• No results found

Varsågod och då går ordet till Lars Dahlgren. Tack för det.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Varsågod och då går ordet till Lars Dahlgren. Tack för det."

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Varsågod och då går ordet till Lars Dahlgren.

Tack för det.

Jag börjar med en kort summering av 2013. 2013, som ni har sett i siffrorna, var ju ett utmanande år för Swedish Match. Vi bibehöll i princip vår omsättning, upp 1 procent till något mer, i lokala valutor. Samtidigt som rörelseresultatet gick ner 5 procent och det minskade i våra viktigaste och största produktområden: Snus och Andra tobaksprodukter.

Trots att vi hade större positiva engångsposter 2013 än 2012, bidrog detta till att resultatet per aktie minskade också med 5 procent. Ett utmanande år. Däremot skulle jag vilja säga att det är ett år där vi varit väldigt aktiva i form av en rad åtgärder och aktiviteter som jag är övertygad om stärker bolagets ställning och konkurrenskraft på sikt, och det tänkte jag återkomma till litegrann senare.

Men först en kurva som då visar aktiekursutvecklingen och den svagare finansiella

utvecklingen, ja den syns också i aktiekursens utveckling. Så om vi tittar från januari 2013 till och med i fredags så har Swedish Match-aktien ökat med knappt 1 procent, samtidigt som börsens generalindex har ökat med cirka 20 procent. En annan fråga som är viktig för aktieägarna är förstås utdelningen och som ni har sett i dagordningen så trots det lägre

resultatet för koncernen och vinsten per aktie så föreslår styrelsen en oförändrad utdelning på 7 kronor och 30 öre, och det betyder att den uppgår till 56 procent av vinsten per aktie, vilket då är, kan man säga, i det övre intervallet av vår utdelningspolicy på 40-60 procent. Däremot så har man justerat ner den andra typen av värdeöverföring i form av återköp av egna aktier.

Det här är för att se till att vi fortsätter att hålla oss väl inom ramen för vår finansiella policy, där vi har som policy att vår nettoskuld inte ska överskrida 3 gånger EBITA, som är ett resultatmått ungefär som rörelseresultatet.

Som vi ser på bilden bakom mig har vi hållit en motsvarande skuldsättning i förhållande till våra kassaflöden under 2013 som 2012. Nu tänkte jag kommentera de olika produktområdena, väldigt kort om resultatet, för det står ganska mycket mer om det i årsredovisningen. Men lite mer kring vad vi gör för att se till att det ska se bättre ut i framtiden. Men innan jag gör det tänkte jag att det kunde vara på sin plats att påminna om sammansättningen av koncernen om vi tittar på rörelseresultatet från våra helägda verksamheter – våra produktsegment, så är det ju så att snuset står för knappt 2/3 av vår intjäning. Sedan har vi Andra tobaksprodukter i USA (cigarrer och tuggtobak) som står för 30 procent och så har vi då vår Lights-verksamhet, det vill säga tändstickor och tändare, som står för 7 procent.

Om vi då börjar titta på snuset så ser ni att omsättningen gick ner med knappt 4 procent och rörelseresultatet med drygt 6 procent. Det som är väldigt positivt att konstatera, om man börjar i den änden, är att vi har sett en fortsatt väldigt stark marknadstillväxt både för snus i Skandinavien och för moist snuff, alltså den amerikanska typen av snus på den amerikanska marknaden. I storleksordning 5 procent på båda marknaderna. När det gäller snuset i

Skandinavien så har vi haft att hantera en fortsatt intensiv lågpriskonkurrens på den svenska marknaden. Det här har påverkat våra marknadsandelar negativt, även om vi såg en

förbättring att vi tappade mindre marknadsandel mot slutet av 2013 än vad vi gjorde vid inledningen av 2013.

