Plats och tid Kommunhuset 22 oktober 2014 klockan 8.00 - 12.20 (ajournering 9.30-9.50)
Beslutande Fredrik Nelander (S), ordförande Elof Jonsson (C)
Gabriela Bosnjakovic (M)
Övriga deltagande Gert Norell, kommundirektör Emelia Larsson, vik utredningssekr.
Camilla Verngren, ekonomichef – Per telefon, § 130
Berit Hallersbo, HR-chef, § 131 Hans Axblom, VD, Vara Bostäder AB, § 133
Carl-Axel Olsson ordf., Vara bostäder AB, § 133
Maria Westh, kommunjurist, § 132,134 Malin Andersson, kvalitetschef,
§ 134-135
Johanna Forslund Kullander, tillväxt- och utvecklingsavdelningschef, § 136-138
Linnea Hedin, stadsarkitekt, §137-141 Caroline Hagström, miljö- och bygg nadschef, § 138-139
Ulrika Nolåker, byggnadsinsp. § 138
Justerare Elof Jonsson
Justeringens plats och tid Kommunstyrelsens kansli 23 oktober 2014 klockan 9.00
Under-
skrifter Sekreterare Paragrafer 130- 144
Emelia Larsson
Ordförande
Fredrik Nelander
Justerare
Elof Jonsson
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sammanträdesdatum 2014-10-22
Datum för anslagets upp-
sättande 2014-10-23 Datum för anslagets
nedtagande 2014-11-14
Förvaringsplats för proto- kollet
Kommunstyrelsens arkiv
Underskrift
Innehållsförteckning
Budget 2015, plan 2016-2018 ... 2
Avsiktsförklaring för jämställt Västra Götaland... 5
Koncernbildning av de kommunala bolagen ... 6
Borgen för Vara Bostäder AB ... 8
Plan för intern kontroll 2015 ... 10
Information om lednings- och styrdokument ... 12
Lyskraft Vara ... 13
Plantaxa ... 17
Taxa för Miljö- och byggnadsnämnden avseende bygg- och kartverksamhet ... 19
Ny timfaktor för miljöbalkstaxan och livsmedelstaxan ... 20
Tillägg till översiktsplan Lidköpings kommun ... 22
Övergripande infrastrukturarbete ... 23
Remiss från länsstyrelsen, regionala miljömål för Västra Götaland ... 24
Anmälningsärenden ... 26
Diskussionsarbetsutskott ... 27
KSAU § 130 Dnr 3/2014 Dpl 041
Budget 2015, plan 2016-2018
Arbetsutskottets förslag till beslut
1. Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att i samband med 2014 års bokslut besluta om ombudgetering av anslag i investerings- budgeten som inte disponerats samt för driftbudget besluta om balan- sering av över- och underskott.
2. Kommunstyrelsen ger socialnämnden i uppdrag att senast 2015-03-31 redovisa åtgärder för en budget i balans jämte konsekvensbeskrivning.
__________
Beslut avseende nämnd, driftbudget
Följande särskilda beslut tas för respektive nämnd. Samtliga taxor i budgeten redovisas exkl. moms.
Kommunstyrelsen
1. Kommunstyrelsen i anspråk tar 2 miljoner ur ackumulerat överskott för utvecklingsinsatser.
2. Kommunfullmäktiges kungörelser ska annonseras i NLT och SkLT samt läggs ut på Vara kommuns hemsida.
3. Kommunfullmäktige fastställer partistödet enligt följande:
Grundbidrag/parti (8) 10 000 kr 80 000 kr Utbildningsbidrag/mandat (45) 2 000 kr 90 000 kr Mandatstöd/mandat (45) 10 600 kr 477 000 kr
647 000 kr
Partistödet utbetalas till den lokala partiorganisationen i Vara kommun en- ligt reglemente för partistöd.
Miljö- och byggnadsnämnden
4. Miljö- och byggnadsnämnden äskar tillskott på 500 000 kronor för att in- tensifiera arbetet med ovårdade fastigheter, obefogade klagomål, olika form av nedskräpning med mer.
