En beräkning i tiden

(1)

Ämnesfördjupande arbete i logistik

En beräkning i tiden

- Koldioxidberäkning av transportflödet för en transformatorstation på Holtab AB

Författare:

Jenny- Ann Evaldsson 880515 Jennifer Klingvall 870731 Marcus Kårfors 871013 Handledare: Petra Andersson

(2)

F ÖRORD

Denna studie omfattar 15 högskolepoäng och examinerar kursen Ämnesfördjupande arbete i logistik (2FE02E) vid Linnéuniversitetet. Under studiens gång har vi utvecklats och fått fördjupade kunskaper om metoder för koldioxidberäkningar.

Vi vill först och främst tacka vår kontaktperson Anne Lexe samt annan berörd personal på Holtab AB för ett trevligt och givande samarbete. Därefter vill vi tacka våra respondenter vilka har ställt upp på intervjuer och givit oss den information vi varit i behov av. Vi vill även tacka vår handledare Petra Andersson och examinator Åsa Gustavsson på Linnéuniversitetet för deras värdefulla konstruktiva kritik under vårt skrivande. För att få ut våra beräkningar har vi använt oss av NTM:s webbaserade beräkningsverktyg varpå vi vill tacka NTM och speciellt vår kontaktperson Magnus Swahn. Utan er allas hjälp hade det inte varit möjligt att genomföra denna studie.

Växjö 110525

__________________ __________________ __________________

Jenny-Ann Evaldsson Jennifer Klingvall Marcus Kårfors

(3)

S AMMANFATTNING

Kurs Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT11

Författare Jenny-Ann Evaldsson, Jennifer Klingvall & Marcus Kårfors Handledare Petra Andersson

Titel En beräkning i tiden – koldioxidberäkning av transportflödet för en transformatorstation på Holtab AB

Företaget Holtab AB är en av Nordens ledande tillverkare av elkraftsprodukter. Holtab har 85 anställda och omsätter omkring 240 miljoner kronor per år. Årligen produceras cirka 2300 enheter i produktionsanläggningen i Tingsryd.

Bakgrund Miljöfrågor har idag fått en allt mer betydande roll, där kunder ställer högre miljökrav på företag. Efter påtryckningar från kunder har företag börjat se till produkters hela livscykel då det gäller utsläpp till miljö. Då helhetsperspektivet börjat etablera sig hos företag, har det uppdagats att transportverksamheten står för en stor del av koldioxidutsläppen. Holtab AB:s kunder efterfrågar en

koldioxidredovisning av transformatorstationer, vilket Holtab i dagsläget inte kan erbjuda.

Syfte Syftet är att för Holtab AB bidra med transportdelen av en livscykelanalys (LCA) för en transformatorstation. Detta genom att utföra en

koldioxidberäkning av transporter av ingående artiklar från leverantörer till Holtab, samt vid utgående transport av en färdig transformatorstation till den plats där den ska tas i bruk.

(4)

Metod Datamaterial har samlats in från företagets affärssystem vilken sedan har bearbetats i NTM:s webbaserade beräkningsverktyg. Resultaten av

beräkningen har i kombination med ytterligare empiriskt material och teori analyserats för att nå fram till studiens resultat.

Resultat För de utgående transporterna skapades tre olika scenarier beroende på avstånd till olika kunder. När dessa scenariers utsläpp summerades med de ingående transporternas utsläpp blev resultatet i scenario 1, 23,19 kilo, i scenario 2, 56,05 kilo samt i scenario 3, 159,32 kilo koldioxid.

Fortsatta studier Förslag till fortsatta studier är att genomföra en annan del av transformatorstationens LCA.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 9

1.1. BAKGRUND ... 9

1.2. FÖRETAGSPRESENTATION ... 11

1.3. PROBLEMDISKUSSION ... 13

1.4. PROBLEMFRÅGOR ... 15

1.5. SYFTE ... 15

1.6. STUDIENS DISPOSITION ... 16

2. METOD ... 17

2.1. VETENSKAPLIGT SYNSÄTT ... 17

2.2. VETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT ... 18

2.3. FORSKNINGSMETOD ... 19

2.4. UNDERSÖKNINGSDESIGN ... 20

2.5. DATAINSAMLING... 21

2.6. URVAL AV RESPONDENTER ... 22

2.7. EMPIRISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 26

2.8. SANNOLIKHETSKRITERIUM ... 28

2.9. GENERALISERBARHET ... 31

2.10. ANALYSMETOD ... 31

2.11. SAMMANFATTNING METOD ... 33

2.12. TIDSPLAN ... 34

3. TEORI ... 35

3.1. TEORIER TILL DELFRÅGA 1. ... 36

3.1.1. Försörjningskedja ... 36

3.1.2. Flödesschema ... 37

3.2. TEORIER TILL DELFRÅGA 2 ... 38

3.2.1. Livscykelanalys (LCA) ... 38

3.2.2. Beräkningsmodeller för koldioxidutsläpp ... 38

3.3. ANALYSMODELL ... 49

4. EMPIRI ... 50

4.1. TRANSFORMATORSTATIONENS TRANSPORTFLÖDEN ... 51

4.2. INGÅENDE TRANSPORTER ... 52

4.2.1. Steg 1 – Artikellista ... 52

4.2.2. Steg 2 – Information från leverantörer ... 54

4.2.3. Steg 3 – Speditörer ... 55

4.2.4. Steg 4 – Flödesschema ... 57

4.3. UTGÅENDE TRANSPORTER ... 63

4.3.1. Steg 1 – Artikellista ... 64

4.3.2. Steg 2 - Speditörer ... 64

4.3.3. Steg 3 – Tre scenarier ... 64

(6)

4.3.4. Steg 4 – Flödesschema ... 65

5. ANALYS ... 66

5.1. ANALYS AV DELFRÅGA 1... 68

5.1.1. Försörjningskedja ... 68

5.1.2. Flödesschema för ingående transporter ... 69

5.1.3. Flödesschema för utgående transporter ... 71

5.2. ANALYS AV DELFRÅGA 2... 71

5.3. ANALYS AV HUVUDFRÅGAN ... 73

5.3.1. Beräkning av ingående transporter ... 73

5.3.2. Beräkning av Utgående transporter ... 81

5.3.3. Totalt koldioxidutsläpp ... 83

5.3.4. Analys av resultaten ... 83

5.3.5. Känslighetsanalys ... 84

6. SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER... 88

6.1. DELFRÅGA 1 ... 88

6.1.1. Ingående transporter ... 88

6.1.2. Utgående transporter ... 88

6.2. DELFRÅGA 2 ... 88

6.3. HUVUDFRÅGA ... 89

6.3.1. Resultat av beräkningar ... 89

6.3.2. Resultat av känslighetsanalyser ... 90

6.3.3. Rekommendationer till Holtab AB ... 90

6.4. FORTSATT ARBETE MED LCA FÖR HOLTAB AB I FRAMTIDEN ... 90

6.5. STUDIENS TEORETISKA BIDRAG ... 91

6.6. FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER... 92

6.7. EGEN KRITIK KRING STUDIEN ... 92

7. KÄLLFÖRTECKNING... 93

LITTERATUR ... 93

STANDARDER ... 94

ARTIKLAR ... 94

RAPPORTER ... 95

ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 96

MUNTLIGA KÄLLOR ... 96

(7)

