Estetisk- filosofiska fakulteten
Lavinia Flygelholm
Hitta estetiken i språkundervisningen
- Hur pedagoger kan arbeta med språket i grundskolans årskurs ett
Find the arts in the language teaching
- How the pedagogue can work with the language in the junior schools first grade
Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet
Datum: 090318
Handledare: Eva Gagnestam
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
1
Abstract
This examination is about how pedagogue can teach language in junior school first year with element of the arts of learning. The purpose of the examination is to take a piece of how pedagogues in two classes in junior school first grade can use the arts for a way of working with the language teaching. The observation of Swedish- and English language training in two classes have give a insight in how two teacher work with the language teaching in first grade.
The class teachers who were interview received questions about the observation and what they think about language teaching. The questions were about their basic view on language teaching and arts of learning. The two teachers that was interview regarded a vary way of working was the best and that the arts of learning is useful in some consistency. On the observation I saw some insight of the arts of learning.
Keyword
The arts of learning, junior school, language teaching, language development
2
Sammanfattning
Den här undersökningen handlar om hur pedagoger kan lära ut språk i årskurs ett med inslag av estetiskt lärande. Syftet med den här undersökningen är att ta del av hur pedagoger i två klasser i årskurs ett kan använda sig utav det estetiska arbetssättet i språkundervisningen.
Observationer av svensk- och engelskundervisning i två klasser har gett en inblick i hur lärarna arbetar med språkundervisningen i årskurs ett. Därefter intervjuades klassläraren kopplat till observationen för att se hur de tänker om sina språkundervisningar. Frågorna ställdes runt deras syn på språkundervisning och estetiskt lärande. De två lärare som intervjuades ansåg att ett varierat arbetssätt var det bästa och att estetiskt lärande är användbart i vissa sammanhang. På observationerna såg jag några inslag av det estetiska lärandet.
Nyckelord
Estetiskt lärande, lågstadiet, språkundervisning, språkutveckling
3
Innehållsförteckning
1 Inledning ...4
1.1 Bakgrund...4
1.2 Syfte och frågeställning ...5
2 Litteraturgenomgång ...6
2.1 Språkutveckling & språkundervisning...6
2.2 Estetiskt lärande i förhållande till språkundervisning...10
3 Metod ...14
3.1 Observationer ...14
3.2 Intervjuer ...14
3.3 Urval ...14
3.4 Genomförande...15
3.5 Etik ...16
3.6 Validitet och reliabilitet ...17
4 Resultat ...19
4.1 Skola A ...19
4.2 Skola B ...22
4.3 Sammanfattning av intervjuerna i skola A och skola B ...24
5 Diskussion...26
5.1 Språkutveckling & språkundervisning...26
5.2 Estetiskt lärande i förhållande till språkundervisning...27
5.3 De olika sinnena...30
5.4 Resultat & analys ...30
5.5 Kritik av min egen uppsats ...33
5.6 Förslag till fortsatt forskning ...33 Källförteckning
Elektroniska källor Bilagor
4
1 Inledning
Den här undersökningen kommer jag att behandla språkundervisning och hur pedagoger kan arbeta med estetiska inslag i årskurs ett. Jag kommer därför gå ut i två skolor och titta hur två lärare arbetar i sina klasser med undervisning i engelska och svenska. Metoderna jag kommer att använda är observationer och intervjuer. Genom att använda båda metoderna får undersökningen en helhet, där observationerna visar hur det kan fungerar på en lektion och intervjuerna ger en inblick hur lärarna tänker om sitt arbete. Det finns många metoder som ska främja språkutvecklingen och alla vill ha det på sitt sätt. Det estetiska lärandet är så otroligt viktigt för där får eleverna uttrycka sig på ett varierat sätt. Språket handlar just om att få uttrycka sig och kunna nå fram till omgivningen. I bakgrunden tänker jag ta upp varför jag har valt att undersöka språkundervisning i årskurs ett och varför jag har valt att skriva om de estetiska ämnena i det sammanhanget.
1.1 Bakgrund
På universitetet i Karlstad gick jag inriktningen ”Estetiskt lärande”. Där stötte jag på de estetiska ämnena som är dans, bild, drama och musik. Vi fick också en egen syn på begreppet estetik som för mig betyder att man skapar något utifrån sig själv eller upplever något med sinnena. Vi kallade det för att gestalta. Jag har även hört att det för någon kan betyda skönhet, där man kanske betraktar något. Det estetiska lärandet är en viktig process som jag anser att eleverna ska få vara med om när de ska lära sig de olika språken som de kommer att använda sig av. Det är en skapande process där eleverna får lära med hjälp av de olika sinnena samt skapa utifrån sin egen förmåga och erfarenhet.
Valet av språkundervisning grundas på att jag själv har haft och har det väldigt svårt att lära mig språk. Språk för mig är att kunna kommunicera och att få uttrycka sig. Det finns överallt i samhället och vi kommer alltid att stöta på det i tidningar, brev, telefoner, datorer, utomlands, möten av människor, ja överallt möter vi språket på olika sätt. I skolan ska eleverna lära sig olika språk. Det finns det skrivna och det verbala, men även olika språk i språket vi läser och talar. Vi får inte glömma kroppsspråket, där vi kan uttrycka med bara kroppen. Det är så oerhört viktigt med språk och jag tror att det viktigaste när man ska lära ut språket är att visa hur viktigt det är att kunna ett språk samt skapa intresse för det. När jag gick svenskakursen på lärarprogrammet skulle vi göra en intervju med en lärare om språkundervisning och det var då jag kom på att jag ville skriva om just det. Läraren jag intervjuade hade arbetat som lärare
5
väldigt länge och hade därför en äldre utbildning. På den utbildningen fick de lära sig hur lärare kan lära ut språk från grunden. Jag blev väldigt nyfiken på hur jag som blivande lärare skulle kunna lära ut språk rent generellt.
Kopplingen till vad läraren berättade och att jag själv har haft svårt för att lära mig språk får mig än idag att vilja veta hur jag kan arbeta med språk. De estetiska ämnena står mig nära för att mitt inlärningssätt är mer lagt åt det praktiska hållet och inte det teoretiska. Jag tror att alla elever måste få en chans att lära sig språk för att jag anser att språket kan öppna många vägar till andra kunskaper.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med den här undersökningen är att ta del av hur pedagoger i två klasser i årskurs ett kan använda sig av det estetiska arbetssättet för att främja språket i språkundervisningen.
Vilken syn på språkundervisning i förhållande till de estetiska ämnen framkommer?
Hur arbetar dessa pedagoger med språkundervisning? Finns det estetiska inslag? I vilken omfattning används de estetiska ämnena i språkundervisningen?
Hur kan de estetiska ämnena främja språkinlärningen? Hur kan man använda de i språkundervisningen?
Vad är positivt respektiva negativt med att använda sig av det estetiska lärandet i språkundervisningen?
