Utvärdering av Studentgyn utifrån patienters perspektiv

(1)

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Utvärdering av Studentgyn utifrån patienters

perspektiv

En enkätundersökning

Författare

Handledare

Mathilda Stahl

Tanja Tydén

(2)

Sammanfattning

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av ett besök på en studentmottagning för

gynekologi och preventivmedelsrådgivning. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning med frågor rörande bemötande, tillgänglighet och förslag till förbättring. Enkäten hade både öppna och slutna svarsalternativ och delades ut av barnmorskan eller gynekologen efter avslutat besök under en period av två veckor, 150 enkäter delades ut.

Huvudresultat: 138 personer deltog i denna studie varav 95% var kvinnor, svarsfrekvensen

var 92%. Den vanligaste orsaken till att Studentgyn besöktes var preventivmedelsrådgivning. Patienterna var överlag nöjda med det bemötande som givits av personalen på Studentgyn. Vidare upplevde samtliga ett förtroende för vårdgivaren och ansåg att denne var väl förberedd inför besöket. En majoritet av besökarna erbjöds en besökstid inom en vecka, de

förbättringsförslag som lämnades handlade dock till stor del om möjligheten att komma i kontakt med Studentgyn för att boka en tid. Patienterna önskade längre telefontider samt tidsbokning via internet. Avslutningsvis uppgav samtliga att de kunde rekommendera Studentgyn till vänner och bekanta. Slutsats: Denna undersökning har kommit fram till att patienterna överlag varit väldigt nöjda med Studentgyn. Dock framkom ett missnöje avseende möjligheten att komma i kontakt med Studentgyn för tidsbokning och många av deltagarna lämnade förbättringsförslag rörande detta.

Nyckelord: Bemötande, rådgivning, kvalitetssäkring, gynekologisk vård.

Summary

Aim: To evaluate patient’s experiences of a visit to a student-reception for gynecology and

(3)

within one week, however, the suggestions concerning improvements was mainly about the possibility to get in contact with Studentgyn to make an appointment. The patients wanted more telephone hours and a possibility to make an appointment over the internet. Finally, everybody could recommend Studentgyn to their friends and familiars. Conclusion: This study has shown that the patients overall was very pleased with Studentgyn. However, a dissatisfaction concerning the possibility to get in contact with Studentgyn to make an appointment was shown and many of the participants left suggestions concerning improvements about this.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION ... 1

Sjuksköterskans profession ... 1

Bemötande ... 1

Samtal och kommunikation ... 2

Bekräftelse ... 2

Delaktighet ... 3

Sexuell hälsa och bemötande ... 4

Bemötande under förlossning ... 4

Bemötande under en gynekologisk undersökning ... 5

Preventivmedelsrådgivning ... 5 En kvalitetssäkrad verksamhet ... 6 Problemformulering ... 6 Syfte ... 7 Frågeställningar ... 7 METOD ... 7 Design ... 7 Urval ... 7 Plats för undersökning ... 8 Datainsamlingsmetod ... 8 Procedur ... 8 Etiska överväganden ... 9

Bearbetning och analys ... 9

RESULTAT ... 10

Besökets orsak samt studiepopulationen ... 10

(5)

(6)

1

INTRODUKTION

Sjuksköterskans profession

Viktiga områden inom sjuksköterskans profession är bemötande, information och

undervisning. Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) bör sjuksköterskan i sitt möte med patienten vara lyhörd och kommunicera med ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt. Vidare har sjuksköterskan en viktig rådgivande roll genom att tillgodose patienten med information och undervisning. För att dessa

rådgivande samtal skall bli så givande som möjligt för patienten är det viktigt att

sjuksköterskan inhämtar information om patientens tillstånd, situation och behov av hjälp. Den samlade kunskapen runt patienten ger sjuksköterskan en helhetsbild och går under begreppet patientkunskap (Jahren Kristoffersen & Nortvedt, 2005).

Bemötande

Enligt Fossum (2007) står begreppet bemötande i vården för flera olika komponenter, så som vänlighet, hjälpsamhet, information, kvalitet och respekt. Bemötande har således flera dimensioner men kan bland annat beskrivas som hur ett samtal mellan en vårdgivare och patient genomförs samt på vilket sätt vårdgivaren uppför sig och behandlar patienten. Vidare lyfter Fossum fram att bemötandet har en stor betydelse för hur patienten upplever kvaliteten i den vård som ges och är således av stor betydelse inom vården. Ett annat begrepp som

Fossum tar upp, inom området bemötande, är ”bedside manner” som beskriver på vilket sätt vårdgivaren hanterar och berör patienten. Faktorer som påverkar ”bedside manner” är vårdgivarens attityd, tonfall, kroppsspråk och närvaro.

Widmark-Petersson, von Essen och Sjöden (2000) undersökte i sin studie dels vad patienterna och personalen ansåg var viktiga faktorer för ett gott bemötande, samt vad personalen trodde att patienterna ansåg var viktiga faktorer för ett gott bemötande. De fann att eftersom

(7)

2

patienternas, preferenser i en bemötandesituation. Detta kunde i sin tur leda till brister i bemötandet.

Samtal och kommunikation

Som nämns ovan kan begreppet bemötande beskrivas som hur ett samtal mellan en vårdgivare och patient genomförs (Fossum, 2007). Samtal är enligt Fagermoen (2001), i mötet mellan sjuksköterskan och patienten, en målinriktad kommunikation. Genom dessa samtal har sjuksköterskan till uppgift att förmedla uppmärksamhet, stöd och närhet i syfte att skapa en trygg miljö och en god relation. Samtalet är således en viktig förutsättning för ett gott samarbete mellan sjuksköterskan och patienten. Vidare menar Fagermoen att det finns en rädsla hos patienten för att vara till besvär vilket kan hindra denne från att dela med sig av sin oro och sina tankar. För att undvika att en sådan situation uppstår är det därför viktigt att som sjuksköterska vara lyhörd och uppmärksam.

Som nämns i kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) ingår det i sjuksköterskans profession att vara lyhörd och kommunicera på ett empatiskt och respektfullt sätt i mötet med patienten. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient undersöktes i en studie gjord av McCabe (2004). Studien baserades på intervjuer med åtta patienter och resultatet belyste fyra olika huvudteman som avgörande för kommunikationen. Det första temat som definierades var bristen på kommunikation, där patienten beskrev sjuksköterskan som mer fokuserad på att utföra sina praktiska uppgifter än att samtala med patienten. Tema två beskrev vikten av en lyhörd sjuksköterska som tar sig tid till att lyssna på patienten. Det tredje temat handlade om att sjuksköterskan agerade empatiskt och visade ett känslomässigt engagemang. Det fjärde, och sista, temat belyste egenskaper hos

sjuksköterskan, så som vänlighet och en positiv attityd, som bidragande orsaker till en god kommunikation.