Tabellförteckning

Tabell 2.1 – Intervjupersoner ... 25

Tabell 2.2 – Överblick över sannolikhetskriterium ... 30

Tabell 3.1 – Sammanställning av beräkningsmodeller ... 39

Tabell 3.2 – NTM:s olika fordonstyper ... 44

Tabell 3.3 – EcoTransITs olika fordonstyper ... 47

Tabell 3.4 – Jämförelse mellan beräkningsmodeller ... 48

Tabell 4.1 – Sammanfattning av leverantörernas speditörer ... 55

Tabell 4.2 – Sammanställning av information angående speditörers transporter ... 57

Tabell 4.3 – Direkttransporter från leverantör till Holtab ... 58

Tabell 4.4 – Insamlad data från den utvalda speditören av utgående transporter ... 64

Tabell 4.5 – Sträckor för de tre olika scenarierna ... 65

Tabell 5.1 – Koppling mellan fordonets maxvikt och dess fordonstyp enligt NTM ... 75

Tabell 5.2 – Information inför NTM beräkningar ... 78

Tabell 5.3 – NTM beräkningar för ingående transporter ... 80

Tabell 5.4 – Sammanställning av information för NTM beräkningar ... 81

Tabell 5.5 – NTM beräkningar för utgående transporter – Scenario 1 ... 82

Tabell 5.8 – Totalt koldioxidutsläpp för de olika scenarierna ... 84

Tabell 5.9 – Resultat av känslighetsanalys 1... 85

Tabell 5.10 – Resultat av känslighetsanalys 2 ... 86

Tabell 5.11 – Resultat av känslighetsanalys 3 ... 87

Tabell 6.1 – Totalt koldioxidutsläpp för de olika scenarierna ... 89

Figurförteckning

Figur 1.1 – Transformatorstation, bild ... 12

Figur 1.2 – Uppsatsens disposition ... 16

Figur 2.1 – Linjärt angreppsätt ... 20

Figur 2.2 – Empiriskt tillvägagångssätt för ingående transporter ... 27

Figur 2.3 – Empiriskt tillvägagångssätt för utgående transporter ... 28

Figur 2.4 – Analysmodell ... 32

Figur 2.5 – Sammanfattning av metodkapitlet ... 33

Figur 2.6 Tidsplan för studien ... 34

Figur 3.1 – Början av analys modell som beskrivning av teorikapitlets uppdelning kopplat till delfrågorna ... 35

Figur 3.2 – Exempel på flödesschema ... 37

Figur 3.3 – Analysmodell ... 49

Figur 4.1 – Del av analysmodell för delfråga 1 kopplat till empiri ... 51

Figur 4.2 – Överblick av transformatorstationens flödesschema för ingående och utgående transporter ... 52

(8)

Figur 4.3 – Empiriskt tillvägagångssätt för ingående transporter ... 52

Figur 4.4 – Leverantörernas placering i Sverige ... 54

Figur 4.5– Flödesschema för direkttransporter ... 57

Figur 4.6– Flödesschema för leverantör 2 ... 60

Figur 4.8 – Flödesschema för leverantör 11 ... 59

Figur 4.10 –Flödesschema för leverantör 13 ... 61

Figur 4.19 – Empiriskt tillvägagångssätt för utgående transporter ... 63

Figur 4.20 – Flödesschema för utgående transport ... 65

Figur 5.1 – Fullständig analysmodell ... 67

Figur 5.2 – Flödesschema för direkttransport ... 69

Figur 5.4 – Flödesschema för transport via två terminaler ... 70

Bilagor

Bilaga 1 – Intervjuguide

Bilaga 2 – Artikellista för ingående artiklar från leverantör Bilaga 3 – NTM antaganden

Bilaga 4 – Beräkningar Bilaga 5 – Känslighetsanalys

Bilaga 6 – Beräkningar känslighetsanalys

(9)

1. I ^NLEDNING

I inledningskapitlet presenteras bakgrunden till studien och företaget Holtab AB introduceras. Vidare förs en problemdiskussion följt av problemfrågor, syfte, rapportens disposition, samt en tidsplan.

1.1. B

AKGRUND

I dagens samhälle förekommer allt fler diskussioner kring människans ökade konsumtion och dess konsekvenser för miljön. Det växande behovet av produkter och tjänster har resulterat i en ökad användning av de naturliga resurserna.

(Kågeson, 2008;7) Det är därför viktigt att tidigt förutspå framtida konsekvenser, innan de hinner utvecklas till att bli allvarliga och svårlösliga. (Rydh et al, 2002;

15-34)

Idag går allt för mycket naturresurser till spillo under produktion och konsumtion av varor och tjänster. Ett sätt att begränsa miljöeffekter, som uppkommer under tillverkning av en produkt, är att betrakta miljöfrågor redan under planeringsstadiet för att sedan följa produkten genom hela dess livscykel.

(Ravi, 2008; 4849-4870)

En produkts livscykel innebär alla de steg den genomgår från utvinning av grundläggande material, till dess att den är uttjänt, samt dess rester och avfall ska omhändertas. En produkt genererar utsläpp till miljön under hela dess livscykel, i form av energianvändning, samt olika utsläpp från fabriker och transporter. (Rydh et al, 2002; 160) Genom att tillverka produkter på ett miljövänligt tillvägagångssätt kan företag dels minska miljöpåverkan under produkternas hela livscykel, samtidigt som de förbättrar sin image till omgivningen. (Ravi, 2008;

4849-4870)

Tidigare fokuserade företag endast på att lösa symptomen av miljöproblem, som exempelvis global uppvärmning, istället för att försöka lösa grundorsakerna till

(10)

dem. Miljöarbetet inriktade sig främst på punktutsläpp, vilka är direkta utsläpp till luft och vatten, från till exempel fabriksanläggningar. Det visade sig dock att fokuseringen på punktutsläpp inte var tillräcklig för att minska den totala miljöpåverkan. Då miljöproblem från företag blivit allt mer omfattande har nya strategier tagits fram för att försöka reducera den totala miljöpåverkan. Dessa strategier syftar till att se helheten och hur olika delar påverkar varandra, istället för att betrakta systemets enskilda delar var för sig. Vad som även uppdagats är att vissa lösningar kan ge sken av att ha åtgärdat ett problem, men i verkligheten har problemet bara förflyttats till någon annan del av produktens livscykel. Denna insikt gav en början till ett livscykelstänkande bland företag. (Rydh et al, 2002;

21-34).

