RSREDOVISNING '90

CX ALFA·LAVAL

A o , RSREDOVISNING '90

Några viktiga data

Uppköpserbjudande

Utsikter för 1991

17 881 l 668

15 227 l 412

12401 11 321 10156

731 l 053

801

86 87 88 89 90 Fakturering, MSEK

86 87 88 89 90 Resultat efter finansnetto, MSEK Företagsförvärv

Orderingång

17 849MSEK

Fakturering

17 881 MSEK

Orderstock

6 338 MSEK

Resultat efter avskrivningar

1 541 MSEK

Resultat efter finansnetto

1 668MSEK

Kassaflöde efter företagsförvärv

14 MS!lh.

Rörelsemarginal

8,6 %

Vinstmarginal

9,3 %

Avkastning på sysselsatt kapital

20,2%

Avkastning på eget kapital

22,5%

VInst per aktie

19:00 SEK

Utdelningsförslag

6:00 SEK

15,8

12,9 18,1

22,5 21,9

86 87 88 89 90 Avkastning på eget kapital efter skatt, %

+ ^6%

+ ^17%

1%

+ ^18%

+ 18%

( -195) (8,6) (9,3) (20,1) (21 ,9) (15:80) (5:25)

Våren 1991 riktar Tetra Pak ett offentligt erbjudande till Alfa-Lavals ägare om överta- gande av samtliga aktier i företaget. De största aktieägarna liksom A lfa-Lavals styrelse ställer sig positiva till affären. Uppköpet innebär att Alfa-Laval avregistreras från fondbörserna i Stockholm, London, Geneve och Amsterdam.

Mot bakgrund av det försämrade konjunkturläget bedöms försäljn ingen öka i lägre takt än under 1990 och resultatet ligga på samma nivå.

Sid l, Några viktiga data

VD-kommentar

1990 blev ännu ett bra år för Alfa-Laval. Vi uppfyllde våra tillväxtmål på nästan samtliga punkter. Faktureringen ökade med 17 procent till 17 881 MSEK och resultatet efter finansnetto med 18 procent till1 668 MSEK. Avkastningen på eget och sysselsatt kapital, 22,5 procent respektive 20,2 procent, ligger också helt i linje med målen.

Trots de senaste årens snabba tillväxt, som delvis är baserad på förvärv, har vi en mycket god likviditet på 5 335 MSEK och ettpositivt finansnetto. Vi harmed andraord gått ini 1991 med en stark balansräkning.

Företagsköp

Under 1990 köpte vi tre företag som tillförde koncernen en omsättning på cirka 750 MSEK. Därmed har ett 30-tal före- tagsförvärv gjorts under den senaste femårsperioden. För- värven harutgjort en blandning av små och medelstora företag i våra kärnverksamheter. Många av bolagen var familjeägda och har startat kring konstruktionen av sinnrika maskiner eller processutrustningar. Förvärvspolitiken präglas av att det finns mycket få stora företag i de branscher där vi är verksamma. En del av förvärven är regionalt baserade medan andra, som Artec

i

Italien, har en internationell potential som vi kan utveckla med hjälp av våra marknadsbolag.

Företagsköp är en strategisk nödvändighet för att Alfa- Laval skall kunna uppnå tillväxtmålet på 15 procent i fakture- ring och resultat. Möjligheten att växa organiskt, dvs av egen kraft, är nämligen begränsad i de relativt mogna branscher där vi är verksamma. För 1990 kan vi redovisa en 5-procentig organisk tillväxt. Den har vi uppnått genom en fördjupning och komplettering av vårt produktprogram och en ökad penetre- ring av marknaden.

Våra marknader

EG är vår största marknad med 38 procent av vår totala försäljning. Återföreningen a v Tyskland innebar en riv start för oss, inte minst tack vare vårt historiskt goda rykte i östra Tyskland, och vi har trefaldigat omsättningen i området. På den tyska marknaden har vi över huvud taget haft en stark utveckling inom samtliga huvudområden med en total faktu- reringsökning på cirka 30 procent. Italien och Frankrike har också utvecklats väl.

I Östeuropa är vi handlingsberedda om och när den indust- riella expansionen tar fart. I Polen, Tjeckoslovakien och Ungern, som kommit längst i marknadsekonomisk anpass- ning, ersätter vi representantkontoren med egna marknadsbo- lag. Utvecklingen i Östeuropa kommer att ta längre tid än många räknade med när frigörelseprocessen började. De eko- nomiska problemen är stora och affärskulturen är fortfarande lågt utvecklad och kräver attitydförändringar på de flesta områden.

Trots dessa ekonomiska problem har Alfa-Laval en relativt gynnad position, eftersom utbyggnad av livsmedelsproduktio- nen priori ter as. En flaskhal s är knappheten på svenska export- krediter. Genom vår internationella förankring har vi i viss mån kunnat kompensera detta genom att utnyttja franska, tyska, turkiska och indiska krediter. Vi har också i särskilda fall kunnat ta varor i utbyte för avyttring i tredje land alltifrån olja, gas och mineraler till livsmedel, tillverkade i våra pro- cesslinjer.

Vår traditionella marknad Sovjetunionen, har genom sy- stemskiftet hamnat i en d j up ekonomisk svacka. Decentralise- ringen av besluten till delrepublikerna har gjort verksamheten svåradministrerad. I stället för 20-talet statshandelsorganisa- tioner som kontaktyta har vi idag kanske 20 000 slutkunder, som svarade för hälften av vår omsättning i Sovjet. För att anpassa oss till denna nya situation planerar vi att öppna kontor i viktiga delrepubliker.

De ekonomiska svårigheterna gör att antalet större projekt tenderar att minska. Det snabbaste sättet att mildra Sovjetuni- onens problematiska livsmedelssituation är att utnyttja redan existerande anläggningar bättre. Därför har vi tillsammans med två livsmedelsorganisationer i Mo skva bildat ett gemen- samt servicebolag för underhåll och teknisk service.

I USA har vi gjort en kraftfull satsning på egen produktion och byggt upp vår organisation. Separerings- och värmeväx- larverksamheterna har sammanförts till två produktcentra i Warminster, Pennsy lvania, och Richmond, Virginia. Vi har också ökat vår omsättning genom företagsfö rvärv inom den snabbt växande sektorn bekväm mat. På fem år har vi gått från drygt 700 MSEK till 3 200 MSEK i total fakturering på UsA- marknaden.

Den starkaste tillväxten har under de senaste åren skett i Sydostasien. Där möter vi en annorlund a affärskultur, där möjligheten att köpa företag är starkt begränsad. Därför har vi byggt upp vår verksamhet där med egen organisation, egna fabriker och egen teknisk service.

Marknadsorienterat teknikföretag

Alfa-Laval har a lltmer utvecklats till ett marknadsorienterat ingenjörsföretag. Vi har ett fåta l stora teknikprodukter med bred användning på olika marknader. Applikationskunnandet är högt och vi adderar kontinuerligt nya användningar inom områden som livsmedelsförsörj ning, miljövård och energiut- nyttjande, samtliga områden centrala i 90-talets industriella utveckling. Inom dessa områden har vi sammantaget 70 pro- cent av vår omsättning.

Under 1990 satsade vi cirka 600 MSEK på produktutveck- ling inom våra olika affärsområden. Huvuddelen av utveck- lingsinvesteringarna görs i Sverige och kommer även i fort- sättningen att ha sin tyngdpunkt här.

Sid 2, VD-kommentar

(

)

)

.,

Investeringarna var höga 1990 liksom under föregående år.

Vi har bl a investerat i ny produktionskapacitet för att minska kapitalbindningen. I USA har vi t ex höjt kapaciteten i vår fabrik som tillverkar dekantrar och förbättrat genomloppsti- derna i produktionen. Detta är ett led i vår strävan att frigöra kapital ur balansräkningen för att öka vår marginal.

Ett starkt kassaflöde är en ledstjärna i vår verksamhet. I decentraliserade företag av vår typ är det viktigt med enkla och distinkta mål. Vårt väl utvecklade kontroll- och styrsystem möjliggör också snabba diagnoser och korrigeringar.

Målstyrningen är ett viktigt inslag i vår koncernstrategi.

Den har fått ett starkt genomslag på de olika beslutsnivåerna i våra bolag. Grundläggande för detta styrsystem är en öppen ekonomisk rapportering och återföring inom organisationen.