När det gäller den skandinaviska verksamheten så har vi också jobbat hårt för att hålla i våra kostnader. Faktum är att resultatnedgången för den skandinaviska snusverksamheten faktiskt är ganska modest. Den är betydligt mindre än de här minus 6 procent och rörelsemarginalen

(2)

var i princip oförändrad. Däremot så har vi då tappat mer i rörelseresultat procentuellt sett för moist snuff i USA. Där har vi haft en svag volymutveckling på minus 4 procent trots att marknaden då har växt med närmare 5 procent. Det är en väldigt konkurrensutsatt marknad, det har varit det under många år, där vi har en bra position såtillvida att vi är en tydlig nummer 3 på den marknaden, men vi har väldigt stora konkurrenter i form av amerikanska cigarettbolag som numera konkurrerar också inom moist snuff. Sen ska vi komma ihåg också att i de här siffrorna så ligger det ökade satsningar på det svenska snuset internationellt, för vi har inte slagit av på takten där, utan tvärtom. I rörelseresultatet så ingår förluster med knappt 300 miljoner kronor, upp från cirka 250 miljoner kronor från året innan. Så om man bortser från de här satsningarna och tittar i lokala valutor så är det fortfarande ett tapp på

rörelseresultatet för Snus på ungefär 2 procent, men då betydligt lägre än de rapporterade, nästan 7 procent, omräknat i svenska kronor för hela produktgruppen.

En kort kommentar kring marknadsandelsutveckling då på den svenska marknaden. Om vi tittar nere i högra hörnet så ser ni att från januari till december under föregående år tappade vi i volym räknat, ungefär 2 procentenheter av den svenska snusmarknaden, enligt siffror från Nielsen. De här tårtdiagrammen visar storleken på de olika prissegmenten. Då kan man se att lågprissegmentet har fortsatt att växa, upp från knappt 37 till drygt 39 procentenheter av den totala marknaden, och till vänster, stapeldiagrammen, visar vår andel inom respektive prissegment. Då kan vi se att vi har tappat en aning inom premiumsegmentet, men vi är fortsatt väldigt starka där, och vi har också tappat en aning under 2013 i lågprissegmentet. I och med att vi har lägre andel i lågprissegmentet och det faktum att den tårtbiten har blivit en större del av marknaden, det sätter press på vår marknadsandel. Och det visar också vikten av att om Swedish Match ska försvara sin starka marknadsposition på sikt, så måste vi vara beredda att växa vår andel också inom lågprissegmentet. Det är förstås en viktig balans som vi har att hantera. Men långsiktigt är vi övertygade om att det är rätt strategi. Och tittar vi på officiella siffror som har kommit ut från Nielsen under första kvartalet 2014 så ser vi också att vi har lyckats med det och har tagit andelar inom lågprissegmentet. Men att växa inom

lågprissegmenet, det är inte det enda vi gör och det är inte det enda vi gjort, utan tvärtom har vi gjort väldigt mycket under 2013, som jag sa inledningsvis, är övertygad kommer att bidra med en stärkt konkurrenskraft för koncernen på sikt.

Till att börja med så fokuserar vi stenhårt på alla prissegment på den skandinaviska

snusmarknaden. Vi har varit mycket aktiva i premiumsegmentet. Vi bedriver ett kontinuerligt arbete med att se till att vi har absolut högsta kvalitet på våra produkter. Vi har haft en rad lanseringar och smärre produktförbättringar. Vi har kommit med bättre dosvarianter till konsument och på den dynamiska norska marknaden har vi kommit med en hel del nyheter.

Viktigt för framtiden är vårt nya R&D-center som vi har invigt under året som ligger i Göteborgsfabriken och jag ska säga att vi även gjort viktiga framsteg när det gäller själva produktutvecklingsarbetet under året och vi har en väldigt intressant pipeline av koncept och utvecklingsspår som vi kommer att kunna använda i framtiden. I Skandinavien har vi också, för att bättre möta upp mot den konkurrens som har ökat de senaste åren, organiserat om och satt en ny och mer effektiv organisation. Lägre kostnader. Men framförallt en mer snabbfotad och en mer slagkraftig organisation med glastydliga ansvarsområden.

När det gäller USA och marknaden för moist snuff, så har vi då ungefär 10 procent av den marknaden och det är en tuff marknadssituation. Där har vi medvetet satsat väldig tydligt på de segment där vi dels anser att vi kan konkurrera bättre och som dessutom är attraktiva ur ett tillväxtperspektiv. Nu pratar jag i första hand om den amerikanska typen av portionssnus, för även i USA växer portionssnuset snabbare än lössnuset och växer ungefär tre gånger så snabbt

(3)

som marknaden i övrigt. Inom portionssnuset så växte vi betydligt snabbare än

totalmarknaden under 2013 och det har kostat lite pengar också. Men det är en långsiktig position och en medveten strategi att stärka vår andel inom portionssnuset för moist snuff. Sen satsar vi också, ni ser på bilden här, vi kallar dem tubs på engelska, alltså storförpackningar;

det är också ett segment som under senare år har växt snabbare än totalmarknaden och här har vi tagit betydande marknadsandelar under 2013.