International organization for standardization (ISO) har utvecklat en standard för företag att betrakta en produkts miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och modellen benämns som livscykelanalys (LCA). I en LCA studeras utvinning av råmaterial, förädling av råmaterial, produktion, transport, användning, underhåll, återvinning samt avfallshantering för en produkt. (ISO 14040, 2006) Arbetet med att färdigställa en LCA är omfattande och kan ta flera år. (Baumann & Tillaman, 2004; 20-21)

Av de olika aktiviteterna som förekommer i en livscykel visar beräkningar att transporter står för en stor del av en produkts totala miljöpåverkan. Transporter är idag en nödvändighet då människan efterfrågar produkter från hela världen, vilka måste förflyttas långa sträckor. Transport innebär en direkt påverkan på miljön då utsläppen från avgaser tillsammans med avdunstning från bränslet till luft, vatten samt mark är stora. Från transporter är koldioxid det ämne som utsläppen till störst del består av. (Kågesson, 2008; 7- 14)

Koldioxid (CO2) är den största av flera olika växthusgaser som påverkar atmosfären och klimatförändringarna negativt (IPCC, 2007). Sedan den

(11)

förindustriella tiden har ämnet ökat markant i atmosfären och ökningen fortsätter än idag, vilket bidrar till växthuseffekten. (www.ne.se, 110414) Denna effekt innebär den uppvärmning av jordens yta som sker på grund av atmosfären.

( www.ne.se , 110420)

Allmänhetens ökade miljömedvetenhet har inneburit ett ökat tryck på tillverkande företag att se över sina transportsystem. Grunden till detta är att det framkommit att transporter står för en stor del av företags totala miljöutsläpp. Detta har resulterat i ökade kundkrav på aktörer inom transportnäringen, att erbjuda hela miljöanpassade transport- och logistiklösningar. (Lumsden, 2006; 701-703)

1.2. F

ÖRETAGSPRESENTATION

Holtab AB är en av Nordens ledande tillverkare av elkraftsprodukter. Företaget grundades 1973 och har sedan dess tillverkat transformatorstationer och teknikhus till elkraftskunder i hela Norden samt andra delar av Europa. Holtab har 85 anställda och omsätter omkring 240 miljoner kronor per år. Årligen produceras cirka 2300 enheter i produktionsanläggningen som är belägen i småländska Tingsryd, där även huvudkontoret är placerat. Försäljningskontor finns även i Malmö, Gränna och i Finland. Återförsäljare finns i Danmark och Holland.

(Persson, 110228) Holtab verkar inom fyra olika affärssegment; energi, industri, vindkraft och spårtrafik. (Holtab årsredovisning, 2011) Den svenska elkraftsmarknaden har få tillverkare, där Holtab innehar omkring 60 procent av marknadsandelarna. Företaget har i huvudsak tre olika konkurrenter, vilka är ABB Sverige, KL Industri AB samt Norrmontage AB. (Lexe, 110228)

Holtab AB erbjuder elkraftsprodukter av fem olika typer; transformatorstationer i plåt, kopplings- och avgreningsskåp, transformatorstationer i betong, lågspänningsfördelning samt gatubelysningsskåp. (www.holtab.se, 110421) Produkterna är dels kundspecifika, dels av standardtyp. Det största affärsområdet för Holtab är transformatorstationer i plåt. En transformatorstation är en mindre

(12)

byggnad, innehållande en transformator, vilken omvandlar högspänning till lågspänning. Transformatorstationen ingår i ett eldistributionsnät med en eller flera stationer, där syftet är att distribuera el till industrier och hushåll.

Transformatorstationerna är sammankopplade via nedgrävda kablar med spännings- och strömnivåer på 12000 - 36000 volt. Transformatorn omvandlar sedan spänningen till mer hanterbara 400 volt. Ett exempel på en transformatorstation som är vanligt förekommande i städer kallas 1000-3.

(Gunnarsson, 110504)

Figur 1.1 – Transformatorstation, bild (www.holtab.se, 110426)

År 1995 fastställde Holtab AB en miljöpolicy där huvudsyftet var att minska deras miljöpåverkan, genom att arbeta med förebyggande åtgärder och ständiga förbättringar. Holtab gjorde år 2010 en miljöutredning, vilken omfattade hela företagets verksamhet. Det yttersta syftet med denna miljöutredning var att kartlägga och identifiera hur Holtabs verksamhet påverkar den yttre miljön.

Denna miljöutredning ämnade även ligga till grund vid framtagandet av Holtabs miljömål och tillhörande miljöhandlingsplaner samt vid översynen av den befintliga miljöpolicyn. I samband med miljöutredningen miljöcertifierade sig Holtab enligt ISO 14001. (Holtab miljöutredning, 2010)

(13)

1.3. P

ROBLEMDISKUSSION

Företag har ett samhällsansvar för miljöfrågor, då en stor del av utsläppen sker i samband med transport av produkter. Genom hårdare lagstiftning och utveckling av nya åtgärder som är avsedda att främja miljöskydd, ställs allt högre krav på företag att studera sin verksamhet ur ett miljöperspektiv. En annan drivkraft för att utveckla miljöarbetet är pressen från intressenter, vilka blir allt mer engagerade i frågor om miljö och hållbar utveckling. (ISO 14001: 2004)

För att utvärdera sitt miljöarbete genomför många företag miljöutredningar eller miljörevisioner. En sådan utredning är dock inte tillräcklig för att ett företag ska vara säker på att miljöarbetet inte bara uppfyller lag- och policykrav, utan att det även är långsiktigt hållbart. Detta kan uppfyllas genom att se till hela produktens livscykel vid utförande av en miljöutredning. (Ibid.)

Kraven på att ständigt förbättra sitt miljöarbete känner Holtab AB av, då det finns ett tryck från både leverantörer och kunder. (Lexe, 110228) Enligt Lumsden, (2006) har olika standardiserade system utvecklats för att förenkla informationsutbytet mellan kund och leverantör. Holtab AB använder sig idag av detta genom ISO certifieringar, vilka ger en kvalitetsstämpel på att ett företag ständigt arbetar med miljöfrågor och att de håller en acceptabel nivå på sin miljöpåverkan. (Lexe, 110228) Kunder har olika krav och jämför produkter utifrån en rad olika kriterier som blir allt fler och mer komplexa då de har mer kunskap och information. Detta leder till att kunder efterfrågar allt mer omfattande information från sina leverantörer vid köp av en produkt. (Lumsden, 2006; 699-700)

Ett flertal av Holtabs kunder har efterfrågat en koldioxidredovisning av den produkt de ska köpa, för att få en siffra på hur stora utsläpp den genererar under sin livscykel. Fram till idag har inga koldioxidberäkningar genomförts av företagets produkter. Då miljö är en viktig aspekt ur ett samhällsperspektiv, och majoriteten av Holtabs kunder verkar inom den offentliga sektorn, är det viktigt

(14)

för Holtab att kunna ge information om produkternas miljöpåverkan. (Lexe, 110228)

Transport av produkter står för en stor del av ett företags totala koldioxidutsläpp.