God riskspridning

För 1991 är den ekonomiska situationen osäker. Effekterna av konflikten i Mellanöstern är ännu svåra att överblicka. För Alfa-Lavals del har vissa större projekt förskjutits i tiden. Vi har dock möjlighet att koncentrera oss på ett större antal mindre affärer. där vi kan sälja standardlösningar med en konkurrenskraftig prisbild.

energihushållning är vi mindre sårbara än många andra verk- stadsföretag.

UppköpserbJudande

Under 1991 torde Alfa-Laval avregistreras från börsen. Den 28 januari 1991 lade Tetra Pak som bekant ett bud på vårt bolag. Tetra Pak är ett solitt och framgångsrikt företag som v i känner väl och under decennier har samarbetat med på livs- medelssidan. Det

är

framför allt vår snabbväxande livsmedels- sektor som kan dra nytta av Tetra Paks kunnande och s tora satsning på forskning och utveckling för att tillfredsställa de stora livsmedelskundernas ökade krav på integrerade lösning- ar från processlinje till förpackning och distribution . Dessut- om kommer man att kunna till varata de synergieffekter som finns främst mellan Livsmedel och Tetra Pak samt vidareut- veckla Industri- och Agriområdena.

Stackholm

i

mars 1991

Genom vår spridning av verksamheten till många kundseg- Lars V. Kylberg ment och till områden med goda tillväxtmöjligheter även i

sämre konjunkturer som livsmedelsförsörjning, miljövård och

Sid 3, VD-kommentar

Detta är Alfa-Laval

Verksamhetsområde

· L industri

Fakturering 9102 MSEK

Rörelseresultat 1091MSEK

Avkastning 24%

Affärsområde ' Automation

Dosering & Analys Flödesutrustning

Separation Termisk utrustning

... l [_ ~iv~- ^medel

^{________ j j}

MSEK SEK

c ·.~~;M 0%

>4

, · - · -

Livsmedels utrustning

l

.---

^-

J

Agr i

3 506 MSEK 350 MSEK

36%

Agr i

[ Finans

---~---

Alfa-Lavalkoncernen består av de tre verksamhetsområdena Industri, som svarar för cirka 51 procent av den sammanlagda försäljningen, Livsmedel, 29 procent och Agri, 20 procent. Koncernens finansrörelse har koncentrerats till ett eget affärsområde, F i- nans.

Industri

Verksamhetsområdet Industri rymmer de fem affärsområdena Automation, Do- sering & Analys, Flödesutrustning, Separation och Termisk utrustning. Produktpro- grammet innehåller bland annat utrustning för separering av vätskor, värmeväxlare, doseringssystem, utrustning för analyser av vätskor och gaser, styrning och hantering av flöden, datoriserade styr- och reglersystem mm. Produktema avsätts inom snart sagt alla branscher med tyngdpunkt på verkstadsindustri, varvs- och rederinäring, processindu- stri och livsmedelsindustri. En särställning intar livsmedelsindustrin där produkterna ofta ingår som nyckelkomponenter i de kompletta anläggningar som levereras av verksamhetsområdet Livsmedel till livsmedelsindustrin.

Livsmedel

Produktprogrammet omfattar både kompletta processlinjer, enskilda komponenter och service för livsmedelsindustrin. De används för beredning och förvaring av mejeripro- dukter och fruktjuicer, oljor och fetter, vin och öl, fisk och kött och många andra livsmedel. Ett starkt växande område är bekvämmat, som blir ett allt vanligare inslag

i

de industrialiserade ländernas livsstil. Här ligger Alfa-Laval väl framme efter en rad strategiska företagsförvärv.

Agr i

Lång tradition gör att Alfa-Laval ofta förknippas med Jantbrukssektom, men verksam- hetsområde Agri svarar numera bara för en femtedel av koncernens försäljning.

Verksamheten har gradvis förändrats från tillverkning av komponenter till att bli ett fullserviceföretag för mjölkproducerande bönder över hela världen. Idag svarar service och eftermarknad för omkring hälften av Agris omsättning, vilket gör verksamheten mindre känslig för politiska ingrepp.

Sid 4, Detta är Alfa-Laval

Livs- medel 29%

Total fakturering per marknad

l 755 l 871 l 099 937 735 577 540 389 306 143 127 575 527 463 361 211 104 287 3 121 440 630 316 141 113 102 506 289 261 209 152 117 477

17 881

Sverige Tyskland Storbritannien Frankrike Italien Nederländerna Danmark Spanien Belgien Irland

Övriga EG-länder Sovjetunionen Norge Finland Schweiz Österrike Polen Övriga Europa USA Kanada Japan Indien Sydkorea Malaysia Singapore Övriga Asien Australien Brasilien Egypten NyaZeeland Mexiko

Latinamerika, Afrika och Oceanien

Totalt

Ett internationellt företag

Alfa-Laval är ett a.; Sveriges mest internationella företag med 90 procent av sin försäljning utomlands. De stora marknaderna är EG med 38 procent av omsättningen 1990, Nordamerika med 20 procent, Asien med 10 procent samt Sverige, Norge och Finland med tillsammans 15 procent.

När det gäller den geografiska fördelningen av verksamheten har betydande föränd- ringar skett dels genomföretagsförvärv, dels genom ökade ansträngningar att positione- ra koncernen i de mest expansiva regionerna. Bland prioriterade marknader märks Sydostasien, Nordamerika samt Centraleuropa.

Sydostasien har ett brett befolkningsunderlag och snabbt expanderande ekonomier med ökningar i bruttonationalprodukten med 3-8 procent per år. Regionen är rik på mineraler och olja samt har ett positivt investeringsklimat och relativt god infrastruktur, faktorer som gynnar efterfrågan på Alfa-Lavals produkter. 1990 svarade Syrlostasien för drygt 2 procent av den fakturerade försäljningen.

N ordarnerikas andel av koncernens fakturering ökade från 11 proce nt till 20 procent under perioden 1980-1990 och regionen är mycket högt prioriterad inom samtliga verksamhetsområden. Alfa-Lavals position var länge relativt svag til1 följd av mindre framgångsrika satsningar. Nu har Industri gjort betydande landvinningar dels av egen kraft, dels genom storleksmässigt betydande företagsförvärv. Livsmedel stärker sin närvaro som leverantör till till verkare av bekvämmat och A gris n ya distributionskoncept har slagit väl ut.

I Europa är det framför allt det nya Tyskland och de friare marknaderna i Östeuropa som är intressanta. Före andra världskriget hade Alfa-Laval en stark position i det som senare blev DDR. Denna tradition gjorde att Alfa-Laval mycket snabbt har kommit tillbaka på marknaden efter återföreningen. Samma sak gäller flertalet länder i Östeuro- pa, som på sikt kommer att göra omfattande investeringar för att modernisera sin industri.

Sovjetunionen är en traditionellt stark Alfa-Lavalmarknad och för närvarande finns ett antal aktuella projekt. Problemet är landets sviktande betalningsförmåga, v arför majoriteten av beställningarna skjuts på framtiden. Här finns emellertid en mycket god potentiaL

I Tyskland och Norditalien är Alfa-Laval väl representerat inom industrisektorn och kommer att förstärka sin närvaro med ytterligare förvärv. Den snabba ekonomiska utvecklingen i Spanien och Portugal öppnar också intressanta perspektiv.

Sveriges betydelse som tillverkningsland har minskat

i

takt med Alfa-Lavals interna- tionella expansion där både kostnadsläge och närhet till marknaden krävt lokal produk- tion. Sverige kommer emellertid alltid att ha stor betydelse för det arbete inom forskning och utveckling som är nödvändigt för att Alfa-Laval skall kunna bibehålla och utveckla sitt globala teknikledarskap.

Sid 5, Ett internationellt företag

Nittiotalets nyckelområden

Alfa-Lavals affärside är att inom ramen för kärnverksamheterna Industri, Livsmedel och Agri bidra till industriell tillväxt genom samhällsnyttiga lösningar inom framtida nyckelområden som livsmedelsförsörjning, miljövård och energihushållning.

A v 1990 års försäljning avsåg 70 procent eller cirka 12 600 MSEK leveranser inom dessa områden. Produkter som kan hänföras tilllivsmedelsförsörjning svarade för cirka 10 200 MSEK eller 57 procent av koncernens försäljning, till energihushållning för 6 procent eller cirka l l 00 MSEK och till miljövård för cirka l 300 MSEK eller 7 procent.