5. Kommunfullmäktige godkänner att miljö- och byggnadsnämnden utnyttjar det ackumulerade överskottet år 2015 med 500 000 kronor.
6. Kommunfullmäktige godkänner att miljö- och byggnadsnämnden höjer timtaxan för miljöbalkstaxan, tobakslagstaxan, taxan för lagen om recept- fria läkemedel och taxan för lagen om animaliska biprodukter till 800kr/h och livsmedelstaxan till 825kr/h.
I övrigt lämnas miljö- och byggnadsnämndens framställan utan bifall.
Utdragsbestyrkande
Socialnämnden
7. Socialnämnden äskar tillskott på 6000 tkr för Individ- och familjeomsor- gen.
Socialnämndens framställan lämnas utan bifall.
Kommunstyrelsens arbetsutskott anser att den ekonomiska situationen behö- ver analyseras och att såväl förslag på åtgärder som konsekvensbeskrivning behöver redovisas
Driftbudget, övrigt
8. Taxorna i övrigt, med undantag för Taxa för Vara kommuns allmänna vat- ten- och avloppsanläggning, VA-taxa 2015, är oförändrade jämfört med 2014. För vissa taxor sker förändringar med hänsyn till index och tillämp- ningsföreskrifter.
9. Kommunfullmäktige fastställer driftbudget 2015 och plan 2016-2018 för respektive nämnd enligt bilaga.
Investeringsbudget
10. Kommunfullmäktige fastställer investeringsbudget 2015 och plan 2016- 2018 för respektive nämnd med tidigare beslutade justeringar och ombud- geteringar enligt bilaga.
Övrigt
11. Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen år 2015 till 21,27 per skat- tekrona.
12. Kommunfullmäktige fastställer resultat-, finansierings- och balansbudget för år 2015 enligt reviderad bilaga.
13. Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk plan för åren 2015-2017 enligt bilaga.
Separat bilaga: Budget 2015 __________
Protokollsanteckning
Gabriela Bosnjakovic (M) meddelar att hon inte deltar i beslutet beträffande budget 2015, plan 2016-2018 och återkommer med synpunkter till kommun- styrelsen den 5 november 2014.
___________
Beskrivning
Finansiella mål
Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent +/- 2 procent.
Soliditeten får under mandatperioden inte understiga 20 procent.
Övriga förutsättningar
Följande förutsättningar har legat till grund för ramberäkningarna under perio- den 2015 - 2018:
Oförändrad skattesats 21,27 kronor under hela planeringsperioden
Invånarantalet i kommunen är beräknat till 15 516 år 2015 och 15 468 år 2016.
De ekonomiska ramarna gäller med de förutsättningar som antagits beträf- fande löne- och prisökningar.
Budgetprocessen
Ramarna innehåller justeringar av rent teknisk karaktär.
Ramarna har vidare justerats enligt central resursfördelning.
Dessutom tillkommer äskanden utöver ram, som beretts i särskild ordning.
Beräknade löneökningar är budgeterade i respektive nämnds budgetram.
Budgetdialog
En budgetdialog med gemensamma överläggningar har förts den 16 september 2014 med samtliga nämnders ordförande och ansvariga tjänstemän, varvid nämnderna redovisar sina budgetförslag.
Ekonomichef Camilla Verngren redovisar följande dokument:
- Budget 2015, plan 2016-2018 (Driftbudget, investeringsbudget, resultat- budget, finansieringsanalys och balansbudget).
- Skatteprognos för år 2015
Arbetsutskottets behandling
Per telefon, går ekonomichef Camilla Verngren igenom budgetförutsättningar och presenterar förslag till budget 2015, plan 2016-2018 för Vara kommun.