6
2 Litteraturgenomgång
Här kommer jag ta upp om hur språkutvecklingen kan se ut i årskurs ett för att sedan försöka förstå mig på hur pedagoger kan arbeta i språkundervisningen. Jag tänker även ta med litteratur om estetiskt lärande, där den definierar begreppet estetik så att läsaren till detta arbete vet vad det är. Arbetet kommer därför ha två rubriker under litteraturgenomgången, nämligen språkutveckling & språkundervisning och estetiskt lärande i förhållande till språkundervisning.
2.1 Språkutveckling & språkundervisning Skriftligutveckling
Lundberg & Herrlin (2003) tar upp att elever som börjar i årskurs ett har olika bakgrunder och har därför olika erfarenheter av att läsa samt skriva. En del elever har kommit långt i sin läs- och skrivutveckling, där elever kan läsa med flyt. Det finns även de elever som bara kan någon enstaka bokstav. Här är det därför viktigt att vara uppmärksam på alla elevers utveckling och hjälpa dem på vilken nivå de än är. För att kunna hjälpa eleverna behövs redskap som kan få dem att utvecklas individuellt. Läraren måste veta var eleverna ska befinna sig i utvecklingen för att kunna förstå hur mycket de tar in och vad som är viktigt för eleverna att lära sig. I boken tar författarna upp vikten av att kartlägga eleverna genom enskilda scheman. Eftersom eleverna är på så olika nivåer i läsningen är det ett bra sätt att hålla reda på den enskilda individens utveckling. I läsutvecklingen finns det fem olika dimensioner som bildar en helhet i läsningen. Där ingår den fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse och läsintresse (Lundberg & Herrlin, 2003). Ni som läser detta arbete ska få en kort sammanfattning om vad varje dimensioner handlar om.
Fonologisk medvetenhet
Den här dimensionen är en av dimensionerna som eleverna måste börja med för att nå helheten i läsningen. Det är här de minsta delarna börjar forma ord. Eleverna måste förstå att alla bokstäver i alfabetet har ett eller två ljud. De här ljuden ska bilda ett ord och sedan en mening. Vi kan kalla det för språkljud, där eleven måste uppmärksamma de små byggstenarna i orden för att kunna läsa och skriva. Genom att ljuda bokstäverna får de ordet de söker.
Därför måste eleverna kunna bokstäverna för att kunna läsa orden. Det finns många övningar eleverna kan få prova på för att utveckla sin fonologiska medvetenhet som att lära sig rimma,
7
att klappa stavelser som ”La-vi-ni-a” = ”Lavinia” eller att de får öva sig på vad den första bokstaven är i olika ord (Lundberg & Herrlin, 2003).
Ordavkodning
Den här dimensionen kan även kallas ordläsning för det är när eleverna kan läsa ord eller att de känner igen orden. På ordavkodningen känner eleverna till vissa ord utan att kunna läsa, som när en elev vet hur ens eget namn ser ut. De behöver därför inte vid det här stadiet kunna ha den fonologiska medvetenheten utan har lärt sig ordet utantill. De elever som redan har den fonologiska medvetenheten när de börjar ordläsa har här en fördel för att de förstår ljuden. De kan oftast skriva också. Ordförådet blir större ju fler ord de kan utantill i det skriftliga språket.
Det kan också kallas läserfarenheter, för har eleverna mött ett ord tillräckligt många gånger vet de sedan vad det är för ord genom att bara titta på det. Det här betyder inte att eleverna kan läsa med flyt utan det underlättar bara läsningen. Det här kan stärkas genom att arbeta med ordbilder eller med ord som börjar med samma bokstav men slutar på olika. Det är även bra att läsa tillsammans med eleven, en text som är ganska så enkel (Lundberg & Herrlin, 2003).
Flyt i läsningen
Med ”att ha flyt i läsningen” menas att den som läser har den rätta betoningen och gör pauserna på det rätta stället. Läsaren läser även i ett tempo som får meningen eller stycket att låta som en melodi. Alltså blir läsningen helt felfri från stamning där läsaren kan hålla reda på de olika delarna i texten. För att eleven ska få flyt i läsningen så är det bästa att repetera samma text om och om igen för att eleven ska bli trygg i samt känna igen texten (Lundberg &
Herrlin, 2003).
Läsförståelse
Läsförståelse är när eleverna förstår innehållet i en text. När eleverna läser texten behöver de erfarenheter som de kan koppla till texten och genom ”bakgrundskunskapen” förstå budskapet. Det är det som får en läsare att kunna skapa en föreställning om hur det skulle kunna vara. För att kunna koncentrera sig på textens innehåll måste den kunna läsa texten till en viss del. Vi alla läser även olika texter på olika sätt beroende på vad de har för budskap.
För att hjälpa eleven att utvecklas i denna dimension är det bra att ha en ordbok i närheten där läraren och eleven tillsammans kan slå upp aktuella ord. Läraren och eleven kan även sitta
8
tillsammans och läsa korta texter högt samt repetera den några gånger för att eleven ska förstå innehållet (Lundberg & Herrlin, 2003).
Läsintresse
Något som är oerhört viktigt när eleverna ska lära sig att läsa är läsintresset. Det är nämligen glädjen och lusten att läsa. Utan den blir det trögt att komma igång med läsningen. Läslust är något som är viktigt där det gäller för eleverna att läsa både i skolan och i hemmet för att bli en skicklig läsare. Något som kan få eleven att läsa med lust och glädje är att läraren väljer en text till den enskilda eleven för att hitta vad som är intressant för just den eleven. En annan sak är att läraren läser första kapitlet så att eleven får upp intresset för texten på det sättet (Lundberg & Herrlin, 2003).
Muntlig utveckling
Den muntliga utvecklingen ser ut på det sättet att eleverna får en mer språklig medvetenhet. I de yngre åldrarna uptäcker eleverna nya saker i språket hela tiden. Eleverna blir mer och mer språkligt medvetna och det kan vi vuxna märka genom att eleverna själva visar tecken på att de förstår sig på språket eller att de ser det genom övningar. Svensson (2005) ger många olika delar av vad språklig medvetenhet kan vara och hur man kan märka att en elev börjar utveckla den. Det kan vara allt i från att eleverna rättar sig själva när de talar till att de hittar på ett eget hemligt språk. Det finns fler som författaren tar upp om hur eleverna leker med språket samt vrider och vänder på de olika delarna(Svensson, 2005).