Det viktigaste segmentet: livsmedelsförsörjning

Den globala livsmedelsförsörjningen blir ett allt mer angeläget problem för hela världen.

En stor del av jordens befolkning har fortfarande basbehoven ouppfyllda.

Alfa-Laval har produkter och utrustningar dels för att effektivisera livsmedelspro- duktionen, dels för att kunna utnyttja nya råvaror. Ett aktuellt exempel är utvinning av palmolja, som kan användas som råvara för framställning av en mängd vegetabiliska livsmedel.

När det gäller mjölkproduktion har Alfa-Laval teknik och utrustning för automatisk utfodring, som minskar böndernas kostnader och ökar utbytet av foderinsatsen. I utvecklingsländerna arbetar Alfa-Laval med mjölkningsutrustning för bufflar, kameler, får och getter. Här får också kylsystem och produkter för att förbättra hygienen och motverka sjukdomar hos djuren en allt större betydelse.

Alfa-Laval är också engagerat i stora utbildningsprojekt som syftar till att öka utbytet av olika råvaror i livsmedelsproduktionen.

I bjärt kontrast till de fattiga ländernas problem med

Ii

vsmedelsförsörj ningen står den snabbt expanderande industrin för bekvämmat Den bygger på ändrade livsstilar och levnadsmönster med förvärvsarbetande kvinnor, växande andel enpersonershushåll, mera fritidsaktiviteter, bättre lagringsmöjligheter med djupfryst och aseptik, enklare tillagning med mikrovågsugn etc. Alfa-Laval är världens ledande leverantör av utrust- ning, processlinjer och service till producenter av bekvämmat

Sid 6, Nittiotalets nyckelområden

Energihushållning

Alfa-Lavals program inom energihushållning omfattar i första hand olika applikationer för värmeväxlare samt styrning och kontroll av anläggningar.

Koncernen

lir

en ledande leverantör av värmeväJdare till fjärrvärmenät, framför allt i de nordiska länderna och Tyskland. Den stora utbyggnaden av de kommunala näten skedde på 1960-talet och det finns idag ett behov både av modemisering och effektivi- sering av anläggningarna. Värmeväxlare används också i mindre enheter för värme och varmvatten i en- och flerbostadshus. Kontrolls ystem och processtyrning för produktion och distribution av energi minskar driftskostnaderna både avseende bränsle och perso- nal.

Inom lantbruket har Alfa-Laval olika tekniker och system för återvinning av den energi som alstras i djurstallar.

Miljövård

När det gäller miljövård har Alfa-Laval framför allt separeringsprocesser för rening av industriella och kommunala avlopp. Till detta kommer ett brett program av värme- växlare, pumpar, ventiler, flödesutrustning, processtyrning och -övervakning, analysap- paratur mm.

Den ökade medvetenheten om betydelsen av att bevara och förbättra miljön leder till skärpt Jagstiftning i den industrialiserade västvärlden .

I USA innebär nya lagar att amerikanska företag kommer att investera l 00-150 miljarder kronor per år i anläggningar för rening av utsläpp i luft och vatten.

I Europa skärps kraven på förbättring av kommunala och industriella avlopp.

Storbritannien har omoderna reningsverk, som släpper ut stora mängder rötslam i sjöar och andra vattendrag. Internationell och inhemsk opinion förstärkt med nya direktiv från EG tvingar nu fram en förändring. Detta i kombination med en privatisering av reningsverken ökar efterfrågan på den typ av produkter som Alfa-Laval har

i

sitt program.

En liknande utveckling förutses i det fornaD DR, där betydande insatser kommer att krävas för att höja standarden på avloppsreningen.

Beträffande åtgärder för att minska luftföroreningar används Alfa-Lavals värmeväx- lare bland annat för att reducera behovet av freon i kyl- och frysan läggningar. Inom jordbruket finns olika tekniker för att förbättra hantering av gödsel.

Ett led i Alfa-Lavals miljöprofilering är att noggrant följa miljölagstiftningen och väga in miljöhänsyn både vid företags- och produktion sinvesteringar. Under perioden 1986-90 investerade koncernen 2 860 MSEK i ny-, till- och ombyggnad av anläggningar och idag hå ller samtliga fabriker en god standard avseende värme, ventilation, ergonomi, bu1ler etc. Det sker också en fortlöpande utveckling av arbetsformerna för att vidga innehållet i uppgifterna och öka motivationen hos samtliga anställda.

Sid 7, Nittiotalets nyckelområden

Fem år i sammandrag

Definitioner

Medel- ^l) Med rörelsemarginal avses rörelseresultat värde efter avskrivningar di viderat med fakturerad 1990 1989 1988 1987 1986 5år Mål försäljning.

Fakturerad försäljning 17 881 15 227 12401 11 321 10 156 2) Med vinstmarginal avses resultat efter fi- - tillväxtlår i procent 17,4 22,8 9,5 11,5 1,1 12,2 15 nansiellt netto dividerat med fakturerad för-

Rörelseresultat efter avskrivningar l 541 l 310 915 742 670 ^säljning.

- rörelsemarginal i procent ¹> 8,6 8,6 7,4 6,6 6,6 7,6 3) Resultat efter full skatt utgörs av kancer- nens resultat efter finansiellt netto efter av- Resultat efter finansiellt netto 1668 1412 l 053 801 731 drag för full skatt. Med full skatt avses betald - vinstmarginal i procent ²> 9,3 9,3 8,5 7,1 7,2 8,3 10 skatt hänförlig till rörelsen samt 30 (50 t o m

Extraordinärt netto 9 26 9 465 -16 ^{1988) procent av} bokslutsdispositioner ex-

klusive avsättning till ä.teranskaffningsfond Resultat efter full skatt 3> 1145 953 716 605 467 för fastighet i moderbolaget.

Vid beräkning av vinst per aktie har ränta

Full skatt i procent av på konverteringslän ökat resultatet.

resultat efter finansiellt netto 28 31 31 24 36 ₄₎ Sysselsatt kapital utgörs av koncernens Sysselsatt kapital 4> 11772 9 897 8 467 7 816 6 859 tillgångar minskade med rörelsesk'Lilder och - kapitalomsättningshastighet ~> 1,7 1,7 1,6 1,5 1,5 ^{30 (50 t} o m 1988) procent av obeskattade

reserver.

Nettolikviditet 312 284 466 65 - 136 Genomsnittligt sysselsatt kapital utgöres

av ett vägt genomsnitt.

Justerat eget kapital 6> 5 402 4770 3 941 3 988 3 650

5) Med kapitalomsättningshastighet avses - till växtlår i procent 13,2 21,0 -1,2 9,3 1,4 8,5

fakturerad försäljning dividerad med genom- Avkastning på snittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital

- eget kapital efter full skatt definieras i not 4 ovan.

i procent ⁷l 22,5 21,9 18,1 15,8 12,9 18,2 20

6) Justerat eget kapital består av eget kapital

- sysselsatt kapital före skatt enligt balansräkningen ökat med 70 (50 t o m

i procent ⁸> 20,2 20,1 19,0 15,9 15,5 18,1 20 1988) procent av obeskattade resen·er.

soliditet i procent 9> 39,4 37,7 3610 39,4 38,6

7) Avkastning på eget kapital efter full skatt

Justerat eget kapital/ utgörs av koncernens resultat efter full skatt

sysselsatt kapital i procent lO> 45,9 48,2 46,5 51,0 53,2 dividerat med genomsnittligt justerat eget kapital. Resultat efter full skatt definieras i Räntetäckningsgrad ••> 4,1 4,2 3,7 3,5 3,7 3,8 not 3 ovan. Justerat eget kapital definieras i

Balansräkningar i sammandrag not6ovan.

Likvida medel 5 335 4250 3 976 2 939 2 164 8) Avkastning på genomsnittligt sysselsatt

Fordringar 4537 4107 3 653 3 839 3 042 kapital före skatt utgörs av koncemens resul-

Lager 5016 4 786 3 760 3 210 3 173 lat efter finansiellt netto ökat med räntekost-

Övriga tillgångar 3830 3 485 3065 3 009 3 250 ^{nader (inkl} ränta på pensionsskuld) och kurs- Kortfristiga skulder 10860 9 526 7 882 6287 5 205 differenserdividerat med koncernens genom- Långfristiga skulder 2287 2169 2 476 2 636 2659 snittligt sysselsatta kapital. Sysselsatt kapital

definieras i not 4 ovan.