Bekräftelse

(8)

3

bli bekräftade av vårdpersonalen. Faktorer som beskrev den negativa upplevelsen var en låg tilltro till vården på grund av ett bristande bemötande samt upplevelsen av att vara en ”jobbig” patient. Rädslan att som patient vara till besvär för sjuksköterskan belyser även Fagermoen (2001) vilket nämns ovan. De intervjuade uppgav att de ofta kände sig maktlösa i mötet med vårdgivaren, därför poängterades vikten av en bekräftande vårdgivare. En vårdgivare som var närvarande, uppmärksam, bekräftande och lyhörd beskrevs av patienterna som bidragande till en positiv upplevelse av sjukhusvistelsen. Vidare visade studiens reslutat att det även var viktigt att från sjukhusledningens sida bekräfta och stötta personalen i deras arbete, för att de i sin tur skulle kunna bekräfta och stötta patienterna. Avslutningsvis betonade författarna att missnöje med vården ofta handlade om bemötande från personalen och inte behandlingen i sig. Även Attree (2001) belyser i sin studie faktorer som bidrog till upplevelsen av en god

respektive mindre god vård. I studien intervjuades såväl patienter som anhöriga. God vård definierades av de intervjuade som individanpassad, patientfokuserad och behovsanpassad. Vidare beskrevs en god vårdgivare som engagerad, involverad och delaktig i mötet med patienten. En rutinmässig och opersonlig vård lyftes fram som exempel på mindre god vård. Slutligen poängterades vikten av att utvärdera aspekter gällande gott bemötande och god omvårdnad, utöver medicinska frågor.

Delaktighet

Betydelsen för patienten att få känna sig delaktig i sin vård betonades i studien ”Patient participation in nursing care from a patient perspective: a Grounded Theory study” (Larsson, Sahlsten, Sjöström, Lindencrona & Plos, 2007). Studien beskriver hur en patient som är delaktig i mötet med vårdgivaren upplevde en ökad tillfredsställelse med behandlingen. De intervjuade patienterna betonade vikten av ett gott samarbete med vårdgivaren för att få en ökad känsla av delaktighet. Utifrån intervjuerna definierades fyra kategorier som var viktiga för denna känsla av delaktighet; en tillåtande atmosfär, att få känslomässig bekräftelse, en samstämmighet mellan patient och sjuksköterska samt att sjuksköterskan garanterade patienten dennes rättigheter, till exempel valmöjligheter och rätten till god information. Travelbee beskriver i sin omvårdnadsfilosofi vikten av att vårdgivaren ser till patienten som individ. Vidare är det viktigt att skapa en mellanmänsklig relation, vårdgivare och vårdtagare emellan, för att på så vis få patienten att känna sig delaktig i den egna vården (Jahren

(9)

4 Sexuell hälsa och bemötande

I WHO:s rapport ”Defining sexual health” (2002) beskrivs den sexuella hälsan som relaterad till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Vidare lyfts fram att sexualitet bör betraktas utifrån en positiv och respektfull värdegrund. Enligt rapporten ”Sexualitet och reproduktiv hälsa” (Statens folkhälsoinstitut, 2011) har ungdomsmottagningar och gynekologiska

mottagningar för studenter en viktig roll i arbetet med att främja god sexuell hälsa. Rapporten belyser även, i likhet med WHO:s rapport, vikten av att arbetet med sexuell hälsa utgår från ett helhetsperspektiv där såväl kroppsliga, själsliga som sociala faktorer tas i beaktande. I en studie gjord av Wendt och medarbetare (2004) intervjuades 30 kvinnor om hur de upplevt personalens bemötande under en gynekologisk undersökning. Resultatet visade att god information under hela undersökningen ökade kvinnans känsla av delaktighet och på så sätt skapades tillit och trygghet. Faktorer som ett lugnt och varsamt bemötande från barnmorskan eller läkaren, som uppmuntrade kvinnan till samtal, upplevdes av de tillfrågade som ett respektfullt beteende. Att personalen tog ögonkontakt med besökarna samt utstrålade att de hade gott om tid bidrog till att bekräfta kvinnan som individ.

Bemötande under förlossning

Berg och Dahlberg (1998) intervjuade i sin studie kvinnor som genomgått komplicerade förlossningar angående hur de upplevt bemötandet från barnmorskan. Studiens resultat kom fram till att de intervjuade kvinnorna ansåg det vara viktigt med en barnmorska som lyssnade till deras tankar och behov. Kvinnorna belyste även behovet av en närvarande och tillgänglig barnmorska som gav god information. Genom en god dialog med barnmorskan kände sig kvinnan involverad och delaktig, det framkom att såväl tonläge som på vilket sätt

informationen gavs var avgörande för hur informationen upplevdes. En annan studie, gjord av Berg och medarbetare (1996), undersökte kvinnors upplevelser av samarbetet med

(10)

5

Bemötande under en gynekologisk undersökning

Oscarsson, Benzein och Wijma (2007) intervjuade 15 kvinnor efter deras första

gynekologiska undersökning i syfte att beskriva hur de upplevt undersökningen. I studien framkom att kvinnorna generellt sett ansåg att det var bra och nödvändigt ur ett

hälsoperspektiv att genomgå undersökningen. De uppgav även en nyfikenhet inför hur de skulle hantera situationen samtidigt som de beskrev att det kändes jobbigt och generande att klä av sig inför barnmorskan. Det framkom under intervjuerna att kvinnorna upplevde situationen som mindre jobbig då barnmorskan lyckades skapa en god relation till kvinnan samt få denna att känna att hon hade kontroll över situationen. Känslan av kontroll skapades genom att barnmorskan hela tiden förklarade och informerade om vad som skedde samt försäkrade patienten om att denna när som helst kunde be om att få avbryta undersökningen. Även Larsen, Oldeide och Malterud (1997) undersökte, i sin studie, kvinnors upplevelser av en gynekologisk undersökning. Det framkom att kvinnorna kände sig nervösa inför

undersökningen men de beskrev även att den inte hade varit lika jobbig att genomgå som förväntat. I studien framkom att kvinnorna ansåg det vara nödvändigt med en undersökning, främst för att utesluta en gynekologisk sjukdom. I likhet med Oscarsson och medarbetares studie (2007) poängterade även kvinnorna i denna studie vikten av att känna kontroll under undersökningen. Faktorer som påverkade känslan av kontroll var läkarens kön,

kommunikationen mellan läkare och patient, kvinnans position i gynekologstolen, känslan av integritet då kvinnan var avklädd samt känslan av tillit till den undersökande läkaren.