___________
Utdragsbestyrkande
KSAU § 131 Dnr 199/2011 Dpl 055
Avsiktsförklaring för jämställt Västra Götal- and
Arbetsutskottets förslag till beslut
Kommunstyrelsen undertecknar avsiktsförklaring för jämställt Västra Götaland __________
Bakgrund
Vara kommun har mottagit en inbjudan att underteckna en avsiktsförklaring för Jämställt Västra Götaland 2014-2017. Det är en länsstratregi för jämställd- hetsintegrering som har utarbetats av Länsstyrelsen i Västra Götalands län i samarbete med Västra Götalandsregionen. Tanken är att strategin ska fungera som en plattform för att skapa likvärdighet i länet, lyfta goda exempel och möj- liggöra samordning och erfarenhetsutbyte.
Beredning
Ärendet har tidigare överlämnats till HR-chefen för beredning och vidare be- handling i personalutskottet.
Ledningsgruppen har diskuterat ärendet och detta med anledning av att doku- mentet ska beröra hela samhället och inte endast kommunens anställda. Kvali- tétschef Malin Andersson har begärt uppskov hos Länsstyrelsen.
Arbetsutskottets behandling
HR-chef Berit Hallersbo deltar på detta ärende och informerar kommunstyrel- sens arbetsutskott om avsiktsförklaringen för jämställt Västra Götaland.
__________
KSAU § 132 Dnr 133/2014 Dpl 055
Koncernbildning av de kommunala bolagen
Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner följande:
1. Försäljningen av bolagen Vara Bostäder AB, Vara Industrifastigheter AB och Vara Horse Arena AB från kommunen till moderbolaget Vara Koncern AB till en summa av 14,1 miljoner kronor, och
2. det upprättade avtal som reglerar överlåtelsen av samtliga aktier i de tre bolagen från kommunen till Vara Koncern AB, samt
3. att den fordran som uppstår till följd av överlåtelsen regleras genom en kvittningsemission där fordran kvittas mot ett ökat aktievärde för kommunen i Vara Koncern AB.
__________
Bakgrund/Sammanfattning
KSAU har gett förvaltningen i uppdrag att se över de kommunala bolagen och dess styrdokument samt att ta fram förslag på nya sätt att arbeta med ägarstyr- ningen. Allt i syfte att underlätta för en effektiv och aktiv ägarstyrning av samt- liga bolag. Då önskemålet varit att arbeta med styrningen genom en samlad koncern är ett första steg i uppdraget att samla samtliga bolag i en gemensam koncern. Idag är Vara Bostäder AB, Vara Industrifastigheter AB och Vara Horse Arena AB direktägda av kommunen, medan övriga bolag ägs indirekt genom moderbolaget Vara Koncern AB (vilket i sin tur är direktägt av kom- munen).
Av denna anledning föreslås nu en försäljning av de tre bolagen från kommu- nen till Vara Koncern.
Beredning
Ärendet har beretts av kommunjuristen med konsultstöd från PwC.
Förvaltningens/avdelningens/tjänstemannens ståndpunkt För att bilda en enda gemensam koncern bör de tre direktägda bolagen; Vara Bostäder AB, Vara Industrifastigheter AB och Vara Horse Arena AB säljas till moderbolaget i den befintliga koncernen; Vara Koncern AB. Enklast möjliga lösning är att bolagen prissätts till det bokförda värdet av bolagen hos kommu- nen. Detta motsvarar totalt 14,1 miljoner kronor. Köpeskillingen föreslås beta- las genom en revers där kommunen får en fordran på Vara Koncern. Vanligt- vis skulle en sådan revers vara räntebärande, men då det ändå finns ett behov av ett kapitaltillskott till koncernen föreslås en kvittningsemission i nära sam- band med tillträdesdagen. Då finns heller ingen anledning att reglera ränta i skuldebrevet eftersom fordran kommer att kvittas tämligen omgående mot ett ökat aktievärde i Vara Koncern.