(Kågeson, 2008; 7,14) I Holtab AB:s miljöutredning från år 2010 framkom att transporter är en starkt bidragande faktor till påverkan på den yttre miljön. (Holtab miljöutredning, 2010) Inom EU utgör transportsektorns utsläpp av koldioxid 22,5 procent av ländernas totala utsläpp och har vuxit med 27 procent sedan år 1990.

Transporter är dock nödvändiga för att det moderna samhället ska fungera.

(Kågeson, 2008;7,14)

Kunder och dess omgivning ställer allt högre krav på kvalitet, tillgänglighet och säkerhet vilket har kommit att öka frekvensen av transporter runtom i världen.

(Lumsden, 2006; 699-700) Idag kan transportsektorn i princip förflytta vad som helst till vem som helst via något av de olika transportslagen, vilka huvudsakligen är sjö-, järnvägs- väg- och flygtrafik. (Jonsson & Mattsson, 2005; 90) Detta har resulterat i att nya, mer komplexa transportsystem har utvecklas i syfte att tillfredsställa kundernas behov. En följd av detta är att transportverksamheten har fått högre krav och restriktioner gällande deras miljöarbete. (Lumsden, 2006; 699- 700) Då transport av produkter bidrar till en stor del av koldioxidutsläppen under produktens livscykel, samt att siffror på koldioxidutsläpp efterfrågas av kunder är det lämpligt att identifiera Holtab AB:s transportflöden från leverantörer till kund.

För att beräkna en produkts koldioxidutsläpp måste alla aktörer i dess försörjningskedja vara villiga att dela med sig av sin information. Att få en exakt beräkning är i stort sätt omöjligt då det är många olika faktorer som påverkar koldioxidutsläppen. Holtab AB har valt ut en specifik transformatorstation för studien, vid namn 1000-3. Denna transformatorstation är vanlig i städer och kan täcka in ett bostadsområde på cirka 60 hushåll eller en liten industri. (Gunnarsson, 110504)

(15)

Genom att i denna studie identifiera och koldioxidberäkna en

transformatorstations transportflöden kan resultatet bidra med en första inledande del till en fullständig LCA.

1.4. P

ROBLEMFRÅGOR Huvudfråga:

Hur mycket koldioxidutsläpp genererar transporter av ingående artiklar från leverantörer till Holtab AB, samt vid utgående transport av en färdig transformatorstation till den plats där den ska tas i bruk?

Delfrågor:

1. Hur ser flödesschemat ut för transport av en transformatorstations ingående artiklar från leverantörer till Holtab AB samt för utgående transport av en färdig transformatorstation till den plats där den ska tas i bruk?

2. Vilka metoder finns tillgängliga för beräkning av transporters koldioxidutsläpp?

1.5. S

YFTE

Syftet är att för Holtab AB bidra med transportdelen av en livscykelanalys (LCA) för en transformatorstation. Detta genom att utföra en koldioxidberäkning av transporter av ingående artiklar från leverantörer till Holtab, samt vid utgående transport av en färdig transformatorstation till den plats där den ska tas i bruk.

(16)

1.6. S

TUDIENS DISPOSITION

Studien är uppdelad i sex kapitel. Inledningsvis presenteras bakgrund till studien, följt av problemdiskussion, problemformuleringar och syfte. Därefter följer ett metodkapitel där studiens tillvägagångssätt förklaras. Kapitel tre innehåller den teoribas som används i studien. I kapitel fyra presenteras empiri innehållande de faktorer som berör studien.

Teori och empiri kopplas sedan ihop i ett analyskapitel, där problemformuleringarna utreds och besvaras. Studien avslutas med slutsatser och rekommendationer. Se figur 1.2 för vidare information.

Figur 1.2 – Uppsatsens disposition

Kapi 1 Inledning

•Bakgrund till studien presenteras, följt av en företagspresentation . Vidare följer en problemdiskussion, problemformuleringar och syfte.

Kap 2 Metod

•Vetenskapligt synsätt, vetenskapligt angreppsätt, forskningsmetod, undersökningsmetod, datainsamling, urval av respondenter, empiriskt tillvägagångsätt, sannolikhetskriterium,, generaliserbarhet samt författarnas tillvägagångsätt för studien beskrivs.

Kap 3 Teori

•Teorier rörande fyllnadsgrad, miljöklasser, LCA, beräkningsmodeller för koldioxidutsläpp, försörjningskedja samt flödesschema förklaras.

Kap 4 Empiri

•I empirikapitlet presenteras flödet av en transformatorstations ingående och utgående transporter.

Kap 5 Analys

•Teori och empiri knyts samman, för att utreda och besvara problemformuleringarna.

Kap 6 Slutsats

•Slutsatser presenteras rörande hur mycket koldioxidutsläpp en transformatiorstation genererar under ingående och utgående transporter. Därefter följer rekommendationer till

(17)

2. M ETOD

I metodkapitlet presenteras studiens vetenskapliga synsätt, vetenskapliga angreppssätt, forskningsmetod, undersökningsmetod, datainsamling, urval av respondenter, sannolikhetskriterier, samt generaliserbarhet. Kapitlet avslutas med en grafisk sammanställning av den valda metoden.

2.1. V

ETENSKAPLIGT SYNSÄTT

Det finns två tydligt skilda sidor vad gäller vetenskapligt synsätt. Dessa synsätt är positivism och hermeneutik. (Bryman & Bell, 2005; 27-29)

Ett positivistiskt synsätt är inriktat på naturvetenskapliga, distanserade metoder vid studier av sociala fenomen och används inom kvantitativ forskning. Det är mycket viktigt att undersökningar genomförs på ett objektivt sätt och att forskaren inte tolkar eller låter sig påverkas av det som ska mätas. Detta synsätt grundas i att förklara kunskap, snarare än att förstå den. (Ibid.; 488)

Det hermeneutiska synsättet inriktas på kvalitativ, samhällsvetenskaplig forskning, där tyngdpunkten ligger i att skapa förståelse för kunskapen. Synsättet används vid tolkning av sociala fenomen, vilket ger en subjektiv bild av kunskapen. Vid undersökningar är det viktigt att forskaren använder sin egen känsla och upplevelse för att synsättet ska kunna användas. (Ibid.; 442-444)

Uppsatsen återger Holtabs AB:s verksamhet så som den ser ut idag, där författarna objektivt försökt återspegla de ingående och utgående transportflödena. Intervjuer har genomförts på ett distanserat sätt och den kunskap som genererats har författarna inte lagt tid på att försöka tolka och inte låtit sig påverkas av det som har mätts. Dessa punkter har resulterat i att studierna ger en objektiv bild av företaget och uppsatsen har därmed ett positivistiskt synsätt.