Språkljuden är något som läraren ska tänka på när eleverna talar. Om en elev har det svårt för ett ljud är det bra om alla i klassen kan få artikulera. Svensson (2005) tar upp de artikulationsställen i munnen som finns. De delas upp så här, läpparna, tänderna, hårda eller mjuka gommen och stämläpparna(Svensson, 2005). Så här kan det se ut:
p, b, f, v, m: labiala ljud (läppljud) t, d, s, n, l: dentala ljud (tandljud)
tje-ljud, j: palatala ljud (uttalas mot hårda gommen) k, g, ng, sje: velara ljud (uttalas mot mjuka gommen)
h: glottalt ljud (uttalas genom att stämläpparna sluts) (Svensson, 2005)
9 Eller att språkljudet blir indelad efter hur de låter:
p, t, k, b, d, g: klusiler (även: stötljud/smälljud/stoppljud) j, v, f, s, sje, tje, h: frikativor (även: väsljud/blåsljud/brusljud)
m, n, ng: nasaler (även: näsljud)
l, r: likvidor
(Svensson, 2005)
Det här kan tränas genom att låta eleven se sin egen mun i en spegel när den uttalar ljudet den söker. Eleven kan då jämföra de olika rörelserna för de olika ljuden. Det är bra att eleverna blir uppmärksamma på språkets form och inte alltid förstår vad det betyder utan bara hur det ser ut och hur det är uppbyggt(Svensson, 2005).
Kursplaner & Läroplaner
På skolverkets hemsida (www.skolverket .se, grundskolan, mål för årskurs tre) finns det mål för vad elever ska ha uppnåt i årskurs tre. De här målen strävar alla i de tidigare åldrarna mot.
Det är i ettan eleverna måste börja sin process för språkligutveckling. Lärare måste se till att eleverna är vid målen när de väl har kommit till slutet av trean. Här kommer några exempel på vad eleverna ska ha uppnåt i svenska i årskurs tre från skolverkets hemsida. De ska:
kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt
kunna använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter kunna ge och ta emot enkla muntliga instruktioner
De här målen för svenskan är i läsning, skrivning och muntligt. Alla delar ska eleverna arbeta med och i årskurs ett ska de få grunderna för att kunna läsa och skriva.
Det finns inga kursplaner för årskurs ett, därför tog jag kontakt med de skolor jag varit till och gjort observationerna. Där fick jag svar av en av de två skolorna. De hade gjort en egen kursplan i svenska för årskurs ett utifrån Lpo94. Här kommer ett exempel på hur det kan se ut:
Mål som samtliga elever ska uppnå – Svenska år 1
Tala: -Berätta om ett bekant föremål inför en grupp kamerater
10 -Beskriva ett enkelt händelseförlopp
Läsa: -Känna igen bokstäverna, deras namn och ljud, versaler och gemena -Läsa enkla ord (ej ljudstridiga)
-Läsa enkla, ej ljudsridiga meningar Skriva: -Kunna skriva sitt namn
-Kunna skriva alla bokstäverna (versaler och gemena)
-Kunna skriva enkla ord och korta meningar (ej krav på interpunktion) Lyssna: -Förstå en enkel instruktion.
-Lyssna på en kort berättelse och kunna återge det huvudsakliga innehållet.
De mål som kommer fram här är alltså mål som en skola har gjort specifikt för just den skolan. Det är viktigt att veta att de utgått från Lpo94 och anpassat de mål som finns så att det passar årskur ett.
2.2 Estetiskt lärande i förhållande till språkundervisning
Enligt Lpo94 är skolans uppdrag att ge eleverna de redskap de behöver för att utvecklas.
Eleverna måste få uttrycka det de känner och tänker. Så här står det:
”Eleverna skall uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet.
En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig (Lpo94, s 7)”.
Det här är taget direkt ur Lpo94 och där står det att eleverna ska få ta del av det estetiska lärandet på något sätt i undervisningen. Eleverna måste få uttrycka sig i olika former och gestalta det de lär sig. Det är därför viktigt att som lärare ta till sig det och använda de estetiska ämnena i undervisningen.
Ordet estetik har många definitioner. Ursprungligen kommer det från grekiskan och betyder
”den kunskap man får genom sinnena”(Paulsen, 2006 s 9).
11
” Genom att uppleva lär vi oss praktiska saker och teoretiska ämnen. Sinnesintryck får oss till känsloimpulser, som att bli glad eller ledsen. Det kan ske genom att till exempel läsa en dikt, den kan få oss att återuppleva känslor som får oss påminda om andra saker som hänt i livet(Flygelholm, 2006 s 3)”.
Christensson (2004) har gjort en undersökning om den estetiska läroprocessen där hon tar upp vad den har för betydelse för inlärningen hos eleverna. Hon har där intervjuat några lärare som inte var några ämneslärare i de estetiska ämnena utan bara använde sig utav det estetiska lärandet i sin undervisning. Författaren beskriver hur hon har kommit fram till att ”de estetiska läroprocesserna öppnar portarna in till eleverna själva och fördjupar deras lärande (Christensson, 2004, s 25)”. Det sker genom att eleverna får använda sina olika sinnen, där de stimuleras och gör så att eleverna genom intresse minns det de lär sig. Sinnena är syn, hörsel, lukt, smak och känsel (Christensson, 2004).
I de tidiga åren i grundskolan är det oftast så att eleverna vill rita. Ritandet har stor betydelse för elevers utveckling innan de börjar kunna skriva och läsa. Eleverna kan på det sättet få uttrycka vad de känner, tycker och tänker. Det är en skapandeprocess precis som om eleven skulle skriva något, det är två olika uttrycksmedel. Senare i livet kommer det litterära skapandet. Det är då eleverna börjar skriva utifrån sina egna erfarenheter, där eleven kan skriva egna texter (Lev S Vygotskij, 1995).
Det går att kombinera dans med språk. Sjöstedt Edelholm & Wigert (2005) visar att det är möjligt att lära sig svenska genom dans. De ger några exempel på övningar och här kommer ett exempel. När eleverna i årskurs ett ska lära sig bokstäver kan dans vara ett sätt att variera undervisningen. Eleverna får både röra kroppen och känna in bokstäverna i kroppen.
Författarna har bokstaven H som exempel i boken och introduktionen till lektionen är att alla elever hoppsar in i salen där första eleven har en flagga där det står ”HOPPSA” på. Den här övningen ska handla om kroppsdelar, eleverna ska komma på så många som möjligt. När eleverna har kommit överens om vilka kroppsdelar som finns på H ska de dansa med en del i taget. Om de har valt huvudet börjar eleverna att dansa med huvudet för att sedan övergå till en annan kroppsdel som tillexempel handen. Det finns även en ramsa som man kan använda till de olika kroppsdelarna. Det här var bara en övning som jag valde att ta med ur boken (Sjöstedt Edelholm & Wigert, 2005).
12
Drama är ett av de ämnena som tillhör estetiskt lärande. Genom dramaövningar och improvisationer kan eleverna få möta vardagssituationer. När eleverna möter dessa situationer får de även möta det språk som finns i dess omgivning i vardagen. Här övar eleverna att möta samhällets olika möten mellan människor och hur de kan använda språket på olika sätt. I engelskundervisningen är det ett ypperligt tillfälle att ta hjälp av dramaövningar där eleverna kan få olika repliker och komma in i det engelska språket på det sättet (Ekström, 2001).
