Avdelning 03
KLAGANDE
y.
201 3-03-1 2
Meddelad i Stockholm
Ombud: Jur. kand. Nicholette Tuza Humana Assistans AB
Box 1 84 701 43 Örebro
MOTPART Försäkringskassan
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrättens i Uppsala dom den 23 maj 201 2 i mål nr 922-1 2, se bilaga A
SAKEN
Assistansersättning
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden och förklarar att
Dok.Id 271886 Postadress
Box 2302 103 17 Stockholm
V tillhör personkretsen enligt 1 § 3 LSS. Målet visas åter till Försäkringskassan för fortsatt handläggning.
Besöksadress
Birger Jarls Torg 5
Telefon 08-561 690 00
Telefax 08-14 98 89 E-post: kammarrattenistockholm@dom.se www.kammarrattenistockholm.domstol.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:00
YRKANDEN M.M .
V . yrkar att kammarrätten ska fastställa att hon tillhör
personkretsen enligt I § 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Till stöd för sin talan anför hon bl.a. följande.
Några veckor efter födseln opererades hon med anläggande av en
tracheostomi. Hennes problematik har således funnits sedan födseln. Kravet på varaktighet borde vara uppfyllt eftersom hon har haft sitt funktionshinder i mer än ett och ett halvt år och det kommer att finnas kvar ytterligare en tid framöver. Hennes funktionshinder kan därmed inte betraktas som tillfälligt eller av mer övergående natur. Kammarrätten i Göteborg fastslog i en dom den 22 februari 200 I (mål nr 555-2001) att 15 månader är tillräckligt för att anse att funktionshindret är varaktigt. Trots att läkarna inte kan hänföra varaktigheten av hennes funktionshinder till en viss tidpunkt eller fastslå att det är livslångt kan det vara varaktigt i lagens mening.
Socialstyrelsen har på begäran av kammarrätten yttrat sig i målet och anfört bl.a. följande. LSS ska tolkas på så sätt att tyngdpunkten i bedömningen av om ett funktionshinder är varaktigt ska ligga på om det kan betraktas som tillfälligt eller av mer övergående natur. Det förhållandet att det i för
arbetena anges att LSS i första hand bör syfta till att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder insatser föranleder inte någon annan bedömning. Huvuddelen av det medicinska underlaget får uppfattas så att V funktionshinder kommer att bestå under ytterligare en tid framöver. I det senaste läkarutlåtandet från september 2011 anges att hennes funktionshinder kan komma att kvarstå under ytterligare ett år från tidpunkten från bedömningen. Mot den bakgrunden ska V
funktionshinder för närvarande betraktas som varaktigt.
Försäkringskassan bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a.
följande. Socialstyrelsen anser att V funktionshinder för närvarande ska betraktas som varaktigt eftersom det av den medicinska
Avdelning 03 Mål nr 4091-12
utredningen framgår att funktionhindret kan komma att kvarstå ytterligare ett år från bedömningen Det finns varken i lag eller förarbeten stöd för en sådan bedömning. V uppfyller inte alla angivna kriterier för personkretstillhörighet enligt grupp tre.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AV GÖRANDE
V har ansökt om assistansersättning fr.o.m. den 27 juni 2011.
En förutsättning för att vara berättigad till assistansersättning är att den försäkrade omfattas av personkretsen i I § LSS.
Av utredningen i målet framgår att V föddes med andnings- svårigheter och att hon på grund av dubbelsidig stämbandpares var tvungen att få behandling med tracheostomi. Det är ostridigt att hon har ett behov av hjälp och tillsyn i den dagliga livsföringen utöver vad som är normalt för ett barn i hennes ålder. I målet har det inte ifrågasatts att hennes funktions
hinder är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Det kammarrätten nu har att ta ställning till är om V funktions- hinder kan anses vara varaktigt i den mening som avses i I § 3 LSS.
Ett funktionshinder ska således vara varaktigt för att omfattas av
I § 3 LSS. Av förarbetena till lagen framgår att med begreppet varaktigt förstås att funktionshindret inte ska vara av tillfällig eller mer övergående natur. Lagen bör i första hand syfta till att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Härmed avses att insatserna i huvudsak ska riktas mot barn, ungdomar samt vuxna personer i yrkesverksam ålder (prop. 1992/93: 159 s. 56). Av förarbetena framgår vidare att det hos små barn med funktionshinder, på grund av barnets låga ålder, kan vara svårt att bedöma de betydande svårigheterna i den
dagliga livsföringen då alla små barn har behov av hjälp med att äta, kommunicera och förflytta sig m.m. I dessa fall får man göra en bedömning av om barnet med stigande ålder kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service (a. a. s. 169).