Avslutningsvis beskrev kvinnorna att det var viktigt med en läkare som lyssnade på dem samt respekterade de ambivalenta känslorna de hade inför och under undersökningen.

Preventivmedelsrådgivning

Gemzell-Danielsson och medarbetare (2011) utvärderade i sin studie effekten av rådgivning angående val av preventivmedel. I studien deltog både kvinnor som sedan tidigare använde någon form av preventivmedel och de som inte gjorde det. Resultatet visade att information och rådgivning underlättade kvinnornas val av preventivmedel. Genom att vårdgivaren diskuterade olika preventivmedel med kvinnan ökade hennes motivation till att använda ett. Denna rådgivning bidrog till att hitta en metod som var individuellt anpassad till kvinnan och hennes livsstil. Rosenberg, Waugh och Burnhill (1998) fann också att läkaren eller

(11)

6

för att säkra att patienten använde sitt preventivmedel, i detta fall p-piller, på ett korrekt sätt. Läkarens eller barnmorskans information var extra viktig i mötet med en kvinna som sedan tidigare inte använt p-piller.

En kvalitetssäkrad verksamhet

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) är verksamheter som omfattas av 31§ hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763) ålagda att regelbundet kvalitetssäkra och förbättra sin verksamhet. Begreppet kvalitet definieras i detta sammanhang som verksamhetens skyldighet att följa de lagar och föreskrifter, och därmed uppsatta krav och mål, som finns inom hälso- och

sjukvården. Enligt 5 kap. 2§ (SOSFS 2011:9) ingår i verksamhetens förbättringsarbete att vårdgivaren utför egenkontroller, vilket innebär att med hjälp av olika metoder säkra verksamhetens kvalitet. Exempel på en egenkontroll är målgruppsundersökningar. Det kan även utföras undersökningar gällande förhållningssätt och attityder hos personal som kan påverka verksamhetens kvalitet på ett negativt sätt. Vidare har vårdgivaren en skyldighet att ta emot och utreda eventuella klagomål och synpunkter, från såväl personal som patient,

gällande den egna verksamheten. I de fall då ett mönster går att identifiera utifrån insamlade klagomål och rapporter har personalen inom verksamheten en skyldighet att åtgärda aktuella brister för säkerställa verksamhetens kvalitet. Viktigt att poängtera i sammanhanget, i enlighet med Attree (2001), är betydelsen av att utvärdera hur patienten upplever bemötandet från vårdgivaren inom verksamheten.

Problemformulering

Studentgyn är en privat mottagning för gynekologiska besök och preventivmedelsrådgivning och riktar sig till studerande i Uppsala. Personalen har uttryckt att en utvärdering av

verksamheten utifrån patienternas perspektiv är en förutsättning för verksamhetens

(12)

7 Syfte

Att undersöka patienters upplevelser av ett besök på en studentmottagning för gynekologi och preventivmedelsrådgivning, avseende personalens bemötande, verksamhetens tillgänglighet, besökets karaktär samt förslag till eventuella förbättringar.

Frågeställningar

Av vilken orsak besöktes Studentgyn?

Vad anser patienterna om personalens bemötande?

Vad anser patienterna om verksamhetens tillgänglighet?

Finns förslag till hur verksamheten kan förbättras?

METOD

Design

En deskriptiv tvärsnittsstudie för kvalitetssäkring av Studentgyn.

Urval

Till Studentgyn är samtliga som studerar vid Uppsala universitet välkomna. Denna grupp består av cirka 40.000 personer varav 1700 är utbytesstudenter (Uppsala universitet, 2011). De studenter som besökte en barnmorska eller gynekolog vid Studentgyn under vecka 6 eller 7 ombads att delta i studien. Samtliga barnmorskor och gynekologer på mottagningen delade ut enkäter efter avslutat möte med patienten, vårdgivarna informerades av studiens författare om att tillfråga samtliga patienter att delta i studien. Syftet med urvalet var att utvärderingen av Studentgyn skulle genomföras av en grupp som på ett trovärdigt sätt representerar

(13)

8

19 till 38 år. Ca 40 % av enkäterna besvarades av patienter som besökt gynekolog och ca 60 % av patienter som besökt en barnmorska.

Plats för undersökning

Studenthälsan i Uppsala är en mottagning för studenters hälsovård. I deras lokaler hyr Studentgyn två rum. Studentgyn är en privat vårdgivare ansluten till försäkringskassan. På mottagningen erbjuds preventivmedelsrådgivning och gynekologiska undersökningar, det finns även möjlighet att göra graviditetstest, klamydiatest och cellprovtagning samt få rådgivning när det gäller planering av graviditet. På Studentgyn jobbar sex barnmorskor, samtliga kvinnor, och fyra gynekologer varav tre än män. Mottagningen är öppen alla

vardagar och vissa kvällar i veckan med undantag för två månader under sommaren samt två veckor över jul då mottagningen är stängd. Av de cirka 6300 årliga besöken, uppskattningsvis 150 besök per vecka, består ungefär 60 % av preventivmedelsrådgivning, resterande 40 % är relativt jämt fördelade mellan besök rörande sexuellt överförbara infektioner och

gynekologiska sjukdomar. Ungefär 5 % av besökarna är män (T. Tydén, Leg. barnmorska och professor i vårdvetenskap, mars 2012).

Datainsamlingsmetod

Data insamlades med hjälp av en enkät som delades ut av personalen på Studentgyn under en period av två veckor. Enkäten, utformad av uppsatsens författare, bestod av 22 frågor (se bilaga 2) med syfte att besvara studiens frågeställningar och delades ut på Studentgyn under februari månad 2012, vecka 6 och 7. Faktorer som berördes i enkäten var besökets karaktär, personalens bemötande, verksamhetens tillgänglighet samt förslag till eventuella förbättringar. Enkäten inleddes med tre bakgrundsfrågor gällande ålder, kön samt om barnmorska eller gynekolog besöktes. Svarsalternativen var utformade antingen med ett flertal val utifrån kategorier eller på en skala med tre eller fem svarsalternativ. De tillfrågade fick antingen besvara hur väl de instämde till ett påstående eller gradera sitt svar på en skala, till exempel från ”Mycket bra” till ”Mycket dåligt”. Det fanns även frågor med öppna svarsalternativ.

Procedur

(14)

9

efter avslutat besök samt uppmana patienten att fylla i enkäten i väntrummet innan de lämnade mottagningen. Med enkäten bifogades ett informationsbrev där det framkom att deltagandet var frivilligt och anonymt (se bilaga 1). Utdelade enkäter, både besvarade och icke besvarade, lämnades i ett förslutet kuvert som lades i en för syftet avsedd låda placerad i väntrummet.

