Våld i nära relation

1

Våld i nära relation

En litteraturstudie om hjälpsökarbarriärer för våldsutsatta kvinnor

Författare:

Freja Emilia Ihde & Sofie Winoy

Examensarbete 15 HP

Socionomprogrammet 210 HP Höstterminen november 2021 Malmö Universitet

Hälsa och Samhälle 205 06 Malmö

Handledare: Charlotte Petersson

2

Abstract

“Domestic violence – a study of help-seeking barriers”

The study is a qualitative systematic literature study that maps existing research on help- seeking barriers for abused women. The purpose of the study was to identify which help- seeking barriers exist. Violence in a close relationship is a worldwide problem. It affects every third woman at some point in her life. Despite several measures to counteract and prevent violence, the statistics rather show an increase. Social agencies work hard with various information campaigns, and research has come a long way in mapping and

understanding how violence in close relationships works. Various action programs have been launched to counteract harmful gender norms, and unhealthy masculinity norms. Men's violence against women, even if we call it violence in close relationships, stems from patriarchal societies and values, where control and the need for power constitute a strong driving force for men. The violence is usually of an escalating nature, and lasts for a long time. Violence can take the form of physical, psychological, sexual and material violence, and through systematic combinations of these, the man restricts his female victim's freedom of action and controls her behavior. There are various explanatory models for acts of

violence, the most common of which are the need to control the woman and maintain the position of power as a man. Despite preventive work, efforts and information campaigns, knowledge-seeking and outreach from social services, women's shelters and the police, the problem remains. Why do women not seek help? The result of our study were several barriers, which have been divided into different themes, including barriers based on stigma, and various structural barriers, among others. The thematization has then been analyzed on the basis of selected psychological and sociological theories. We present suggestions for future research, and provide an overall picture of the research which is reviewed.

Keywords: Abused women, domestic violence, barriers for help seeking amongst battered women

3

Sammanfattning

Studien är en kvalitativ systematisk litteraturstudie som kartlägger befintlig forskning kring hjälpsökarbarriärer för våldsutsatta kvinnor. Syftet med studien var att identifiera vilka hjälpsökarbarriärer som finns. Våld i nära relation är ett världsomspännande problem. Det drabbar var tredje kvinna någon gång under hennes livstid. Trots åtskilliga åtgärder för att motverka och förhindra våldet, visar statistiken snarare på en ökning. Samhällsorganen jobbar hårt med olika informationskampanjer, och forskningen har kommit relativt långt för att kartlägga och förstå hur våld i nära relation fungerar. Olika åtgärdsprogram har lanserats för att motverka skadliga könsnormer, och ohälsosamma maskulinitetsnormer. Mäns våld mot kvinnor, även om vi benämner det som våld i nära relation, härstammar från patriarkala samhällen och värderingar, där kontroll och maktbehov utgör en stark drivkraft för mannen.

Våldet är oftast av eskalerande art, och pågår under lång tid. Våldet kan te sig i form av fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld, och genom systematiska kombinationer av dessa begränsar mannen sitt kvinnliga offers handlingsfrihet och kontrollerar hennes beteende. Det finns olika förklaringsmodeller för våldshandlingar, av vilka de oftast återkommande är just behovet av att kontrollera kvinnan och upprätthålla sin maktposition som man. Trots förebyggande arbete, insatser och informationskampanjer, kunskapsökande och uppsökande från såväl socialtjänst, kvinnojourer och polis, så kvarstår problemet. Varför söker kvinnor inte hjälp? Resultatet av vår studie var flertalet barriärer, som har delats in i olika teman, med bland annat barriärer utifrån stigmatisering, och olika strukturella barriärer, bland andra. Tematiseringen har sedan analyserats utifrån utvalda psykologiska och

sociologiska teorier. Vi presenterar förslag på framtida forskning, samt ger en övergripande bild av den forskningen som vi granskat.

4

Innehållsförteckning

Abstract 2

Sammanfattning 3

Innehållsförteckning 4

Inledning med problemformulering

Syfte 7

Frågeställning 7

Bakgrund

Avgränsningar och definitioner 8

Statistik 8

Våld i nära relationer 8

Isolering och normalisering, samt strategier för den våldsutsatta kvinnan 9

Hjälpsökarbeteende 10

Konsekvenser av våld 11

Insatser från samhället 11

Teori

Skamteori 13

Stigmatiseringsteori 14

Intersektionellt perspektiv 15

Metod

Litteraturstudie 18

Databaser 18

Begrepp/sökord 18

Avgränsningar/ urvalsprocess 19

Redovisning av sökningar 19

Analys av material 22

Etiska aspekter 23

5

Arbetsfördelning 23

Resultat och analys

Barriärer utifrån ekonomiska faktorer 25

Analys 26

Barriärer utifrån migration/etnicitet 27

Analys 30

Barriärer utifrån internaliserade faktorer 30

Analys 33

Barriärer utifrån kunskapsbrist och organisationsmässiga faktorer 35

Analys 36

Våldsutsatta kvinnors hjälpsökarstrategier 37

Analys 39

Diskussion

Metoddiskussion 40

Resultatdiskussion 40

Slutord

Referenslista

6

Inledning med problemformulering

Våld i nära relation utgör ett globalt samhällsproblem, och drabbar kvinnor i såväl

industriländer som i utvecklingsländer. Så många som var tredje kvinna i världen drabbas någon gång under sin livstid av fysiskt eller sexuellt våld, enligt beräkningar som utförts av bland andra Världshälsoorganisationen (WHO 2022) och EU:s organ för kvinnofrid.

(Europaparlamentet 2021). I en svensk kontext är andelen kvinnor som drabbas av våld under en livstid i korrelation med WHOS´s globala undersökningsresultat, och runt var tredje kvinna drabbas. (Brottsförebyggande Rådet 2021). Socialstyrelsen definierar våld mot kvinnor som följer; Våld i nära relation är ett mönster av handlingar, som kan variera från subtila handlingar till grovt våld, där allt från kränkningar till olika kombinationer av sexuellt, fysiskt, ekonomiskt och psykiskt våld förekommer. Våld i nära relation har förödande konsekvenser, som förutom fysiska skador även inbegriper olika ångesttillstånd, depression och posttraumatiskt stress-syndrom, för att nämna några. (Socialstyrelsen 2021).

Inom jämställdhetspolitiken i Sverige är arbetet mot våld i nära relation en högprioriterad fråga. (Prop. 2005/06:155). En rad statliga utredningar har utfärdats, handlingsplaner har utformats (SOU 2002:71, SOU 2015:55) och ett kunskapscentrum på nationell nivå har upprättats. (SOU 2004:117). Allmänna råd har utfärdats av Socialstyrelsen, kring bland annat tolkningar och arbetssätt för professionella kring våldsutsatta kvinnor. (SOSF 2014:4).

Vidare riktas forskningen mot en kartläggning av vad som orsakar våld i nära heterosexuella relationer, och hur dess konsekvenser kan komma till daga, samt hur effektiva insatser kan tas fram för att ge stöd åt offren för mäns våld mot kvinnor, och slutligen även för att våldet ska upphöra. (Riksdagen 2021).

Enligt FN:s Declaration on the Elimination of Violence Against Women definieras våld mot kvinnor; “Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”

(https://www.ohchr.org/EN/ProfessionalInterest/Pages/ViolenceAgainstWomen.aspx).

Vidare så underströk parlamentsledamöter inför EU-kommissionen tidigare i år behovet av en gemensam europeisk lag för att kriminalisera könsbaserat våld. En gemensam lag innebär gemensamma rättsliga definitioner och ett gemensamt minimistraff i hela EU. Initiativet följer sedan ett upprop i parlamentet begärde EU-direktiv för förhindrandet och motverkandet av alla typer av könsbaserat våld. (Europaparlamentet 2021).

För den utsatta kvinnan är det utövade våldet gentemot henne en svår kränkning av den fysiska integriteten och kvinnans fundamentala rättighet och frihet. Det utövade våldet utgör även en brottslig handling. Det fysiska våldet som utövas kan sträcka sig från knuffar och örfilar, till användandet av olika tillhyggen och mord. Det psykiska våldet kan röra sig om hot om våld, förnedring, eller tvång att utföra kränkande handling. (Heimer 2014). En kvinna som på mer eller mindre daglig basis utsätts för verbala kränkningar är också att anses som psykisk misshandel. Det psykiska våldet innefattar också ett isolerande från omvärlden.