Musiken kan hjälpa eleverna att kunna uttala ord ordentligt och genom musiken få en rytm som finns i det verbala språket. Det stärker elevens förmåga att tala och läsa för att det krävs en viss rytm i dem båda (Uddholm, 1993). Det sociala hos människan är en självklarhet i sången, där man sjunger tillsammans och blir en grupp. Sången utvecklar elevens sociala förmåga och kan även hjälpa eleven med att utveckla språket på många olika sätt. Flera nya begrepp och ord som man vanligtvis inte stöter på i vardagslivet möter man i sångernas texter.
Det ger ett större ordföråd och kan skapar en förståelse för hur en berättelse kan se ut. Om eleverna får diskutera texterna får de även in textförståelsen, även om eleven inte kan läsa.
Det är viktigt att eleverna får uttrycka sig och musik är ett sätt (Jederlund, 2002).
”Ett barn har hundra språk, men berövas nittionio.
Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen.
De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud.
Leken och arbetet, verkligheten och fantasin, vetenskapen och fantasteriet, det inre och det yttre
görs till varandras motsatser. Loris Malaguess (Jederlund, 2002, s 19)”
Människan har ett behov att få uttrycka sig och att få kommunicera med andra människor. Det är viktigt att få känna sig som någon av en grupp människor (Uddholm, 1993). Eleverna måste få leka in kunskapen. Det är därför viktigt att de får uttrycka sig på många olika sätt och använda de redskap som finns. Det finns många språklekar där alla de estetiska ämnena är involverade, där eleven kan använda sin egen kropp som redskap till språkutveckling (Svensson, 1995).
Hargevik (2008) ger många tips på övningar och förhållningssätt till eleverna. Det är läraren som måste hjälpa eleven att hitta sin egen väg till språket. För det första ska klassen ha roligt, för det andra ska eleverna vara i språket och för det tredje slappna av. Författaren ger fler
13
exempel på vad som är viktigt för att underläta elevers lärande av språk. Det delges flera olika övningar för alla nivåer som ska utveckla det verbala språket. Det finns övningar för alla nivåer. De flesta övningar går att variera så att läraren kan använda övningen till de flesta elevgrupper (Hargevik, 2008).
14
3 Metod
Under rubriken ”metod” kommer jag att beskriva hur jag arbetat med denna undersökning.
Här tar jag även upp de etiska reglerna jag följt för att de elever och lärare jag möter inte ska bli utsatta.
3.1 Observationer
Observation är en metod för att undersöka ett ämnesområde för att få mer kunskap om det.
Det går till så att den som ska undersöka observerar inom det ämne den valt. Det finns även några olika observationsmetoder. Jag tänker använda mig utav metoden löpande observation.
Den löpande observationen är när observatören skriver ner så mycket som möjligt under en viss tid (Johansson & Svedner, 2006). Jag har valt att göra ett observationspapper där jag ser vilken tid, vilka aktiviteter som pågår i klassrummet och om eleverna arbetar ensamma, i grupp eller i klassen. Valet av observation blev på grund av grund av undersökningens syfte som handlar om pedagogers arbete i klassrummet. Vid observationen får jag ta del av sådan information som pedagogerna kanske inte nämner vid intervjuer eller andra metoder. (se bilaga 1)
3.2 Intervjuer
Intervju är en metod där man ställer frågor till någon eller några som arbetar eller har kunskap om något man vill undersöka. Det finns två olika vägar att göra intervjuer på och det är den strukturerade intervjun där frågorna är fasta, sedan den kvalitativa intervjun där frågorna kan variera beroende av vad den intervjuade svarar (Johansson & Svedner, 2006). Jag har valt att använda mig av den kvalitativa intervjun som har ett fast frågeområde men har en öppen frågeställning. Jag valde den för att jag vill veta mer om vad den individuella läraren har att säga. I intervjuerna får jag som intervjuare ta del av sådan information som individen har erfarenheter av eller tycker och tänker om ett ämne, i detta fall är det om vilka hjälpmedel som pedagogerna använder i språkundervisningen samt vad de anser att språk och estetiskt lärande är. Pedagogerna får svara utifrån deras egna erfarenheter och får därigenom en djupare förståelse för hur de arbetar. (se bilaga 2)
3.3 Urval
I min undersökning har jag försökt att finna flera olika vägar till språkutveckling i de tidigare åldrarna. Jag har valt att undersöka i årskurs ett, för det är där vi börjar på allvar med att lära
15
ut språket och dess delar. Först och främst tycker jag att det är viktigt att veta på ett ungefär vart eleverna ligger i språkutvecklingen. Därför valde jag att läsa om det i böcker. Jag har valt att observera svenskan och engelskan i två olika skolor där en är kommunal och den andra en friskola. För att avgränsa arbetet så har jag valt att observera i årskurs ett var av en klass på varje skola. Efter observationen så gjorde jag intervjuer med klasslärarna i klassen för att koppla ihop observationen med intervjun. Båda lärarna är kvinnor mellan 35-40 år och det är första gången de har årskurs ett. Den första läraren som jag intervjuade valde jag att observera och intervjua för att jag redan hade den kontakten sen innan. Den andra läraren fick jag kontakt med genom en av föräldrarna till ett barn i den skolan. Föräldern rekomenderade skolan på grund av deras arbetssätt och att de hade åldersintegrerade klasser där ettor, tvåor och treor gick tillsammans. På det sättet får ettorna vara med och höra på treornas engelsk- och svenskundervisning.
3.4 Genomförande Skola A
Jag satt längst fram i klassrummet vid katedern som var bredvid tavlan. Jag såg då ut över barnen och kunde se hur de reagerade på det som hände framme vid tavlan. Rummet var lagom stort för den klass som jag observerade. Det var elva elever i klassen denna dag. Jag observerade på morgonen direkt efter samlingen och jag observerade i cirka en timme. De hade ganska mycket på väggarna, arbeten som eleverna hade gjort. Jag uppmärksammade de bilder på regnbågen där det även stod färgernas namn på engelska. Det fanns även collage om olika djur eleverna forskat om.
När jag intervjuade läraren satt vi i ett litet rum där vi inte blev störda. Vi satt mitt emot varandra med ett skrivbord bredvid oss som jag kunde lägga sakerna på. Jag hade med mig ett papper med frågorna på och en diktafon för att spela in vårat samtal med. Intervjun tog ungefär tre kvart.
Skola B
Jag satt längst bak i rummet vid ett bord med några stolar runt om. Jag såg då läraren ganska så dåligt och inte elevernas reaktioner så bra. Rummet var ganska litet men lagom till gruppens storlek. Det var åtta elever i klassen denna dagen. Jag observerade på förmiddagen i cirka en timme och femton minuter. De hade inte så många väggar och hade därför inte så
16
många saker uppe. Det enda jag tänkte på var solsystemet som hängde i taket som jag förmodar att eleverna har gjort. Planeterna är gjorda av papier maché och det är en text på varje planet. Ovanför tavlan är det två bilder, där ena föreställer bokstaven b som liknar en björn och den andra bokstaven d som ska föreställa en drake. Jag ser även alfabetet och vokalerna i en ordning framme på tavlan.
