KAMMARRÄTTEN I DOM JÖNKÖPING
2004-04-26 Mål nr 4195-03 Jönköping
KLAGANDE
Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa MOTPART
[Mannen, personnummer, adress]
God man: [god man]
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Länsrättens i Mariestad dom den 1 december 2003 i mål nr 975-03, se bilaga A
SAKEN
Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning
Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa yrkar att kammarrätten upphäver länsrättens dom och fastställer kassans beslut. Kassan anför i huvudsak följande. [Mannens] behov av aktiv hjälp med sina grundläggande behov överstiger inte 20 timmar i veckan. Hans stödbehov måste därför tillgodoses på annat sätt än genom den statliga assistansersättningen.
[Mannen] har inte svarat i målet.
Kammarrätten beslutar följande.
Utredningen i målet ger inte stöd för att den hjälpinsats som erfordras för att tillgodose [mannens] grundläggande hjälpbehov överstiger i genomsnitt 20 timmar i veckan. Vid sådant
förhållande är [mannen] inte berättigad till assistansersätt- ning. Försäkringskassans överklagande bör således bifallas.
Kammarrätten upphäver länsrättens dom och fastställer försäkringskassans beslut.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4).
Leif Alkman Jan Blänning Mattias Henriksson referent
I avgörandet har även deltagit nämndemännen Dan B. Andersson och Håkan Johansson.
- - -
LÄNSRÄTTEN I DOM MARIESTAD
2003-12-01 Mål nr 975-03 Mariestad
KLAGANDE
[Mannen, personnummer, adress]
God man: [god man, adress]
MOTPART
Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa Besvärs- och omprövningsenheten
531 86 LIDKÖPING ÖVERKLAGAT BESLUT
Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa Beslut 2003-03-18
Diarienummer 2003L1157 SAKEN
Assistansersättning
Föresäkringskassan avslog [mannens] ansökan om assistansersätt- ning. Som motivering anfördes följande. [Mannen] har ett
intellektuellt funktionshinder som är så betydande att han behöver särskilt stöd och särskild hjälp i sin livsföring.
Behovet av assistans för de grundläggande behoven uppgår dock inte till minst 20 timmar per vecka, vilken är förutsättningen för att rätt till assistansersättning ska föreligga. Först när behovet av hjälp till de grundläggande behoven överstiger 20
timmar i veckan kan övriga behov av hjälp beaktas. - [Mannens]
grundläggande behov har beräknats till i genomsnitt 6 timmar per vecka. Då har endast de faktiska insatserna beaktats, såsom hjälp med dusch och torkning, visst behov av praktisk hjälp med klädseln samt behov av hjälp för att kommunicera med andra. De motivations- och aktiveringsinsatser som krävs för att [mannen]
ska få sina grundläggande behov tillgodosedda bedöms inte vara så kvalificerade som avses i lagen om assistansersättning. Med hänvisning till det medicinska underlaget bedöms [mannen] inte heller vara i behov av en person med ingående kunskap om honom för att han ska få sina behov tillgodosedda. Insatserna av
motivations- och aktiveringskaraktär kan därför inte anses som ett grundläggande behov.
[Mannen] har i överklagande, genom sin gode man och genom LSS-handläggare [en handläggare] (i Skövde kommun), yrkat att assistansersättning beviljas.
Försäkringskassan har inte funnit skäl att ändra sitt beslut.
DOMSKÄL
Målet avser frågan om [mannen] har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan, vilket är ett av kraven för att få assistans- ersättning enligt 3 § lagen (1993:389) om assistansersättning.
I samma lagrum föreskrivs att personlig assistans har i denna lag samma betydelse som i 9 a § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Av sist nämnda lagrum framgår att med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt.
Av försäkringskassans noteringar om [mannen] framgår bland annat följande. Han har under större delen av sitt liv bott tillsammans med sina föräldrar som nu båda är i 80-årsåldern samt en av sina bröder. Han är mycket bunden till sina
föräldrar och framför allt modern. Numera har han dock ett eget boende i en lägenhet. På andra våningen bor assistenterna. Han går eller cyklar dagligen till föräldrarna där han tillsammans med fadern utför enklare arbetsuppgifter som att hugga ved,
mocka gödsel eller klippa gräsmattan, uppgifter som han i hela sitt liv har fått göra hemma. På sikt är det planerat att han ska kunna delta i någon form av daglig verksamhet, men det kommer att kräva att han har assistent med sig. Sedan januari 2002 har han haft personlig assistent genom LSS. Han är förståndshandikappad och har epilepsi. Han har nedsatt minne, koncentrationssvårigheter och perceptionssvårigheter samt problem med humörsvängningar och bristande impulskontroll. Han får (kraftiga) epileptiska anfall i snitt en gång per vecka.
