64 Gdran Palmqvist
son, PEBS : Bert Petterss()n, PENS : Carl-Ake Pet- tersson, RYRS = Nils Ryrholm, SJNS = Gtiran Sjii- berg, SJTS = Jan Sjd,stedt, SJTS : Jan Sjosredt, SM\,IS
= Ingvar Svensson, SOKS : Per Sj<ikvist, TRSS : Kjell Trosell, VGNS = Hjalmar Virgin, WMAS : Magnus Wcdelin.
Litteratur
Cederholm, L. 1978. Namnkoder - ett fdrslag till enhet- liga penonangivelser inom biologin. - Ent. Tidskr.
99: 135-141.
Henriksen, ll. J. & Kreutzer. l. 1982. Skandinavicns dagsommerfugle i naturen. Odense (Skandinavisk bogfortag).
Imby, L. 1987. Boknatfjerilcn - svensk dagfjaril i kris?-
Fauna och flora 5/6: 197-199.
Kerppola. S. & Mikkola, K. 1987. Autographa buraeti- ca (Staudinger), a plusiine moth new to Finland and Europe (kpidoptera, Noctuidae). - Notulae Ento- mol. 67: I 19-123.
Mikkola, K. & Jalas. I. 1977. Suorncn Perhoset Y6kkd- set l. Suomen Perhostutkijain Seura./Otava.
Palmqvist, G. 1987. lntressanta fynd av Macrolepidop- tera i Sverige 1986. - Ent. Tidskr. 108:135 139.
Sotavalta, O. 1987. Provincial distriburion of Finnish Macrolepidoptera. -Notulae Entomol. 67 : 187-2O5.
Svensson. 1.. Gustafsson, B..Imby, L., Elmqui;t, H., Hcllberg. H. & Palmqvisr, G. t987. Caratolus Lepi- doptcrorum Sueciae. Slockholm.
Skjutfiiltets skalbaggar
Andersson, L. & Appelqvist,7.1987. Naturen in- om Skillingaryds skjutfiilt, Vaggeryds kommun.
En dokumentation av biologiska fdrhdllanden.
Rapport fran LAnsstyrelsen i Jdnkopings lAn, na- turvirdsenheten. I56 s. Pris ej angivet.
Med gladje kan noteras att insekter allt oftare fi- gurerar i naturvirdsinventeringar. Speciellt iir dct skalbaggarna, och di sirskilt de vedlcvande, som bcirjar fi cn plats i de skyddsviirdas urvalda skara.
Att dessa kryp iir vdl vdrda denna nyrdnta upp- marksamhet hcvisas i cn fersk rapport om Skil- lingaryds skjutfAlt imdrkaste Smiland. Det iir Leif Andersson och Thomas Appelqvist frin G<i- tehorg som tillsammans gjort en bred undersdk- ning av detta omrides naturvArden, bland vilka skalbaggsfaunan utg6r en viktig och integrerad del. Skjutfiltet dr sarskilt intressant genom sin stora ljunghed och brandskadade skog.
Skalbaggarna har insamlats med flera olika me- toder, bl a bilhiv och fonsterfallor. Resultatet re- dovisas genom att en dvorsikt av typartcr for olika miljtier friljs av kommcntarer till intrcssantare ar-
tcr, och som bilaga finns en fullstendig artlista.
Minga faunistiskt intressanta fynd redovisas, sA-
viil av sydligare torrmarksdjur som av mer nordli- ga barrskogsdj ur.
Omridets karaktir medfcir en del paradoxala problem fdr naturverdcn, vilket fiLr illustreras av
ftiljande citat: "De skador som artilleribeskjut- ningcn orsakat gcr ocksi skogen stallvis urskogs-
karaktdr". Det 6r sannerligen ingen larr uppgift att utforma skotselrid fcir ett reservat ddr naturver- dena uppriitthells av en si destruktiv verksamhet som kanoncld. Liknande problem er forknippade med gruslekter o dyl. Viktigt ar dock att de brand- beroende artema gcs mrijlighet att 6verleva. Det- ta specicllt di skjutfiiltet har en ling brandkonti- nuitet och bevisligen redan hyser minga sidana arter.
Det ar lite trakigt om inventeringar som denna endast skall redovisas som stencilerade rapporter frin olika myndigheter. De intressantaste resulta- ten kan mvcket vAl lyftas ut och lampligen publice- ras i renodlad form i Entomologisk Tidskrift frir en biittre spridning bland entomologerna.
Insekternas okade betydelse i naturvArdssam- manhang aktualiserar iiven en del problem. Ett patagligt sidant dr utv:irderingcn av den funna artsammansattningcn utifrin ofta knapphiindiga kunskapcr om arternas faunistik och biologi. Det ar her viktigt att rcsurscr ges for att fordjupa den kunskapen vilket f'orutsiitter ett tdrbettrat forsk- ningsklimat dir faunistik och taxonomi inte lengre betraktas som fula ord. Behovet av bra handb<ic- ker och dversikter ar stort. I cn fortsatt avsaknad av aktucll och vilgrundad overgripande litteratur riskerar vi att drAnkas i ltisryckta artlistor och fynduppgifter. Och iindi h<ir skalbaggarna till de biist kiinda grupperna.
Anders Nilsson