Etiska överväganden

Som nämns i introduktionen är verksamheter som omfattas av 31§ hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ålagda att kvalitetssäkra sin verksamhet regelbundet. Denna studie är ett led i Studentgyns kvalitetsförbättring och resultatet kan förhoppningsvis användas av personalen för att säkerställa bästa tänkbara vård till patienterna. Deltagande i studien var frivilligt och anonymt och deltagarna var i sin fulla rätt att lämna in enkäten obesvarad. Med enkäten

bifogades ett informationsbrev om studien och dess syfte där även information om anonymitet, sekretess och frivilligt deltagande framgick. Personalen som delade ut enkäten informerade om ovan nämnda faktorer samt vart den besvarade eller obesvarade enkäten skulle lämnas. Frågorna i enkäten var formulerade på så sätt att privata och eventuellt känsliga områden ej togs upp, istället ställdes med övergripande frågor utifrån besöket på Studentgyn. Besvarade enkäter lästes endast av studiens författare. Ett godkännande för att utföra studien inhämtades från medicinskt ansvarig för Studentgyn, Olof Tydén, docent med specialistkompetens i obstetrik och gynekologi.

Bearbetning och analys

Insamlade enkäter bearbetades i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS).

Enkätfrågorna var på nominalnivå förutom variabeln ålder som var på kvotnivå. Deskriptiv statistik tillämpades för att presentera resultatet från de slutna frågorna i enkäten. Dessa kvantitativa variabler presenterades i form av frekvensfördelning samt procentandelar.

Enkäten innehöll även frågor med öppna svarsalternativ där deltagarna fick skriva fritt, svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Enligt Polit och Beck (2008) innebär

(15)

10

igenom ett flertal gånger för att därefter markeras och färgkodas utifrån innebörd. Textens meningsbärande enheter identifierades och kondenserades för att sammanfatta de centrala delarna i de öppna svaren (Granheim & Lundman, 2008). Utifrån de olika svaren skapades kategorier, exempel på denna innehållsanalys redovisas i tabell 1. Ett dokument med samtliga svar på de öppna frågorna lämnades till personalen på Studentgyn.

Tabell 1. Exempel på innehållsanalys.

Meningsenhet Kondenserad mening Kategori

Enkät 6, besök hos barnmorska: ”Säker på sin sak, inga velande svar.”

Säker på sin sak. Professionell

Enkät 9, besök hos gynekolog:

”Mycket lyhörd och öppen. Jag kunde diskutera egna tankar utan att känna att jag blev dumförklarad.”

Lyhörd, ej dumförklarande. Personliga egenskaper Öppen attityd

Enkät 28, besök hos gynekolog:

”Trevlig och glad, förklarar pedagogiskt, känner sig inte skuldbelagd.”

Trevlig och pedagogisk, ej skuldbeläggande.

Personliga egenskaper Informativ förmåga Öppen attityd

RESULTAT

Besökets orsak samt studiepopulationen

Svarsfrekvensen var 92% (n = 138) varav 44% (n = 61) hade besökt en gynekolog och 56% (n = 77) hade besökt en barnmorska. Medelåldern var 23.9 år (spridning 19-38), 95% (n = 131) var kvinnor och 5% (n = 7) var män. Samtliga män besökte Studentgyn för

(16)

11 Tabell 2. Orsak till besök.

Studerade variabler

Studerad population

n = 138 Procent

Preventivmedelsrådgivning

38 28

Provtagning/behandling för sexuellt överförbar

infektion 22 16 Gynekologiskt problem 28 20 Annat 13 9 Mer än 1 orsak 37 27 Bemötande

Åtta frågor belyste bemötandet som de fått av personalen på Studentgyn. Åtta av tio, 83% (n = 115), upplevde bemötandet i telefonen som mycket bra, 16% (n = 22) upplevde det som bra och 0.7% (n = 1) som dåligt. Bemötandet av receptionisten upplevdes av 55% (n = 76) som mycket bra, av 36% (n = 50) som bra och av 0.7% (n = 1) som dåligt. Det var 8% (n = 11) som inte besvarade frågan. En deltagare uppgav att receptionisten givit felaktig information inför en undersökning och önskade därför bättre kommunikation mellan

barnmorska/gynekolog och receptionist. Vidare önskade en deltagare bättre information om hur man skulle gå till väga vid ankomst till mottagningen på kvällstid då receptionen var stängd.

Samtliga patienter (n = 138) upplevde förtroende för den barnmorska eller gynekolog de besökt. Denna fråga följdes av en öppen fråga där patienterna fick beskriva vad de upplevt som förtroendeingivande. Återkommande personliga egenskaper hos vårdgivaren som beskrevs var; förstående, trevlig, lugn, vänlig, lyhörd och positiv. En tredjedel, 38% (n = 52) nämnde vikten av en professionell och kunnig vårdgivare och 25% (n = 34) belyste en god informativ och förklarande förmåga hos vårdgivaren. Att barnmorskan eller gynekologen förklarade på ett pedagogiskt sätt samt svarade på de frågor som ställdes lyftes fram. Det var också förtroendeingivande att vårdgivaren visade respekt och en öppen attityd. Följande citat är exempel på hur patienterna beskrev en förtroendeingivande vårdgivare;

(17)

12

”Lugn, uppmuntrande, intresserad av att lösa problemet på bästa sätt för mig. Informerade på förståeligt sätt om tillstånd + lösning.”

En fråga undersökte om patienten ansåg att vårdgivaren var förberedd inför besöket, 63% (n = 87) upplevde vårdgivaren som ”mycket väl” förberedd och 36% (n = 49) som ”väl”

förberedd. En av deltagarna beskrev vårdgivaren som ”mycket dåligt” förberedd och en deltagare hade ej besvarat denna fråga. Två frågor undersökte om patienten fått den

information som söktes samt om informationen i sig gick att förstå. Som framgår av tabell 3 och 4 var majoriteten nöjda med den information som givits.

Tabell 3. Önskad information gavs.

Studerade variabler Studerad population n = 138 Procent

Instämmer helt 121 88

Instämmer delvis 17 12

Instämmer delvis inte 0 0

Instämmer inte alls 0 0

Vet ej/ingen åsikt 0 0

Tabell 4. Jag förstod informationen.

