DOM 2019-01-14 Meddelad i Jönköping Mål nr 1519

Sida 1 (3) KAMMARRÄTTEN

I JÖNKÖPING

DOM

2019-01-14

Meddelad i Jönköping

Mål nr 1519–1522-18

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 2203 550 02 Jönköping

Slottsgatan 5 036-15 68 00 (vx) 036-16 19 68 måndag – fredag 08:00–16:00 E-post: kammarrattenijonkoping@dom.se

www.kammarrattenijonkoping.domstol.se

KLAGANDE Migrationsverket

MOTPART Mölndals Stad

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Linköpings dom den 9 maj 2018 i mål nr 786-18, 788-18, 790-18 och 792-18, se bilaga A

SAKEN

Ersättning enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (NyErsF)

_________________________

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet.

_________________________

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

DOM Sida 2

Mål nr 1519–1522-18

YRKANDEN M.M.

Migrationsverket yrkar att kammarrätten ska upphäva förvaltningsrättens dom och fastställa Migrationsverkets beslut. Som skäl anför Migrations- verket i huvudsak följande. För att kunna avgöra kommuners rätt till ersättning krävs att bostaden som ansökan avser är samma bostad som den nyanlände flyttar till i direkt anslutning till kommunanvisningen. Vidare måste en koppling göras mellan individen och bostaden, annars frångås kravet på individkoppling.

Mölndals Stad motsätter sig ändring av förvaltningsrättens dom och anför i huvudsak följande. Migrationsverket anvisar inte personer till specifika bostäder utan till en kommun. Det uppställs inga andra krav enligt NyErsF än att bostaden har varit anmäld som tillgänglig och att en person som omfattas av personkretsen i 5-5b §§ NyErsF flyttar in efter anvisning till kommunen.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att det inte kan ställas något ytterligare krav för ersättning än att kommunen har anmält bostaden som tillgänglig och att den nyanlände utlänningen har tagits emot i kommunen efter ett beslut om anvisning. Vilken bostad utlänningen

placeras i är alltså upp till kommunen att bestämma. Överklagandet ska därför avslås.

_________________________

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

DOM Sida 3

Mål nr 1519–1522-18

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).

Kammarrättsrådet (ordförande), kammarrättsrådet

och tf. kammarrättsassessorn (referent) har deltagit i avgörandet.

Föredragande juristen

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING

DOM

2018-05-09

Meddelad i Linköping

Mål nr 786-18 788-18 790-18 792-18

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 406

581 04 Linköping

Brigadgatan 3 013-25 11 00 013-25 11 40 måndag–fredag 08:00–16:00 E-post: forvaltningsrattenilinkoping@dom.se

www.forvaltningsrattenilinkoping.domstol.se

KLAGANDE Mölndals kommun 431 82 Mölndal

MOTPART Migrationsverket

Enheten för anvisning av barn och statlig ersättning för nyanlända 601 70 Norrköping

ÖVERKLAGADE BESLUT

Migrationsverkets beslut den 11 januari 2018, dnr (mål nr 786-18)

Migrationsverkets beslut den 19 januari 2018, dnr (mål nr 788-18)

Migrationsverkets beslut den 19 januari 2018, dnr (mål nr 790-18)

Migrationsverkets beslut den 19 januari 2018, dnr (mål nr 792-18)

SAKEN

Statlig ersättning ___________________

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

1. Förvaltningsrätten upphäver de överklagade besluten i mål nr 786-18, 788-18 och 790-18 och återförvisar målen till Migrationsverket för fortsatt handläggning.

2. Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet i mål 792-18 i den del som Migrationsverket har avslagit kommunens ansökan och återförvisar målet till Migrationsverket för fortsatt handläggning i den delen.

1

Bilaga A

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING

DOM

DE ÖVERKLAGADE BESLUTEN

Kommunen ansökte om ersättning enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (ersättningsförordningen) för s.k. tomhyra under tiden vissa bostader stått tomma. Ansökningarna avsåg olika perioder under år 2017.