Utdragsbestyrkande
Det är viktigt att påpeka att detta endast är det första steget i arbetet mot en effektiv och aktiv ägarstyrning. Koncernbildningen sätter de formella förut- sättningarna för hur kommunen kan arbeta med ägardirektiv o.dyl. men fortfa- rande krävs ett arbete med att se över bolagsordningarna, utfärda grundläg- gande ägardirektiv samt att inrätta rutiner för en aktiv ägarstyrningen. Förvalt- ningen återkommer med förslag i dessa delar.
Arbetsutskottets behandling
Kommunjurist Maria Westh deltar på detta ärende och informerar kommun- styrelsens arbetsutskott om den pågående koncernbildningen.
__________
KSAU § 133 Dnr 61/2014 Dpl 289
Borgen för Vara Bostäder AB
Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att,
1. Såsom för egen skuld ingå borgen för Vara Bostäder AB:s låneförplik- telser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 300 mkr, jämte därpå lö- pande ränta och konstader.
2. Samtliga tidigare borgensbeslut för Vara Bostäder AB upphävs.
Gabriela Bosnjakovic (M) ställer sig inte bakom beslutet avseende det totala lånebeloppet om 300 miljoner kronor.
___________
Bakgrund
Vara Bostäder har idag 17 lån på totalt 220 mkr med olika förfallotidpunker.
Av dessa har Vara kommun sedan tidigare gått i borgen för totalt 182,5 mkr.
Tidigare borgen är bunden till specifika fastigheter. I samband med att ca 100 mkr nu ska refinansieras är det bättre för bolaget om kommunen ger en generell borgen. Bolaget har i uppdrag att bygga fler bostäder och det kommer att kräva ytterligare finansiering framöver.
Den 1 januari 2013 trädde en bestämmelse i kraft att begränsa möjligheterna att göra ränteavdrag i bolag för lån inom intressegemenskapen (t.ex. mellan bolag i samma koncern eller från moderbolag till dotterbolag). Detta för att bolag an- vände räntesnurror för skatteplanering. Trots att kommuner och landsting är skattefinansierade sektorer finns inga generella undantag för dessa. Om lånen var affärsmässiga kunde Skatteverket se det som ett undantag särskilt som kommunen har egna lån. Vara kommun har inga lån och detta sågs som mer tveksamt.
I maj 2014 har ett förhandsbesked kommit från Skatterättsnämnden att ett kommunalt bolag inte har medgetts avdrag för ränteutgifter till kommunen.
Nämnden har alltså ändrat sitt ställningstagande. Därför har Vara Bostäder AB nu lånat externt och kommer att fortsätta låna externt.
Förvaltningens ståndpunkt
Kommunen bör ge Vara Bostäder AB en generell borgen för i första hand de lån de har idag, d.v.s. 220 mkr. Men i och med uppdraget att bygga fler bostä- der så borde handlingsutrymmet utökas för att slippa ta upp ärenden till kom- munfullmäktige för varje enskilt lån. Förslaget är på en utökning på 80 mkr, till bland annat projekt i Levene och Johan Brinks gata d.v.s. en total generell bor- gen på 300 mkr.
Borgensavgift ska tas ut på hela det utestående lånebeloppet.
Utdragsbestyrkande Arbetsutskottets behandling
Hans Axblom, VD för Vara bostäder AB och Carl-Axel Olsson, ordförande i Vara Bostäder AB deltar på ärendet och förklarar situationen utifrån Vara Bo- städer AB:s ställning.
Gabriela Bosnjakovic (M) anser att ökningen med 80 miljoner kronor inte borde genomföras nu, utan att yrkar att varje enskilt lån borde beslutas i full- mäktige. Detta innebär att den generella borgen hamnar på 220 miljoner kro- nor istället för 300 miljoner kronor som förslaget anger.
Ordförande Fredrik Nelander (S) och Elof Jonsson (C) godkänner beloppet på en generell borgen om 300 miljoner kronor. Då det i de 80 miljonerna ingår projekt som Levene och Johan Brinksgata.