Konverteringslån 57 61 71 71 71

Minoritetsintresse 112 102 84 15 44 9) soliditeten har beräknats somjusterat eget

Eget kapital 5402 4 770 3 941 3 988 3 650 ^kapital i procent av balansomslutningen.

Balansomslutning 18718 16628 14454 12 997 11629 Justerat eget kapital definieras i not 6 ovan.

Investeringar i byggnader,

Balansomslutningen har ntinskats genom att likvida tillgängar har hittats mot finansiella

maskiner och inventarier 877 709 444 424 406 skulder.

Antal anställda 20809 19 717 17 156 16 051 15 460 10) Justerat eget kapital dividerat med syssel- -varav i Sverige 5 232 5 058 5 114 5 539 5 627 satt kapital i procent. Justerat eget kapital Siffrorna för 1986 och 1987 har korrigerats för ny princip för redovisning av minoritetsintresse fr o m 1988. definieras i not 6 ovan. Sysselsatt kapital

definieras i not 4 ovan.

Koncernens mål ^Il) Med räntetäckningsgrad a\·ses resultat

Koncernens mål

är

att under en konjunkturcykel nå en faktureringstillväxt på

15

procent efter avskrivningar med tilläggför utdelningar, ränteintäkter och övriga finansiella intäkter i vid nu rådande inflationstakt. Denna till växt skall uppnås via en kombination av organisk relation till räntekostnaderna.

tillväxt och företagsförvärv.

Koncernens lönsamhetsmål

är

en avkastning på sysselsatt kapital på

20

procent före skatt, vilket krävs för att nå en avkastning på eget kapital efter full skatt på

20

procent vid nuvarande kapitalstruktur.

Dessa lönsamhetsmål

är

tillräckliga för att koncernen skall kunna fullfölja sin utdelningspolitik samt finansiera sin expansion. soliditeten

är

för närvarande ingen restriktion.

Sid

8,

Fem

år

i sammandrag

Kommentarer

Fakturering

Under perioden 1986-90 ökade Alfa-Lavals fakturering med i genomsnitt 12 procent per år, varvid 5 procentenheter var prishöjningar, 5 procentenheter företagsförvärv och 2 procentenheter egen tillväxt. Utvecklingen i efterfrågan hos flertalet traditionellt viktiga kundgrupper var svag åren 1986-88, men stärktes avsevärt under 1989 och 1990.

Resultat

Under perioden förbättrades koncernens rörelseresultat efter avskrivningar med i genomsnitt 19 procent per år och resultatet efter finansnetto med 21 procent per år.

Utvecklingen avspeglar Alfa-Lavals stabila ställning med betydande finansiella över- skott trots stora investeringar

Finansiering

Alfa-Lavals nya strategiska inriktning ledde till att koncernen åren 1986-90 förvärvade ett 30-tal företag med en sammanlagd fakturering på cirka 5 miljarder 1990. Samtidigt frigjordes drygt l miljard kronor genom försäljning av lågavkastande tillgångar som fastigheter och aktier samt verksamheter, som inte passade in i den nya strukturen.

Genom en kraftfull kapitalrationalisering minskade kapitalbindningen i lager och kundfordringar från 48 procent av faktureringen till 39 procent och nivån i de adminis- trativa kostnaderna sänktes frän 30 procent av faktureringen till25 procent. Därigenom kunde samtliga förvärv självfinansieras.

Avkastning

Genom förbättrade vinstmarginaler och ökad kapitalomsättningshastighet har avkast- ningen på såväl sysselsatt som justerat eget kapital ökat och uppgick till drygt 20 respektive 22 procent 1990. Koncernens mål är en uthållig nivå på minst 20 procent.

Vinstmarginalen var 9,3 procent 1990 att jämföra med målet på lO procent.

soliditet

Efter kvittning av likvida medel mot finansiella skulder redovisar Alfa-Laval en soliditet under perioden i intervallet 36-40 procent. trots företagsförvärv och andra investeringar på sammanlagt drygt 5 miljarder. Den starka finansiella ställningen ger handlingsbered- skap och stor flexibilitet inför kommande företagsförvärv.

Skatt

Full skatt

i

procent av resultat efter finansiellt netto har under perioden 1986-90 i genomsnitt uppgått till 30 procent. Den reformerade företagsbeskattningen i Sverige som trätt i kraft år 1991 beräknas inte nämn värt komma att påverka koncernens framtida skattebetalningar.

Personal

1986-90 minskade antalet anställda i ursprungliga Alfa-Lavalkoncemen med 2 500 till följd av rationaliseringar, strukturering av tillverlmingen samt försäljni ng av rörelse- främmande enheter. Samtidigt tillkom 8 000 nya medarbetare genom företagsförvärven.

Sid 9, Fem år i sammandrag

Så började Alfa-Laval

1878 beviljades Gustaf de Laval patent på sin kontinuerligt arbetande mjölkse- parator, som blev grunden för AB Sepa-

rator, sedermera Alfa-LavaL

Företagets mer än 100-åriga historia är intimt förknippad med utvecklingen av dels separatorer, dels mjölkningsma- skiner och plattvärmeväxlare.

t

^.

'~

^.

^·t

.'·

.... . ..

_.,. ^~· _·.-·-~l ^_-

If'

l

l l

(

· ...

' ·

(;

. '

. .

_.

.

_l

'•

Separatorn . ~ ·,.,,

...

""'

...

·'

.

Den första skissen av de Laval's "gräddafskiljare"

Till att börja med användes separatorn i mejerier och lantbruk för att skilja grädde från mjölk. Idag har separatorn mer än 300 industriella användningsom- råden, däribland rening av tjockoljor för fartyg och kraftverk, inom livsmedels- tillverkning, bryggerier samt kemi- och läkemedelsindustri. Bland nya intres- santa applikationer märks miljövård och offshore.

l Sergej Eisensteins klassiska film

"Generallinjen" från 1928 finns en lång sekvens, som visar ryska bönders förtjusning när de för första gången inser mjölkseparatorns möjlig- heter.

Sid l O , Så började Alfa-Laval

Mjölkningsmaskinen

Kring sekelskiftet började Alfa-Laval experimentera med en annan maskin, som skulle bidra till att föra ut koncer- nen på världsmarknaden, nämligen mjölkningsmaskinen. På 1920-talet in- troducerades en maskin som arbetade med vakuumteknik och vars princip i stort sett är oförändrad idag. Det skulle

.,

dock dröja fram till andra världskriget innan maskinmjölkningen fick sitt ge- nombrott. Idag är Alfa-Laval ett service- företag för mjölkproducerande bönder över hela världen och produktprogram- met har kompletterats med service, un- derhåll, förnödenheter och förbruk- ningsvaror.

Sid 11. Så började Alfa-Laval

Plattvärmeväxlaren

Ända sedan 1898 hade mjölkpastörer funnits i Alfa-Lavals sortiment. Även om de gradvis förbättrades kom de att förbli komplicerade och värmetekniskt ineffektiva. I början av 1930-talet intro- ducerades så plattpastören eller p lattvär- meväx laren, som snabbt kom att ersätta äldre utrustning på mejerierna. Genom åren har användningsområdet breddats och omfattar idag ett stort antal industri- ella tillämpningar.

Internationaliseringen

Alfa-Laval internationaliserades tidigt.

Redan vid sekelskiftet avsåg mer än

90 procent av faktu-

reringen försäljning

utanför Sverige med

Europa och Ryssland

som viktigaste mark-

nader.

Ä

ven i avlägsna

länder som USA, Aus-

tralien och Nya Zeeland

hade Alfa-Laval stora

framgängar i seklets b ör-

jan.

Förvaltningsberättelse

Marknadssituation

1990 präglades för Alfa -Laval av en god konjunktur under större delen a v året. Det första h alvåret visade stark orderingångstillväxt och det var totalt sett först under senhösten

1990 som en nedåtgående industrikonjunktur satte spår i tillväxttakten.