Sexuellt våld kan röra sig om alla typer av sexuella kränkningar ändå till våldtäkt. (Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2021). Relationen mellan en man och en kvinna, där kvinnan i slutändan blir utsatt för våld, börjar sällan med våldsamma inslag, utan detta är en del i ett systematiskt nedbrytande av kvinnan, där kvinnan långsamt genomgår en

normaliseringsprocess i vilken hon ett steg i taget mer eller mindre motvilligt tvingas

acceptera våldet, och den ökande graden av våld. Normaliseringsprocessen kan liknas vid att

7 mannen tar över kvinnans livsrum, genom systematiskt utövat våld och genomgående

isolering av kvinnan från omvärlden. (Lundberg 2021).

Men själva hjälpsökandeprocessen kan ligga långt bort i den våldsutsatta kvinnans

uppfattning. Våld i nära relation är långt mer komplext, och måste förstås ur ett perspektiv av flera nedbrytande faktorer, systematiskt utövat fysiskt våld, samt nedbrytande processer bestående av psykiskt våld. Att söka hjälp är inte ens självklarhet, även om det för

utomstående kan tyckas så. Våldet är inte enbart fysiskt, utan kan ta form av psykiskt våld, sexuellt våld samt materiellt våld. Den våldsutsatta kvinnan isoleras av sin förövare, under utdragna systematiska processer, och tvingas undermedvetet att anpassa sig utifrån de ramar som den våldsutövande mannen sätter. (Lundberg 2021).

Fugate, Landis, Riordan, Naureckas & Engel (2005) tar i sin forskning upp problemet med stora kunskapsluckor på området, när det kommer till vilka strategier kvinnor använder sig av för att lämna relationer där de utsätts för våld. Framförallt så behövs kartläggning kring vilka vägar den våldsutsatta kvinnan inte väljer att gå för att komma till bukt med sin situation. En undersökning gjordes därför i syfte att komma fram till och identifiera just de insatserna. Den insats som i studien identifierades som att ligga längst bort för våldsutsatta kvinnor var kontakt med olika myndigheter. Anledningen de flesta kvinnor uppgav var att de inte trodde att myndigheter vare sig kunde eller ville erbjuda hjälp. (a.a. 2005). Författarna pekar på en kunskapsbrist hos kvinnorna, trots myndigheters stora ansträngning att nå ut med

informationen. Kunskapsbristen hänvisar till okunskap kring vilka verktyg myndigheter besitter för att kunna hjälpa, samt kunskapsbrist kring att det faktiskt åligger myndigheter att vara till hjälp. Fugate et al (2005) betonar vikten av att låta den våldsutsatta kvinnans

perspektiv stå i centrum och att detta är avgörande för undersökningar som syftar till att kartlägga vilka insatser och interventioner som den våldsutsatta kvinnan upplever ett behov av. Vidare menar Fugate et al (2005) att det är viktigt med ett perspektiv utifrån den

våldsutsatta kvinnan, och att forskningen måste erkänna betydelsen som det informella stödet alltid har haft i våldsutsatta kvinnors liv. Det går inte att förutspå vilka behov och vilka interventioner den våldsutsatta kvinnan är i behov av under en given tid. Författarna avslutar sin slutsats genom att belysa nödvändigheten av att kombinera insatser från både formella och informella (formella system utgörs av myndigheter och dylikt, informella system syftar till vänner och familj) system för att på så vis ta bort barriärer för att kvinnan ska kunna vara trygg och säker i sina försök att få ett avslut på våldet i sina liv. (a.a. 2005).

Vår sammantagna uppfattning är att våld i nära relation är ett samhällsproblem som tas på största allvar av berörda myndigheter, och resurser läggs på att försöka förebygga och förhindra våldet. Vad är det då som hindrar våldsutsatta kvinnor från att ta steget och söka hjälp?

Syfte med frågeställningar

Syftet med denna uppsats är undersöka vad forskningen har identifierat vad gäller faktorer som påverkar våldsutsatta kvinnors hjälpsökande.

● Vilka barriärer kan identifieras i våldsutsatta kvinnors hjälpsökande?

● Hur påverkar de identifierade barriärerna de våldsutsatta kvinnorna i deras hjälpsökande?

● I relation till forskning om barriärer för våldsutsatta kvinnors hjälpsökande, finns det eventuella strategier som målgruppen använder sig av för att kringgå barriärerna?

8

Bakgrund

I detta avsnitt har vi valt att visa på aktuell forskning kring ämnet våld, och mer specifikt våld i nära relation. Vi presenterar även äldre forskning, som en grund till vårt ämne, och för att ge läsaren en djupare förståelse om hur våld i nära relation kan tillåtas ta former av extremt våld och total isolering.

Avgränsningar och definitioner

I vår uppsats har vi valt att enbart fokusera på heterosexuella relationer, där våldsutövaren är av det manliga könet. Vi har även gjort ett aktivt val att inte benämna de våldsutsatta

kvinnorna för “offer”, i ett försök att inte ytterligare viktimisera och kränka statusen hos den våldsutsatta kvinnan, och genom detta upprätthålla maktstatusen för mannen i samhället.

(Goffman 2020). Vi har vidare även valt att göra en demografisk avgränsning, till kvinnor i västvärlden, för att tydligt kunna fokusera på vårt syfte och våra frågeställningar, i ett försök att skala bort så många hjälpsökarbarriärer som möjligt.

Även om vi har valt att fokusera på kvinnor i hela västvärlden, beskrivs svensk lag och svenska definitioner i vårt bakgrundsavsnitt för att ge läsaren inblick i att detta de facto är ett globalt problem, men även i allra högsta grad ett problem inom Sveriges gränser. Som understrukits i inledningen så tar man i Sverige krafttag mot den här sortens problematik, men siffrorna i statistiken visar att det till trots är lika vanligt förekommande med våld i nära relation i Sverige som i övriga västvärlden. Samhällen i västvärlden är inte homogena, utan kommer med en rad olikheter, vissa subtila och andra påtagliga. Vi har i vår uppsats valt att utgå från hur det svenska samhället är uppbyggt, för att inte lägga alltför mycket fokus på att förklara skillnader länder emellan.

Statistik

Enligt globala undersökningar utsätts var tredje kvinna någon gång under sin livstid för våld, i olika former av en man. (WHO 2021). I 80% av misshandelsfallen av kvinnor över 18 år i Sverige, utförs våldet av någon den våldsutsatta kvinnan är bekant med, enligt

Brottsförebyggande Rådet. (2021). Vidare så visar statistik från Brottsförebyggande rådet att 13 av 17 offer för dödligt våld i nära relation var kvinnor, samtidigt som 14% av allt dödligt våld under 2020 handlade om dödligt våld i nära relation. (BRÅ 2021). Socialstyrelsens

“Öppna Jämförelser” från 2020, visar att 74 % av Sveriges kommuner erbjuder stödsamtal till vuxna våldsutövare, i syfte att våldet ska upphöra. (Socialstyrelsen 2021).

Våld i nära relation

Våld i nära relation är ett omfattande hälsoproblem, dock är mörkertalen stora, vilket gör omfattningen svår att uppskatta. Med våld i nära relation syftar man till det systematiska våldet som används av en partner, för att uppnå, befästa eller bibehålla makt i en relation.

Våldet kan yttras fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt. Trots att våld i olika former för de allra flesta människor är helt otänkbart att genomlida, kan det vara svårt för kvinnor att ta sig ur en situation av våld i nära relation. (Nilsson & Lövkrona 2020). Våld i nära relation karaktäriseras av att den som utsätts har ett känslomässigt band och/eller en relation till våldsutövaren. Den absolut vanligaste formen av våld i nära relation är den då en man har eller har haft en relation med den kvinna som han utövar våldet mot. De starka känslomässiga banden som den utsatta har till förövaren kan försvåra möjligheterna att lämna eller göra motstånd. (Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2021). Våldet i dessa relationer kommer i

9 många former. Det kan röra sig om fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld, eller våld som utövas genom ekonomiska faktorer. Generellt sett så förvärras våldet allteftersom relationen löper. Genom en systematisering av de olika våldsformerna vill förövaren uppnå kontroll och makt över sitt offer. (a.a. 2021). Kulturella övertygelser kring våld i nära relation

avlegitimerar individer som har upplevt partnermisshandel, och skyller ofta på de som har upplevt våld i nära relation för deras egen viktimisering. Till exempel kan de som upplever våld i nära relation uppfattas som beroende, osäkra, hjälplösa, deprimerade och försvarslösa.

(Overstreet & Quinn 2013).