Kommunstyrelsens arbetsutskott vill samtidigt förtydliga att med en generell borgen upphävs samtliga tidigare borgenbeslut för Vara Bostäder AB.
__________
KSAU § 134 Dnr 183/2014 Dpl 042
Plan för intern kontroll 2015
Arbetsutskottets förslag till beslut
Kommunstyrelsen antar föreslagen intern kontrollplan för 2015.
__________
Sammanfattning
Enligt gällande reglemente för intern kontroll har kommunstyrelsen det över- gripande ansvaret för intern kontroll och ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen gällande samtliga verksamheter med uppdrag till respektive nämnd att följa antagen plan. Det föreslås att tidigare års modell för intern kontrollplan tillämpas ännu ett år, parallellt med att en ny systematik för arbetet med intern kontroll på en övergripande nivå tas fram och påbörjas. Därför föreslås kommunstyrelsen anta en intern kontrollplan motsvarande den för 2014 även för 2015. Denna plan omfattar gemensamma avstämningsmoment för styrelser och nämnder och gäller under ett år.
Beredning
Ärendet har beretts av kommunjurist/controller och kvalitetschef.
Ärendet
Enligt gällande reglemente för intern kontroll har kommunstyrelsen det över- gripande ansvaret för intern kontroll och ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen gällande samtliga verksamheter med uppdrag till respektive nämnd att följa antagen plan. Nämnderna ska sedan, i samband med årsredovisningens upprättande, rapportera resultatet från upp- följningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen.
På senare tid har det allt mer uppmärksammats, bl.a. från SKL, att den interna kontrollen bör kopplas samman tydligare med intern styrning. Det har också kommit önskemål från politiken att man önskar utveckla den interna kontrol- len. Ekonomiavdelningen tog in en extern utbildare som gick igenom hur kommunerna bör se på intern kontroll och hur en systematik kring detta arbete kan byggas upp för att i högre grad koppla det till intern styrning och öka det politiska deltagandet i framtagandet av intern kontrollplan.
För att utveckla och omarbeta den interna kontrollen så att den blir ett natur- ligt komplement till den interna styrningen av kommunen har huvudansvaret för denna flyttats från ekonomiavdelningen till kvalitetschef och kommunju- rist/controller. Dessa arbetar med att ta fram en ny systematik för det interna kontrollarbetet där den interna kontrollplanen baseras på en för året unik och övergripande riskanalys samt en självskattning av verksamheten. I denna nya systematik ingår också att politiken blir mer delaktig i bedömningen av riskana- lysen och i att avgöra vilka risker som bör läggas särskilt fokus på i kontrollpla- nen under respektive år. Ett mer konkret förslag kring hur en ny systematik kan se ut kommer inom kort att läggas fram för kommunstyrelsen. Dock be- döms denna inte kunna tillämpas förrän på 2016 års interna kontrollplan ef-
Utdragsbestyrkande
tersom den förutsätter ett omfattande arbete inför framtagande av plan som inte hinns med innan årsskiftet 2014/2015. En intern kontrollplan för 2015 måste dock antas av kommunstyrelsen.
Förvaltningens/avdelningens/tjänstemannens ståndpunkt Mot bakgrund av ovanstående bedöms att tidigare års modell för intern kon- trollplan bör tillämpas ännu ett år, parallellt med att arbetet utifrån den nya systematiken inleds. Därför föreslås kommunstyrelsen anta en intern kontroll- plan motsvarande den för 2014 även för 2015. Denna plan omfattar gemen- samma avstämningsmoment för styrelser och nämnder. Den gäller under ett år och ska, förutom de gemensamma uppföljningsmomenten, även kompletteras med nämndsspecifika moment. Förvaltningscheferna ansvarar, var och en inom sin nämnd, för att planen följs och för att avrapportering sker till kom- munstyrelsen. Det är också viktigt att förvaltingscheferna ser till att rutiner finns så att alla eventuella upptäckta felaktighter påpekas för den berörda be- fattningshavaren samt att de rapporteras vidare till förvaltningschef.