Vid intervjun satt jag och läraren i personalrummet på skolan, som var ett väldigt litet rum.
Det kom in två lärare under tiden vi satt och intervjuade. Vi satt på en varsin stol mitt emot varandra och med ett litet bord bredvid som jag kunde ställa diktafonen på. Jag hade med mig ett papper med intervjufrågorna på och en diktafon så att jag kunde spela in det hela. Intervjun tog ungefär en halv timme.
3.5 Etik
I min undersökning valde jag att observera och göra intervjuer. Jag tog först kontakt med lärarna som jag skulle intervjua på telefon och frågade om jag fick intervjua dem och observera deras undervisning. I klasserna finns det ju individer som jag måste ta hänsyn till.
Jag skrev därför ett brev till elevernas föräldrar för att informera dem om denna händelse och att ingen blir utsatt på något sätt. Inga namn kommer att nämnas, varken på skolorna, lärana eller eleverna. (se bilaga)
Deltagarna skall erhålla en rättvisande och begriplig beskrivining av undersökningsmetoderna och undersökningens syfte.
Deltagarna skall ha möjligheten att när som helst ställa frågor om undersökningen och få sanningsenligt besvarande.
Deltagarna skall upplysas om att de kan avböja att delta eller avbryta sin medverkan utan negativa följder.
Deltagarna skall vara säkra på att deras anonymitet skyddas. Av den färdiga rapporten skall det inte vara möjligt att identifiera vare sig förskola/skola, lärare eller elev/barn.
Om man överväger att namnge de som deltagit i undersökningen måste man ha tillstånd från alla berörda: personalen på skolan, eleverna och deras föräldrar och eventuellt andra.
Om deltagarna inte är myndig skall målsman informeras och tillfrågas om barnen får medverka (Johansson & Svedner, 2006, s 29).
17 3.6 Validitet och reliabilitet
Validitet handlar om undersökningens syfte eller innehåll om det är relevant för hur det ser ut vid det tillfälle som undersökningen utförs samt beroende på i vilken situation man ska använda den i (Hemsida om validitet och reliabilitet, 2002-03-30). Denna undersökning handlar om, om det estetiska lärnandet kan tillföra något på språkundervisningen eller om det inte kan det. Jag anser att den här undersökningen behövs för att öppna ögonen för nya lärarstudenter eller för lärare som behöver nya idéer på hur man kan arbeta med språkundervisningen. Reliabilitet är hur pålitlig denna undersökning är beroende på hur stor den är (Hemsida om validitet och reliabilitet, 2002-03-30). Det här är en liten undersökning som ska ge en liten inblick av hur det kan se ut och hur pedagoger kan arbeta i en årskurs etta med språkundervisningen med hjälp av det estetiska lärandet. Undersökningen gäller två klasser på två skolor och inte alla skolor som finns. Det kan alltså variera från skola till skola på hur de arbetar med språkundervisning och hur mycket de använder sig av de estetiska ämnena.
Frågan man kan ställa sig själv när det gäller undersökningens validitet och reliabilitet är om någon annan kan göra om uppsatsens ”undersökning och komma fram till samma resultat, respektive mäter undersökningen det som den avsetts att mäta? (Strömqvist, 1998, s 109)”
Undersökningen skulle kunna göras om med de metoder som har används i detta arbete.
Metoderna i detta arbete är observationer och intervjuer som har behandlats utifrån undersökningens syfte. Genom observationerna har undersökningen gett oss en bild av hur det kan se ut på skolorna när det gäller estetiskt lärnade och språkundervisningen. Intervjuerna har som uppgift att bekräfta lärarnas tillvägagångssätt i undervisningen och hur de tänker utifrån syftet. De lärare som har följts i denna undersökning genom dessa metoder har inte gett samma svar men är dock väldigt likvärdiga. Resultatet behöver inte bli den samma vid olika tillfällen men kan få likvärdiga svar. Det resultat utifrån observationer och intervjuer har stärkts i sin tur genom den litteratur och de internetadresser som har använt i arbetet.
Slutresultatet kan även på så sätt bli annorlunda.
”En fråga kan ju ge samma eller nästan samma svar vid olika tillfällen men ändå inte mäta vad den är avsedd att mäta. (Bell, 2007, s 118)”
18
Syftet i undersökningen ska nås på något sätt och genom undersökningens metoder få svar på frågorna som ställts. Jag anser att jag fått svar på mina frågor även om det inte alltid varit de svar jag förväntat mig. Resultatet i denna undersökning känns därför trovärdig och relevant för syftet. Det jag har mätt i undersökningen har fått ett slutresultat.
Undersökningen kan även göras vid en annan tidpunk. Det kan vara från ett år och framåt.
Frågan är då om resultatet blir den samma och utifrån det ifrågasätta validiteten i arbetets syfte och dess resultat.
19
4 Resultat
Här ska jag skriva om resultatet av de metoder jag valt, som är observationerna och intervjuerna. Utöver de vanliga intervjufrågorna frågade jag hur gamla lärarna var och hur länge de hade jobbat. I slutet kommer det vara en liten sammanfattning av intervjuerna tillsammans.
4.1 Skola A
I den här klassen var de tolv elever och läraren var en kvinna som var mellan 35-40 år. Det var en väldigt liten skola.
Observation – Engelskundervisning
Det börjar med att eleverna sitter vid sina bänkar och läraren står framme vid tavlan. Den här engelsklektionen börjar med att eleverna får spela bingo. Brickor delas ut och små runda trä ringar som de ska lägga på de bilder som visas på brickan. Eleverna verkar ha gjort det här förut för de startar utan någon information om vad de ska göra. Läraren börjar dra lappar ur ett kuvert och ropar upp djur namn på engelska. Eleverna börjar efter en stund ropa bingo, lite då och då hjälper de varandra med att förklara vad orden betyder. Läraren säger endast djurens namn på engelska, hon pratar annars på svenska. Det kan komma något annat enkelt ord på engelska.
Nu plockar läraren fram något som ser ut som en skattkista av tyg. Eleverna sitter fortfarande på sina platser vid bänkarna. Läraren låter eleverna komma fram en och en, varefter de får gestalta ett djur som de får välja ur kistan utan att de övriga i klassen får se vad det är. De får sedan räcka upp handen när de tror de vet vad det är för djur. Innan eleverna räcker upp handen måste de tänka ut vad de ska säga på engelska. Här förekommer lite andra ord på engelska som ”yes a dog” eller ”Could be a seal, but not”. Läraren sitter framme vid tavlan och hjälper de elever som behöver hjälp att komma på hur de ska gestalta djuren. Den här uppgiften är som en upprepning, för att det är samma djur som var med i bingot tidigare på engelskundervisningen.
Efter de här två episoderna av undervisningen plockar läraren fram ytterligare två nya djur.