I Centraleuropa har utvecklingen varit god under hela året, och särskilt kan försäljningsframgångarna i Tyskland nämnas. En nedgång i ökningstakten under sista kvartalet jämfört med föregående år förklaras av att det franska dotterbolaget under december 1989 bokade en order om knappt en halv miljard kronor. En avmattning i orderingången noterades i Norden och Nordamerika. I den latinamerikanska regionen, som domineras av Brasilien, har de svaga ekonomierna påverkat orderingången negativt.

Orderingången i Asien har successivt förbättrats jämfört med 1989.

Inom verksamhetsområde Industri har försäljningen av separatorer och värmeväx- lare gynnats av fortsatt god ekonomisk aktivitet på flertalet betydelsefulla marknader.

Emellertid skedde en minskning i orderingångenfrån varvsindustrin och cellulosaindustrin under senare delen av året. Förvärvet av det italienska företaget Artec, specialister inom värmeväxlare för kyländamål, gav en värdefull breddning av sortimentet och en försäl j ningsökning. Försäljningen av doserings- och analysutrustning var god under året.

Från miljövårdssektorn noterades en starkt växande efterfrågan på instrument för analys av vatten och rökgaser. Försäljningen av flödesutrustning till processindustrin mattades av. Det relativt starka beroendet av den engelska marknaden bidrog till att detta affårsområde visade svagare tillväxt. Affårsområde Automation är starkt beroende av den nordiska marknaden, vilken utvecklades svagt, och orderingången nådde inte fullt

1989 års nivå.

Verksamhetsområde Livsmedel mötte en successivt svagare marknad, men noterade god orderingångstillväxt inom segmenten glass, bekvämmat samt vegetabiliska oljor.

Inom mejeri utvecklades försäljningen av maskiner och komponenter väl men inslaget

av stora projekt minskade. Den totala orderingången var något lägre än 1989 då en

Lagerlokal för äpplen i Norditalien utrustad

mycket stor projektorder bokades. Bland intressanta order under året kan nämnas en

med Artecs värmeväxlare.

Sid 12, Förvaltningsberättelse

Fakturering, MSEK och rörelsemarginal, % 18 000

16 000

14000

12000

10 000

8 000

6000

4000

2 000

o

i~

,----

-

^1-

: =

l"

::::: ~

f--- ^l~

-

86 87 88 89 90

- Fakturering Rörelsemarginal

-

-

-

-

Fakturering per marknad Latinamerika,

Afrika och Oceanien

Nord- amerika

Övriga Europa ink! Sovjetunionen

Asien 18

16

14

12

10

8 6

4

2

o

komplett anläggning för tillverkning av mjölkbaserad barnmat till Sovjetunionen, en större margarinanläggning till Algeriet samt pastöriseringslinjer till Sovjetunionen via Alfa-Lavals indiska dotterbolag. Stora order på ostanläggningar har erhållits från kunder i Storbritannien och Iran. Bland geografiska marknader med mycket god försäljnings- utveckling kan nämnas Storbritannien, Spanien, Tyskland, Frankrike och Sydostasien.

Däremot var utvecklingen i USA och Sverige ej helt tillfredsställande.

Verksamhetsområde Agri hade en fortsatt god utveckling. Under första halvåret var flertalet viktiga marknader oförändrat starka och den goda försäljningsökningen för framförallt mjölkningsmaskiner och utfodringsanläggningar fortsatte. Under slutet av året har den något försämrade inkomstutvecklingen för världens mjölkproducenter, orsakad av produktionsöverskott i Europa och lägre världsmarknadspriser, lett till att orderingångens ökningstakt avtagit. Ä ven det högre ränteläget i flera länder har härvid- lag inverkat negativt. Totalt sett var emellertid 1990 ett mycket starkt år för Agri med särskilt god försäljningsutveckling i viktiga länder som Tyskland, Frankrike och USA.

Den svenska marknaden var svag som en följd av de anpassningar som jordbrukets avreglering kräver.

Faktureringsutveckling per marknad

Respektive marknads

Förändring procentandel

MSEK 1990 1989 % 1990 1989

Sverige 1755 l 594 +10 10 lO

EG 6724 5 557 +21 38 37

Övriga Europa

ink! Sovjetunionen 2 528 l 952 +30 14 13

Europa, totalt 11007 9 103 +21 62 60

Nordamerika 3 561 3 221 +11 20 21

Asien 1808 l 776 + 2 10 12

Latinamerika,

Afrika och Oceanien 1505 l 127 +34 8 7

Totalt 17 881 15 227 +17 100 100

Den försvagade industrikonjunkturen i Sverige bidrog till att ökningen av koncern- faktureringen stannade på 10 procent, varav nyförvärv svarade för 6 procentenheter. Den svenska marknaden utgjorde därmed knappt 10 procent av koncernomsättningen.

Den starka tillväxten på flera betydelsefulla europeiska marknader som Tyskland, Frankrike, Italien och Danmark ledde till att faktureringen inom den Europeiska Ge- menskapen (EG) ökade med 21 procent, varigenom EG:s andel av koncernomsättningen ökade från 37 till3 8 procent. A v faktureringsökningen svarade förvärv för 2 procentenheter och valutaförändringar för cirka 6 procentenheter. A v EG-marknaderna hade Storbritan- nien och Nederländerna den lägsta tillväxten.

Inom övriga Europa, där faktureringen ökade med 30 procent, var bilden oenhetlig.

Flertalet östeuropeiska marknader hade god faktureringsökning liksom Schweiz.

Affärsområde Livsmedelsutrustning resultatavräknade delar av en omfattande order på margarinfabriker till Sovjetunionen vilket är huvudförklaringen till den starka ökningen. Exklusive Sovjetunionen ökade övriga Europa 12 procent.

Nordamerika svarade oförändrat för cirka 20 procent av koncernomsättningen.

Till växten var 11 procent vilket motsvarar förvärvade företags omsättning. Å andra sidan har den sjunkande dollarkursen sänkt faktureringsvärdet i svenska kronor med 7 procent.

Således har en volymökning uppnåtts även under det konjunkturmässigt svaga 1990.

Faktureringstillväxten i Asien var endast 2 proce nt vilket helt beror på den kraftigt sänkta yenkursen samt på 1989 års onormalt höga fakturering av latexseparatorer i Sydostasien. Oräknat dessa båda effekter var utvecklingen mycket tillfredsställande på samtliga asiatiska marknader utom Folkrepubliken Kina där försä ljningen stagnerade.

Sid 13, Förvaltningsberättelse

Slipning av rördetaljer hos Tri-Clover, Kenosha, USA.

Faktureringen i Latinamerika ökade med 40 procent till följd av stora leveranser till.

bl a Kuba och Mexiko. I Afrika a v räknades en stor anläggning till Egypten om cirka 200 MSEK. Faktureringen i Oceanien utvecklades relativt svagt som en följd av sjunkande valutor och svaga ekonomier.

Försäljning

Koncernens orderingång för helåret 1990 ökade med 6 procent till 17 849 MSEK.

Fakturerad försäljning ökade med 17 procent till17 881 MSEK. Orderstocken uppgick vid årsskiftet till 6 338 MSEK, en minskning med l procent jämfört med föregående årsskifte.

Företag som förvärvats under 1990 har påverkat såväl orderingångens som fakture- ringens ökning med 4 procentenheter.

Orderingångsökningen redovisas till 6 procent. Koncernen har under 1990 genom företagsförvärv tillförts väsentligt lägre orderstockar än under 1989. Denna skillnad har påverkat fjärde kvartalets orderingång. Minskningen jämfört med samma kvartal 1989 skulle exklusive denna effekt

varit

4 procent och ökningen på helårsbasis 9 procent.

Dessutom påverkas jämförelsen med föregående år av en stor livsmedelsorder p å 480 MSEK som bokades i december 1989. Någon motsvarande order har ej erhållits 1990.

Faktureringen uppgick under fjärde kvartalet till 5 962 MSEK, en ökning med 19 procentjämfört med samma kvartal föregående år. Därav svarar stora projektorder inom Livsmedel för 8 procentenheter.

Av orderstocken vid årsskiftet utgjorde 85 procent order för leverans under 1991. Vid föregående årsskifte var motsvarande siffra, för 1990. 86 procent.