Sist men inte minst, som jag redan sagt, vi har inte slagit av på takten vad det gäller våra långsiktiga satsningar för att lyckas med svenskt snus utanför Skandinavien, vi har ett joint venture-företag tillsammans med Philip Morris men där vi ligger längst fram, skulle jag vilja säga, är den amerikanska marknaden. Det är också där vi investerar mest pengar. Under året som gick så ökade vi distributionen från cirka 10 000 till 21 000 butiker, vilket gör att nu finns Generalsnus tillgängligt för de flesta amerikaner. Nu går det att hitta snuset i butik.

Under det här året är väldigt mycket fokus på att bygga kategorin och att stärka varumärket General.

Om vi tittar på Andra tobaksprodukter som är amerikanska cigarrer och amerikansk tuggtobak så är det en helamerikansk verksamhet och då förstår ni att den verksamheten är kraftigt påverkad av svängningar i växelkursen mellan svenska kronor och den amerikanska dollarn och dollarn gick då ner föregående år så att den här nedgången i försäljning på knappt 4 procent. I lokala valutor så var den oförändrad – den var oförändrad för både tuggtobak och cigarrer.

Resultatet gick dock ner också i lokala valutor och det var drivet av cigarrerna. Tuggtobak hade ett väldigt starkt år. När det gäller cigarrerna, där ändrades marknadsförutsättningarna ganska mycket och ganska plötsligt kan man säga, under föregående år, och det blev en marknad som blev betydligt mer konkurrensutsatt. Dels har vi sett framväxten av ett helt nytt lågprissegment och dessutom har vi i allmänhet sett en ökad tendens att öka rabatterbjudanden på cigarrer så det är väldigt få cigarrer på den amerikanska marknaden som numera säljs till ordinarie pris. I vår cigarrportfölj har vi två varianter. Vi har en variant under varumärkena Garcia y Vega och Game som har naturliga täckblad, alltså täckblad från tobaksplantan. Det är lite finare cigarrer. Sedan har vi lite enklare cigarrer, som är som ett slags tobakspapper. De här lite finare cigarrerna är då lite dyrare. Det är ett mindre segment. Men vi bedömer det segmentet som mer attraktivt på sikt och där har vi satsat hårt på att stärka vår position. vilket vi också lyckades med under 2013. Så för Game har vi haft bra volymtillväxt 2013. Däremot har vi då tappat för varumärket White Owl, som är en liten enklare cigarr. Sammantaget tappade vi 1 procent i volym. Och på grund av ett lägre pris per cigarr så har vi ett resultattapp. Tuggtobak däremot, som jag sade, har ett väldigt starkt år trots att den marknaden går ner – den går ner varje år – så har vi lyckats parera det med fokus på bra produktivitet med vissa prishöjningar och rörelseresultatet ökade i lokal valuta.

Om vi då tittar, vad gör vi här, vad har vi gjort och vad gör vi framåt så framförallt så fortsätter vi på den inslagna vägen. Om vi tar cigarrerna, så ska vi komma ihåg att fram till 2013 så har vi haft en fantastisk utveckling både i försäljning, volym och rörelseresultat för den amerikanska cigarrverksamheten. Vi har tagit betydande andelar - växt mycket snabbare än marknaden i övrigt och det här har vi lyckats med tack vare ett gediget innovationsarbete, väldigt väl utvecklade metodiker med konsumentpaneler där vi förstår vad konsumenterna verkligen efterfrågar idag och imorgon och vi har haft väldigt stora framgångar med

nylanseringar. Det här arbetet fortsätter. Sedan har vi justerat priserna på våra cigarrer. Vi har fått anpassa oss till marknadsförutsättningarna. Vi har lanserat en egen lågpriscigarr under

(4)

varumärket Jackpot. Vi har också fått sälja allt fler cigarrer med rabatterbjudanden, liksom konkurrenterna. Under en längre tid, när det gäller cigarrer, har vi haft ett väldigt väl

fungerande arbete för att höja produktiviteten och få ner våra produktionskostnader. Det har givit väldigt god avkastning historiskt och även under 2013 har det arbetet fortsatt att vara i fokus.