I större undersökningar om var “den inre” gränsen går för vad män och kvinnor uppfattar och tolkar som våld, framgår det att kvinnans gräns ligger längre bort än mannens. Studier visar att kvinnor i mycket lägre utsträckning ens rapporterar att de utsatts för verbalt våld, eller psykisk misshandel, än män. (Coker, Smith, Thornton, DeVallis & Earp 2002).

Isolering och normalisering, samt strategier för den våldsutsatta kvinnan Eva Lundgren (2021), sociologiprofessor, har utarbetat ett verktyg för att underlätta förståelsen för vad som faktiskt händer i en våldsam relation, och varför en kvinna som utsätts för fysiskt och psykiskt våld stannar kvar i en relation som kantas av eskalerande våld, kränkningar och övergrepp. Den teoretiska modellen Lundgren har tagit fram kallas

normaliseringsprocessen och är i allra högsta grad etablerat hos såväl professionella som möter våldsutsatta kvinnor, som hos forskare. Normaliseringsprocessen kan liknas vid mannens strävan att upprätthålla och utöka kontrollen av sitt kvinnliga offer. De tecken som från allra första början kunde ta sin form av en hotfull uppsyn, nedlåtande kommentar eller en straffande tystnad mynnar ut i olagliga handlingar, som fysiskt våld, sexuella övergrepp och frihetsbegränsande. (a.a. 2021). I processen av ett gradvis ökande våld, förskjuts den

våldsutsatta kvinnans uppfattning av vad som är rätt och fel, och slutligen så landar kvinnan i att acceptera sådan behandling, kränkning och våld som hon i ett tidigare skede skulle ha protesterat emot. I isoleringen från sitt sociala nätverk suddas hennes gränser ut och bekräftelsen från nära och kära om att det hon utsätts för bryter mot lagen samt hennes mänskliga rättigheter, uteblir på så vis. (a.a. 2021). Den våldsutsatta kvinnan kontrolleras fullständigt av förövaren, då hon internaliserat hans kvinnosyn, och härmed gjort den till sin självbild. När kvinnan har nått det stadiet är hon övertygad om att hon förtjänar kränkningen och våldet hon utsätts för, och idén om att lämna relationen blir rent ut sagt absurd. (a.a.

2021).

Det finns utmärkande drag i normaliseringsprocessen, och de är bl.a. att gränser förflyttas genom att förövaren gör intrång i den våldsutsatta kvinnans integritet. Det kan handla om att mannen vill kontrollera hennes pengar, fritidsintressen, begränsar hennes umgänge,

kontrollerar hennes klädval, inte tillåter kvinnan att ha en privat zon, inte låter henne öppna sin egen post eller hindrar henne från att prata ostört i telefon och så vidare. (Lundgren 2021).

Gränsöverskridandet handlar också om kvinnans fysiska kropp, där mannen går över gränser och bestämmer hur och när hon vill ha sex, när hon ska sova med mera. Genom att hela tiden korsa kvinnans gränser har mannen till slut invaderats hela kvinnans livsutrymme, vilket resulterar i att mannen härigenom definierar kvinnans behov, och på så vis har hävdat sin rätt till hennes livsrum. (a.a. 2021). Isolering är nästa utmärkande drag, där mannen fullständigt vill isolera kvinnan från hennes omgivning. Då intrycken och de sociala speglingarna utifrån uteblir, utökas mannens spelrum, med resultatet att mannen blir kvinnans enda referenspunkt i tillvaron. För kvinnan är det nu mannens normer, värderingar och åsikter som gäller, och det är mannen som avgör vad som är rätt och fel. (a.a. 2021). Det sista utmärkande draget i

10 normaliseringsprocessen är växlingen mellan ömsinthet och våld. Uppvisandet från mannen av två helt skilda sidor, ger upphov till förvirring för kvinnan. Våldsutsatta kvinnor talar ofta om förövarens dubbelnatur, och detta Dr Jekyll och Mr Hyde-beteende resulterar i att

kvinnan i slutändan är beroende av förövaren för att kunna avgöra sina egna känslor, hon blir känslomässigt beroende av honom, och de få tillfällen då han ger henne ömhetsbetygelser blir ännu viktigare. (Lundgren 2021).

Normaliseringsprocessen och dess utplånande av självkänslan hos den våldsutsatta kvinnan, handlar om resultatet av såväl mannens strategi, som den våldsutsattas. (Lundgren 2021). För mannens del är effekten av misshandeln av kvinnan i olika former, att han uppnår kontroll.

Den kortsiktiga kontrollen vinner mannen genom själva våldet, men han vinner också en långsiktig kontroll genom att faktiskt ha hjärntvättat kvinnan. Härigenom behöver mannen i slutändan inte ens utöva våldet, utan själva rädslan för våldet gör att kvinnan fogar sig inför den potentiella våldsutövningen. Det här skeendet kallas för latent våld. (a.a. 2021).

Trots att den våldsutsatta kvinnan har genomgått en normaliseringsprocess, så är inte detta att likställas med att situationen hon befinner sig i är något hon tycker om. En normalisering kring vad en människa kan uppfatta som skadligt, kan vara en nödvändighet för att överleva.

Våldsutsatta kvinnor hittar strategier för att överleva sin vardag, utifrån det lilla

handlingsutrymmet som hon besitter. Normaliseringsprocessen för den våldsutsatta kvinnan handlar om anpassnings- och överlevnadsstrategier. (a.a. 2021).

Mörkertalen är stora när det kommer till våld i nära relation, och i empirin kan tydligt utläsas att forskare på ämnet upplever en oro kring att dra för stora slutsatser kring vad som kan vara till hjälp för en våldsutsatt kvinna. Enligt studier söker de flesta våldsutsatta kvinnor inte heller formell hjälp, i form av hos polismyndighet eller socialtjänst, utan använder sig hellre av informellt hjälpsökande, vilket ytterligare försvårar uppskattningen av hur stort problemet faktiskt är. (Aldridge 2013). Förnekelse och rädsla är gissningsvis av forskare en grund till att avstå hjälpsökande. Kartläggning av våldsutsatta kvinnors erfarenheter kring motivation och möjlighet måste därför kartläggas noggrant för att kunna erbjuda adekvat och effektiv hjälp för även mörkertalets våldsutsatta kvinnor. (a.a. 2013).

En effekt av globala kriser är minskat fokus till endast att endast överleva och minskad förmåga att ta in ett större perspektiv. (Aldridge 2013). Detta är även särskilt relevant då mekanismen för att hitta icke-hjälpsökande kvinnor, att få dem att delta i studier, uppmuntra dem att avslöja våldet genom att transformeras från offer till överlevare är fyllt med

utmaningar och dilemman som är korsade mellan mikro och makrovärldar, mellan kvinnornas egna erfarenheter och påverkan av det större sociala, politiska och finansiella dynamiker. (a.a. 2013). Således är kvinnornas erfarenheter oundvikligt påverkade av bredare bekymmer och spänningar. Dessa typer av barriärer till att utveckla handlingskraft är ofta så många att det hindrar kvinnan från att söka hjälp eller själva lämna relationen. Verksamheter som arbetar med våldsutsatta kvinnor bör ha ett nära samarbete med den våldsutsatta kvinnan och låta överlevande kvinnornas utsagor ligga till grund för det stöd som utformas i

verksamheterna. (a.a. 2013).

Hjälpsökarbeteende

Enligt en studie utförd av Petersen, Moracco, Goldstein & Andersen Clark (2004), är själva öppenheten, eller erkännandet, från en våldsutsatt kvinna, om situationen hon befinner sig i, det första steget till att ta emot hjälp. I studien fann man att våldsutsatta kvinnor är mycket restriktiva i att utmåla sig själva som offer, och tar ogärna upp den här typen av problem vid

11 exempelvis besök hos sjukvården. För kvinnorna i studien var även ett erkännande om vad hon utsatts för, starkt förknippat med skuld och skamkänslor. (Petersen et al 2004). Den övergripande andemeningen hos de våldsutsatta kvinnorna i studien var också att det helt enkelt var lättare att stanna i en relation där våld förekommer, än att lämna den. Ett faktum som konstaterades i studien var att de våldsutsatta kvinnorna mötte en tystnadskultur och detta är den barriär som i första hand behöver forceras, för att våldsutsatta kvinnor ska kunna röra sig ut ur tystnaden och mot att ta sig ut ur en våldsam relation. (a.a. 2004).