Efter varje anfall får han ett aggressivt beteende som varar i ca 3 dagar. Detta styr mycket av hans dagliga rutiner. De dagar han är lugn och glad är han mer motiverad att försöka lära sig och få rutin på de dagliga göromålen. De dagar han mår dåligt gäller det mest att försöka avstyra hans aggressiva handlingar.
Efter de tre dygnen är han aktiv, intresserad och glad under ca en vecka. - Han klarar att sköta sin hygien om man visar hur han ska göra, dock inte dusch då man måste vara med och tvätta honom. Han vägrar att använda tvål och man får försöka att
"lura" honom lite. Han behöver aktiv hjälp att torkas. Han är fortfarande inne i träningsstadiet och man har inte krävt så mycket av honom ännu (i nya boendet). Toalettbesöken gör han själv men han klarar inte att torka sig själv, men ingen annan får hjälpa honom så den rengöringen får man ta när man får duscha honom. Han behöver viss praktisk hjälp vad gäller klädseln som att ta fram kläder och motivera honom att byta kläder. Han får hjälp att knäppa skjortor och dra på tröjor eftersom han har svårt att få detta rätt. Kring måltiderna behöver han instruktioner för att kunna duka, ta sig mat och duka av. Han äter själv men behöver hjälp att få rätt mat och rätt mängd. Han plockar gärna själv ur kylskåpet vilket har bidragit till att vikten ökat. Han. behöver hjälp med all kommunikation. Han förstår inte instruktioner fullt ut i talad form. Man behöver använda bildform eller kroppsspråk vilket nian på sikt får börja träna på. Han svarar i regel ja på allt
man frågar om även om han inte förstått innebörden. Han behöver en person som har god kunskap om honom och kan hjälpa till och tolka mot andra personer som han inte känner. Förstår han inte utlöser det ofta våldshandlingar. Han behöver hjälp med tvätt och städning. Genom att ge instruktioner kan han vara med och delta till en del. Samma sak gäller med tvätt. Storinköp gör assistenterna själva då det inte går att ha med honom i affärer eftersom det hänt incidenter som varit svårhanterliga. Däremot går han med och gör mindre inköp på orten. Fritidsaktiviteterna innebär promenad tre gånger i veckan alternativt cykla samt hjälp att lära sig vid datorn en gång i veckan, kyrkobesök en gång i veckan samt träna/gymnastik två gånger i veckan.
Därutöver vill han spela spel och gör detta varje dag, mest Fia eller Yatzy. Man måste låta honom vinna.
Försäkringskassan har per vecka medräknat hjälp med
tandborstning 35 minuter, dusch 30 minuter, vid toalettbesök 35 minuter samt ta fram kläder, knäppa knappar och dylikt 1 timma 10 minuter samt tid för kommunikation med andra än assistenter 3 tim/vecka. För måltider har ingen tid medräknats.
I överklagandet har som stöd för yrkad assistansersättning anförts följande om [mannens] grundläggande behov:
Hygien: Han duschar två gånger per vecka. Assistenten får då hjälpa till med att tvätta honom. Efteråt får man hjälpa honom att torka sig ordentligt. Detta tar ca 15 minuter per gång.
Vidare får personalen hjälpa honom med tandborstningen varje morgon för att det ska bli noggrant gjort. Detta tar ca 5
minuter per gång. Personalen hjälper honom med att torka sig efter varje toalettbesök. Aktiv hjälp ca 5 minuter per gång.
Sammanlagd aktiv tid för hygien beräknas till 100 minuter per vecka. Klädsel: Att lägga fram kläder och se till att han tar på sig rena kläder samt tar på sig rätt kläder är ett behov han inte klarar själv. Att dessutom hjälpa honom med att knäppa knappar, dra upp blixtlås samt att se till att kläderna sitter rätt tar ytterligare tid i anspråk. Sammanlagd aktiv tid för klädsel beräknas till 105 minuter per vecka. Måltider: Han kan förvisso ta mat själv. Skulle ha göra detta alldeles själv
skulle denna mathållning mest bestå av smörgåsar och kaffebröd.
För att undvika detta, dels på grund av risken för övervikt, dels för risken att inte få tillräckligt med näringsrik mat, behövs det alltid assistans. Assistenten får hela tiden motivera och förklara varför man måste äta grönsaker, rotfrukter osv. Detta innebär att även lägga upp maten på tallriken och se till att han äter den upplagda maten. Vidare måste assistenten aktivt försöka hindra honom från att småäta kex, kakor samt bröd. Detta på uppdrag av dietist som följer upp honom på grund av hans övervikt och inte tillräcklig tillförsel av näringsrik mat. För att förhindra följdsjukdomar som ofta uppstår vid övervikt, såsom diabetes, handlar det om att aktivt göra en insats och inte enbart att motivera honom.
Sammanlagd aktiv hjälp vid matsituationer beräknas till 210 minuter per vecka.