(18)

2.2. V

ETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT

Det finns två olika angreppssätt för en forskare att förhålla sig till rörande teori och empiri. Dessa två angreppssätt är deduktion och induktion. (Bryman & Bell, 2005; 22)

Ett deduktivt angreppssätt innebär att forskaren studerar teorier för att efter undersökningen kunna förkasta eller förstärka teorin. Detta är det vanligaste förhållningssättet mellan teori och empiri inom samhällsvetenskaperna.

Angreppssättet är av linjär art, vilket syftar till att testa den befintliga teorin och kallas ibland ”bevisföringens väg”.(Ibid.; 23)

Ett induktivt angreppssätt innebär att teorin är ett resultat av forskningen.

Angreppssättet kan ses som ”upptäckarens väg”. Här börjar forskaren med att studera omvärlden (empiri) för att senare komma fram till en hypotes som testas mot den befintliga teorin. (Ibid.; 24)

Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt. Argumentet för att använda detta angreppssätt är att det lämpar sig för uppsatsens syfte, då teoriinsamling är nödvändig för att kunna samla in relevant empiri. Uppsatsens angreppssätt är av linjär art, då första steget var att studera befintliga teorier, för att få en djupare förståelse om ämnet. När all teori var insamlad identifierades transformatorstationens transportflöde av ingående artiklar samt utgående transporter av den färdiga produkten till den plats där den ska tas i bruk, vilket medförde att koldioxidutsläppen för transporterna kunde identifieras. Insamlad empiri och teori kopplades ihop i en analys, där en lämplig modell valdes för att utföra beräkningar av koldioxidutsläpp. Genom att använda modellen för tillämpning på ett empiriskt fall kan teorin förstärkas. För en grafisk illustration av studiens angreppsätt, se figur 2.1.

(19)

Figur 2.1 – Linjärt angreppsätt

2.3. F

ORSKNINGSMETOD

Författare som skriver om metodologiska frågeställningar skiljer ofta mellan kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, vilka står för olika forskningsstrategier. (Bryman & Bell, 2005; 39-41)

Kvantitativ metod betonar kvantifiering när det gäller insamling samt analys av data och relationen mellan teori och empiri är av ett deduktivt slag. Synen på verkligheten är objektivistisk då kvantitativ metod har ett positivistiskt synsätt.

Kvantitativ forskning kan beskrivas som ett antal linjära steg från teori till slutsatser. (Ibid., 2005; 85-105)

Kvalitativ metod är induktiv, tolkande och konstruktionistisk till sin art.

Forskningen lägger mer vikt vid ord för att skapa en djupare förståelse, jämfört med kvantitativ forskning. Tyngdpunkten ligger på förståelse av den sociala verkligheten på grundval av hur deltagarna i en viss miljö tolkar denna verklighet.

En ontologisk ståndpunkt inom kvalitativ forskning beskrivs som konstruktionistisk, vilket innebär att forskaren har en icke-dualistisk syn på omvärlden. Med det menas att sociala egenskaper är resultatet av ett samspel mellan individer och inte av företeelser som förekommer ”där ute”( Ibid.; 297- 298)

Problem-

formulering Teoriinsamling Empiriinsamling Slutsaster och rekommendationer Analys

(20)

Författarna samlade in data via ett deduktivt angreppsätt, för att utifrån denna insamlade information beskriva observationer samt resultat. Uppsatsen har en objektiv syn på verkligheten, vilken genomfördes i linjära steg, från teori till slutsatser. Tyngdpunkten för studien låg på att samla in numerisk data för att kunna beräkna transporternas koldioxidutsläpp. Författarna försökte inte skapa en djupare förståelse, utan fokus låg på att få fram ett objektivt resultat. Med andra ord använde författarna en kvantitativ forskningsmetod vid genomförandet av studien.

2.4. U

NDERSÖKNINGSDESIGN

En undersökningsdesign utgör en struktur som styr hur en konkret metod ska användas och hur data ska genereras. Det finns fem vanliga typer av undersökningsdesigner. Dessa är experimentella undersökningar, tvärsnittsundersökningar, longitudinella undersökningar, fallstudier samt jämförande undersökningar. (Bryman & Bell, 2005; 46)

I den experimentella undersökningen används två undersökningsgrupper, en grupp som inte får någon stimuli och en grupp som utsätts för den variabel som ska mätas. Dessa grupper jämförs sedan för att hitta förändringar. Vid tvärsnittsundersökningar samlas data in från mer än ett enda fall, genom exempelvis enkäter och strukturerade intervjuer. Longitudinella undersökningar syftar till att kartlägga förändringar av ett studerat objekt över tid. Vid fallstudie som design studeras ett detaljerat stadium av ett enstaka fall. En jämförande design används vid studier av två eller fler enheter, där data samlas in från respektive undersökande enhet, för att möjliggöra en jämförelse enheterna emellan. (Ibid.; 54-74)

Studien vid Holtab AB hade ett väldefinierat problem med klara riktlinjer för önskade resultat. Då den genomfördes i ett enskilt fall, i form av en kartläggning av dagsläget, användes fallstudien som undersökningsdesign.

(21)

2.5. D

ATAINSAMLING

Det finns två olika typer av datainsamling, där insamlingen sker på olika sätt.

Dessa typer är primärdata och sekundärdata. (Bryman & Bell, 2005;195, 230)

Primärdata innebär att insamlad data är helt ny för forskningen. Data kan samlas in genom observation, intervju och experiment. Observationer kan vara både strukturerade och ostrukturerade och innebär att forskaren studerar ett objekt.

Intervjuer är den vanligaste formen för att samla in data och kan delas upp i tre olika former, vilka är strukturerade intervjuer, semi-strukturerade intervjuer samt ostrukturerade intervjuer. Experiment används ofta för att styrka kausala samband i syfte att uppvisa intern validitet. (Ibid.; 54, 135, 195 361-362)

Sekundärdata innebär att data samlas in från andra undersökningar, där den undersökningen har haft ett annat syfte. Fördelen med att använda sekundärdata är att tid och pengar sparas, vilket ger möjlighet till en longitudinell analys och tvärkulturella analyser. En annan fördel är att en förnyad analys kan leda fram till nya tolkningar. Nackdelen med att använda sekundärdata är att forskaren inte är bekant med materialet. Datamängden kan vara komplex och forskaren har då ingen kontroll över kvaliteten på insamlad data. (Ibid.; 230-239)

Material till studien söktes både primärt och sekundärt. De primära insamlingarna skedde genom semi-strukturerade och strukturerade intervjuer. Intervjumall återfinns i bilaga 1. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med personal på Holtab AB leverantörer och speditörer av artiklar och produkter, samt aktuella personer med expertis inom miljö och transport. Genom semi-strukturerade intervjuer av personal på Holtab samlades information in om företaget, den utvalda transformatorstationen samt dess artikellista. Utifrån artikellistan erhölls information om artikelns vikt, hur stort antal artiklar som ingår i produkten, samt vem leverantören är och varifrån de fraktar sina artiklar. Utifrån denna information letades avstånden i kilometer upp genom söktjänsten eniro.se. När denna information var insamlad kontaktades de identifierade leverantörerna och

(22)

strukturerade intervjuer genomfördes för information om vilka speditörer de använder. Vidare kontaktades speditörerna för strukturerade intervjuer, gällande vilken lastbil de använder, vilket transportmedel, vilken fyllnadsgrad de har vid sina transporter samt huruvida de genomför egna koldioxidberäkningar.