Sedan har vi jobbat med distributionen. När vi gjorde våra analyser i början på året så såg vi möjligheter att delar av vår produktportfölj inte var tillräckligt väl representerad i den

organiserade handeln – i nationella kedjor. Det har vi jobbat på för att få listings, helt enkelt, i fler nationella kedjor så att vid utgången av 2013 så gick vi ut året med en starkare

distributionsplattform för cigarrerna än vid inledningen av året. När det gäller tuggtobak, där vi är marknadsledare med varumärket Red Man, så är vi det därför att vi har den absolut bästa produkten på marknaden. Så det är fortsatt fokus på kvalitet, kvalitet, kvalitet och dessutom har vi att hantera en nedåtgående volymtrend i marknaden och det betyder förstås att det blir extra viktigt att jobba med produktivitetsförbättrande åtgärder.

Tittar vi sedan på Tändprodukterna (tändare och tändstickor). Här ökade rörelseresultatet, det ökade med 4 procent knappt, men det ökade med 10 procent i lokala valutor. Det är

framförallt den kraftiga försvagningen av den brasilianska realen som har slagit igenom som en omräkningsdifferens. Både tändare och tändstickor ökade försäljningen i lokala valutor, men resultatlyftet är framförallt drivet av en väldigt god utveckling för tändarna i form av stark volymtillväxt, både på viktiga etablerade marknader - vi är stora i Östeuropa, Ryssland är vår största marknad - men också på nya marknader som vi medvetet har bearbetat,

framförallt i Asien, där vi haft en väldigt fin utveckling under året. Och även här har vi jobbat också mycket med produktionskostnaden. Där kan man säga att det är enklare när man får in mer volym i fabriken. Men även oaktat det, så har vi så att säga förbättrat. Vi har jobbat med råmaterialssidan. Vi har infört nya sätt att arbeta, vilket har gjort att vi har haft en väldigt fin produktivitetsutveckling när det gäller tändarna. Lite svagare resultatutveckling då för tändstickorna, en ren omräkningsdifferens, men dessutom så drabbas vi av valutatappet i Brasilien därför att vi köper in en del råmaterial i utländsk valuta, så vi har fått högre

kostnader. Vi har allmänt haft ökade produktionskostnader inom tändstickorna, sen så har vi en svagare volymutveckling. Tändsticksmarknaden minskar i världen generellt och den minskar ganska betydande på vår viktiga brasilianska marknad. Sammantaget har detta gjort att vi har en betydligt svagare utveckling för tändstickor än för tändare.

Tittar vi då på vad vi gör och har gjort så har de här nya marknaderna som vi har bearbetat, framförallt i Asien, där finns det fortsatt potential så det är fokus på att växa ännu mer där. En väldigt intressant marknad som kan nämnas är Kina, där vi har haft kraftig volymtillväxt under fjolåret och har en väldigt låg bas men en icke obetydlig volym. För några år sedan är det väldigt få som skulle trott att man kan sälja kvalitetständare på den kinesiska marknaden, därför att den stora utmaningen har varit billig konkurrens av kinesiska tändare, men det finns en efterfrågan på Crickets moderna design och kvalitet även på den kinesiska marknaden med den växande medelklassen där borta. Och det är som bekant en ganska stor marknad. När det gäller nya marknader, så för både tändare och tändstickor har vi också ett medvetet arbete där vi tittar på nya möjligheter. Det finns ett antal vita fläckar på världskartan, en del av de länderna är vita fläckar på väldigt goda grunder – kan vara politiska eller kan vara allt för låg prisnivå – men det finns länder som vi tittar på att göra satsningar i där vi tror att vi kan få en god volymutveckling. Ett sådant land där vi har gått in, där volymerna än så länge är väldigt små, det är tändstickor i Ryssland. Vi har varit stora på tändare men vi har inte funnits alls i princip när det gäller tändstickor. Där har vi numera en viss försäljning som vi hoppas kunna

(5)

utveckla. Även för tändare och tändstickor så är kvalitet ett absolut ledord. När det gäller Cricket som tändare så är kvalitet dess stora konkurrensfördel.

Crickettändaren är känd för sin gedigna kvalitet och därmed mindre risk i form av explosioner och så vidare och när det gäller tändstickor så har vi under många år tillverkat de absolut bästa tändstickorna i världen i Sverige där vi också tillgång till asp, som är det bästa virket att göra tändstickor av. Och sen förstås handlar det om produktivitet här också och speciellt

tändstickor har då att hantera en vikande volymtrend.