Kommunikation: Att kommunicera med andra människor kan ske med såväl verbal som icke verbal kommunikation. Han kan svara på frågor och föra ett enklare resonemang. Han svarar oftast med att upprepa det som tidigare talare sagt eller svarar med ja eller nej. Han kan läsa, med eller utan förståelse för det han läst och han har svårt för att skriva själv. Han kan inte delta i olika aktiviteter själv. Han kan inte heller gå och handla
själv på grund av kommunikationssvårigheter. Han har svårt för att förstå eller klara av pengar och dess betydelse i en sådan situation. Han kan inte ringa ett telefonsamtal själv. Han kan (således) inte ringa och beställa färdtjänst eller ringa till sjuksköterska eller vårdcentral, frisör, tandläkare osv. Det gäller även att kunna ta emot samtal och förstå vad detta innebär. Inte heller detta klarar han av. Om han vill åka färdtjänst till någon aktivitet, t ex när han ska åka till sin dagliga sysselsättning så klarar han inte av att göra detta själv. Han blir stressad och låser sig och får då ännu svårare att få fram vad han vill eller var han ska och kan ibland svara med att bli aggressiv. I det dagliga livet ingår även att kunna bestämma och uttrycka själv vad man vill ha för mat eller vilken klädsel man önskar ha på sig. Detta klarar han inte fullt ut utan behöver hjälp med och stöttning av personal. Om han inte kan göra sig förstådd ute bland folk blir han väldigt frustrerad. Detta händer även när han själv inte förstår något.
Ofta reagerar han med att bli aggressiv. Det är därför väldigt viktigt att han har personal med sig som hjälper honom att tolka omgivningen eller hjälper omgivningen att förstå honom.
Regeringsrätten har kommit fram till att till de grundläggande behoven hör även att kunna kommunicera med andra och därmed upprätthålla sociala kontakter. Om man som i hans fall har
svårt med detta och där ofta missförstånd uppstår så är det av stor vikt att personen har personal som känner honom väl och kan tolka för honom och för andra. Sammanlagd aktiv tid för kommunikation beräknas till 600 minuter per vecka.
Förflyttning: Han kan visserligen gå och röra sig själv. Han kan däremot inte göra detta själv då han inte vet var han ska gå eller hur han ska gå. Detta gäller även när han ska åka bil eller buss eller tåg själv. Det han klarar idag med viss hjälp är ätt besöka föräldrarna varje dag. De bor strax utanför
Värsås. Han får då viss hjälp av assistenterna som följer honom en bit, ringer sedan föräldrarna och meddelar att han är på väg. Vid hemgång sker samma sak fast tvärtom. Han har svårt att bedöma hur han ska gå på vägbanan. Han går gärna mot körbanans mitt, har oftast svårt att hålla sig längs vägkanten på
körbanan. Han behöver motionera efter råd av dietist.
Assistenten är då ute och cyklar eller går tillsammans med honom. Detta kan han göra själv men han hittar inte själv. Det kan bli helt fel för honom om man går den invanda motionsrundan från andra hållet. Han känner då inte igen sig och kan bli
mycket orolig och stressad för detta.
I överklagandet beräknas sålunda behovet av personlig assistans för grundläggande behov avseende hygien, klädsel, måltider och kommunikation till (100 + 105 + 210 + 600=) 1.015 minuter per
vecka vilket motsvarar 16 timmar 55 minuter. Förflyttning tas också upp i överklagandet men någon tid för behov av personlig assistans är inte angiven i det hänseendet.
Länsrätten gör följande bedömning.
Genom försäkringskassans noteringar har det framkommit att [mannen] har ett omfattande behov av stöd och hjälp som måste tillgodoses genom personlig assistens. Vid en samlad bedömning finner länsrätten att han har behov av personlig assistans
under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Han har därför rätt till assistentersättning enligt 3 § lagen om
assistansersättning. Det får anses ankomma på försäkringskassan att närmare precisera storleken på ersättningen.
DOMSLUT
Länsrätten bifaller överklagandet och förklarar att [mannen]
har rätt till assistansersättning.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (Dv 3104/1d)
Torsten Sjökvist
RÄTTENS SAMMANSÄTTNING OCH SKILJAKTIG MENING, se bilaga 2
LÄNSRÄTTEN I Mål nr 975-03 MARIESTAD
I länsrättens avgörande har deltagit rådmannen Torsten
Sjökvist, ordförande samt nämndemännen Sture Karsåker, Bengt Knutsson och Fredrik Larsson.
Ordföranden anmälde skiljaktig mening och anförde:
Av handlingarna framgår att [mannen], efter att nästan hela livet ha bott hos sina föräldrar, numera har flyttat till ett eget boende. Han får där stöd av assistenter. Även med beaktande av att det alltjämt verkar vara fråga om en övergångsfas som kan medföra större behov av hjälp och stödinsatser kan överklagandet och utredningen i målet inte anses ge stöd för att [mannens] grundläggande behov motiverar personlig assistans under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Jag finner därför att han inte har rätt till
assistentersättning enligt 3 § lagen om assistansersättning.