För att samla in material om det utgående transportflödet studerades Holtabs miljöutredning för information angående vilka speditörer Holtab anlitar för utgående transporter. Dessa kontaktades för strukturerade intervjuer, för att samla in information om hur rutten ser ut från Holtab till kund, vilket transportmedel, vilket bränsle, vilken fyllnadsgrad de har vid sina transporter samt huruvida de genomför egna koldioxidberäkningar. För att bestämma sträckan från Holtab till olika kunder, gjorde författarna en avvägning tillsammans med Holtab.

Den insamlade sekundärdatan står till grund för teorikapitlet. Artiklar söktes genom bibliotekets databaser med bland annat sökorden: ”life cycle assessment”,

”carbon dioxide”, ”green supply chains” samt ”calcualation methods for emissions”. Material hämtades även från lämpliga organisationers hemsidor, exempelvis Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, NTM samt SPI. För att i kombination med artiklarna ytterligare stödja resonemangen i analysen användes för studien relevant litteratur.

2.6. U

RVAL AV RESPONDENTER

För att praktiskt kunna genomföra en undersökning krävs det att ett representativt urval utförs av en population. Det finns två generella grenar inom urval, sannolikhetsurval samt icke-sannolikhetsurval. (Bryman & Bell, 2005; 110-117)

Vid sannolikhetsurval utförs urvalet helt slumpmässigt, vilket innebär att sannolikheten för att respektive enhet i populationen som väljs ut är känd och bidrar till att urvalet blir representativt. Det finns tre olika typer av sannolikhetsurval. Den fösta är obundet slumpmässigt urval, där alla respondenter

(23)

har lika stor chans att bli utvalda. Den andra typen är systematiskt urval, där enheter väljs direkt från urvalsramen utan slumptalstabell. Den tredje typen är stratifierat slumpmässigt urval, där populationen delas in i undergrupper, så kallade stratum, där ett urval sedan dras från varje stratum. (Bryman & Bell, 2005;

110-117)

Vid ickesannolikhetsurval har vissa respondenter större chans att komma med i undersökningen än andra. Urvalet tas i detta fall fram på annat sätt än genom en slumpmässig urvalsteknik. Dessa urval ger inte ett generaliserbart resultat på samma sätt som vid ett sannolikhetsurval. En typ av ickesannolikhetsurval är bekvämlighetsurval, vilket innebär att forskaren väljer personer som finns nära till hands. En annan typ är snöbollsurval, där forskaren tar kontakt med ett mindre antal människor som är relevanta för undersökningen, och använder dessa för att få kontakt med ytterligare personer. En ytterligare form är kvoturval, där ett antal personer medvetet väljs ut, med hänsyn till olika kriterier. (Ibid.; 124-128)

Då studien riktade in sig mot ett unikt fall där specifika svar från respondenter söktes, fanns inte möjligheten att genomföra ett slumpmässigt urval. Urvalet genomfördes istället genom ett ickesannolikhetsurval, i form av snöbollsurval, där författarna själva valde ut vilka respondenter som ansågs vara relevanta och betydelsefulla för att kunna lösa uppgiften på bästa sätt. Utifrån dessa personer kunde författarna gå vidare och intervjua ytterligare personer med lämplig kompetens. Urvalet av respondenter berörde personal på Holtab AB, med insyn i frågeställningen, Holtabs leverantörer av ingående artiklar, speditörer ut till kund, samt forskare och experter inom miljö och transport. Se vidare information i tabell 2.1.

(24)

Anställda på Holtab AB

Namn Titel Datum Intervjuform Syfte

Anne Lexe Verksamhets- Samordnare

110228, 110322 Personlig kommunikation

Handledare Övergripande information Patrik

Persson

VD 110228 Personlig

kommunikation

Övergripande information Thomas

Ivarsson

Artikelberedare 110411 Personlig kommunikation

Artikellistor

Peter Ackebjer

Marknadschef 110504 Personlig

kommunikation

Information om sträckor till kunder Gordon

Gunnarsson

Utvecklingschef 110504 Personlig kommunikation

Information om transformatorstationen

Leverantörer och speditörer

Namn Datum Intervjuform Syfte

Leverantör 1 110419 Telefonkontakt Information om

speditörer

(25)

Leverantör 13 110419 Telefonkontakt Information om speditörer

speditörer

Speditör A 110426 Telefonkontakt Information om

transporter

Speditör B 110426 Telefonkontakt Information om

transporter

Speditör C 110427 Telefonkontakt Information om

transporter

Speditör D 110426 Telefonkontakt Information om

transporter

Speditör E 110427 Telefonkontakt Information om

transporter

Speditör F 110427 Telefonkontakt Information om

transporter

Speditör G 110427 Telefonkontakt Information om

transporter Speditör till

utgående transport

110502 Telefonkontakt Information om

transporter Forskare och experter

Namn Titel Datum Intervjuform Syfte

Bo Carlsson Professor in Materials Technology for Sustainable Growth

110414 Mail &

Telefonkontakt

Information om Livscykelanalys Magnus

Swahn

Transportexpert, NTM

110510 Telefonkontakt Information om antaganden inom NTM

Tabell 2.1 – Intervjupersoner

(26)

2.7. E

MPIRISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Studiens empiriska tillvägagångssätt inleddes med att identifiera Holtab AB:s transportflöden, vilka är ingående flöden från leverantör till Holtab, och utgående flöden, vilka är från Holtab ut till olika kunder.

För kartläggning av transportflöden från leverantörer till Holtab var det första steget att identifiera artikellistan ifrån Holtabs affärssystem. Från artikellistan kunde information gällande artikelvikt, orderkvantitet samt vem leverantören av artikeln är hämtas. Steget efter var att kontakta respektive leverantör och ta fram vilken speditör de använder sig av. När speditören var identifierad kunde författarna kontakta speditören för insamling om bränsle, standardfordonets maxvikt, krav på fyllnadsgrad, ifall speditören för egna koldioxidberäkning, samt hur respektive speditörens rutter ser ut. När all information var insamlad konstruerade författarna ett flödesschema för respektive leverantör. Se figur 2.2 för en grafisk sammanställning av det empiriska tillvägagångssättet för ingående transporter.