Verksamhetsområdenas försäljning framgår av nedanstående tabell:

Orderingång Fakturering Orderstock

Förändring Förändring Förändring

MSEK 1990 1989 o/o 1990 1989 % 1990 %

INDUSTRI 9269 8 593 + 8 9102 8 039 +13 2 951 + 6

LIVSMEDEL 4973 5 095 - 2 5273 4177 +26 2995 - 9

AGRI 3 6()7 3 087 +17 3506 3011 +16 392 +35

Totalt 17849 16 775 + 6 17 881 15 227 +17 6338 - l

Sid 14, Förvaltningsberättelse

Försäljning

Föränd- ring

MSEK 1990 1989 %

Orderingång 17 849 16 775 + 6 Fakturering 17 881 15 227 +17 Orderstock 6338 6 370 - l

Koncernens orderingång per kvartal

Föränd- ring

MSEK 199(} 1989 '7c

Första k vartalet 4 679 4069 +15 Andra kvartalet 4 662 4 054 +15 Tredje kvartalet 4 079 J 596 +13 Fjärde kvartalet 4 429 5 056 -12 -- -- - - · -·----

Fakturering

per verksamhetsområde

Industri 51%

Livs- medel 29%

Konkurrenssituation

Konkurrenssituationen för koncernen och dess affärsområden har inte nämn värt föränd- rats under 1990.

Alfa-Lavalkoncernen är ledande på världsmarknaden inom samtliga affärsområden med undantag för Automation. Detta affärsområde har huvuddelen av verksamheten i Norden och har där en stark ställning. Tyska Siemens är det ledande företaget i Europa och finns representerat på alla Automations marknader.

Huvudkonkurrenten inom affärsområdena Agri och Separation är det privatägda företaget Westfalia i Oelde, Tyskland. Alfa-Laval är inom dessa affärsområden ci rka tre gånger större än Westfalia. På Agrisidan finns förutom Westfalia ett stort antal lokala konkurrenter. Ett företag i den japanska Mitsubishikoncernen konkurrerar i Fjärran Östern framför allt inom segmentet marinseparatorer.

Huvudkonkurrenten inom

affär~mråde

Livsmedelsutrustning är APV, ett börsno- terat brittiskt företag som är av samma storlek som Alfa-Laval inom detta affärsområde.

APV konkurrerar även med Alfa-Laval inom affärsområdena Termisk utrustning och Flödesutrustning, men är inom dessa affärsområden betydligt mindre än Alfa-LavaL

Företagsförvärv och strategiska förändringar

Bland företagsförvärven som genomförts under 1990 kan nämnas:

T W Kutter, USA, med en årsomsättning på cirka 300 MSEK, verksamt som engineeringföretag och distributör av livsmedelsutrustning. Genom förvärvet stärker

Alfa-Lavals anläggning i Warminster, USA.

Alfa-Laval sin ställning inom segmentet bekvämmat i Nordamerika. Alfa-LaYal är nu världens största leverantör av utrustning inom detta segment.

Hedemora ABs separationsverksamhet för pappers- och cellulosaindustri, med en årsomsättning på cirka 250 MSEK. Företaget bildar tillsammans med Celleco AB det nya Celleco-Hedemora AB inom Alfa-Lavalkoncernen och ingår i verksamhetsområde Industri.

Artec, Italien, med en årsomsättning på cirka 200 MSEK, ett snabbväxande företag specialiserat på värmeväxlare för kylmarknaden. Förvärvet innebär en breddning av koncernens ställning inom värmeväxlarområdet

Samtliga dessa förvärv sker inom existerande verksamhetsområden och innebär en ytterligare förstärkning av dessa.

Under året har koncernens intressen inom biotekniksektorn koncentrerats till dotter-·

Sid 15, Förvaltningsberättelse

bolaget Chemap AG i Schweiz. Sålunda har aktieinnehavet i Genentech avyttrats och Centritech-verksamheten i Sverige avvecklats. De intäkter respektive kostnader som uppstått redovisas som extraordinära.

Koncernen har stärkt marknadsorganisationen på de östeuropeiska marknaderna för att öka kundkontakterna och bättre till v ara

ta

affärsmöjligheterna. Samägda försälj nings- bolag har bildats i Ungern och Polen. I Sovjetunionen har Alfa-Laval tillsammans med två livsmedelsorganisationer bildat ett gemensamt servicebolag för underhåll och teknisk service. Den tidigare östtyska marknaden bearbetas nu från koncernens tysk a dotterbolag och redan under 1990 har stora försäljningsframgångar nåtts inom samtliga tre verksamhetsområden.

Under året investerades 429 MSEK i rörelsedrivande företag.

Koncernens resultat och lönsamhet

Resultatet fortsatte att utvecklas väl under fjärde kvartalet (se särskild tabell) och på helårsbasis kunde såväl rörelsemarginal som vinstmarginal bibehållas jämfört med 1989. Kapitalomsättningshastigheten var oförändrad och avkastningen på sysselsatt kapital före skatt uppgick till20,2 procent (20,1) vilket är i nivå med koncernens mål.

Avkastningen på eget kapital efter full skatt förbättrades till22,5 procent (21,9), vilket är den högsta siffra koncernen uppnått.

Vinst per aktie efter full skatt och full konvertering ökade från 15:80 SEK till19 SEK;

dvs med 20 procent. Vinst per aktie efter extraordinära poster var 19:10 SEK (16: 10).

Full skatt i procent av resultat efter finansiellt netto minskade från 31 till 28 procent vilket förklarar att ökningen i vinst per aktie är högre än ökningen i resultat efter finansnetto. Betald skatt i rörelsen är oförändrat cirka 29 procent medan den laten t a skattekostnaden minskat.

I likhetmed tidigare år harunder åretuppkommen goodwill i sin helhetdirektnedskrivits och planenliga avskrivningar på goodwill har således inte belastat resultatet. Årets engångsnedskrivning på 228 MSEK (337) har i enlighet med praxis gjorts direkt mot fritt eget kapital.

Kombinerad service-och butiksbuss.

Sid 16, Förvaltningsberättelse

Resultat och vinstmarginal, kvarta Is värden

MSEK 1990 1989 Index Första kvartalet 304 241 126

8,4% 8,1%

Andra kvartalet 429 411 104 10,1% 11,0%

Tredje kvartalet 315 255 124 7,7% 7,3%

Fjärde k vartalet 620 505 123 10,4% 10,0%

Koncernens resultat och lönsamhet

Föränd- ring

MSEK 1990 1989 %

Rörelseresultat

efter avskrivningar 1 541 l 310 +18 Rörelse marginal,

procent 8,6 8,6

Finansnetto 127 102 +25

Resultat efter

finansnetto 1668 1412 +18 Vinstmarginal,

procent 9,3 9,3

Avkastning, %

- - - -30

25! -- --

O t -- -

86 87 88 89 90 - A v kastning på sysselsatt

kapital före skatt A v kastning på eget kapital efter full skatt - Inflation i Sverige

25

t

t

•

Kundfordringar. MSEM ^l!

10111)