Sedan har vi på den brasilianska marknaden, som fortfarande är ganska stor, att hantera tydliga volymnedgångar och det är kan jag säga primärt varit ett tändsticksbolag och därför har vi sett denna trend komma och för att hantera det har vi utnyttjat det faktum att vi har väldigt starka lokala varumärken i Brasilien. Fiat Lux som vi har använt för att lansera andra typer av produkter som vi kallar complementary products. Vi är ganska stora när det gäller engångsrakhyvlar på den brasilianska marknaden. Vi säljer batterier och vi säljer energisnåla lampor. För våra complementary products ser vi en tydlig ökad omsättning.

Ett annat område där vi fortsatt vara aktiva under året är vårt hållbarhetsarbete, det här har ju direkt bäring på vår långsiktiga konkurrenskraft. Det är precis vad det handlar om att se till att Swedish Match står sig starkt också i framtiden. Vi kommer ut med en separat

hållbarhetsredovisning under sommaren som kommer finnas tillgänglig på vår webbplats. Och så står det ganska mycket i den årsredovisningen ni har fått och som ni ser har vi delat in hållbarhetsområdet i olika kategorier och detta gör vi av flera skäl. Dels därför att det är enklare att kommunicera och förklara vad vi gör men framförallt av interna skäl, därför att vi koordinerar det här arbetet genom hela koncernen. Därför att det här är ju inte en

huvudkontorsaktivitet, då blir det bara en pappersprodukt, utan det är genom våra verksamheter ute i världen som det verkliga arbetet i mångt och mycket bedrivs.

Det står exempel under vart och ett under de här kategorierna i årsredovisningen, det jag tänkte att jag kan lyfta fram speciellt under 2013 är leverantörsansvar där vi har gjort viktiga framsteg under förra året, bland annat har vi infört en helt ny Code of Conduct för våra leverantörer, som vi numera bilägger samtliga leverantörsavtal. I vår tobaksverksamhet så köper vi in råtobak och det är en jordbruksprodukt. Det är den typen av produkt där man inte kan utesluta att det förekommer barnarbete och sedan flera år så är vi medlemmar och sitter i styrelsen i en organisation som heter Eliminating Child Labour in Tobacco, ECLT. Och det arbetet fungerar väl och ett komplement till det har vi anlitat ett externt oberoende företag, LeafTc, som hjälper oss att göra revisioner av betydande leverantörer. Och de har hittat en

”issue” som vi fick gå vidare med och analysera som visade sig inte vara en riktig ”issue”

men det visade att systemet fungerade. Så det har vi redan haft nytta av.

Ett annat område som vi ständigt arbetar mycket med är myndighetsfrågor, regleringsfrågor.

Det har hänt en del där under föregående år. Under 2013 gjorde EU klart revisionen av tobaksdirektivet och det har precis blivit publicerat, men innehållet blev känt under 2013. För svensk räkning och snusets räkning så kan man säga att det är lite blandad kompott. Det är positivt att Sverige får fortsätta att bestämma om vad snuset ska smaka, vilka ingredienser det ska ha, även om vi kommer att ha viss reglering från Bryssel vad avser varningstexter och så vidare. Däremot så är det ju en stor besvikelse, även om den inte var oväntad, att snuset fortsätter att vara förbjudet för försäljning i EU-länder och är alltså bara tillåtet i Sverige och Norge. Det är förstås ett förbud som vi tycker är rent absurt – direkt kontraproduktivt ur ett folkhälsoperspektiv. Dessutom djupt diskriminerande.

(6)

Tittar vi i USA så är det den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som numera har regleringsansvaret för tobaksprodukter. Där ser lagen ut så att det är förbjudet att tala om för konsumenter att en tobaksprodukt är mindre farlig än en annan. Det är förstås en nackdel för Swedish Match som har snus, som har betydliga hälsofördelar framför alternativen,

framförallt cigaretter. Men samtidigt har man då istället öppnat upp för ett

ansökningsförfarande, där man får ansöka, ungefär som en läkemedelsregistrering, att få en produkt klassificerad som en så kallad Modified Risk Tobacco Product och då får man tala om den här viktiga informationen. Det här är då något vi har jobbat väldigt mycket med under fjolåret och vi kommer inom väldigt kort att lämna in en gedigen ansökan till FDA där vi ansöker om att få det svenska snuset klassificerat som en Modified Risk Tobacco Product. En av anledningarna till att det tar tid att få in denna ansökan är att den är väldigt omfattande.