Läraren säger namnen först och eleverna härmar. De säger sedan djuren tillsammans och lägger sedan ner dem i tygkistan. Alla djuren som finns i kistan tillhör eleverna.
20
Eleverna börjar nu gå till sina lådor och plocka fram pärmar. De sätter sig sedan på sina platser igen. Nu kommer en annan lärare fram som satt tidigare vid ett av borden med eleverna. På en hög stol framme vid tavlan lägger hon färgade papper. Den tidigare läraren sätter sig vid ett av borden med eleverna. Framme vid tavlan börjar läraren visa de olika färgerna en efter en och eleverna svarar ”This is blue”, ”This is red” och så vidare. Efter en kort genomgång av färgerna börjar de sjunga en sång om dem. Den går nästan som de sa färgerna på genomgången. Så här ”This is blue, this is red, this is green and yellow”. När sången är slut är engelsklektionen slut.
Observation – Svenskundervisning
Eleverna sitter på sina platser vid bänkarna och läraren står framme vid tavlan. Framför tavlan står en hög stol där det ligger papper upp och ner. Läraren informerar eleverna att de ska få en varsin bild som de ska få skriva en saga till. Innan eleverna får bilderna får de en fråga om vad en saga kan vara. Eleverna får räcka upp handen om de vill säga något. När frågan är ställd skrivs det upp tre viktiga saker på tavlan som måste vara med i en saga. En saga måste alltid börja med ”Det var en gång”. Det är också viktigt att det händer något i en saga och att det måste finnas ett avslut. Under denna undervisning är det två lärare i klassrummet.
Eleverna och lärarna skapar en diskussion i klassen om hur en saga kan vara. De går igenom de olika delarna så att eleverna ska förstå hur de kan se ut eller skrivas. Sagan kan även innehålla fantasi. Nu blir eleverna indelade i grupper med tre i varje. De ska nu få skapa en saga utifrån de tre viktiga sakerna som måste vara med. I gruppen får de bestämma vem som ska börja, vem som ska berätta mitten av sagan och vem som ska hitta på slutet. Den första börjar berätta tills den andra tar över och skapar en händelse i sagan för att den sista ska kunna avsluta den. På det här viset får alla elever vara med om att göra en saga. När eleverna har hittat på en saga får varje grupp komma fram en och en där de får berätta sin saga för de övriga i klassen. I tur och ordning berättar de sin del av sagan. Eleverna ska nu komma fram och hämta en varsin bild. De får komma fram en i taget och dra en bild från den höga stolen.
När bilden är tagen visar läraren upp bilden för klassen och hjälper till att berätta vad det är på bilderna. Det kommer många goda skratt när bilderna visas. När alla fått en bild är undervisningen över och bilderna läggs ner i lådorna.
21 Intervju A
Läraren i klass A är en kvinna som är mellan 35-40 år och har jobbat som lärare i cirka sex år.
Det är dock hennes första etta. Jag har valt att undersöka hur läraren arbetar med språkundervisning och om hon använder inslag av det estetiska lärandet. Jag vill veta vad läraren anser att språk är och hur hon arbetar utifrån sin egen syn på språk. Frågorna jag har ställt utifrån det estetiska lärandet är om hon arbetar med något av de estetiska ämnena och vad hon tycker och tänker om att ha det i språkundervisningen.
Syn på språk
Det första läraren tänkte på när jag frågade första frågan ”vad språk var för henne”, var olika språk som man talar i olika länder. Hon tog även upp kroppspråket och miner samt att det finns olika språk i olika sammanhang som hur man pratar till sin omgivning. Det är anorlunda hur man pratar med sin familj och till arbetskamerater eller barnen i klassen.
Arbetssätt generellt
När läraren lär ut svenska så varierar hon sitt arbetssätt så hon använder sig av både helordsmetod och att eleverna får ljuda ihop bokstäver till ord. Hon anser att ett varierat arbetsätt ger en möjlighet för alla elever i en klass att utvecklas. På engelskan blir det mer repetitioner för att det är ett nytt språk och på grund av att eleverna är så pass unga. Eleverna ligger så olika i sin läs- och skrivutveckling och måste därför koncentrera sig på det muntliga i engelskan. I engelskan blir det grunderna, som ord, det kan till exempel vara färgernas namn. På undervisningen kan man säkert använda sig av skrift för det fastnar nog för någon.
Läraren tror däremot att i den här åldern ska man använda sig av prat och lekar på engelskundervisningen. Hon känner att eleverna har lärt sig de ord som de har arbetat med sedan i höstas. Engelska har de bara en gång i veckan och då håller de på cirka en kvart eller tjugo minuter, därför varierar hon sitt arbetssätt nästan varje gång. Några exempel på det är när eleverna har arbetat med djur, då har de haft djurbingo, fått härmat djuren eller att läraren har härmat ett djur och eleverna får härma efter eller att de får säga djuren.
Estetiska inslag
Estetiskt lärande är när man lär med hela kroppen. I svenskan får eleverna i hennes klass göra bokstäverna på olika sätt, hon nämner två av dem. Det första är att de får göra bokstäverna med paljetter eller måla dem. Det andra är att de får göra bokstäverna med kroppen. Eleverna
22
får även rabbla alfabetet och gå i takt. Det är bra att koppla det till det skrivna och variera undervisningen. Hon tror att det är för lite av det estetiska lärandet i skolorna idag och särskilt i de högre klasserna. Elever lär sig på olika sätt inte bara genom att höra utan de måste även få göra, känna och se. Det är också väldigt viktigt att de får skriva. Det som hon har gjort på språkundervisningen med inslag av estetiskt lärande har fungerat. Läraren tror att eleverna behöver en längre tid på sig att ta in informationen, att eleverna får repetera det de har lärt sig.
När hon planerar lektionerna försöker hon variera arbetssätten till varje gång även om det är samma saker de håller på med. Läraren känner att det som dominerar i hennes undervisning med det estetiska arbetssättet är bilden och rörelsen. Jag frågade även om hon såg några hinder eller möjligheter i att ha ett estetiskt arbetssätt. Det ända som hon tror kan sätta hinder är fantasin, annars så ser hon bara möjligheter.
4.2 Skola B
I den här klassen var de nio elever och läraren var en kvinna som var mellan 35-40 år. Det var en väldigt liten skola och klasserna är åldersblandade. I den klassen jag observerade i var det årskurs 1-3, varav det var tre ettor.
Observation – Engelskundervisning
Engelskundervisningen börjar i helklass med att eleverna satt vid sina bänkar och läraren framme vid tavlan. Läraren börjar med att rita upp något på tavlan. En av eleverna ropar att det är en drake (det är en vinddrake som man kan flyga med) och läraren svarar att det är rätt.
När hon är färdig med draken på tavlan frågar hon om eleverna vet vad det heter på engelska.