1000

l

-

^1-

~~~ l

1 - -

- -

86 87 88 89 90

-

- Kundfordringar Procent av faktureringen

l) 1988 e.kluderar bolag fOrvärvode 31 december 1988

Varulager, MSEJ< ¹¹

~

~n

30

20

LO

o

'-ll~lll - - - -- ---!U)

~000 ,____ _ _ _ _ __ _ _ _, .!11

- -1----l !O

IOOU - - III

)-

- o

86 87 88 89 90 - Varulager efter avdrag

för förskott från kunder Procent av faktureringen

l) 1988 exkludernr bolag förvärvode 31 december 1988

Verksamhetsområden

A v kastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat Förändring före skatt, %

MSEK 1990 1989 % 1990 1989

J.NDUSTRI l 091 939 +16 24 24

LIVSMED EL 357 235 +52 >40 >40

AGRI 350 299 +17 36 34

Rörelsen, totalt 1798 l 473 +22 29 29

Finans- och fastighetsförvaltning 663 538 +23 14 13

Koncerngemensamt - 270 - 161 +67

Resultat före finansiella kostnader 2191 l 850 +18 20 20

Finansiella kostnader - 523 - 438 +19 Avkastning

Resultat efter finansnetto 1668 1412 +18 på eget kapital

Full skatt och minoritet - 523 -460 efter skatt, %

Resultat efter full skatt

och minoritetsandel 1145 952 +20 23 22

Industris rörelseresultat förbättrades till följd av ökad faktureringsvolym inom flertalet affärsområden. Produktivitetsökning och förbättrad kostnadsstruktur kompen- serade något försvagade bruttomarginaler till följd av priskonkurrens.

Kapitalomsättningshastigheten var oförändrad liksom avkastningen på sysselsatt kapital. Samtliga affärsområden uppnådde eller överträffade koncernens avkastningsmål på 20 procent.

Livsmedel förbättrade kraftigt sitt resultat till följd av god volymutveckling samt lönsam projektverksamhet. Den under 1989 genomförda avvecklingen och omstruktu- reringen av olönsamma enheter har vidare bidragit positivt. Mejeriverksamheten i USA har dock ännu inte nått tillfredsställande resultat och allmänt råder inom detta mark- nadssegment hård konkurrens med mycket pressade marginaler som följd. De nyför- värvade bolagen inom segmentet bekvämmat fortsätter att utvecklas väl.

Kapitalomsättningshastigheten har sjunkit från en mycket hög nivå till följd av minskad andel förskottsfinansiering av projekt, samt det ökade inslaget av tillverkande företag.

Avkastningen är fortfarande mycket tillfreds s tällande.

Agri har ökat sitt rörelseresultat ytterligare till följd av god försäljningsutveckling och högt kapacitetsutnyttjande. Vinstmarginalen bibehölls på nivån 10 procent och avkastningen på sysselsatt kapital ökade från 34 till 36 procent till följd av förbättrad kapitalomsättningshastighet. En målmedveten strävan till förbättrad logistik har lett till kraftigt sänkt kapitalbindning i lager under den senaste femårsperioden.

Sid 17, Förvaltningsberättelse

Finans- och fastighetsförvaltningens resultat har ökat till följd av ökade volymer samt förbättrad placeringsmarginal i finans verksamheten.

Produktutveckling

Produktutvecklingen koncentreras på nyckelkomponenter och processer med inriktning på samhällsnyttiga och för kunderna lönsamma lösningar inom livsmedelsförsörjning, miljövård och energihushållning.

För att säkerställa en marknadsorienterad inriktning sker allt produkt- och applika- tionsutvecklingsarbete inom de olika affärsområdena. Arbetet förutsätter en djup kunskap om olika kundgruppers behov ochbedrivs delvis i direkt samarbete med kunder.

Ett exempel är härvidlag utvecklingen av ett nytt separeringssystem för off- shoreindustrin, vilket lanseras i större skala under 1991. Inom det termiska området fortsätter arbetet att bredda plattvärmeväxlarens tillämpningsområde.

Inom Livsmedel sker kontinuerligt ny- och vidareutveckling av processer och nyckelkomponenter i samarbete med affärsområdena inom Industri. Den goda ut- vecklingen av försäljningen till glassindustrin beror bl a på framgångsrik utveckling av specialiserade produktlinjer för tillverkning av mer sofistikerade glasstyper.

Agris produktutveckling koncentreras till utrustning som förbättrar ekonomin och arbetsmiljön hos kunderna. Hit hör automatiserad utfodring och datorstödd drift.

Koncernens totala kostnader för produktutveckling ökade med 7 procent till 597 (558) MSEK.

Andelen produktutvecklingsarbete i Sverige är jämfört med 1989 oförändrat 68 procent.

l nvesteringar

Investeringar i byggnader, maskiner och inventarier uppgick till 877 (709) MSEK och fördelas på verksamhetsområden och geografiska regioner enligt nedanstående tabeller.

Industris kraftiga ökning hänför sig till fullbordandet av nya tillverkningsenheter för värmeväxlare och separeringsutrustning i USA och Sverige samt till produktions- omstrukturering och kapacitetsökning inom affärsområde Flödesutrustnings enheter i Storbritannien, USA och Danmark. Vidare har affärsområde Automation genomfört en omfattande modernisering av Malmöfabriken.

Livsmedels större investeringar avsåg huvudsakligen kapacitetshöjningar

i

tillverk- ningen av maskiner för bekvämmatsframställning i USA, Tyskland och Nederländerna.

Likviditet och finansiering

Som framgår av finansieringsanalysen genererades ett likviditetsöverskott p å 443 MSEK före företagsförvärv till följd av ett positivt kassaflöde från vinst efter betald skatt. 429 MSEK investerades i rörelsedrivande företag.

Extern upplåninguppgickunder årettill l 057 MSEK. Sammanlagtökadehärigenom likvida medel med l 085 MSEK till 5 335 MSEK.

Genererade medel Nettolikviditet

MSEK 1990 1989 ^MSEK 1990 1989

Likviditetsöverskott 443 324 Likvida medel 5335 4 250

Företagsförvärv -429 -519 Extern finansiering 5023 3 966

Totalt genererade medel 14 -195 Nettolikviditet 312 284

Ökningen i nettolikviditet på 28 MSEK förklaras av i rörelsen genererade medel, 14 MSEK och konvertering och nyteckning av aktier, 14 MSEK.

Koncernens finansiella netto uppgick till 127 MSEK

(l

02). Förbättringen av det fi- nansiella nettot sammanhänger främst med förbättrad placeringsmarginal inom affärs- område Finans.

Sid 18, Förvaltningsberättelse

Produktutveckling

MSEK 1990 1989

Sverige 408 381

Övriga Europa 149 131

Nordamerika

och Asien 40 46

Totalt 597 558

Investeringar och avskrivningar, MSEK

900 900

800

,_

₈₀₀

•

700 700

600 600

500 500

•

~

r - -

/

r - -

- -

l ;

400 400

300 300

200 r - - ^{- 1-} 200

100 r - - 100

o o

86 87 88 89 90 Investeringar Avskrivningar

Investeringar per

verksamhetsområde Föränd- ring

MSEK 1990 1989 %

INDUSTRI 589 433 +36

LIVSMEDEL 133 122 + 9

AGR! 60 71 -15

Koncerngemensamt 95 83 +14

Totalt 877 709 +24

Investeringar

per marknad Föränd-

ring

MSEK 1990 1989 %

Sverige 255 166 +54

EG 286 284 + l

Övriga Europa 27 25 + 8 Europa, totalt 568 475 +20 Nordamerika 246 179 +37

Asien 29 26 +12

Latinamerika, Afrika

och Oceanien 34 29 +17

Totalt 877 709 +24

soliditet, % 80

60

40

20

o

~

!----

l - -

l - -

i -

--

^~

~

-

-

- ^{, _} -

- 86 87 88 89 90

Soliditet efter kvittning av likvida medel mot finansiella skulder J uslerat eget kapital/

sysselsatt kapital

80

60

40

20

o

Medeltal anställda Föränd·

ring 1990 1989 %

Sverige 5232 5 058 + 3

EG

8003 7 522 + 6

Övriga Europa 1135 l 093 +4 Europa, totalt 14370 13 673 + 5 Nordamerika 3229 2874 +12

Asien 1896 l 798 + 5

Latinamerika, Afrikaoch

Oceanieo 1314 1372 - 4

Totalt 20809 19 717 + 6

DvttlutgnuTt.

Det traditionella sättet

att

mäta soliditeten ger en missvisande bild av koncernens finansiella ställning. Koncernens likvida medel översteg de externa lånen med 312 MSEK. K vittas likvida medel mot finansiella skulder blir soliditeten 39 procent (38).