Instämmer helt 131 95

Instämmer delvis 7 5

Instämmer delvis inte 0 0

Instämmer inte alls 0 0

Vet ej/ingen åsikt 0 0

Så gott som alla, 96% (n = 133) uppgav att avsatt tid för besöket var lagom, 2.2% (n = 3) tyckte att tiden var för kort och 0.7% (n = 1) ansåg att besöket varit för långt. En fjärdedel, 25% (n = 34), av deltagarna besvarade en öppen fråga där ytterligare tankar kring bemötandet kunde lämnas. Tre av dessa nämnde att deras besök börjat 10-25 minuter efter avsatt tid, något de upplevt som negativt. Av dessa 34 kommentarer var 74% (n = 25) positiva och

ord/upplevelser som nämndes var bland annat; smidigt, effektivt, trevligt bemötande, bra

mottagande och respekt. Tre deltagare uttryckte negativa upplevelser gällande bemötandet, en

nämnde att informationen från receptionisten varit bristfällig och önskade en bättre

(18)

13

bemötande och den tredje hade önskat ytterligare information under besöket. Avslutningsvis uttryckte två av de tillfrågade ett missnöje från tidigare besök men att de var nöjda denna gång och en deltagare uppgav att hon känt förtroende för gynekologen men att besöket varit för kort.

Tillgänglighet

En av frågorna berörde på vilket sätt patienterna fått information om Studentgyns verksamhet. I tabell 5 framgår att internet var den vanligaste källan till information följt av information från en vän eller bekant.

Tabell 5. Kontakt med Studentgyn.

Via internet 68 49

Muntlig information från Studenthälsans personal 14 10

Via vän/bekant 24 17

Annat 20 15

På mer än ett sätt 10 7

Bortfall 2 1.4

Ytterligare frågor för att utreda verksamhetens tillgänglighet rörde möjligheten till tidsbokning samt inom vilken tidsram ett besök kunde erbjudas, resultatet redovisas i tabellerna 6 och 7 nedan.

Tabell 6. Möjligheten till tidsbokning.

Mycket lätt 36 26

Lätt 57 41

Svår 30 22

Mycket svår 13 9

Bortfall 2 1.4

Tabell 7. Erbjuden tid för besök.

Inom 1 vecka 110 80

Inom 2 veckor 21 15

Inom 3 veckor 3 2.2

Minns ej 3 2.2

(19)

14 Förbättringsförslag

Enkäten innehöll öppna frågor där möjlighet fanns att lämna förslag på förbättringar till Studentgyn. En sammanställning av dessa förslag presenteras nedan.

Kontakt

Av de tillfrågade presenterade 18% (n = 25) förslag på hur Studentgyn kunde förbättra sin marknadsföring. Bland annat nämndes utökad information till nya studenter i Uppsala och på universitetes institutioner. Förslag som gavs var ”välkomstpaket” till nya studenter och muntlig information från Studentgyns personal under välkomstdagarna. Vidare önskade några av de tillfrågade utökad information på internet, främst via Facebook.

Tidsbokning

Gällande tidsbokningen lämnade 62% (n = 85) olika förslag till förbättringar då de var missnöjda med det existerande bokningssystemet. Missnöjet handlade främst om svårigheten att nå fram till Studentgyn under telefontiderna på grund av upptagetton eller för ”snåla” telefontider. Patienterna önskade dels generösare telefontider, till exempel under kvällstid, samt ett kösystem eller möjlighet till att bli uppringd för att komma i kontakt med Studentgyn. Övriga förslag som gavs var möjlighet till att boka tid på internet, gärna med en bekräftelse via sms eller e-post. Exempel på patienternas förslag ges nedan;

”Sköta den online alt. att ha uppringning såsom landstinget har.”

”Alldeles för korta öppettider! Man är ju i plugget då och vill kanske inte ringa till gynmottagningen på toaletten. En kvällstid kanske vore bra.”

Generella förbättringsförslag

(20)

15

(n = 138) att de kunde tänka sig att återvända till Studentgyn vid behov och de kunde även rekommendera Studentgyn till vänner och bekanta.

DISKUSSION

Sammanfattning

Detta projekt är en kvalitetssäkring av Studentgyns verksamhet. Syftet med studien var att utvärdera Studentgyn utifrån patienternas perspektiv. Undersökningen gjordes under två veckor i februari 2012 då 138 kvinnor och män besvarade en enkät. Patienterna var överlag nöjda med det bemötande som givits både vid tidsbokningen i telefon, av receptionisten vid ankomst till mottagningen samt av vårdgivaren som besöktes. Vidare upplevde samtliga ett förtroende för vårdgivaren, som de ansåg var väl förberedd. De förbättringsförslag som gavs handlade till stor del om möjligheten att komma i kontakt med Studentgyn för att boka en tid. Patienterna önskade längre telefontider samt möjlighet att boka tid via internet. Avslutningsvis uppgav samtliga att de kunde tänka sig att återvända till Studentgyn vid behov, de kunde även rekommendera Studentgyn till vänner och bekanta.

Resultatdiskussion

Bemötande

Som nämnts i introduktionen är bemötande, information och undervisning viktiga områden inom sjuksköterskans profession (Socialstyrelsen, 2005). I denna studie har besökare på Studentgyn besvarat frågor om dessa områden genom en enkätundersökning. Övriga områden som studien belyst är verksamhetens tillgänglighet samt eventuella förbättringsförslag. Syftet med studien har varit att undersöka Studentgyns verksamhet utifrån patienternas perspektiv. Resultatet kan förhoppningsvis vara till hjälp för Studentgyn i deras kvalitetssäkring och utveckling av verksamheten som de enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9) är ålagda att genomföra.

(21)

16

kommit fram till att en informativ och förklarande vårdgivare vinner patientens förtroende, vilket lyfts fram av flertalet patienter oberoende av besökets orsak. Andra egenskaper som ansågs förtroendeingivande, och därmed bidrog till upplevelsen av ett gott bemötande, var en lugn, förstående och trevlig vårdgivare. Vi tror att patienterna värderar dessa egenskaper hos vårdgivaren högt på grund av besökens gynekologiska karaktär då dessa kan upplevas som generande och känsliga, således ställs höga krav på vårdgivarens bemötande. Exempel som stödjer denna teori är de studier, som nämns i introduktion, som visar att många kvinnor känner sig nervösa då de tycker att det är jobbigt och genererande att klä av sig inför vårdgivaren (Larsen et al., 1997; Oscarsson, Benzein & Wijma, 2007).