Den är på över 100 000 sidor. Det är noggranna herrar och damer som sitter på FDA, men det som förtjänas att påtalas är att det är ett vetenskapligt förhållningssätt i dialogen med FDA.

De är genuint intresserad av data och fakta och epidemiologiska trender från Skandinavien där snus har funnits under en längre tid. Det här är en betydande skillnad gentemot EU-debatten, där tyvärr får man säga, snuset inte är den enda frågan och som är en djupt politiserad fråga och det handlar mer om politik och ideologi än vetenskaplig fakta.

Så sammantaget, ett år som har bjudit på utmaningar – det syns i siffrorna, men där vi har gjort väldigt mycket som jag är övertygad om stärker bolagets konkurrenskraft på sikt. Det handlar om långsiktiga satsningar och det är extra viktigt att göra långsiktiga satsningar för Swedish Match eftersom vi faktiskt befinner oss i en väldigt attraktiv kategori vilket gör att vi har möjligheter att ge bättre avkastning till er aktieägare. Det ska vi komma ihåg att snuset är en väldigt attraktiv kategori, den här kurvan visar volymutvecklingen i antal dosor för snuset i Skandinavien och den talar litegrann för sig själv. Snuset växer i både Sverige och Norge. När det gäller Sverige så tror jag att många av er har sett den här bilden förut. Vad som har skett i Sverige är ju att vi i väldigt stor utsträckning har ersatt cigaretterna med snus. Det finns fler snusare än cigarettrökare idag i Sverige. Historiskt sett så är det framförallt män, men numera alltfler kvinnor, vilket är väldigt positivt.

Det som är vidare positivt att se är att den här utvecklingen som tog ungefär 40 år i Sverige, den håller nu på att ske i rekordfart på den norska marknaden. Så de här graferna visar antalet cigarettpaket till vänster och till höger antalet snusdosor. Så nu kan ni se att 2002, för drygt 10 år sedan, så såldes det knappt 10 miljoner dosor snus på den norska marknaden och 135 miljoner cigarettpaket. 2013 såldes det drygt 50 miljoner dosor snus och 96 miljoner

cigarettpaket. Och för er som är snabba på huvudräkning så har ni konstaterat att det betyder att antalet konsumentförpackningar är ungefär detsamma, men att det är betydligt större andel snus numera. Och vi har en bit kvar att gå innan det säljs fler snusdosor än cigarettpaket på den norska marknaden, men tittar man på antalet konsumenter så ser det faktiskt ännu bättre ut därför att snusarna snusar lite mindre än vad rökarna röker. Så att för varje tiotal rökare i Norge så går det faktiskt numera 7 stycken snusare. Och ur ett tillväxtperspektiv är det väldigt glädjande att konstatera att det är då yngre målgrupper som framförallt har upptäckt snusets fördelar. Så det här visar hur många som snusar, antingen dagligen eller då och då, i de olika åldersgrupperna. Och som ni kan se så är det framförallt de som är mellan 18-25 som har börjat snusa i Norge, därför att kategorin är så pass modern som den är på den norska

marknaden. Och ni ser att nästan var femte norsk kvinna i den åldersgruppen snusar. Det här är ju väldigt positivt. Det är rätt tillväxtförutsättningar ur ett demografiskt perspektiv.

(7)

Vad det här har resulterat i är att yngre norrmän har ersatt cigaretter i mycket stor utsträckning med snus. Detta är officiella siffror från det norska Hilsedirektoratet och ni ser att fram till år 2000 så var ungdomsrökningen i Norge ungefär 30 procent, den är numera nere på ungefär 10 procent. Ni ser snuskurvan som har växt under samma period. Och faktum är att om man räknar på det här så är det närmast perfekt korrelation mellan de här två kurvorna, och mig veterligen så är det här världsrekord i reduktion av ungdomsrökning. Det är förstås väldigt positivt också för norsk folkhälsa, med tanke på snusets fördelar jämfört med

cigarrettrökning. Jag tror de flesta i den här salen är väl inlästa på hälsa och snus, men det kan vara intressant att titta på vad socialstyrelsen skriver i sina riktlinjer från 2011 där de har gått igenom olika livsstilsfaktorer och dess påverkan för risken för förtida död och sjukdom. Och som ni ser på bilden bakom mig så för det första kan man konstatera att cigarrettrökning är bland det farligaste man kan hålla på med, samtidigt som man då kvantifierar risken för dagligt snusande till lägre än både otillräcklig motion och dåliga matvanor.