Totalt sysselsatt kapital var 11 772 MSEK per den 31 december 1990. Därav var45 procent (43) likvida medel. Det sysselsatta kapitalet finansierades med justerat eget kapital til146 procent (48).

Räntetäck:ningsgraden är oförändrad 4, l (4,2).

Personal

Medeltalet anställda ökade med l 092 personer. Företagsförvärv minus avyttringar påverkade ökningen i medeltal anställda med cirka 760 personer.

Utsikter för Innevarande år

Mot bakgrund av det försämrade konjunkturläget bedöms försäljningen öka i lägre takt än under 1990 och resultatet ligga på samma nivå.

Uppköpser~udande

Tetra Pak har lämnat ett uppköpserbjudande till aktieägarna

i

och innehavarna av konvertibla förlagsbevis och teckningsoptioner utgivna av Alfa-Laval AB. De största aktieägarna liksom Alfa-Lavals styrelse ställer sig positiva till affåren. Uppköpet innebär att Alfa-Laval avregistreras från fondbörserna i Stockholm, London, Geneve och Amsterdam.

Beträffande uppköpserbjudandets villkor hänvisas till "Erbjudande till aktieägarna

i

och innehavarna av konvertibla förlagsbevis och teckningsoptioner utgivna av Alfa- Laval AB" som utges av Tetra Pak.

Sid 19, Förvaltningsberättelse

Alfa-Lavalaktien

Aktiedata 31 december 1990

A bundna A fria B fria Totalt

Antal aktier 28 302 749 252 374 30 533 560 59 088 683

Andel röster i%

99,0 0,9 0,1 100,0

Andel Antalinkl aktier konvertibler i% och optioner 47,9 28 999 399 0,4 286 783 51,7 31 293 480 100,0 60 579 662

Nominellt värde per aktie är 12:50 SEK. Röstvärde för A-aktier är l och för B-aktier 111 000. I övrigt har aktierna samma rätt.

Aktierna i Alfa-Laval noteras förutom på Stockholms Fondbörs även på fondbörserna i London, Amsterdam och Geneve. I USA handlas aktien via ADR's. Börsposten uppgår tilllOD aktier.

Det kapitaliserade marknadsvärdet för Alfa-Laval (pris per aktie multiplicerat med antal aktier) uppgick 31 december 1990 till 11 049,1 MSEK.

Konverteringslån

På bolagsstämman 1984 beslutades att rikta ett erbjudande till personalen vid de svenska Alfa- Lavalbolagen att teckna konvertibla förlagsbevis förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier i Alfa-Laval. Lånets nominella belopp uppgick vid årsskiftet till56,7 MSEK. Lånet löper med en ränta om 8,5 procent. Under förutsättning att ingen ytterligare konvertering sker från årsskiftet fram till nästa ränteförfallodag beräknas räntekostnaden uppgå till4,6 MSEK (5,3).

Konvertering kan ske till A -aktier underperioden 15 augusti 1986-31 januari 1992 till kurs 77 :50 SEK. Vid konvertering bortfaller rätten till upplupen ränta. Från årsskiftet t o m 28 februari 1991 har konvertering skett till 400 A bundna aktier. Vid full konvertering av utestående konvertibla förlagsbevis ökar antalet A bundna aktier med 696 250 och antalet A fria aktier med 34 409. Totalt motsvarar detta l ,2 procent av kapitalet med 2,5 procent av rösterna efter full konvertering och fullt utnyttjande av teckningsoptioner.

Varje teckningsoption ger rätt till teckning av fyra B-aktier till kurs 77 SEK under perioden 15 augusti 1986- 31 januari 1992. Från årsskiftet t o m 28 februari 1991 har l O 600 B-aktier nytecknats

Alfa-Laval B fria, SEK

l Alfa·Laval B fria - Generalindex

Aktieomsättning (B fria, antal) Stockholm London September 775 309 l 008 820 Oktober 363 633 836 852 November 477 038 1143 544 December 664 439 816 788 Januari 2 067 054 2 368 687 Februari l 888 601 2 432 175

genom utnyttjande av teckningsoptioner. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptioner ökar antalet B-

aktier med 749 320, motsvarande l ,2 procent av kapitalet med mindre än O, l procent av rösterna efter Förändring av A- och B-aktiernas nominella värde 1970-1990 full konvertering och fullt utnyttjande av teckningsoptioner.

Fond- och nyemissioner 1970-1990

Aktiekapital- Inbetalt

Belopp i MSEK ökning belopp

1970 Fondemission 2:3 85,3

1973 Fondemission 1:4 53,3

1975 Fondemission 1:4 66,7

1976 Nyemission 1:4, kurs 75 SEK 83,3 125,0

1980 Fondemission 1:4 104,1

1983 Fondemission 1:3 173,6

Nyemission Riktad emission till placerare på marknaden i Storbritannien

800 000 B-aktier, kurs 341 SEK 40,0 272,8 1989 Konvertering 133 419 A-aktier, kurs 77:50 SEK 1,6 10,3

Nyteckning 22 200 B-aktier, kurs 77 SEK 0,3 1,7

1990 Konvertering 54 520 A-aktier, kurs 77:50 SEK 0,7 4,2

Nyteckning 136 880 B-aktier, kurs 77 SEK 1,7 10,5

Sid 20,

Alfa-Lavalaktien

1975 Split 2:1 så att nominella värdet på aktierna ändras från l 00 SEK till 50 SEK

1989 Split 4:1 så att nominella värdet på aktierna ändras från 50 SEK till12:50 SEK

Resultat och utdelning per aktie, SEK

20 18

16

14 12 10

8 6

4

2

o

l---

l· l---

l

l---

l--- 1=! ^[-

f - -

::e

l---

1 11

~ l ^{r-· 1}

^{l· l---}

86 87 88 89 90 - Resultat

Utdelning

20

18

16

14

12

10

8

6

4 2

o

l) Antalet aktier för resp år har justerats med hänsyn till split, fond-och nyemissioner samt utelöpande konvertibler och optioner.

2) Alfa-Lavalaktiens justerade börskurs dividerad med beräknat resultat per aktie.

3) Antalet aktier för resp år har justerats med hänsyn till split, fond- och nyemissioner.

4) För 1990 anges föreslagen utdelning.

5) Justerad utdelning per aktie dividerad med börskursen 31.12.

6) Justerat eget kapital inkl "dolda reser- ver" i fastigheter och aktier.

Utdelningspollt!l{

D är styretsens' uppfattnin att Alfa-Lavalaktien skall utgöra en konkurrenskraftig placering och därm nskaffningen av eget kapital. Alfa-Laval skall därför föra en ägar- orienterad utdelningspolitik, som ger god avkastning på ägarnas investering. Samtidigt skall Alfa-Laval ges möjlighet att expandera genom att delar av överskotten stannar kvar i företa- get. Därmed skapas förutsättningar för en långsiktig värdestegring på aktien, som kommer ägarna till godo.

Alfa-Lavals aktieägare 31.12.1990

Antal Andel Andel Antal aktier aktier röster

ägare (A+B) i% i%

Lundbergföretagen 7 634 448 12,92 25,45

Providentia 3 876 462 6,56 13,56

Investor 3 852 982 6,52 13,48

S-E-Bankens aktiesparfond l 469 800 2,49 5,13

Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen 3 846 351 6,51 4,47

SPP 2 595 408 4,39 3,43

This be 863 476 1,46 3,02

S-E-Bankens Pensionsstiftelse 460000 0,78 1,61

Trygg-Hansa 341 332 0,58 0,82

Ro bur 7 384 840 12,50 0,81

10 32 325 099 54,71 71,78 Andra ägare med mer än 20 000 aktier 120 14 147 160 23,94

} 28,22

Ägare med 5 001-20 000 aktier 300 2 637 935 4,46

Ägare med 501-5 000 aktier 5490 7 079436 11,98

Ägare med upp till 500 aktier 16 270 2 899 053 4,91

Totalt 22 190 59 088 683 100,00 100,00

Institutionella ägare innehar cirka 75 procent av aktierna (cirka 80 procent av rösterna).

Bedömningsgrunder (definitioner se nedan till vänster)

Medel- värde

Belopp i SEK 1990 1989 1988 1987 1986 5år

Alfa-Laval B-aktiens börskurs

31 december (köpkurs) 187 215 118 63 68

Beräknat resultat per aktie

- efter full skatt ¹ l 19,00 15,80 11,90 10,10 7,80 - efter extraordinära poster ¹ l 19,10 ^16,10 12,00 7,90 4,80

P/E-tal 2l 10 14 10 6 9 10

Utdelning

- i kronor per aktie ³> ⁴1 6,00 5,25 3,90 3,25 2,75

- direktavkastning, procent ⁵> 3,2 2,4 3,3 5,2 4,1 3,6 - i procent av beräknat resultat 31,6 33,2 32,7 32,2 35,3 33,0 -tillväxt per

är,

procent 14,3 34,8 19,8 18,2 10,0 19,4

Justerat eget kapital/aktie 91 81 67 68 62

Substansvärde/aktie ⁶l 128 113 88 82 89

Börskurs/substansvärde per

aktie, procent 145,9 189,9 134,1 76,2 76,3 124

Sid 21, Alfa-Lavalaktien