Vissa av Studentgyns patienter blir gynekologiskt undersökta för första gången (T. Tydén, Leg. barnmorska och professor i vårdvetenskap, mars 2012) . Det kan därför tänkas vara av extra stor vikt med ett gott bemötande under besöket då det kan prägla upplevelsen av framtida möten med gynekologisk vård. Om patienten under sitt första möte upplever sig kränkt eller på annat sätt obekväm tror vi att det skulle kunna resultera i att denna försöker undvika framtida kontakt med gynekologisk vård, vilket i sin tur kan leda till ett onödigt lidande för patienten. Som nämns i introduktion presenteras i rapporten ”Sexualitet och reproduktiv hälsa” (Statens folkhälsoinstitut, 2011) vikten av att utgå från ett helhetsperspektiv i arbetet med sexuell hälsa. I enlighet med denna rapport anser även vi att gynekologiska mottagningar för studenter spelar en viktig roll i samhället för att främja god sexuell hälsa. Travelbees omvårdnadsfilosofi handlar, som nämns i introduktionen, om att främja hälsa och att förebygga sjukdom (Jahren Kristoffersen, 2006). Travelbee beskriver att en person blir till patient då denne söker sig till sjukvården för att få hjälp. Sjuksköterskans viktigaste uppgift, i mötet med patienten, är att se till patientens individuella upplevelser av sin situation och inte till dennes diagnos. För att uppnå målet med omvårdnaden menar Travelbee att en

(22)

17

Utöver bemötandet från vårdgivaren fick de tillfrågade även besvara frågor om hur de upplevt bemötandet i telefon vid tidsbokning, samt bemötandet av receptionisten vid ankomst till mottagningen. Syftet med våra frågor var att få en helhetsbild av bemötandet från samtlig personal på Studentgyn som kommit i kontakt med patienten. Patienterna upplevde överlag ett mycket bra bemötande både i telefon och av receptionisten. Vi tror att dessa, övervägande positiva, upplevelser bidrog till ett positivt helhetsintryck av besöket på Studentgyn. Dock nämndes mindre bra exempel, bland annat uppgav en deltagare att receptionisten givit felaktig information inför en undersökning och önskade därför bättre kommunikation mellan

barnmorska/gynekolog och receptionist. Vidare önskade en deltagare bättre information om hur man skulle gå till väga vid ankomst till mottagningen på kvällstid då receptionen var stängd.

Andra faktorer som eventuellt kan ha påverkat helhetsupplevelsen av besöket var om patienten upplevde vårdgivaren som förberedd inför besöket, samt om vårdgivaren kunde ta emot patienten i tid. En majoritet av de tillfrågade upplevde vårdgivaren som väl förberedd. Under de frågor med öppna svarsalternativ, där deltagarna fick skriva fritt, nämndes av några att vårdgivaren varit mellan 10-25 minuter sen. En av deltagarna uttryckte att denna försening innebar en stor påfrestning då hon var väldigt nervös. Vi tror att ett försenat besök kan

innebära svårigheter för patienten utifrån flera perspektiv. Som exemplet ovan belyser, kan det vara plågsamt då patienten kan tänkas vara nervös sett till besökets karaktär. Med bakgrund av detta kan det vara extra viktigt att besöken startar på utsatt tid inom det område som

verksamheten Studentgyn tillhör. Ett annat perspektiv på de svårigheter som eventuellt uppstår vid en försening är besökarnas (som utgörs av studenter) många gånger pressade schema. Det skulle i sin tur kunna leda till att patienten inte tar upp allt den tänkt sig med vårdgivaren.

Tillgänglighet

(23)

18

använda denna plattform för informationsspridning. Dessutom angav en majoritet av de tillfrågade att de inhämtat information om Studentgyn via internet, vilket borde tala för att en sida på Facebook skulle uppskattas. Vad gällde möjligheten till tidsbokning lämnade 62% (n = 85) förslag till, i stort sett, samma typ av förbättringar. Den höga svarsfrekvensen gjorde oss positivt överraskade. Främst belyste resultatet ett missnöje med telefontiderna då det ansågs svårt och krångligt att komma fram för att boka en tid. Deltgarna önskade ett enklare system än det aktuella, där det till exempel skulle finnas möjlighet att lämna sitt nummer för att bli uppringd alternativt placeras i telefonkö. Utöver möjligheten att boka tid via telefon uttryckte många en önskan om tidsbokning via internet. Vår tolkning av dessa förbättringsförslag är att denna målgrupp ställer höga krav på verksamheters tillgänglighet. Unga vuxna förväntar sig ett effektivt och smidigt system och vi ser här ett potentiellt förbättringsområde för

Studentgyn. Vår förhoppning är att personalen på Studentgyn tar till sig av dessa

förbättringsförslag i syfte att utveckla verksamhetens system för tidsbokning. Det skall dock nämnas att en majoritet av deltagarna erbjöds en tid till Studentgyn inom 1 vecka från tidsbokningen, vilket vi anser gynnsamt för patienterna då det kan ses som en kort väntetid.

Övriga reflektioner

I enkäten fick deltagarna uppge om de besökt en barnmorska eller gynekolog. Denna fråga fanns med för att kunna genomföra en eventuell jämförelse mellan hur man upplevt besöket beroende på om en barnmorska eller gynekolog besöktes. En sådan jämförelse blev dock inte aktuell då det inte gick att urskilja några skillnader i upplevelsen beroende på vårdgivarens profession. Detta resultat kan tolkas som att personalen på Studentgyn jobbar utifrån samma värdegrund och i sitt möte med patienten agerar utifrån gemensamt uppsatta mål. I

sammanhanget bör även nämnas att deltagarna överlag hade besvarat frågorna på ett likartat sätt.

Ursprungligen fanns en tanke om att jämföra eventuella skillnader mellan hur kvinnor och män upplevde besöket på Studentgyn. Denna jämförelse blev dock inte aktuell då studien endast hade sju manliga deltagare (5%), vilket vi ansåg var för få för att genomföra en jämförelse och urskilja eventuella likheter och skillnader. Det framkom att alla de män som besökte Studentgyn var där av samma orsak, nämligen provtagning/behandling av sexuellt överförbar infektion. Om detta resultat beror på att män generellt sätt uppsöker en

(24)

19

att uttala sig om sett till så få manliga patienter. Vidare är det av intresse att fundera över denna könsfördelning och dess eventuella orsaker. En möjlig orsak tror vi kan bero på rådande normer som gör det mer tillåtet för kvinnor än för män att uppsöka gynekologiska

mottagningar för att diskutera sin sexuella hälsa. Det kan även bero på att kvinnor oftare än män söker den vård som erbjuds på en gynekologisk mottagning och då, i samband med till exempel preventivmedelsrådgivning, även diskuterar andra frågor kring den sexuella hälsan med sin vårdgivare. Vi tror att det skulle vara positivt för unga män att i större utsträckning diskutera sin sexuella hälsa med en barnmorska eller gynekolog. Det vore därför intressant att undersöka om Studentgyn, via riktad marknadsföring, kunde locka till sig fler unga män till mottagningen. Då ungdomsmottagningar, enligt rapporten ”Sexualitet och reproduktiv hälsa” (Statens folkhälsoinstitut, 2011), har en viktig uppgift i att främja god sexuell hälsa tror vi det är av stor vikt att locka till sig unga män till dessa mottagningar. Att jobba förebyggande och gå ut med god information tror vi kan leda till bättre sexuell hälsa bland unga vuxna i

samhället.