I ett läkarintyg den 1 1 november 20 I 0 av specialistläkaren i öron-, näs- och halssjukdomar Malin Svensson anges bl.a. följande. Eftersom orsaken till stämbandsförlamningen är oklar går det inte att bedöma hur länge V
kommer att vara beroende av sin tracheostomi. Utifrån klinikens erfarenhet görs bedömningen att detta behov troligen kommer att sträcka sig över flera år. I ett läkarutlåtande den 31 januari 2011 av överläkaren Birger Malmström anges bl.a. följande. V har en s.k. trachealkanyl som medför att hon inte kan framkalla ljud på ett normalt sätt. Hon kan alltså inte signalera missnöje eller andningssvårigheter på ett sätt som är normalt för åldern. Detta innebär att hon måste ha ständig tillsyn visuellt och auditivt. Orsaken till hennes medfödda stämbandssvaghet är oklar.
Förmodligen kommer tillståndet att vara bestående under månader och eventuellt år. Enligt Försäkringskassans journalanteckning den 30 mars 20 1 1 har överläkaren Peter Jotorp vid Barnkliniken i Västerås per telefon angett bl.a. följande. Det är livsavgörande att den konstgjorda öppningen till luftstrupen fungerar. För detta krävs ständig tillsyn dygnet runt. I värsta fall kan V . vara beroende av öppningen livet ut. Överläkaren Urban Rosenqvist anger i läkarutlåtande den 2 september 201 1 att ti I lståndet är mycket ovanligt och operationsmöjligheterna osäkra varför det är svårt att göra en bedömning av nuvarande behandlings längd, troligen tolv månader till en bö1jan. Han anger vidare att V
vårdbehov under minst det närmsta året.
kommer att ha samma
Avdelning 03 Mål nr 4091-12
Kammarrätten gör följande bedömning.
V har haft sitt funktionshinder sedan födseln. Enligt läkar- utlåtandena och övrig utredning i målet är det ovisst hur länge hennes tillstånd kommer att bestå. Det kan röra sig om allt från något år till ett livslångt funktionshinder. Vad som framkommit talar dock inte för att funktionshindret är av tillfällig eller mer övergående natur. V
funktionshinder får därför anses varaktigt i den mening som avses i I § 3 LSS och hon tillhör därmed personkretsen i den bestämmelsen. Till följd av detta ska målet visas åter till Försäkringskassan för prövning av om övriga förutsättningar för rätt till assistansersättning är uppfyllda.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4).
Marja Regner f.d. lagman ordförande
Maria Ringvall kammarrättsråd
Karin Nilsson Edin kammarrättsråd referent
Sofia Lysell föredragande
KLAGANDE V
Meddelad i Uppsala
Ombud: Jur.kand. Nicholette Tuza c/o Humana Assistans AB
Box 184 701 43 Örebro
MOTPART Försäkringskassan
Processjuridiska enheten/Stockholm 103 51 Stockholm
ÖVERKLAGAT BESLUT
Försäkringskassans beslut den 16 januari 20 1 2
SAKEN
Assistansersättning
DOMSLUT
Förvaltningsrätten avslår överklagandet.
Dok.Id 54939 Postadress
Box 1853
Besöksadress
Kungsgatan 49
Telefon 018-16 73 00
Telefax 018-16 73 43
Enhet 1
75 I 48 Uppsala E-post: forvaltningsratteniuppsala@dom.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:00
I UPPSALA
BAKGRUND
2012-05-23
Försäkringskassan vidhöll vid omprövning sitt beslut att avslå V ansökan om assistansersättning. Beslutet motiverades i huvudsak enligt följande. V bedöms inte tillhöra personkrets 1 eller 2 enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Det bedöms inte vara styrkt att hennes funktionsnedsättning och det behov av stöd och service som hon har är av den karaktär som avses för att tillhöra personkrets 3 LSS. Trots behov av hjälp och tillsyn i den dagliga livsföringen, utöver vad som är normalt för ett ettårigt barn, bedöms det inte vara styrkt att hennes funktionsnedsättning är varaktig.