I beslutet i mål nr 792-18 beviljade Migrationsverket kommunen ersättning avseende en period men avslog ansökan avseende en annan period. I övriga mål avslog Migrationsverket kommunens ansökningar i sin helhet. Som skäl för avslagen angavs i huvudsak att utlänningarna som ansökningarna avser har anvisats till andra adresser än de som ersättning söks för.

YRKANDEN M.M.

Kommunen yrkar att den ska beviljas sökt ersättning och anför bl.a.

följande. Kommunen har liksom andra kommuner betydande svårigheter att bosätta anvisade nyanlända. I regel anvisas dessa personer till temporära boendelösningar. Omflyttningar görs regelbundet samtidigt som fler boenden tas fram för att kommunen ska kunna ta emot de nyanlända som anvisas dit. Migrationsverkets system för ersättning täcker inte de ökande kostnaderna för boendelösningarna. Regelverket som Migrationsverket har byggt upp för att ansöka om ersättning för tomhyror är svårtillgängligt och tenderar att fyllas på med ytterligare anvisningar om vilket underlag som behövs och vilka åtgärder som krävs för att kunna ansöka. Ett av villkoren är att ansökan ska avse en sammanhängande period från och med det datum bostaden anmälts som tillgänglig till dess att den anvisade personen flyttar in. Kommunen har i samtliga fall anmält lägenheterna som tillgängliga till Migrationsverket och borde få ersättning för hyreskostnaden oavsett var de nyanlända varit bosatta först vid sina kommunplaceringar. Kommunen har trots allt fått betala för tomhyror på grund av nyanlända som blivit anvisade

2

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING

DOM

och kommunplacerade där. Det är inte rimligt att Migrationsverket avslår kommunens ansökan på grund av att de nyanlända ifråga varit anvisade till andra adresser vid sin kommunplacering.

Migrationsverket vidhåller sina beslut och anför bl.a. följande. Personerna ifråga anvisades till andra bostäder än de som kommunen söker om ersättning för. Dessutom var flera av dem kommunplacerade före de perioder som ansökningarna avser. Att de nu har flyttat in i de anvisade bostäderna påverkar inte kommunens rätt till ersättning. För att ersättning för tomhyra ska beviljas måste alla kriterier vara uppfyllda, varav ett är att personen som ansökan gäller anvisats till den bostad som ersättningen söks för. Det är inte tillräckligt att endast uppfylla valda delar av dessa kriterier.

Migrationsverket ifrågasätter inte att kommunen har svårt att bosätta anvisade personer men det i sig är inte ett skäl för ersättning och påverkar således inte Migrationsverkets beslut. Det åligger kommunen att hålla sig uppdaterad om aktuellt regelverk. Regelverket för ansökningsförfarandet har funnits tillgängligt på Migrationsverkets hemsida sedan mars 2016. Verket erbjuder också flera kanaler för att hjälpa kommunerna att hålla sig

uppdaterade.

Rättslig reglering

Bestämmelser om kommunernas skyldigheter att ta emot nyanlända utlänningar för bosättning finns i lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) och förordningen (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningsförordningen).

I ersättningsförordningen regleras vilka kostnader för mottagandet som kommunen har rätt till ersättning från staten för.

3

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING

DOM

Samtliga kommuner i Sverige är enligt 5 § bosättningslagen skyldiga att ta emot nyanlända utlänningar som omfattas av lagen för bosättning. Enligt förarbetena till bosättningslagen innebär skyldigheten att kommunen ska ta emot den nyanlände i enlighet med det anvisningsbeslut som har fattas av den anvisande myndigheten. Intentionen är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt bör erbjuda de nyanlända som omfattas av

anvisningar permanenta bostäder. Det kan dock inte uteslutas att kommuner kommer att bli tvungna att erbjuda tillfälliga bostäder för att kunna fullgöra sin skyldighet. För att inte begränsa den flexibilitet som är nödvändig för att kommunerna vid behov ska kunna erbjuda boenden av mer tillfällig karaktär uppställs inte några särskilda krav på typ av bosättning. Det är upp till kommunen att avgöra hur skyldigheten ska fullgöras i ett enskilt fall (prop.