Läraren fortsätter med att plocka fram olika saker som eleverna får gissa vad det heter på engelska. Ibland så vet eleverna vad det heter. När sakerna är uppropade en gång och alla har fått tagit del av vad de heter får eleverna gå fram en efter en och välja en sak som de får säga framför resten av klassen. De får säga hela meningar som ”this is a car” eller ”this is a doll”
och så vidare. Läraren använder många engelska ord emellanåt, som tillexempel ”very good”
eller ”thank you”. Alla elever måste inte komma fram och säga utan huvudsaken är att de lyssnar på vad de andra säger. Efter att alla eleverna som velat varit framme, säger alla i kör med läraren vad sakerna heter på engelska. De upprepar orden med olika övningar. På sista övningen pekar läraren på sakerna och eleverna säger vad sakerna heter på engelska.
23
Läraren sätter nu på en DVD-film som heter ”Kids English Zone”. I filmen tar de upp klockans hela timmar, när till exempel olika människor går upp ur sängen, äter frukost, lunch, middag och går och lägger sig. Eleverna härmar det som sägs i filmen. De lär sig även siffrorna ett till tio på engelska. Det förekommer bara engelskt tal, men eleverna tittar med spänning. Allt upprepas hela tiden men med olika scener.
Nu går eleverna tillbaka till sina bänkar. Läraren frågar eleverna en efter en på engelska när de brukar gå upp, äta frukost, äta lunch, äta middag och gå och lägga sig. Eleverna svarar då som på filmen när de brukar göra de sakerna beroende av vad de får för fråga.
Efter filmen och repetitionerna frågar läraren en sista gång om vad sakerna som de hade i början av lektionen heter på engelska. När det är gjort börjar läraren hoppa och fråga eleverna vad hon gör. Hon ber eleverna svara på engelska om de kan. Hon tar även upp springa, simma, dansa, spela tennis och spela fotboll. När hon har gått igenom alla aktiviteterna så går hon igenom dem igen med eleverna. De får då säga ”you are dancing” eller ”you are running”.
Observation – Svenskundervisning
På den här lektionen ska eleverna skriva egna berättelser. Eleverna får ta hjälp av bilder och skriva berättelser till dem eller ta en början på en berättelse och fortsätta på den. De elever som har svårt att skriva i klassen får sitta vid datorn och spela ett spel som heter Lexia. Lexia är ett spel som finns för både svenska och matte. Alla elever får en egen ikon på spelet, där kan läraren individualisera graderna på spelet för varje elev. Eleverna får alltså öva på det som de behöver öva på. Läraren ger ingen information till eleverna vad de ska göra utan sätter igång med detsamma. Eleverna skriver i sina egna häften och sprider ut sig i rummet. Läraren traskar omkring i klassrummet och hjälper dem som frågar om hjälp. I slutet av lektionen får de elever som skrivit en berättelse läsa upp den för de övriga i klassen genom att sitta på en stol framför sina klasskamerater.
Intervju B
Läraren i klass B är en kvinna mellan 35-40 år och har jobbat som lärare i ett och ett halvt år.
Det är dock första gången hon har en etta. Precis som med lärare A har jag valt att undersöka hur läraren arbetar med språkundervisning och om hon använder inslag av det estetiska
24
lärandet. Jag vill veta vad läraren anser att språk är och hur hon arbetar utifrån sin egen syn på språk. Frågorna jag har ställt utifrån det estetiska lärandet är om hon arbetar med något av de estetiska ämnena och vad hon tycker och tänker om att ha det i språkundervisningen.
Syn på språk
Jag började även här att fråga ”vad språk var för läraren”, hon svarade att det är komunikation. Vi behöver språk för att kunna komunicera med varandra.
Arbetssätt generellt
På svenskan får eleverna induviduella arbetsplaner. Den individuella arbetsplanen utgår från individens egna utveckling, vart eleven är för tillfället. Läraren anser att på engelskan i den här åldern ska eleverna bara ha kul på engelskundervisningen. I undervisningen brukar hon använda sig av rim, ramsor och sång. Hon tycker att det bara ska vara muntligt för att eleverna ska vänja sig vid språket. Eleverna behöver inte prata engelska hela tiden men hon pratar gärna engelska med dem så att de kommer in i språket. De behöver därför inte veta hur orden stavas. Det enda hon saknar med undervisningen är att det borde vara fler timmar varje vecka med både svenska och engelska.
Estetiska inslag
När jag frågar läraren om estetiskt lärande svarar hon att hon inte är någon estet. Det hon har använt sig av de estetiska ämnena är musik och drama. Men sedan kommer det även fram att hon har använt sig lite av bild också. De här sakerna har fungerat, det ända som man ska tänka på när man har musiken är att några kanske inte vill sjunga. Bild kan vara besvärligt på det sätt att det kan ta tid. Estetiskt lärande är absolut något positivt och ger möjligheter till eleverna, där de får använda sig av alla sina sinnen. De tips hon ger mig på sista frågan är att sjunga med eleverna samt använda rim och ramsor.
4.3 Sammanfattning av intervjuerna i skola A och skola B
Lärarna hade gemensamma tankar om vad språk var, att det är någon slags kommunikation.
De nämner olika sorters kommunikationer för olika mänskliga möten. De är även överens om att ha ett varierat arbetssätt. Arbetsättet för språkundervisningen är lite olika på grund av att den ena läraren har en 1-3 och den andra en etta. Engelskundervisningen sker muntligt men det är en stor skillnad på hur lång lektionstid de har. I svenskundervisningen arbetar de båda
25
med skriftspråk och verbalt. Arbetssättet ser däremot olika ut, där lärare A arbetar i helklass med fasta metoder, både helordsmetod och att eleverna får ljuda ihop ord, medan lärare B använder sig utav individuella arbetsplaner och nämner tyvärr inga metoder. Lärarna använder sig utav estetiskt lärande, men varierar med ett traditionellt arbetssätt och med andra redskap i arbetet. Estetiskt lärande är när man lär med hela kroppen anser lärare A och lärare B menar på att det är när eleverna får använda sig av alla sina sinnen.