Konsekvenser av våld

Inom forskningen är det väldokumenterat att våld i nära relation medför allvarliga konsekvenser för den våldsutsatta kvinnans hälsa. Förutom svåra fysiska skador, kan

upplevelserna av att vara utsatt för våld i nära relation, leda till Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) som innefattar en rad olika symptom som ångest, depression och kognitiv svikt. De trauman som våldsutsatta kvinnor utsätts för delas ofta in i tre olika kategorier; fysiskt

trauma, psykologisk stress, samt rädsla och en sviktande kontroll över det egna livet. Att leva med de olika typerna av trauman som listats, kan i slutändan leda till hälsokonsekvenser som olika typer av funktionsnedsättningar eller till och med död i form av mord eller självmord.

(Heimer et al 2014). I Coker et al´s (2002) studie hävdas också att de psykiska påföljderna av våld är kraftigt underrepresenterat i forskningen om våld i nära relation. Våld i nära relation har enligt studiens resultat långtgående negativa effekter på den allmänna hälsan hos både män och kvinnor, med varaktig psykisk ohälsa samt fysiska skador. Därtill en högre

benägenhet för depression, substansmissbruk och ökad risk för personskada till följd av våld.

I allmänhet var maktmissbruk och kontroll kraftigare associerade med dessa hälsoresultat än verbalt övergrepp. I analysen av den insamlade datan fann författarna även att det psykiska våldet i högre utsträckning genererade långvariga effekter på hälsan. (Coker et al. 2002).

Våld i nära relation förekommer i fler former än de mer uppenbara formerna, såsom fysiskt våld. Ekonomiskt våld är våld som exempelvis innefattar att skuldsätta sin partner eller kontrollera dennes ekonomi utan dennes samtycke. Ekonomiskt våld kan få förödande konsekvenser och kan vara en bidragande faktor som gör det svårare att lämna en våldsam partner. En kvinna som är emotionellt och ekonomiskt beroende är spegelvänt i behov av emotionellt och ekonomiskt stöd. (Nilsson & Lövkrona 2015). Om inte vänner och familj finns kvar och skammen för stor för att kontakta dessa är kontakt med myndigheter den enda lösningen för den våldsutsatta kvinnan. (a.a. 2015).

Insatser från samhället

Insatserna som av samhället erbjuds syftar till stor del åt att ge den våldsutsatta kvinnan stöd och behandling för de psykiska skadorna hon lidit. Effekten av de insatserna syftar till att indirekt bryta våldsspiralen. Det är Sveriges kommuner, som har ansvaret och uppgiften att stödja våldsutsatta kvinnor. (Socialtjänstlag 2001:453). Det har utvecklats olika typer av stödjande insatser, som stödsamtal, samt skyddat boende. De våldsutsatta kvinnorna kan också vända sig till någon av landets 180 kvinnojourer som bedrivs ideellt. (Nilsson &

Lövkrona 2015). Även de 89 brottsofferjourer kan erbjuda stöd och hjälp till våldsutsatta

12 kvinnor. När det kommer till dokumentation av fysiska skador, är det Rättsmedicinalverkets uppgift, de utfärdar även rättsintyg, vilket kan vara av vikt i en förundersökning. Vidare finns även kontaktförbud, vilket innebär ett skydd för förföljelse och all typ av kontakt från

förövaren. Vid en utvärdering av BRÅ gjord 2015, visade det sig att var tredje förövare, som fått utfärdat ett kontaktförbud gentemot sig, blir misstänkt för överträdelser.

(Brottsförebyggande Rådet 2015). Brottsoffermyndigheten har under 2021 presenterat en rapport där man gjort en kartläggning över hur personer som arbetar med våldsutsatta kvinnor jobbar, och resultatet av utredningen visar att aktörerna har ett behandlingsfokuserat

arbetssätt, samtidigt som de även har ett kvinnoemancipatoriskt arbetssätt, vilket innebär en motstridighet då den första innebär ett krav på större ansvarstagande, och det andra innebär ett befriande från skuld för kvinnan. (Brottsoffermyndigheten 2021). Socialarbetare möter på daglig basis kvinnor som behöver hjälp, varav en del av dessa blivit utsatta för våld i nära relation. Mörkertalet är stort, även om statistiken visar att mäns våld mot kvinnor ökar, så är det många kvinnor som inte vill berätta utifrån rädsla och skam. Konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor behöver synliggöras, för att dessa kvinnor ska kunna erhålla den hjälp och stöd de behöver. (a.a. 2021). Mäns våld mot kvinnor, eller våld i nära relation, är ett hot mot kvinnans självständighet, rättigheter och säkerhet. Våldet påverkar inte enbart enskilda kvinnor, utan i många fall finns även gemensamma barn som bevittnar och upplever våldet.

Våld i nära relation innebär en kostnad för samhället i form av vårdkostnader, samt kostnader för olika samhällsinsatser, i form av skyddat boende etc. Utifrån lagen arbetar socialtjänsten med dessa våldsutsatta kvinnor på olika sätt, bland annat med skyddade boenden, ekonomisk hjälp, samt i viss mån samtalsstöd. (Socialstyrelsen 2021). Jämställdhetsmyndigheten

bedriver förebyggande insatser mot våld i nära relation, och uppger att man på senare år har inriktat sina insatser mer på preventiva metoder, snarare än reaktiva, då det tidigare legat fokus på att erbjuda kvinnor hjälp efter faktum. (Jämställdhetsmyndigheten 2021). Sveriges regering presenterade hösten 2021 ett åtgärdspaket för arbetet med att bekämpa våld i nära relation. Åtgärderna ska innebära förebyggandet av våld, men även bidra till ett starkt skydd för våldsutsatta kvinnor och barn, samt att effektivt bekämpa brott och förbättra kunskapen om våld och även metoder för att arbeta med detta. Regeringen skriver även att kvinnor som utsatts för våld ska erhålla adekvat hjälp. (Regeringen 2021). Statskontoret publicerade 2021 en rapport om myndigheters arbete mot våld i nära relation. Deras utredning visar att

myndigheter har vidtagit fler åtgärder för att arbeta mot våld, det framkommer dock att det finns en kunskapsbrist kring hur personer inom myndigheter praktiskt ska gå till väga för att arbeta mot våld i nära relation. Statskontorets utredning pekar på att det saknas utvärderade metoder. (Statskontoret 2021). Socialnämnden har ett ansvar utifrån socialtjänstlagen, för kvinnor som utsatts för våld av närstående och ska beakta att de kan vara i behov av hjälp och stöd för att lämna den våldsamma partnern och förändra sin situation. (SoL 2001:453).

13

Teori

De teoretiska utgångspunkter vi har valt är Simmels skamteori, Goffmans stigmateori, samt ett intersektionellt perspektiv, som grundar sig i flertalet olika teorier om utsatthet, bland annat feministiskt perspektiv. För att på en teoretisk nivå klargöra hur skammen kan utgöra en barriär för hjälpsökande hos våldsutsatta kvinnor har vi valt att använda oss av Simmels teori om skam. Simmels teorier ger oss också en språngbräda till Goffmans

stigmatiseringsteori, vilket också är relevant utifrån den roll stigmatisering spelar för den våldsutsatta kvinnan. Stigmatiseringsteorin, är högst relevant i vårt analysarbete av litteraturen, då just stigmatisering utgör ett signifikant fynd, i form av att om tillräckligt många människor ser dig, behandlar dig och upplever dig på ett sätt, då blir du till slut så. De olika sortens stigma vi har valt att titta närmare på är internaliserad, förväntad och kulturellt stigma. Det intersektionella perspektivet har vi valt då en del av fynden vi gjort har handlat om dubbla utsattheter, då till exempel undersökningar vi tittat på har gjort

uppmärksammanden i sina studier, kring att vissa etniska grupper verkar uppleva ytterligare strukturella barriärer för att söka hjälp. Det intersektionella perspektivet har vi kunnat använda för identifieringen av flertalet korsningar av olika utsattheter, särskilt när det kommer till kön, etnicitet och klass. För att skapa en djupare förståelse för analysen presenterar vi här en kort sammanfattning av våra valda teorier; Simmels skamteori,

Goffmans stigmateori, samt intersektionellt teoriperspektiv. Vi kommer däremot inte att göra någon djupdykning i det intersektionella perspektivet, men för förståelsen av våra fynd, kommer en övergripande, grund presentation av intersektionalitet göras.