2015/16:54 s. 16 ff. och 39). Vidare framgår det av budgetpropositionen för 2016 att ersättning för hyreskostnader som kommunen haft innan den enskilde flyttat in syftar till att underlätta kommunens mottagande (prop.

2015/16:1, utgiftsområde 13 s. 21).

Av 8 § bosättningsförordningen framgår bland annat att Migrationsverket inom ramen för kommuntalen får besluta om anvisning i enskilda fall enligt 5 § bosättningslagen. Enligt 10 § bosättningsförordningen ska det i beslutet anges när kommunen senast ska ta emot en nyanländ för bosättning. Vidare får kommunerna enligt 12 § bosättningsförordningen anmäla tillgängliga bostäder för nyanlända till Migrationsverket. Det är emellertid varken obligatoriskt eller nödvändigt för en kommun att anmäla tillgängliga bostäder till Migrationsverket för att en nyanländ ska kunna anvisas till kommunen.

Av 32 a § ersättningsförordningen framgår att en kommun som har anmält tillgängliga bostäder för nyanlända till Migrationsverket har rätt till

ersättning för kommunens hyreskostnader för en bostad som en utlänning som omfattas av 5–5 b §§ flyttar in i. Ersättning får lämnas under

4

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING

DOM

förutsättning att utlänningen har tagits emot i kommunen efter ett beslut om anvisning. Ersättning lämnas endast för hyreskostnader som avser en sammanhängande tidsperiod från det datum då det av anmälan framgår att en bostad är tillgänglig till dess att utlänningen flyttar in i bostaden.

Ersättning betalas ut i efterskott efter ansökan.

Förvaltningsrättens bedömning

Det kan inte av 32 a § ersättningsförordningen utläsas att det ställs något ytterligare krav för ersättning än att bostaden varit anmäld som tillgänglig och att den nyanlända utlänningen har tagits emot i kommunen efter ett beslut om anvisning. Det finns enligt förvaltningsrättens mening inte någon anledning att ge begreppet beslut om anvisning i ersättningsförordningen någon vidare innebörd än i bosättningslagen och bosättningsförordningen. I dessa författningar avses med ett sådant beslut endast Migrationsverkets beslut att anvisa den nyanlända till kommunen och inte till en särskild adress. Det ligger alltså inom kommunernas ansvar och bestämmanderätt att avgöra hur bosättningen av den mottagna nyanlända ska ordnas.

Förvaltningsrätten bedömer mot denna bakgrund att Migrationsverket inte har haft stöd för att avslå kommunens ansökningar på den åberopade grunden. Migrationsverkets beslut ska därför upphävas i de delar som överklagats. Det saknas tillräckligt underlag för att avgöra om övriga förutsättningar för ersättning är uppfyllda. Detta bör lämpligen utredas och beslutas av Migrationsverket som första instans. Målen ska därför visas åter till Migrationsverket för fortsatt handläggning.

5

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING

DOM

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Information om hur man överklagar finns i bilaga 1 (DV 3109/1D).

rådman

I avgörandet har även nämndemännen ,

och deltagit. Föredragande har varit .

6

Bilaga

www.domstol.se

DV 3109/1D • 2013-06 • Producerat av Domstolsverket

HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND

Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Jönköping.

Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten.

För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert över- klagande måste Er skrivelse ha kommit in till för- valtningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domsto- lens beslut meddelades. Om sista dagen för över- klagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag.

Om klaganden är en part som företräder det all- männa, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i kam- marrätten fordras att prövningstillstånd medde- las. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämp-

ningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Om prövningstillstånd inte meddelas står förvalt- ningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstill- stånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla

1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och te- lefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet – och om de fortfarande är aktuella – behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, tele- fonnummer till arbetsplatsen och mobiltele- fonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten.

2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet,

3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd,

4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd,

5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.

Adressen till förvaltningsrätten framgår av do- men/beslutet.

Bilaga 2

• ¹¹¹¹ SVERIGES DOMSTOLAR

Bilaga

DV 681 Formulär 1

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten.

Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades.

Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter;

1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen

2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd

4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.

Bilaga B