Arbetsutskottets behandling
Kommunjurist Maria Westh, och Kvalitetschef Malin Andersson redovisar föreslagen plan för intern kontroll 2015 för kommunstyrelsens arbetsutskott.
__________
KSAU § 135 Dnr 184/2014 Dpl 003
Information om lednings- och styrdokument
Kommunstyrelsens arbetsutskott informeras om det pågående arbetet med underlag för strategisk plan jämte övriga styrdokument och sektorsprogram.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att i dialog med ledningsgruppen behandla ärendet och den fortsatta processen den 17 december 2014.
__________
Utdragsbestyrkande
KSAU § 136 Dnr 9/2011 Dpl 216
Lyskraft Vara
Beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner inriktning enligt förslag.
__________
Bakgrund
För att kunna utveckla Vara som besöksdestination i allmänhet och stärka små- stadens lyskraft i synnerhet krävs ett stort engagemang och en tydlig rollfördel- ning mellan för staden bärande aktörer. I syfte att skapa förutsättningar för tillväxt, ökad etablering, fler besök, högre handelsindex, förstärkning av stads- karaktären och en positiv och växande samhällsservice avser Vara kommun träffa enskilda avtal och ekonomiskt stödja följande samarbetspartners: Vara Köpmannaförening; Föreningen Vara Småstad; respektive VästgötaLandet.
Avtalen ska ha en tydlig koppling till kommunens styrdokument för tillväxt- och utveckling. Förslag på avtal ska presenteras på nästkommande KSAU.
Utöver det bör ekonomiska medel avsättas för att tillsammans med befintliga lokala hotellaktörer arbeta för att stärka Vara som en destination för stora mö- ten och evenemang. En sådan satsning ska villkoras av att även näringen själv går in med ekonomiska medel. Vidare behöver medel avsättas för att kunna fortsätta arbetet med att få till stånd en etablering av fem till åtta yrkeshögsko- leutbildningar i Vara småstad.
Beredning
Fd projektledare/utvecklingssamordnare på TUA Ted Isaksson har handlagt Lyskraft Vara som LEADER-projekt och samarbetsform i samråd med be- rörda tjänstemän och politiker i den kommunala organisationen liksom med civilsamhället. I dialog med de involverade utarbetades en modell för samver- kan /ett arbetssätt för att öka lyskraften i Vara.
Mot bakgrund av de diskussioner som förts i kommunstyrelsens arbetsutskott (20140521 respektive 20141001) parallellt med ändrade förutsättningar och omläggning av besöksnäringen (som har stor inverkan och betydelse för lys- kraften) har undertecknad i samråd med KSAU tagit fram ett reviderat förslag för att stärka Lyskraften i Vara.
Föreliggande förslag vilar på samtal med:
Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 oktober 2014 Linnea Hedin, Stadsarkitekt, Vara kommun Thomas Tegnér, Marknadschef Vara konserthus
Bodil Warolin, Föreningen Vara Småstad och ordf. i Västgötalandet Sofia Johansson, Ägare, Sivans Ost
Niklas Johansson, ordförande i Vara köpmannaförening och delägare i Fager- bergs Herrekipering.
Klara Börjesson, Turistchef, Falköpings kommun Magnus Sundén, Näringslivschef Falköpings kommun Tjänstemannens ståndpunkt
För att kunna utveckla Vara som besöksdestination i allmänhet och stärka små- stadens lyskraft i synnerhet krävs ett stort engagemang och en tydlig rollfördel- ning mellan för staden bärande aktörer. I syfte att skapa förutsättningar för tillväxt, ökad etablering, fler besök, högre handelsindex, förstärkning av stads- karaktären och en positiv och växande samhällsservice avser Vara kommun träffa enskilda avtal och ekonomiskt stödja följande samarbetspartners: Vara Köpmannaförening; Föreningen Vara Småstad; respektive VästgötaLandet.