Skamteori

Skamkänslor är känslor som uppstår när en människa ser sig själv ur någon annans

perspektiv. Den sociala naturen av Jaget, är kopplat till olika emotioner, skam som vi talar om här, men också exempelvis stolthet, för att ge en bredare uppfattning. Spegeljaget, som Cooley beskriver, har tre huvuddelar; idéen om hur vi framstår i Andras ögon, idéen om den Andres bedömning, samt en emotion, såsom skam, självkänsla eller stolthet. Genom att vi föreställer oss hur andra människor uppfattar oss, kan vi även dela den andres uppfattning om oss själva. När människan upplever skam, menar Cooley att detta är en mekanism, varigenom vi delar den andres föreställning om oss. (Dahlgren & Starrin 2013). Det faktum att vi

“speglar” oss i andra människors bedömningar av oss, är vi som människor inte särskilt uppmärksamma på, så länge vi känner oss tillfreds. Många människor skulle prompt förneka, att så ens är fallet. I ljuset av en djup förödmjukelse, kan dock ansiktsuttrycken hos andra vi möter, kylan i deras sätt, få oss att tänka annorledes, och en känsla av att vara hjälplös, utstött och ovälkommen tillträder. (a.a. 2013).

Det finns också idén om emergens i George Simmels skamteori, som är bevis på att högre nivåer kommer från lägre nivåer. Det är fundamentet för hans "önskegrund", vilken innebär att vissa människor har en önskan att skapa fler sociala relationer än andra. Denna process skapar ett samhälle där fri association skapar en hierarki baserad på de färdigheter som varje individ måste anpassa till individualiserade relationer. (Dahlgren & Starrin 2013).

Interaktioner kan vara positiva eller negativa, men var och en skulle bidra till att utveckla karaktären som behövs för att nå en önskad plats i samhället. Kortfattat så innebär det att en individ så småningom antagligen kommer att ha bättre social kompetens än andra och detta förändrar deras plats i samhället. Baserat på hur människor bildar relationer kan denna färdighet på högre nivå ge en individ en lukrativ fördel framför en annan. (a.a. 2013).

14 Skammen utgörs av en självbetraktande känsla. Skam kan innefatta allt från smärre

förlägenheter, till svåra moraliska kval, och allt däremellan. Den gemensamme nämnaren i det breda begreppet om skam, är att känslan av Jaget blir sammanlänkat med ett

undertryckande av Jaget. I skammen, då någon slags överträdelse av en norm begåtts, blir det egna Jaget förstärkt genom De Andras uppmärksamhet. (Ritzer & Stepnisky 2014). Det är en mänsklig egenskap, att kunna objektifiera sig själv, och genom att människan har

föreställningar om andra människor och sociala grupper inom oss representerade, så kan människan även uppleva samma slags känslor som vi kan uppleva för eller inför andra människor. (a.a. 2014).

Genom denna process, kan människan uppleva Den Andres attityd om oss, inombords, och därmed uppleva skam, och skämmas för något vi gjort, eller det faktum att vi inte följer normen, även då ingen annan är tillfinnandes. Enligt Simmel upplever vi skam inför människor i vår närhet, men inte inför rena främlingar, eller de som står oss allra närmst.

(Ritzer & Stepnisky 2014). Det är de människor som vi har en internaliserad bild utav, de kretsarna vi lever i, med vilka vi har en gemensam norm och liknande moralisk grund, som vi kan känna skam inför. Inte heller då människan agerar som en del i en grupp, upplever hon skam, då denne enbart agerar som övriga medlemmar i kollektivet eller gemenskapen. (a.a.

2014).

Simmel menar även att unga människor, som ännu inte har format ett klart och tydligt Jag, ofta agerar i grupp på ett sådant sätt som en enskild individ skulle känna skam över.

Förutsättningar för skam handlar i grunden om att det finns en tydlig skillnad mellan

handlingen hos den enskilde och förväntningarna hos Den Andre. (Ritzer & Stepnisky 2014).

Däremot menar Simmel också att det kan förekomma situationer där en enskild individ känner ett ansvar för det kollektiva agerandet. (a.a. 2014).

Skammen som en våldsutsatt kvinna kan känna inför sin situation, kan utgöra en tydlig barriär till hjälpsökande beteende, då hennes föreställning om hur andra uppfattar henne gör det för svårt att ta steget och berätta om sin situation.

Stigmatiseringsteori

Stigma kan delas in i två spår, varav det första spåret är de identitetsvärden som återfinns i samhället. De genom normer skapade förväntningar på hur individen bör föra sig, se ut, vilka åsikter denne bör ha och liknande. De här identitetsvärdena kan förekomma både som

formella, i form av lagstiftning, men också informella, till exempel negativ särbehandling av exempelvis kvinnor. (Goffman 2020). Den stigmatiserade, utifrån det första spåret

stigmatisering, framställs som ett offer för normer och omständigheter denne ej rår över. Det andra spåret av stigmatisering handlar om den stigmatiserade individen som försöker dölja sitt stigma, i syfte att efterleva samhällets värden och normer. Stigma, som fenomen handlar om den individuellas brist på socialt erkännande till följd av att de inte uppfyller samhällets krav på dess identitetsvärden. Goffman (2020) menar att det enda som är konstant i ett begrepp av stigma är att de flesta människor vill uppnå ett socialt erkännande från det samhället eller grupp av människor som den befinner sig och lever i. Individer som förr kunde ha upplevt stigmatisering, exempelvis funktionsnedsatta, har idag placerat sig på normalskalan snarare än på stigmatiseringsskalan. Detta har skett genom en öppenhet kring det som är stigmatiserande, som Goffman menar kan leda till att omgivningen har blivit mer tolerant. (a.a. 2020). I Goffmans egen analys av stigma identifierade han fyra olika drag i social interaktion; varav vi har valt att närmare beskriva två av de fyra dragen, sedan de är av högst relevans för vårt syfte och frågeställningar. De två dragen är; styrande mekanismer,

15 sammanfattande begrepp för normativa förväntningar, regler, normer, ordningar och så vidare. Görandet av interaktionen som beskriver hur en interaktion mellan individer kommer till, och hur den upprätthålls. Goffman menar vidare att stigmatisering inte handlar om en individs egenskaper, utan om relationen mellan exempelvis normer och individen. (a.a.

2020). Detta utgör en grundpelare i vår tolkning av forskningen.

Stigma är resultatet av en socialt nedvärderad identitet. Den stigmatiserade identiteten kännetecknas av skam. Processen av stigmatisering uppstår när makt utövas i syfte att uppmärksamma olikheter hos socialt nedvärderade individer, vilket i sin tur leder till diskriminering och i vissa fall till och med uteslutning. För individen kan det ha stora konsekvenser att besitta en stigmatiserad identitet. (Goffman 2020). Användandet av

“offeretiketter” på de som upplevt våld i nära relation, kan ha negativa effekter för

stigmatiseringen kring de som utsatts. Genom användningen av ett “offer”-epitet frikänns den våldsutsatta på något sätt av ansvar för det den utsatts för, men epitetet konstruerar också den våldsutsatta kvinnan som svag och passiv, och på sätt ändå ansvarig för sin egen

viktimisering. (a.a. 2020). Även om offeretiketten kan frikänna skulden för att ta del av sin egen kränkning, konstruerar den också en bild av våldsutsatta individer som instängda, passiva, svaga och ansvariga för sin egen viktimisering. Sådana sociala konstruktioner nedvärderar kraftigt de som utsätts för våld i nära relation och gör gällande att viktimisering ska anses likställt med avsaknad av handlingskraft. Anklagandet av den våldsutsatta som ansvarig för våld i nära relation belyser en nyckeldimension av stigmatisering, nämligen ursprunget till den stigmatiserade identiteten. Detta utgör en central del i stigmatiseringen av den våldsutsatta. (a.a. 2020). Genom anklagandet som utgör samhällets uppfattning om att våld i nära relation ofta kretsar kring föreställningarna att den våldsutsatta har provocerat fram våldet, eller medvetet stannat i kränkande situationer, vilket gör det mer sannolikt att stigmatisering förekommer i situationer där en våldsutsatt bedöms vara ansvarig för sitt stigmatiserande tillstånd. (Overstreet & Quinn 2013). I Overstreet & Quinn´s (2013) studie klargörs att kvinnor som upplevt våld i nära relation stämplas negativt, samt att stereotyper förknippas med de som utsätts, och de blir diskriminerade på diverse sätt. Genom

erkännandet av den stigmatiserade identiteten kan den synliggöras och det kan kartläggas vilka komponenter i stigmatiseringen som utgör störst hinder i en hjälpsökningsprocess. I stigmatiseringsmodellen har författarna stigmatiseringsmekanismerna som utgångspunkt, och kan visa hur utsatta för våld i nära relation konstrueras som en stigmatiserad identitet, med följder som diskriminering, förlust av status och ogillande av andra. (a.a. 2013).