(27)

Figur 2.2 – Empiriskt tillvägagångssätt för ingående transporter

Det empiriska tillvägagångssättet för utgående transporter delades upp i fyra olika steg. Det första steget var att identifiera artikellistan ifrån Holtab AB:s affärssystem för att få information om den totala vikten för transformatorstationen. Steget efter var att utifrån de speditörer Holtab anlitar, välja ut en av dem. Från denna samlades information in gällande; bränsle, ett standardfordons maxvikt, krav på fyllnadsgrad, huruvida speditören gör egna koldioxidberäkningar. När information ifrån speditören var insamlad satte författarna tillsammans med Holtab upp tre stycken olika standardscenarier för att senare illustrera ett flödesschema för respektive scenario. Se figur 2.3 för en grafisk illustration.

Steg 1 - Artikellista

•Artikelvikt

•Orderkvantitet

•Antal artiklar i en transformatorssation

•Leverantör

Steg 2 -Leverantör

•Vilken speditör leverantören använder sig av

Steg 3 - Speditörer

•Bränsle

•Standardfordon maxvikt

•Krav på fyllnadsgrad

•Egen koldioxidberäkning

•Hur rutten ser ut och vilka terminaler som används

Steg 4 - Flödesschema

•Konstruktion av flödesschema för respektive leverantör

(28)

Figur 2.3 – Empiriskt tillvägagångssätt för utgående transporter

2.8. S

ANNOLIKHETSKRITERIUM

Denna studie har en kvantitativ metod. Enligt Bryman & Bell (2005) bör då sannolikhetskriterierna validitet och reliabilitet användas .

Validitet har att göra med huruvida en eller flera indikatorer som utformas i syfte att mäta ett begrepp verkligen mäter just det begreppet. (Ibid.; 93-94) Validitet kan i sin tur delas upp i fyra skilda kriterier, vilka är särskilt användbara vid

Steg 1 - Artikellista

•Totalvikt på transformatorstation

Steg 2 -Val av speitör

•Av de speditörer Holtab anlitar valdes en ut

Steg 3 - Speditör

•Bränsle

•Standardfordon maxvikt

•Krav på fyllnadsgrad

•Egen koldioxidberäkning

Steg 4 - Identifering

av scenario

•Tillsammans med Holtab identiferades tre olika standardscenarier

Steg 5 - Flödesschema

•Konstruktion av flödesschema för respektive scenario

(29)

fallstudier. Dessa är begreppsvaliditet, intern validitet, samt extern validitet (Yin, 2007; 55)

Begreppsvaliditet handlar om att en forskare i en studie måste använda sig av riktiga operationella mått för de begrepp som ska studeras. Intern validitet används för att visa orsakssamband, så kallad kausalitet, mellan studerade enheter.

Extern validitet syftar till att avgränsa en studie och påvisa dess generaliserbarhet på andra områden. (Ibid.)

Reliabilitet handlar i grunden om frågor som rör måttens och mätningarnas pålitlighet samt dess följdriktighet. (Bryman & Bell, 2005; 93-94) Mätinstrumenten som används vid en undersökning måste vara pålitliga. För att en mätning skall anses pålitlig krävs att en framtida undersökning som följer samma tillvägagångssätt som en tidigare undersökning med motsvarande mätinstrument ska uppnå samma resultat. (Yin, 2007; 59)

I tabell 2.2 ges en översikt av de olika begreppen och dess tillämpningar.

Kriterier Fallstudietillämpning Den undersökningsfas då tillämpningen blir aktuell

Begreppsvaliditet  Använda flera källor när det gäller data och belägg.

 Formulera en beviskedja.

 Låta nyckelinformanter läsa igenom utkast till

forskningsrapporten.

Datainsamling

Sammanställning av rapporten

Intern validitet  Jämföra olika mönster med varandra.

 Bygga upp förklaringen.

 Ta upp rivaliserande förklaringar

 Använda logiska modeller

Analys av data

Analys av data Analys av data Analys av data

(30)

Extern validitet  Använda teori vid enfallsstudier

 Använda replikationslogik vid flerfallsstudier

Forskningsdesign Forskningsdesign

Reliabilitet  Använda regelverket för fallstudier

 Utveckla en databas för fallstudien

Datainsamling Datainsamling

Tabell 2.2 – Överblick över sannolikhetskriterium (Yin, 2007; 54)

Vid arbete med studien fanns begreppsvaliditet, intern validitet samt extern validitet ständigt i åtanke. För att säkra begreppsvaliditeten i studien följdes noggranna intervjumallar vid de strukturerade och semi-strukturerade intervjuer som genomfördes. Intervjumallar återfinns i bilaga 1. Under studiens gång togs kontakt med forskare och experter för att säkerställa att använda metoder för datainsamling är accepterade och flera olika källor användes för att styrka använd data.

Under analysarbetet har en noggrann uppföljning gjorts av att all teori och empiri använts. Vid ett flertal tillfällen i analysen visas ett samband mellan teori och empiri, vilket är definitionen för intern validitet. I studien används logiska modeller för att förenkla analysarbetet samt ha kontroll över vilken teori och empiri som är relevant. Det framarbetade resultatet kan senare användas i en fortsatt LCA, vilket stärker den interna validiteten.

Studiens tillvägagångssätt har noga dokumenterats. En annan studie med motsvarande syfte och tillvägagångssätt kan uppnå samma resultat som denna studie, grundat på att samma antaganden genomförs för beräkningarna. Pålitliga beräkningsmodeller har använts för att beräkna koldioxidutsläppen för att beräkningarna ska kunna klassas som korrekta och användbara för Holtab AB i

(31)

den fortsatta LCA-kartläggningen. Dessa argument styrker att studien har en hög reliabilitet.

2.9. G

ENERALISERBARHET

Den teoribas som samlats in till en studie utgör den nivå på vilken resultatet kan generaliseras. Det finns två former av generalisering, vilka är statistisk generalisering och analytisk generalisering. (Yin, 2007; 51-53)

Vid statistisk generalisering dras en slutsats om en population på grundval av det empiriska material som samlats in från ett urval. Denna form av generalisering är vanligast vid survey- undersökningar eller vid analys av experiment. Vid analytisk generalisering används en redan utvecklad teori som mall för att jämföra resultat från studien. Om två eller flera fall stöder en och samma teori är en replikering påkallad, vilket innebär att det finns ett starkt stöd för teorin. (Ibid.)