I en tidigare nämnd studie, som undersökt kvinnors upplevelser av en gynekologisk undersökning, framkom att läkarens kön påverkade hur kvinnorna upplevde situationen (Larsen et al., 1997). I vår enkät utformades ingen fråga som tog reda på om barnmorskan eller gynekologen som besöktes var en kvinna eller man, med bakgrund av Larsen och medarbetares studie (1997) hade det varit intressant att undersöka detta. Det fanns dock utrymme att delge sina tankar och känslor rörande mötet med vårdgivaren under de öppna frågorna och av dessa svar framkom ingen åsikt angående vårdgivarens kön. Resultatet kan tolkas som om de tillfrågade inte upplevde några bekymmer relaterat till vårdgivarens kön, då man kan tänka sig att det i sådant fall hade framkommit under de öppna frågorna. Däremot bör man ha i åtanke att de slutna frågor som vi valt att utforma eventuellt präglade vad som lyfts fram i de frågor där deltagarna hade möjlighet att uttrycka sig fritt.

Metoddiskussion

(25)

20

svarsfrekvens på 138 av 150 ser vi som hög och vi tror därför inte att resultatet påverkas nämnvärt av bortfallet. Det bör nämnas att det inte går att säkerställa att de instruktioner som gavs till personalen om att erbjuda samtliga patienter att delta i studien följdes. Detta kan ha påverkat studiens tillförlitlighet då det finns en risk för att urvalet vinklats utifrån personalens val.

Inför studien testades enkäten på fem personer, vilket ledde till vissa korrigeringar av enkätens frågor. Efter korrigeringarna gjordes ett nytt test, på fyra nya personer, då inga oklarheter framkom. Genom en diskussion med testpersonerna framkom att enkäten gick att förstå, vilket talar för enkätens validitet och reliabilitet. Svaren från de insamlade enkäterna var väldigt lika varandra, vilket även det kan tala för enkätens validitet. Av de besvarade enkäterna var samtliga slutna frågor besvarade av i princip alla deltagare. Gällande de frågor med öppna svarsalternativ gick det att se ett mönster i vilka som besvarades med hög

respektive låg frekvens. Den öppna frågan som rörde förslag till förbättringar för tidsbokning hade en svarsfrekvens på 62% (n = 85). Vi tolkar denna höga frekvens som att frågan ansågs viktig och angelägen för många av deltagarna. Övriga öppna frågor hade en svarsfrekvens på cirka 20%. Utöver dessa ställdes en följdfråga gällande upplevt förtroende för vårdgivaren som besvarades av 91% (n = 126). Vi upplever svarsfrekvensen som hög och svaren har bidragit med viktiga aspekter till resultatet.

Studiens resultat visar att patienterna överlag är väldigt nöjda med det bemötande de fått på Studentgyn. Då resultatet analyseras kan det vara betydelsefullt att ha studiens metod i åtanke. Eftersom personalen var medveten om att studien pågick och själva delade ut enkäterna, kan det möjligtvis ha påverkat dem i mötet med patienten. En teori är att de ansträngde sig extra för att ge ett så gott bemötande som möjligt, då de visste att en utvärdering skulle genomföras. Genom att istället skicka hem enkäter till patienter som besökt Studentgyn via ett

(26)

21 Kliniska implikationer

Som nämnts ovan finns en förhoppning om att personalen på Studentgyn tar till sig av de förbättringsförslag som lämnats rörande tidsbokningen. För att utreda detta vore det lämpligt med framtida undersökningar på området. Då Studentgyn, enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9), är skyldiga att kvalitetssäkra sin verksamhet är det givetvis viktigt och nödvändigt att även i framtiden genomföra studier, som i likhet med denna, utvärderar verksamheten. Som nämnts i resultatdiskussionen ansågs en jämförelse mellan kvinnliga och manliga besökare inte möjlig att genomföra i denna studie på grund av för få manliga deltagare. Det skulle dock vara intressant med framtida, mer omfattande, studier som undersökte denna aspekt.

Förhoppningen med denna studie är att den skall vara av praktisk betydelse för Studentgyn i deras kvalitetssäkring och utveckling av verksamheten. Vi anser vidare att studien även har en teoretisk betydelse då den skulle kunna användas som bakgrundsmaterial för vidare

undersökningar och jämförelser. Förslagsvis skulle enkäten kunna användas för att utvärdera även andra gynekologiska mottagningar än Studentgyn och eventuellt jämföra dessa

verksamheter med varandra.

Slutsats

(27)

22

REFERENSLISTA

Attree, M. (2001). Patients’ and relatives’ experiences and perspectives of ‘Good’ and ‘Not so Good’ quality care. Journal of Advanced Nursing, 33 (4), 456-466.

Berg, M. & Dahlberg, K. (1998). A phenomenological study of women’s experiences of complicated childbirth. Midwifery, 14 (1), 23-29.

Berg, M., Lundgren, I., Hermansson, E. & Wahlberg, V. (1996). Women’s experience of the encounter with the midwife during childbirth. Midwifery, 12 (1), 11-15.

Eriksson, U. & Svedlund, M. (2007). Struggling for confirmation – patient’s experiences of dissatisfaction with hospital care. Journal och Clinical Nursing, 16 (3), 438-446.

Fagermoen, M.S. (2001). Patientundervisning. I H. Almås (Red.). Klinisk omvårdnad del 1 (ss. 12-30). Stockholm: Liber.

Fossum, B. (2007). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur.

Gemzell-Danielsson, K., Thunell, L., Lindeberg, M., Tydén, T., Marintcheva-Petrova, M. & Oddens, B. (2011). Comprehensive counseling about combined hormonal contraceptives changes the choice of contraceptive methods: results of the CHOICE program in Sweden.

ACTA Obstetricia et Gynecologic, 90 (8), 869-877. doi: 10.1111/j.1600-0412.2011.01180.

Jahren Kristoffersen, N. & Nortvedt, F. (2005). Relation mellan sjuksköterska och patient. I N. Jahren Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad del 1 (ss. 137-181). Stockholm: Liber.

Jahren Kristoffersen, N. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I N. Jahren

Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad del 4 (ss. 13-101). Stockholm: Liber.

(28)

23

Larsson, I.E., Sahlsten, M.J.M., Sjöström, B., Lindencrona, C.S.C. & Plos, K.A.E. (2007). Patient participation in nursing care from a patient perspective: a Grounded Theory study.

Scandinavian Journal of Caring Science, 21 (3), 313-320.

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Graneskär & B Höglund-Nielsen (Red.).Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård(ss. 159-172). Lund: Studentlitteratur.

McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients’ experiences.