Intersektionellt perspektiv

Intersektionalitet är ett perspektiv genom vilket man kan belysa hur olika typer av kategorier och maktstrukturer påverkar varandra och vävs ihop. Det handlar om att göra en komplex och levande analys av strukturer som består av makt. Huvudkategorierna i detta sammanhang utgörs av kön, sexualitet, klass och etnicitet. (Mattsson 2015). Intersektionalitet är användbart för att beskriva hur diskrimineringsgrunder samt maktordningar kan förstärka och ha verkan på varandra. Då till exempel kön ska analyseras, har det tidigare varit i kontext av att en kvinna ställs mot en man och därigenom visat på deras olikheter, men det finns flertalet olika typer av maskulinitet och femininitet som bägge konstrueras genom att väva in sexualitet, klass, kön och etnicitet i förståelsen. (a.a. 2015). Diverse typer av maskulinitet eller femininitet kan exempelvis sammankopplas med olika klassideal, och därtill flertalet föreställningar om onormal och normal sexualitet, och vidare föreställningar om män och kvinnor med svensk respektive invandrarbakgrund. För att belysa ytterligare;

16 genusforskningen har från början utgått från den vita medelklasskvinnan, men kvinnor av arbetarklass, färgade kvinnor, lesbiska kvinnor, blir genom ett sådant snävt genusperspektiv osynliggjorda och därmed förtryckta. Ingen grupp av människor utgör en homogen grupp, utan grupper består av individer med olika erfarenheter som lever olika liv. (a.a. 2015). En kvinna från en specifik grupp kan exempelvis ha mer gemensamt med en man från samma grupp än med en kvinna från en annan grupp. Individerna i gruppen är mångfacetterade och heterogena. Vidare kan orättvisor även uppstå inom en grupp, och inte enbart grupper emellan. En mångfacetterad analys blir att föredra över en genusanalys, då genusanalysen enbart fokuserar kring förhållandet mellan män och kvinnor. Intersektionalitet behövs för att belysa och synliggöra förtryck som yttrar sig på exempelvis genusnivå, för att inte riskera att osynliggöra det förtryck som kan pågå även inom en grupp, låt oss säga en grupp kvinnor.

Etnicitet, sexualitet, klass och kön, kan naturligtvis förstås som självständiga kategorier, men förstås bättre genom det intersektionella perspektivet, som både förstår de individuella kategorierna, men även sammanvävningar av de olika kategorierna, en och en för sig, eller flera kategorier samtidigt. (a.a. 2015). Grundpelaren i intersektionaliteten, är att samspelet, eller sammanvävningen av de olika kategorierna konstruerar ytterligare ojämlikhet. En kvinna med “avvikande” sexualitet är genom detta alltså mer i risk för ojämlikhet än en heterosexuell kvinna. De är båda kvinnor, men den homosexuella har en extra

“genomskärning” av en annan kategori, sexualitet, och blir därmed potentiellt än mer ojämställd, i förhållande till män, men även i förhållande till andra kvinnor. (a.a. 2015).

Intersektionaliteten inbegriper även feministisk teoribildning, som grundas på förståelsen av att ett mansorienterat samhälle, där kvinnan är underordnad mannen. Mannen är normen, och hans makt och maktrelationer utesluter systematiskt kvinnor från att åtnjuta detsamma. (a.a.

2015).

Klass, som också utgör en stark grund för ökad utsatthet, beskrivs inom det intersektionella perspektivet på följande sätt; Klass är en större fråga än bara materiell och ekonomisk resursfördelning, utan inkluderar komplexa konstruktioner av grupper, med strukturella orättvisor som påverkar. Klass kan förstås som något vi konstruerar och upprätthåller, där människan skapar en identitet utifrån tillhörighet. Möjligheten för individen att tillgodogöra sig kunskaper som påverkar känslan inför vilken vi är och vad vi kan tänkas åstadkomma, skapas inom olika klasspositioner. (Mattson 2015).

Klass är vidare något vi kan definieras som, sedan olika klasser uppfattas och anordnas på olika sätt. Medelklassen utgör en slags normerande ställning, samtidigt som underklass och arbetarklass intagit en slags underordnad ställning. (Mattsson 2015). Medelklassen och arbetarklassen blir som varandras motpoler, där arbetarklassen av medelklassen uppfattas som barsk och hård, och tvärtom så framställs medelklassen som pur och kontrollerad. Enligt Mattsson gör klassaspekter att det inte på ett enhetligt sätt är möjligt att påvisa orättvisor mellan kvinnor och män, då klass kan skapa orättvisor mellan kvinnor av en klass och kvinnor av en annan klass, och på samma sätt med män. Kvinnor och män utgör inga

enhetliga grupper, vars förutsättningar är precis likadana. (a.a. 2015). I ett mellanspel mellan klass och etnicitet kan vi förstå de bekymren som kan uppstå i invandrartäta områden när det kommer till individens utsatthet och klassposition, hellre än att “förstå” utifrån en kulturell olikhet. (a.a. 2015).

Etnicitet i en intersektionell analys undersöker hur en diskriminering och ojämlikhet faktiskt skapas, därtill hur etniciteten kan förstås och tolkas utifrån att det utgör en del i ett komplext samspel mellan de olika typerna av kategorier i samhället. (Mattsson 2015). Komplexiteten i hur etnicitet ska tolkas och förstås ligger i att det inte längre kan uppfattas som något statiskt,

17 utan något som skapas och reproduceras. Samhällets förenklade föreställning om vad etnicitet har varit, är i termer av något man “har” eller något man “är”. I själva verket så kan etnicitet tolkas med en konstruktivistisk förståelse, genom att etnicitet skapas, och förändras. (a.a.

2015). I förståelsen och tolkningen av vår empiri, är dock den essentialistiska tolkningen av etnicitet av större användning, då den essentialistiska tolkningen är att etnicitet är något vi bär inom oss, och därmed något vi är. Denna statiska förståelse, har en tendens att bidra till rasifiering. (a.a. 2015).

18

Metod

I detta avsnitt redovisas metoden vi valt att genomföra undersökningen med vilken är en kvalitativ litteraturstudie, följt av en redogörelse av vilka databaser, sökord och

avgränsningar vi gjort. Sedan redovisas de artiklar vi valt och hur vi fått fram dem, hur analysen av artiklarna har genomförts och slutligen ett avsnitt om etiska aspekter och arbetsfördelning.

Litteraturstudie

Det finns olika sätt att utföra en litteraturstudie. En allmän litteraturstudie innebär att göra en översikt eller genomgång av relevant forskning i syfte att motivera framtida studier eller att beskriva kunskapsläget. Genomförandet innebär att utvalda studier beskrivs och analyseras.

(Forsberg & Wengström 2016). Att göra en systematisk litteraturstudie innebär att forskaren utifrån en tydligt formulerad fråga identifierar, väljer, värderar och analyserar till ämnet relevant forskning i syfte att besvara frågeställningen. Forskningen ska sedan bedömas gällande sin validitet. (a.a. 2016). I denna studie har utgångspunkten varit att följa stegen vid en systematisk litteraturstudie. Även om tillvägagångssättet mestadels har liknat en

systematisk litteraturstudie har metoden använts med flexibilitet. Detta till följd av att vi har öppnat upp för en ny frågeställning efter att det bifynd vad gäller kvinnors strategier för hjälpsökande hade identifierats. Våldsutsatta kvinnors hjälpsökarstrategier har varit ett centralt tema i flertalet av de artiklar vi analyserat och har med den motivationen valts att tas med som ett eget tema i denna undersökning. Således har vi inte kunnat applicera den fasta struktur som kännetecknar metoden för en systematisk litteraturstudie fullt ut. (a.a. 2016).

Valet av att genomföra en litteraturstudie har påverkats av den rådande Covid-19-pandemin.

Utifrån ett smittskyddsperspektiv har en intervjustudie med fysiska möten valts bort. Digitala möten har inte ansetts vara ett alternativ relaterat till ämnets natur, varför en litteraturstudie valts. Fördelen med en litteraturstudie är ett en bred översikt kan uppnås.

Databaser

I denna litteraturstudie har databaserna Psycinfo och Sociological Abstracts använts för att hitta relevanta artiklar i förhållande till studiens syfte och frågeställning. Sociological abstracts är en internationell databas som bland annat publicerar vetenskapliga artiklar.

Databasens områden är exempelvis socialt arbete, sociologi och beteendevetenskap. Psycinfo är också en internationell databas som även den innehåller publicerade vetenskapliga artiklar på områden som socialt arbete, psykologi och psykiatri. Utifrån dessa ämnesområde blir artiklarna som identifieras i dessa databaser relevanta i förhållande till studiens syfte och frågeställning som undersöker faktorer som påverkar våldsutsatta kvinnors hjälpsökande. Då studien syftar till att undersöka våldsutsatta kvinnor i allmänhet, samt ur ett globalt

perspektiv, blir dessa databaser väl användbara då de genererar både ett internationellt och brett resultat av de sökningar som gjorts.