Trots att studien på Holtab AB är en fallstudie, vilka ofta är svåra att generalisera till ett annat fall på grund av dess egen natur och komplexitet, anser författarna att viss överförbarhet är möjlig med anledning av att etablerade teorier kring beräkningsmodeller använts. Det är möjligt för en annan studie med ett liknande syfte att använda studiens tillvägagångssätt, då studien visar på tillämpning av en modell.

2.10. A

NALYSMETOD

Under studiens gång arbetades kontinuerligt med uppställda problemfrågor. För att besvara delfråga 1 samlades relevant teori och empiri in och kopplades ihop i en analys. För delfråga 2 samlades relevant teori in där svaret på denna fråga gavs direkt i teorikapitlet. När delfrågorna var besvarade kunde en analys föras kring huvudfrågan som sedan mynnade ut i slutsatser och rekommendationer. I figur 2.4 beskrivs analysmodellen som under studiens gång fylldes på.

(32)

Figur 2.4 - Analysmodell

4. Empiri

5. Analys

3.2 Teorier till delfråga 2 3.1 Teorier till delfråga 1

Delfråga 1:

Hur ser flödesschemat ut för transport av en transformatorstations ingående artiklar från leverantörer till Holtab AB samt för utgående transport av en färdig transformatorstation till den plats där den ska tas i bruk?

Delfråga 2:

Vilka metoder finns tillgängliga för beräkning av transporters koldioxidutsläpp?

Huvudfråga:

Hur mycket koldioxidutsläpp genererar transporter av ingående artiklar från leverantörer till Holtab AB, samt vid utgående transport av en färdig transformatorstation till den plats där den ska tas i bruk?

6. Slutsatser och rekommendationer

(33)

2.11. S

AMMANFATTNING METOD

I figur 2.5 sammanfattas studien metod i respektive rubrik för att läsaren ska få en större förståelse för dess metod.

Figur 2.5 – Sammanfattning av metodkapitlet

Vetenskapligt

synsätt Positivism

Vetenskapligt

angreppsätt Deduktivt

Forskningsmetod Kvantitativ

Undersöknings-

design Fallstudie

Datainsamling Primär &

Sekundärdata

Urval av

respondenter Snöbollsurval

Urval av respondenter Sannolikhets-

kriterium

Generaliserbarhet Analytisk

generaiserbarhet

(34)

2.12. T

IDSPLAN

Denna studie utförs under en tioveckorsperiod och upplägget ser ut som följer.

Vecka 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Ämnesval PM0

Kap. 1 – Inledning PM1

Kap. 2 – Metod

Kap 3 - Teori PM2

Kap 4 – Empiri PM3

Kap 5 - Analys &

Slutsats PM4

Korrekturläsning

Figur 2.6 Tidsplan för studien

(35)

3. T EORI

Teorikapitlet är uppdelat efter de två delfrågorna. Figur 3.1 är början av studiens analys modell som beskriver teorikapitlets uppdelning kopplat till delfrågorna.

Figur 3.1 – Början av analys modell som beskrivning av teorikapitlets uppdelning kopplat till delfrågorna

3.2 Teorier till delfråga 2 3.2.1. LCA

3.2.2. Beräkningsmodeller 3.1 Teorier till delfråga 1

3.1.1. Försörjningskedja 3.1.2. Flödesschema

Delfråga 1:

Hur ser flödesschemat ut för transport av en transformatorstations ingående artiklar från leverantörer till Holtab AB samt för utgående transport av en färdig transformatorstation till den plats där den ska tas i bruk?

Delfråga 2:

Vilka metoder finns tillgängliga för beräkning av transporters koldioxidutsläpp?

Huvudfråga:

Hur mycket koldioxidutsläpp genererar transporter av ingående artiklar från leverantörer till Holtab AB, samt vid utgående transport av en färdig transformatorstation till den plats där den ska tas i bruk?

(36)

3.1. T

EORIER TILL DELFRÅGA

1.

För att kunna besvara delfråga 1; ” Hur ser flödesschemat ut för transport av en transformatorstations ingående artiklar från leverantörer till Holtab AB samt för utgående transport av en färdig transformatorstation till den plats där den ska tas i bruk?”, förklaras teorier kring försörjningskedja samt flödesschema

3.1.1. FÖRSÖRJNINGSKEDJA

Enligt Gattorna (2010) definieras en försörjningskedja som en kombination av processer, funktioner, aktiviteter, relationer och flöden, som syftar att producera produkter och tjänster till en slutanvändare. En komplett försörjningskedja slutar dock inte vid slutanvändaren, utan innefattar även omvänd logistik vid återvinning av produkten (Lu et al, 2008). Alla företag och organisationer är en del i en försörjningskedja av något slag och av olika komplexitet. (Gattorna, 2010; 4-12) Målet med en försörjningskedja är att fördelar ska uppnås för båda parter i varje enskild företagslänk, och således för den totala kedjan. (Lumsden, 2006; 36)

I nuläget innebär de största konkurrensfördelarna mellan försörjningskedjor kostnader och kundservice. Just nu står dock arbetet med försörjningskedjor inför en stor förändring i och med tillväxten av miljörörelsen. (Lu et al, 2008) Miljöeffekter uppstår i alla delar av försörjningskedjan. Aktiviteter som tillverkningsprocesser och transporter konsumerar energi i form av exempelvis olja och el, vilka genererar koldioxidutsläpp. (Ramudhin et al., 2009)

En miljövänlig försörjningskedja innebär utformning och användande av försörjningskedjan på ett sätt som ger en minimal miljöpåverkan. Att integrera miljöhänsyn tidigt i företagens processer medför att de totala utsläppen i försörjningskedjan blir lägre. (Diabat & Simchi- Levi, 2009)

(37)

3.1.2. FLÖDESSCHEMA

En process definieras som en kedja av aktiviteter som återkommande förädlar input till output. Arbetet med att beskriva ett företags processer benämns ofta som processkartläggning. Begreppet kartläggning används då en illustration via en karta underlättar beskrivningen av en process. (Ljungberg & Larsson, 2001;

43,188)

Ett flödesschema är en vanlig metod för att illustrera en processkartläggning, där processerna beskrivs som flöden. I flödesschemat visas vilka aktiviteter som utförs i processen, i vilken ordning de utförs, samt vilken individ eller avdelning som utför dem. Flödesscheman består av ett antal symboler vilka visar de olika aktiviteter som utförs i processer. Aktiviteterna binds samman med pilar, vilka beskriver flödena (Sörqvist, 2004; 474). Flödesschemat ger en god överblick av hur komplex en viss process är och fungerar som ett bra underlag vid effektivisering av processer. (Jonsson & Mattson, 2005; 492-494) Se figur 3.2 för en översikt hur ett flödesschema kan vara illustrerat.

Figur 3.2 – Exempel på flödesschema

Aktivitet

Output Input

En beräkning i tiden

Ämnesfördjupande arbete i logistik