YRKANDE M.M.
V yrkar att förvaltningsrätten ska fastställa att hon tillhör per- sonkretsen enligt 1 § 3 LSS. Till stöd för sin talan anför hon i huvudsak följande. Efter födseln uppvisade hon tämligen omedelbart andningsbe
svär, vilket berodde på en svaghet i stämbandens rörlighet. Hon opererades med anläggande av en tracheostomi. Det är livsnödvändigt att tracheosto
min fungerar och hon kräver ständig tillsyn eftersom hon är för ung för att förstå vad tracheostomin har för funktion. Den hjälp hon är i behov av är således av livsuppehållande karaktär då hon inte kan syresätta sig själv.
Även om varaktigheten av hennes funktionshinder är svårbedömd innebär det inte att funktionsnedsättningen inte kan anses vara varaktig utifrån de den definition som anges i förarbetena. Efter en sammanvägning av upp
gifterna i intyget samt i enlighet med Kammarrättens i Göteborg avgörande 555-2001 där varaktigheten beräknas till 15 månader, inbegripen rehabili
tering, måste det anses uppenbart att hennes funktionsnedsättning inte är av tillfällig eller mer övergående natur.
DOMS KÄL
En grundläggande förutsättning för rätt till assistansersättning är enligt 5 1 kap. 2 § SFB att den funktionshindrade omfattas av personkretsen enligt I
§ lagen (I 993:287) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Den personkrets som skulle kunna komma ifråga i V fall beskrivs i bestämmelsens tredje punkt. Denna personkrets omfattar perso
ner med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder om funktions
hindren är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsfö
ring och därmed ett omfattande behov av stöd och service, samt uppenbart inte beror på normalt åldrande. Alla angivna rekvisit ska vara uppfyllda.
Av förarbetena avseende nu aktuell personkrets framgår bl.a. följande.
Med att funktionshindret är stort avses att det ska ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt och omfattar t.ex. personer med uttalade förlamningar eller svårartade och in
validiserande effekter av sjukdomar. En till synes mindre allvarlig sjukdom eller mindre skada kan också innebära ett stort funktionshinder som föror
sakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett om
fattande behov av stöd eller service, t.ex. vissa medicinska funktionshin
der. Funktionshindret ska vara varaktigt, det vill säga inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. Med betydande svårigheter i den dagliga livs
föringen menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttningar, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också handla om svårigheter att kommunicera med andra, förstå sin eko
nomi eller risk att bli isolerad från andra människor. Med omfattande be
hov av stöd och service avses att den enskilde i allmänhet har ett dagligt, i olika situationer och miljöer, behov av långvarigt och upprepat särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Bedöm-
I UPPSALA 2012-05-23
ningen ska ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psy
kologiska faktorer samt med beaktande av insatser från hela samhället. För små barn får en bedömning göras av om barnet med stigande ålder kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service (prop. 1992/93: 159 s.
55 ff samt s. 168 f).
Överläkaren Birger Malmström har i intyg uttalat att orsaken till stäm
bandsförlamningen är oklar men att tillståndet förmodligen kommer att vara bestående under månader och eventuellt år. Läkaren Peter Jotorp har uttalat att V utvecklas precis som alla spädbarn med förutsätt- ning att öppningen fungerar, vilket kräver tillsyn dygnet runt. I värsta fall kan hon vara beroende av öppningen livet ut. Läkaren Malin Svensson har i intyg uttalat att det inte går att bedöma hur länge V kommer vara beroende av sin trakeostomi. Man kan därför i nuläget inte bedöma hur länge hon kommer behöva ha personlig assistent. - Mot bakgrund av vad som uttalats i de medicinska underlagen kan det inte anses visat att V funktionshinder och hjälpbehov är varaktigt i den me- ning som avses i 1 § LSS. Då alla rekvisit i bestämmelsen därmed inte är uppfyllda tillhör hon således inte LSS personkrets och rätt till assistanser
sättning enligt SFB föreligger därmed inte.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV3104/1A)
Peter Lif rådman
Nämndemännen Jan Albinsson, Margareta Gustafsson och Stefan Lund
kvist har deltagit i avgörandet. Målet har föredragits av Lolita Ekelund.