Begrepp/ sökord

De begrepp som använts som sökord i databaserna härstammar från studiens syfte. Syftet kan avskiljas i fyra delar. Delarna är “kvinnor”, “våld i nära relation”, “barriärer” samt

“hjälpsökande”. Utifrån dessa fyra begrepp har lämpliga sökord identifierats i databaserna som presenterats ovan. Begreppen på svenska valdes samt synonymer när det var lämpligt.

Som synonym till “barriär” användes “hinder”. Begreppen översattes därefter till engelska för

19 att uppnå ett bredare och till syftet mer användbart sökresultat. För att fånga in studiens syfte användes snarlika begrepp översatta till engelska. Begreppen översattes till “Women”,

“Domestic Violence”, “Barriers” samt “Help-seeking”. För att uppnå ett större omfång av artiklar användes synonymer och eller snarlika begrepp. Dessa var “Female”, “Intimate Partner violence”, “Obstacles” och “Service-seeking”. För att få med hela studiens syfte sattes “AND” mellan de olika begreppen på följande sätt:

“Women” AND “Domestic Violence” AND “Barriers” AND “Help-seeking”.

Efter identifiering av synonyma och snarlika begreppen integrerades även dessa i sökningarna i databaserna. Detta gjordes genom att lägga till “OR” mellan de snarlika begreppen på följande sätt:

“Women” OR “Female” AND “Domestic Violence” OR “Intimate Partner Violence” AND

“Barriers” OR “Obstacles” AND “Help-seeking”

Avgränsningar/ urvalsprocess

Studien har avgränsats till att endast visa sökresultat som är publicerade mellan 2005-2021, i syfte att begränsa till aktuell forskning. Majoriteten av artiklarna i vårt urval har varit

publicerade de senaste tre åren. Ytterligare avgränsningar har gjorts genom att endast visa sökresultat som är “peer reviewed”. Sortering av sökresultaten har gjorts genom att sortera efter “Most recent first” för att få fram den allra senaste forskningen. Urvalet fortsatte genom att rubrikerna lästes för att bedöma om de var intressanta för vår studies syfte. Verkade de intressanta gick vi vidare och läste artiklarnas abstracts. Var de fortfarande av relevans kontrollerades att de fanns kostnadsfritt i fulltext. För att utöka möjligheterna att få ett till syftet och frågeställningarna relevant sökresultat sorterades sökresultatet till att visa efter

“Relevance” och således få fram artiklar som innehåller samtliga begrepp för att mer exakt få fram syftet för uppsatsen, och det vi ämnar undersöka. Av sökresultatet valdes 17

vetenskapliga artiklar utifrån våra inkluderings- och exkluderingskriterier. Artiklar som inte svarade till syftet valdes bort. Inkluderingskriterier för urvalet av artiklar var artiklar som enbart eller delvis handlade om heterosexuella vuxna kvinnor som utsatts för våld i nära relation och faktorer som påverkar deras hjälpsökande beteende. Exkluderingskriterier var om det inte handlade om vuxna heterosexuella kvinnor eller om det inte handlade om hjälpsökande. Därav har mäns och barns hjälpsökande exluderats. Då inkluderingskriteriet var heterosexuella relationer har andra typer av relationer exkluderats från urvalet av artiklar.

Vad gäller de metoder som använts vid undersökningarna som presenterats i de artiklar som tagits med i urvalet har både kvalitativa och kvantitativa metoder förekommit. Således har en viss typ av metod inte varit ett kriterium för inkludering eller exkludering.

Redovisning av sökningar

I detta avsnitt redovisas de vetenskapliga artiklar som använts i denna litteraturstudie. Här presenteras vilket datum vi hittat de olika artiklar, i vilken databas vi hittat dem, hur många sökträffar vi fick samt vilka sökord som använts.

En sökning gjordes i databasen Sociological Abstracts den 2021-11-11. De sökord som användes vid denna sökning var “Women” AND “Domestic Violence” AND “Barriers” AND

“Help-seeking”. Detta sökresultat genererade 45 artiklar. Efter avgränsningarna “peer reviewed” samt publikationsdatum återstod 43 artiklar. Därefter lästes artiklarnas abstracts och de som bedömdes vara intressanta för vår studies syfte gick vidare i granskningen genom

20 att artiklarna lästes i sin helhet. Efter läsprocessen valdes följande sex artiklar ut och ingår som resultat i denna studie:

- Aldridge, Jo (2013) “Identifying the Barriers to Women's Agency in Domestic Violence: The Tensions between Women's Personal Experiences and Systemic Responses”

- Weatherall, Ann & Tennent, Emma (2021) “I don’t have an address ”: Housing instability and domestic violence in help-seeking calls to a support service”

- Anderson, Gwendolyn D & Overby, Rebekah (2020) “Barriers in seeking support:

Perspectives”

- Overstreet, Nicole M & Quinn, Diane M. (2013) “The intimate partner violence stigmatization model and barriers to help seeking”

- Moe, Angela M (2007) “Silenced Voices and Structured Survival Battered Women’s Help Seeking”

- Sit, Victoria & Stermac Lana (2021) “Improving Formal Support After Sexual Assault: Recommendations From Survivors Living in Poverty in Canada”

En sökning gjordes i databasen Psycinfo den 2021-11-15. De sökord som användes vid denna sökning var “Women” AND “Domestic Violence” AND “Barriers” AND “Help-seeking”.

Detta sökresultat genererade 34 artiklar. Efter avgränsningar “peer reviewed” samt publikationsdatum återstod 27 artiklar. Därefter lästes artiklarnas abstracts och de som bedömdes vara intressanta för vår studies syfte gick vidare i granskningen genom att

artiklarna lästes i sin helhet. Efter läsprocessen valdes följande fem artiklar ut och ingår som resultat i denna studie:

- Adams, Adrienne E; Littwin, Angela K; Javorka, McKenzie (2020) “The Frequency, Nature, and Effects of Coerced Debt Among a National Sample of Women Seeking Help for Intimate Partner Violence”

- Lata Satyen; Rogic, Amiee C; Supol, Meu (2019) “Intimate Partner Violence and Help-Seeking Behaviour: A Systematic Review of Cross-Cultural Differences”.

- Sabina, Chiara; Cuevas, Carlos A; Schally, Jennifer L (2015) “The influence of ethnic group variation on victimization and help seeking among Latino women”.

21 - Heron & Eisma (2021) “Barriers and facilitators of disclosing domestic violence to

the healthcare service: A systematic review of qualitative research”

- Lacey, Krim K; Jiwatram-Negron Tina; Sears, Karen Powell (2021) “Help-Seeking Behaviors and Barriers Among Black Women Exposed to Severe Intimate Partner Violence: Findings From a Nationally Representative Sample”

En sökning gjordes i databasen Sociological Abstracts 2021-11-22. De sökord som användes vid denna sökning var “Women” OR “Female” AND “Domestic Violence” OR “Intimate Partner Violence” AND “Barriers” OR “Obstacles” AND “Help-seeking”. Detta sökresultat genererade 61 artiklar. Efter avgränsningarna “peer reviewed” samt publikationsdatum återstod 50 artiklar. Därefter lästes artiklarnas abstract och de som bedömdes vara intressanta för vår studies syfte gick vidare i granskningen, genom att artiklarna lästes i sin helhet. Efter läsprocessen valdes följande fyra artiklar ut och ingår som resultat i denna studie:

- Li, Yang; Dong, Fanghong; Bullock, Linda F. C; Bloom, Tina (2021) “Exploring help-seeking experiences of Chinese immigrant survivors of intimate partner violence in the U.S”

- Ulmestig, Rickard (2020) “Two sides of the coin – Domestic violence survivors’

expectations of financial support and social workers’ expectations of survivors within the social assistance system”

- Tarzia, Laura; Iyer, Deepthi; Thrower, Emily; Hegarty, Kelsey (2017) “Technology Doesn't Judge You: Young Australian Women's Views on Using the Internet and Smartphones to Address Intimate Partner Violence”

- Bridges, Ana J; Karlsson, Marie E; Jackson, Jennifer C; Andrews, Arthur R., III;

Villalobos, Bianca T (2018) “Barriers to and Methods of Help Seeking for Domestic Violence Victimization: A Comparison of Hispanic and Non-Hispanic White Women Residing in the United States”

