte t.ex. sprängnings arbeten vid vägbygget skadar vindkraft som är uppförda eller under uppförande. Fördelar av en samordning kan också finnas om anläggningsvägar kan samutnyttjas och ingreppen i naturen således minskas.

(32)

Förslag till riksintresse för vindkraft

Nya riksintresseområden för vindkraft håller på att utarbetas och Energimyndigheten har satt upp grundläggande kriterier för hur utpekandet skall gå till. Länsstyrelsen i Västra Götaland har från detta utarbetat ett förslag som nu samråds med kommunerna. Hur det slutgiltiga förslaget kommer att se ut är i dagsläget oklart men sannolikt är att för Tanums del kommer ett antal områden bli utpekade på fastlandet. Inga områden i havet finns med i förslaget som kommunen fått ta del av och det riksintresse för vindkraft som nu finns på Persgrunden föreslås utgå.

Kommunens ståndpunkt är att nya riksintressen för vindkraft inte skall fastläggas innan kommunens pågående vindkraftsplanering är klar. Då kommunen har använt sig av i princip samma kriterier som Energimyndigheten föreskriver men utöver det avser att utreda lämpliga lägen för vindkraft mer noggrant bl.a. med hänsyn till landskapets helhetsvärden. Frågan om hur nya riksintresseområden för vindkraft skall integreras med kommunens planering skall utredas i vidare planarbete.