Mot den bakgrunden får man säga att det är lite anmärkningsvärt att regeringen i sin

vårbudget har föreslagit en större skatteökning på snus än vad de har gjort på cigaretter. Om man tittar på den här bilden borde de kanske överväga att beskatta chipspåsar eller soffor som folk sitter stilla i för mycket i istället. Men faktum är att de i sin vårproposition har föreslagit en skattehöjning på 22 procent för snuset, men bara 4 procent för cigaretterna, vilket förstås är märkligt ur ett folkhälsoperspektiv. Frågan man ställer sig då är förstås: varför gör de det då? Om man lyssnar på deras uttalande och läser vad de skriver så anledningen att de föreslår detta är att de betraktar snuset som en säkrare skattebas. Snuset tillverkas i Sverige och de menar att det är därför inte utsatt för samma konkurrens för resandeinförsel och smuggling som cigarretterna är och då kan man höja lite mer. Nu stämmer inte riktigt den bilden, vi har en ganska betydande resandeinförsel vad det gäller snus till Sverige också och vi får se vad som händer. Som bekant är det val och en remissperiod har just avslutats, så vad Swedish Match fokuserar på här är att förse finansdepartementet med saklig fakta och dela med oss av vår kunskap och det är förstås vår förhoppning att även sittande regering ska komma till en annan slutsats när de är igenom remissförfarandet.

En väldigt kort sammanfattning av det jag sagt: ett utmanande år finansiellt. Det som syns i våra siffror är att vi har haft att hantera en längre tid, intensiv konkurrens för snus i

Skandinavien, den har ökat ytterligare på den amerikanska marknaden, specifikt för cigarrer.

Vi har haft att hantera under en längre tid en hård konkurrens för moist snuff i USA, men vi arbetar långsiktigt. Konkurrensen får oss att vilja bli ännu bättre och vi har åstadkommit mycket under 2013 som jag är övertygad om kommer att stärka bolaget på sikt. Vi fokuserar på en väldigt attraktiv kategori som har goda tillväxtsförutsättningar i form av det svenska snuset, som är ett överlägset alternativ på tobaksmarknaden. Det är förstås rimligt att dra slutsatserna att det är en av anledningarna till att vi också sett ökad konkurrens, att andra aktörer ser sina verksamheter hotade. Men vi är den ledande snusaktören och det avser vi definitivt att förbli, inte bara i Skandinavien, utan även se till att det är fler i världen som får upptäcka snusets fördelar.

Tack så mycket!

References

Related documents

Empowerment har applicerats i denna studie, där vi sett till hur personalen och enhetschefen arbetar för att stärka de äldre genom att ge dem inflytande i deras vardag, samt hur

personalgruppen boendestödjare från den kommunala socialpsykiatrin erfar sitt arbete med att främja denna utvecklingsprocess för att psykiskt funktionshindrade ska kunna få en plats

Om barnet har en trygg anknytning till sin mamma eller pappa kommer anknytningen till förskolläraren i största sannolikhet också vara trygg, medan barn som har en otrygg

Studien avser mer explicit att behandla hur dessa lärare förhåller sig till betydelsefulla faktorer som påverkar implementeringen av dessa verktyg samt vilka

Ja, alltså de från Gottsunda hade väl generellt mindre pengar, så de hade kanske inte råd att göra lika mycket på fritiden.. Och sen är det såklart att man har det lättare i

(Filip, Umeå universitet) Falkheimer, Heide och Larsson (2009, 13) menar att organisationer varje dag ställs inför svårigheter att hantera uppkomna situationer där händelsen

Den här sidan anser att fackets påverkan inte är särskilt relevant vid en chefsrekrytering medan den andra anser att fackets involvering är av betydelse för processen.. Svantesson

1. Ledarskap som personlighet; här har man lagt betydelse i sambandet mellan ledaren och dennes personliga karaktärsdrag, såsom intellekt, karisma, fysik,