Journal of Clinical Nursing, 13 (1), 41-49.

Oscarsson, M.G., Benzein, E.G. & Wijma, B.E. (2007). The first pelvic examination. Journal

of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology, 28 (1), 7-12.

Polit, D.F. & Beck Tatano, C. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence

for nursing practice. Stockholm: Libris.

Rosenberg, M.J., Waugh, M.S. & Burnhill, M.S. (1998). Compliance, Counseling and Satisfaction with Oral Contraceptives: A Prospective Evaluation. Family Planning

Perspectives, 30 (2), 89-92 & 104.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 20 mars, 2012, från

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/?bet=1982:763

Socialstyrelsen (2005). Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 24 november, 2011, från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för

systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 20 mars, 2012, från

(29)

24

Statens folkhälsoinstitut (2011). Målområde 8 - Sexualitet och reproduktiv hälsa. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 24 november, 2011, från

http://www.fhi.se/PageFiles/11172/R2011-02-Sexualitet-och-reproduktiv-halsa.pdf

Uppsala universitet (2011). Uppsala universitet i korthet. Hämtad 8 maj, 2012, från http://www.uu.se/om-uu/i-korthet/

Wendt, E., Fridlund, B. & Lidell, E (2004). Trust and confirmation in a gynecologic

examination situation: a critical incident technique analysis. Acta Obstetricia et Gynecologica

Scandinavica, 83(12), 1208-15. doi: 10.1111/j.0001-6349.2004.00597.x

Widmark-Petersson, V., von Essen, L. & Sjöden, P-O. (2000). Perceptions of Caring Among Patients With Cancer and Their Staff: DIFFERENCES AND DISAGREEMENTS. Cancer

Nursing 23(1), 32-39.

World Health Organization (2002). Defining sexual health – Report of a technical

consultation on sexual health. Genéve: World Health Organization. Hämtad 24 november,

2011, från

(30)

25

BILAGA 1 Informationsbrev

Här med tillfrågas Du om att delta i en utvärdering av Studentgyn.

Syfte och nytta

Studiens syfte är att undersöka hur Du som besöker Studentgyn i Uppsala upplever Ditt besök. Studien genomförs i syfte att hjälpa Studentgyn att utveckla sin verksamhet för att erbjuda bästa tänkbara vård.

Hur går studien till?

Deltagande är anonymt och frivilligt. Enkäten tar cirka 5 minuter att besvara och vi ber Dig att lämna enkäten i lådan utanför dörren, oavsett om Du valt att besvara frågorna eller ej. Vi som genomför denna studie är sjuksköterskestudenter, studien kommer ligga till grund för vår kandidatuppsats. Du är en av ca 150 besökare som kommer att deltaga i studien.

Vid eventuella frågor kan du kontakta;

Anna Tuvestad Mathilda Stahl

Sjuksköterskestudent Sjuksköterskestudent

073-9055180 073-9462409

annatuva@hotmail.com mathilda@medholma.se

Handledare; Tanja Tydén

Leg. Barnmorska och professor i vårdvetenskap 018-4716646

tanja.tyden@pubcare.uu.se

Uppsala universitet, Instiutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2012-02-08 Box 564

(31)

26

BILAGA 2 Enkät

Din upplevelse av besöket på Studentgyn

Frågorna i denna enkät handlar om Din upplevelse av bemötandet och tillgängligheten för det besök du nyss haft hos barnmorska eller gynekolog på Studentgyn. Vi vore tacksamma om Du ville ta Dig tid att besvara dessa frågor.

Observera att denna enkät är dubbelsidig.

1. Hur gammal är du? _______ år

2. Kön?

Kvinna Man

3. Jag har besökt:

Gynekolog Barnmorska

4. Varför besöker du Studentgyn idag? (fler svarsalternativ är möjliga)

Preventivmedelsrådgivning

Provtagning/behandling för sexuellt överförbar infektion

Gynekologiskt problem

Om annat, vad? _____________________________________________________

BEMÖTANDE

5. Hur upplevde du det bemötande du fick i telefon vid tidsbokningen?

Mycket bra

Bra

Dåligt

(32)

27 6. Hur upplevde du det bemötande du fick av receptionisten vid ankomst till mottagningen?

Mycket bra

Bra

Dåligt

Mycket dåligt

7. Upplevde du förtroende för barnmorskan/gynekologen du besökte?

JA NEJ

Om JA, vad fick dig att uppleva barnmorskan/gynekologen som förtroendeingivande?

______________________________________________________________________

Om NEJ, vad fick dig att uppleva barnmorskan/gynekologen som icke förtroendegivande?

______________________________________________________________________

8. Hur väl förberedd upplevde du att din barnmorska/gynekolog var inför ditt besök?

Mycket väl

Väl

Dåligt

Mycket dåligt

9. Jag fick den information jag sökte av barnmorskan/gynekolog under mitt besök:

Instämmer helt

(33)

28

Instämmer delvis inte

Instämmer inte alls

Vet ej/ingen åsikt

10. Jag förstod den information som gavs under mitt besök:

Instämmer helt

Instämmer delvis

Instämmer delvis inte

Instämmer inte alls

Vet ej/ingen åsikt

11. Vad anser du om den tid som var avsatt för besöket?

Lagom tid För kort tid För lång tid

12. Här har du möjlighet att skriva eventuella ytterligare tankar kring hur du upplevde bemötandet:

______________________________________________________________________

TILLGÄNGLIGHET

13. Hur kom du i kontakt med Studentgyn?

Via internet

Via muntlig information från Studenthälsans personal

Via vän/bekant

(34)

29 14. Har du några förslag till hur man på annat sätt skulle kunna komma i kontakt med Studentgyn?

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

15. Vad ansåg du om möjligheten att komma i kontakt med Studentgyn för tidsbokning?

Mycket lätt

Lätt

Svår

Mycket svår

16. Har du några förslag till hur man skulle kunna förbättra tidsbokningen?

______________________________________________________________________

17. Inom vilken tidsram kunde Studentgyn erbjuda dig en tid för besök?

Inom 1 vecka Inom 2 veckor Inom 3 veckor Mer än 3 veckor Minns ej ÖVRIGT

18. Hur var ditt helhetsintryck av besöket?

(35)

30

Bra

Dåligt

Mycket dåligt

19. Kommer du att återvända till Studentgyn vid behov?

Ja

Tveksam

Nej

20. Kan du rekommendera Studentgyn till dina vänner?

Ja

Tveksam

Nej

21. Har du några förslag till hur Studentgyn skulle kunna förbättra sin verksamhet?

______________________________________________________________________

22. Har du något att tillägga som inte kommit fram i dina svar ovan?

______________________________________________________________________

Vänligen lämna enkäten i lådan.