26
5 Diskussion
5.1 Språkutveckling och språkundervisning
Det jag fick fram i litteraturdelen var vad eleverna kan nå i årskurs ett och hur utvecklingen kan se ut från början till slutet i språket. Alla elever är dock olika och lär sig olika fort (Lundberg & Herrlin, 2003). När jag observerade såg jag tyvärr inte den olikheten hos eleverna eftersom att jag bara har observerat vid ett tillfälle. Det första läraren måste göra när den får en ny årskurs etta är att ta reda på vart eleverna befinner sig i språkutvecklingen (Lundberg & Herrlin, 2003). När eleverna är så olika i utvecklingen kan det vara till fördel att använda sig av en kartläggning för att hålla reda på de olika individerna i klassen (Lundberg
& Herrlin, 2003). I de klasser som jag har observerat är det först och främst svenska i skolorna som måste ses över. Det finns ingen specifik kursplan för årskurs ett utan då får kommunen eller skolorna göra egna som passar deras skolor. Kursplanen på skolverkets hemsida (Skolverket, 1994) är vad eleverna ska ha klarat till slutet av årskurs tre. I årskurs ett är det inget måste att lära sig engelska. De lärare jag intervjuade tyckte att eleverna skulle få med sig det redan från ettan och har därför valt att ta med det. På intervjun med lärare B sa hon att de elever som hon har i sin klass får en individuell arbetsplan i svenska. Där får alltså eleven arbeta utifrån sin egen utveckling, vart eleven befinner sig och vad den måste lära sig för att komma vidare. Det såg jag även på svenskundervisningen där en del fick sitta vid datorn och spela Lexia istället för att skriva en egen berättelse. På min verksamhetsförlagda utbildning fick jag även ta del av utvecklingsplaner där eleverna hade som blommor med blad. Varje blomma var en symbol för ett ämne och varje blad på blommans stjälk var ett mål som skulle uppnås i det ämnet. När ett mål var uppnåt målades det bladet med en färg. På det här sättet kan man som lärare hålla reda på vart eleven bifinner sig i den individuella planen.
Det säger även Lundberg & Herrlin (2003) att det är viktigt att kartlägga elevens språkutveckling för att det är sån stor skillnad på elevernas utveckling.
I Sverige lär eleverna sig förutom svenska även engelska i skolan. Engelska börjar man lära ut i de tidigare skolåren, men läraren bestämmer om det blir i årskurs ett eller två. De lärare jag intervjuade har redan i ettan börjat med engelska. På engelskundervisningen förekommer bara muntliga övningar och på svenskundervisningen får eleverna både muntligt och skriftligt språk. Det här kan bero på att eleverna redan har med sig ett ordförråd på svenska innan de kommer till skolan (Lundberg & Herrlin, 2003). Engelska är i det här fallet ett främmande
27
språk och eleverna måste få ett ordförråd innan de kan börja skriva de ord de lärt sig på engelska. Lärare A nämner att eleverna måste koncentrera sig på skriftspråket i svenskan och måste därför arbeta med det muntliga i engelskan. Det är som lärare B säger i intervjun att eleverna måste vänja sig vid språket och vara i det innan man kan gå vidare till skriftspråket i engelska. Eleverna har redan det svenska språket när de kommer till skolan och det gör så att man kan gå vidare i svenska språket.
I årskur ett är undervisningstiden för engelska väldigt kort, tiden måste läggas på svenskundervisningen. Skillnaden var ganska stor mellan klasserna jag observerade på grund av att skola B var en åldersintegrerad skola där ettor, tvåor och treor gick i samma klass.
Skola A hade en kvart varje vecka medan skola B hade en timmes undervisningstid i veckan.
Den ena läraren ansåg att det var för lite undervisningstid i både svenska och engelska. Det leder till att lärarna måste ta vara på den tid de har till språkundervisningen.
Språkutvecklingen i undersökningen har som funktion att visa på hur mycket eleverna kan när de kommer till årskurs ett. Här kan även de kursplaner som finns komma upp och vilka mål som är viktiga att nå. Det är grunden för att denna undersökning ska kunna hålla för utan mål och riktlinjer skulle vi inte behöva dessa hjälpmedel.
5.2 Estetiskt lärande i förhållande till språkundervisning
Alla estetiska ämnen kommer upp i resultatet. Det som dominerar i den här undersökningen är bilden och musiken. Jag såg bilderna på regnbågens färger i lärare A klassrum och planeterna i lärare B klassrum. Musiken pratade och rekomenderade lärare B medan lärare A hade en färgsång på engelskundervisningen i klassrummet. Jag tror att de flesta lärare använder sig av bild om de får välja något utav de estetiska ämnena. Jag kan tänka mig att det beror på att lärarna själva har ett bättre självförtroende i det estetiska ämnet än de andra eller att bild är enkelt att arbeta med. Musiken är något socialt och innehåller språk hur man än vrider och vänder på det. De estetiska ämnena kan man variera undervisningen med och stärka intrycket i lärandet. Lärare A använde sig av olika estetiska intryck i sin undervisning. På engelskundervisningen varierade hon sitt arbetssätt genom att använda de estetiska ämnena.
När hon till exempel lärde ut färgerna på engelska använde hon sig av bild och musik. De arbetade även på det traditionella arbetssättet där läraren står längst fram i klassrummet och säger färgerna och eleverna säger efter. Eleverna hade även vid det här tillfället skrivit
28
färgernas namn på bilderna. Genom det här varierade abetssättet får eleverna det som lärarna säger i intervjuerna ett varierat arbetssätt och att eleverna får använda alla sina sinnen samt lära orden från olika vinklar.
Bild
Jag kan tänka mig att bilden och ritandet kan hjälpa eleverna med finmotoriken när det gäller att skriva. Det kan hjälpa eleven att få kontroll över sin egen rörelse. Jag tror även att eleverna kommer ihåg det dem gör genom att få skapa olika bilder. De kanske får smycka ut en bokstav och genom sin egen bild kommer ihåg den bokstaven. Lärare A låter sina elever göra bokstäverna med paljetter eller måla dem. Eleverna får skapa egna berättelser eller sagor genom bilder och vet hur det ska skrivas sedan när de väl kommer till skriftspråket. Det är en skapandeprocess precis som om eleven skulle skriva något, det är två olika uttrycksmedel (Lev S Vygotskij, 1995). Eleverna får genom bilden uttrycka sig och får ingen spärr utan får bara skapa sitt eget av sin egen kunskap.
Lärare B hade vårt solsystem upphängt i taket i klassrummet. Eleverna hade skrivit något om varje planet och gjort de planeter i papier maché. Pedagoger kan alltså ta hjälp av bilden för att forska. Jag tror att det kan vara skönt att bryta av med något praktiskt och inte bara sitta och skriva. Det handlar ju också om att kunna följa en instruktion, för de måste ju veta hur planeterna ska se ut för att kunna göra rätt planet. Det som kan vara negativt är som lärare B säger att det kan ta lång tid beroende på vad man ska göra. Det som kan stoppa eleven är det egna självförtroendet för bild. Vågar inte eleven måla och rita är det svårt att få med eleven på bild. Jag tror att det då är viktigt att låta eleven arbeta i sin egen takt och göra det den känner att den klarar.
Dans
Dans och rörelse är också ett viktigt redskap till all undervisning. Här får eleverna både röra på sina kroppar och använda det som redskap till sin egen utveckling. Här anser jag att eleverna får med sig grovmotoriken samtidigt som de lär sig i det här fallet språk. Sjöstedt Edelholm & Wigert (2005) ger exempel på hur man kan ta in dansen i språkundervisningen.
På undervisningen kan man uppmärksamma eleverna på bokstäverna genom att dansa med de kroppsdelar som börjar på en viss bokstav eller att de får känna formen av bokstaven genom att bilda den med kroppen. Den här övningen visar på att bara man har lite fantasi så har man