Avtalen ska ha en tydlig koppling till kommunens styrdokument för tillväxt- och utveckling.
Valet av samarbetspartners vilar dels på de föreningar/aktörer som varit aktiva under Lyskraft Vara-projektet och dels på vilka som har en central roll att spela när det gäller att öka besöken till både Vara småstad och till närområdet.
Vara köpmannaförening är idag involverade och i vissa fall drivande i rad eve- nemang för att locka besökare till Vara Småstad. Vårmarknaden, Skördemark- naden, Kulturafta, Jordgubbens dag och Julmarknaden för att nämna några.
För att skapa en tydlig rollfördelning mellan kommunen å ena sidan och nä- ringarna å andra sidan, parallellt med att skapa förutsättningar för lokalt enga- gemang som utgår från näringarna är Vara Köpmannaförening en naturlig samarbetspartner. I samband med att kommunen avslutar samarbetet med VästgötaLandet står dessutom Vara köpmannaförening utan samordnare för flertalet av de engagemang som nämns ovan, varför det är lämpligt att kom- munen ser vikten av och skapar möjligheter för fortsatt näringsdriven centru- mutveckling.
Föreningen Vara Småstad är centralorten Varas bygdeförening. De är dessu- tom driftare av utomhusbadet, en attraktion som lockar besökare både från den egna kommunen och från närområdet. Att ha med dem i Lyskraftsarbetet är viktigt dels för att de redan är en engagerad kraft och dels för att det finns synergivinster att göra genom att involvera dem i Vara Köpmannaförening.
VästgötaLandet Ek. förenings mest profilerande näringar (Sivans ost, Adels- åsens kalkon, Kullings kalvdans m fl) har intresse av att utveckla och driva Mathantverkssafarit vidare. Den ovan föreslagna stödsumman är otillräcklig för att finansiera safarit, vilket ställer krav på fortsatt medfinansiering av de med- verkande näringarna. Stödet villkoras av att de själva äger ansvaret för det ope- rativa arbetet medans kommunens roll kommer att ligga på strategisk affärut- veckling av konceptet samt marknadsföring. Här finns en strategisk vinning att göra för Vara kommun. Genom att skapa grundläggande förutsättningar för att vidareutveckla ett profilevenemang som ligger i linje med Vara kommuns till- kommande omläggning av besöksnäringen (kulturturism med fokus på mat, scenkonst och besöksmål) lockar vi besök till vårt närområde samtidigt som vi lägger grunden för och stärker förtroendet och samarbetet med de näringar kommunen behöver ha med sig i ett kommande destinationsutvecklingsarbete.
Utdragsbestyrkande
Undertecknad avser presentera förslag på avtal inklusive avtalskrav på näst- kommande KSAU men gör i nuläget bedömningen att inriktningen och stor- leksordningen på aktuella stöd skulle kunna se ut som följer:
Vara Köpmannaförening:
Årligt stöd på 175 000 plus att Vara kommun går in med en årlig medlemsav- gift på 4 000 kronor per år. Den senare kostnaden tas inom ramen för närings- livsverksamheten. Inriktningen på avtalskraven kommer år ett att vila på valda delar i Vara kommuns styrdokument för tillväxt- och utveckling och därefter kompletteras med ett strategidokument för besöksnäringen.
Föreningen Vara Småstad:
Årligt stöd med 4 000 kronor (utöver bygdepengen) och ett inriktningskrav om att gå med och aktivt delta i Vara Köpmannaförening. Även denna kostnad kan tas inom ramen för näringslivscerksamheten.
VästgötaLandet:
Årligt stöd på 75 000 kronor och ett inriktningskrav på att fortsätta driva och utveckla Mathantverkssafarit.