En sökning gjordes i databasen Psycinfo 2021-11-25. De sökord som användes vid denna sökning var “Women” OR “Female” AND “Domestic Violence” OR “Intimate Partner Violence” AND “Barriers” OR “Obstacles” AND “Help-seeking”. Detta sökresultat

genererade 90 artiklar. Efter avgränsningar “peer reviewed” samt publikationsdatum återstod 69 artiklar. Därefter lästes artiklarnas abstracts och de som bedömdes vara intressanta för vår studies syfte gick vidare i granskningen genom att artiklarna lästes i sin helhet. Efter

läsprocessen valdes följande två artiklar ut och ingår som resultat i denna studie:

- Simmons, Catherine A; Farrar, Melissa; Frazer, Kitty; Thompson, Mary Jane (2011)

“From the Voices of Women: Facilitating Survivor Access to IPV Services”

22 - Tillman, Shaquita; Bryant-Davis, Thema; Kimberly, Smith; Marks, Alison (2010)

“Shattering Silence: Exploring Barriers to Disclosure for African American Sexual Assault Survivors”

Analys av material

Analysen av de vetenskapliga artiklarna har gjorts genom att följa de steg som Rennstam och Wästerfors (2015) belyser vid analys av kvalitativt material. De tre stegen handlar om att sortera, reducera och argumentera. I denna undersökning har deras principer kring sortering och reducering använts. Det empiriska materialet i kvalitativa studier blir ofta väldigt rikt och det är viktigt att från början se till att materialet inte blir alltför omfattande. En

överblickbarhet bör säkerställas för att viktiga variationer och nyanser av empirin inte försvinner. (a.a. 2015). Detta har gjorts genom att välja ut de mest intressanta delarna för vår studie i varje artikel. Att sortera är således att skapa ordning i materialet. Att reducera handlar om att välja ut och välja bort delar av den insamlade datan, vilket blir nödvändigt i kvalitativa studier som nämnts ovan, ofta innebär ett stort textmaterial. Det mesta som samlas in kommer aldrig att användas och därför är det viktigt att det materialet som väljs ut representerar det ursprungliga materialet vad gäller nyanser och skillnader. (a.a. 2015).

En tematisk analys har sedan gjorts och det innebär att data granskas i syfte att identifiera centrala teman i innehållet. (Bryman 2018). Braun och Clarke (2006) beskriver den tematiska analysen som en metod för identifiering, analysering och rapportering av mönster (teman) i den insamlade datan. Den tematiska analysen innebär att data kan detaljanalyseras och tolkas utifrån varierande aspekter av forskningsämnet. Braun och Clarke (2006) beskriver sex faser i den tematiska analysens tillvägagångssätt. Den första fasen handlar om att bekanta sig med sin data. I den andra fasen kodas det som utifrån undersökningens syfte bedömts vara

intressant. I fas tre söker forskaren efter det mest centrala i materialet och skapar utifrån detta olika teman, och i fjärde fasen granskas skapade teman. Eventuellt tas teman bort eller sammanfogas. I femte fasen definieras, namnges och förfinas valda teman. Dessa ska sedan genomgå en analys, därav har vi i denna studie valt att ha en separat analysdel inom varje tema. Den sjätte och sista fasen handlar om att framföra det datan handlar om på ett sätt som övertygar läsaren om validiteten och kvalifikationen av analysen. (a.a. 2006).

Vid insamlingen av empirin hittade vi mer än vad vi ämnat undersöka med de ursprungliga frågeställningarna. Ett tema kring strategier för våldsutsatta kvinnor att söka hjälp för sin situation tog form, varför vi la till frågeställningen “I relation till forskning om barriärer för våldsutsatta kvinnors hjälpsökande, finns det eventuella strategier som målgruppen använder sig av för att kringgå barriärerna?”. Det är dock barriärer som våldsutsatta kvinnor möter i hjälpsökarprocessen som varit huvudfyndet i undersökningen. Således har denna studie utgått från en abduktiv ansats vilket enligt Alveson och Sköldberg (2017) innebär att forskaren ges mer flexibilitet genom att kunna växla mellan teori och empiri och låta dessa påverkas av varandra för att på så sätt uppnå förståelse. Författarna argumenterar för att den abduktiva ansatsen är den mest lämpliga då både induktion och deduktion i jämförelse framstår som alltför strikta. (a.a. 2017). I relation till den arbetsprocess som denna studie genomförts med har därav en abduktiv ansats varit att föredra. Det fynd om våldsutsatta kvinnors strategier för hjälpsökande som presenteras i denna undersökning har inte identifierats genom en

systematisk litteratursökning utan har endast plockats ut från de artiklar som systematiskt sökts fram med söktermer för att identifiera våldsutsatta kvinnors barriärer i

23 hjälpsökandeprocessen. Således är fyndet om våldsutsatta kvinnors hjälpsökandestrategier inte att anse som representativt.

Etiska aspekter

Bryman (2018) menar att de fundamentala frågorna inom etiken i forskarvärlden rör frågor om frivillighet, konfidentialitet, anonymitet samt integritet. Detta för personer som är inblandade i forskning såsom intervjupersoner. De etiska principerna är grundläggande och präglar forskningen i Sverige. Några av dessa principer är informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att forskningens syfte ska delges personer som är inblandade i forskningen. Samtyckeskravet handlar om självbestämmanderätten gällande deltagande i forskning. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om personer som deltar i forskning ska behandlas med största

konfidentialitet. Nyttjandekravet ställer krav på att den insamlade informationen om personer endast syftar till att användas inom forskningens ändamål. (a.a. 2018).

Vetenskapsrådet (2017) tar också upp allmänna etiska principer om god forskningssed. De allmänna principerna gällande kvalitet och tillförlitlighet blir relevanta till vår undersökning och handlar bland annat om att ha ett tydligt syfte att besvara, eller belysa intressanta frågor som tydligt ska formuleras. Även Bryman (2018) betonar vikten av att ha klart och tydligt utformade forskningsfrågor i undersökningen, vilket vi har gjort med frågeställningen som omarbetats under studiens gång. Metoden som används för att besvara syftet och

frågeställningen ska hanteras korrekt och kompetent. Metoden ska också vara av den art att den skulle kunna uppnå svar på frågeställningen. (Vetenskapsrådet 2017). Vi hävdar att detta har efterföljts genom att vi har varit transparenta med det avsteg som gjorts från

tillvägagångssättet för en strukturell litteraturstudie samt redovisat detaljerat för

metodologiska överväganden. Vidare ska det empiriska materialet kritiskt granskas och urvalet av insamlade data ska präglas av noggrannhet. Klarhet, ordning och struktur är ledorden vid hela processen, dokumentationen och redovisningen (a.a. 2017).

Vetenskaplig oredlighet är något som alla inom forskarvärlden bör vara vaksamma på och ta ansvar för så att inte projektet utformas på ett sådant sätt att det kan bli fråga om vetenskaplig oredlighet. (Vetenskapsrådet 2017). Det viktigaste arbetet för att minska oredlighet vid producering av vetenskapligt material är det förebyggande arbetet. Vetenskaplig oredlighet handlar om allt från att stjäla någon annans idéer, plagiat och förfalskning till överdrifter av egna meriter och oredlighet mot bidragstagare. (a.a. 2017).

Utifrån de etiska principer Bryman (2018) tar upp om informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet har det varit viktigt för oss att endast inkludera vetenskapliga artiklar som är etiskt granskade i vårt urval. I litteraturstudien baseras empirin på andras arbeten och i denna undersökning har de vetenskapliga artiklarna tolkats utifrån vår undersöknings fokus men vi har värnat om principerna kring vetenskaplig oredlighet som tas upp i Vetenskapsrådet (2017) i form av att inte stjäla andras idéer, plagiera annans arbete eller på annat sätt presentera missvisande resultat. Artiklarna som ingått i resultatdelen av denna studie har lästs noggrant i syfte att säkerställa att vår framställning av den tidigare forskningen är korrekt utifrån det resultat som författarna redovisat i sina artiklar.

Arbetsfördelning

Abstract: Freja Emilia Ihde, Sofie Winoy

24 Inledning/problemformulering: Freja Emilia Ihde, Sofie Winoy

Teori: Freja Emilia Ihde, Sofie Winoy Metoddel: Freja Emilia Ihde, Sofie Winoy

Artikelsökningar: Freja Emilia Ihde, Sofie Winoy Artiklar skrivna: Freja Emilia Ihde, Sofie Winoy Resultat/analysdel: Freja Emilia Ihde, Sofie Winoy Diskussion: Freja Emilia Ihde, Sofie Winoy

Slutord: Freja Emilia Ihde, Sofie Winoy