Vidare anser undertecknad att ekonomiska medel bör avsättas för att tillsam- mans med befintliga lokala hotellaktörer arbeta för att stärka Vara som en des- tination för stora möten och evenemang. I dialog med Thomas Tegnér, mark- nadschef på Vara konserthus, skulle ett första steg kunna vara att kommunen går in med 200 000 och ställer frågan till de befintliga två aktörerna liksom den inkommande om att gå in med 50 000 vardera. Det finns enligt Thomas Teg- nér, som har gedigen erfarenhet av destinationsarbete i allmänhet och i Jönkö- ping i synnerhet, en vits med att kommunen går in med mer än näringarna för att på så vis kunna styra agendan.
Vidare behöver medel avsättas för att kunna fortsätta arbetet med att få till stånd en etablering av fem till åtta yrkeshögskoleutbildningar i Vara småstad.
Att öka flödet av människor som rör sig i Vara småstad är A och O för den framtida besöks- och handelsutvecklingen.
Konsekvenser
Kommunstyrelsen träffar enskilda avtal och stödjer ekonomiskt utvalda samar- betspartners. Medlen ska ses som en investering i lokal tillväxt och utveckling.
Måluppfyllelse
Verksamhetsplan, kommunstyrelsen 2012-2015
”Vara kommuns lyskraft ökar vår status som mötesplats i regionen”
Översiktsplan 2012:
”Visionen ger uttryck för viljan att Vara kommun ska vara en tolerant, mångkulturell och öppen miljö där alla idéer tas till vara och där företagandet ges de bästa förutsättningar. […]
Vara småstad ska medvetet utvecklas med syftet att stärka hela kommunens konkurrens- och attraktionskraft.
Strategin ställer upp fyra tydliga mål vars uppfyllande lätt kan mätas.
• Invånarna trivs i kommunen.
• En bra kommun för barn och ungdomar att växa upp i.
• 16 000 invånare 2015.
• 17 000 invånare 2030
Strategin utpekar också de framgångfaktorer som kommunen ska arbeta med för att uppnå de uppställda målen.
• Stöd till nya idéer och företagande.
[…] ”
Arbetsutskottets behandling
Tillväxt- och utvecklingsavdelningschef, Johanna Forslund Kullander deltar på detta ärende.
___________
Utdragsbestyrkande
KSAU § 137 Dnr 42/2011 Dpl 206
Plantaxa
Arbetsutskottets förslag till beslut
Kommunstyrelsen antar den nya taxan enligt bifogad Bilaga 1.
Separat bilaga: plantaxa _________
Sammanfattning
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 24 september § 115 att nuva- rande plantaxa försätter att gälla och att en ny plantaxa kommer att antas vid årsskiftet.
Med bakgrund av de diskussioner som förts i kommunstyrelsens arbetsutskott har undertecknad tagit fram ett förslag på ny taxa som till stora delar stämmer överrens med den idag aktuella taxan.
Bakgrund
Kommunstyrelsens arbetsutskott gav den 23 april 2014 § 55 kommundirektör Gert Norell följande uppdrag:
Att presentera ett nytt taxeunderlag för planfrågor utifrån plan- och bygglagen
Att revidera reglementet och delegationsordningar så att alla planären- den flyttas från miljö- och byggnämnden och förs över på kommunsty- relsens ansvar
Underlaget ska innehålla olika förslag av självfinansieringsgrad Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 24 september § 115 att nuva- rande plantaxa försätter att gälla och att en ny plantaxa kommer att antas vid årsskiftet.
Tidigare har kommunen haft en gemensam Plan- och bygglovstaxa men efter att planfrågorna flyttats från miljö- och byggavdelningen till tillväxt- och ut- vecklingsavdelningen behöver taxorna antas separat.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har under våren diskuterat plantaxan under flera sammanträden.
Beredning
Kommunjurist Maria Westh har tillsammans med miljö- och byggnadschef Caroline Hagström tagit fram en nulägesanalys som visar hur kostnadsteck- ningen ser ut för planverksamheten.
Med bakgrund av detta har diskussioner förts i kommunstyrelsens arbetsut- skott och undertecknad har i samråd med planarkitekt Jonas Hägg och närings- livschef Johanna Forslund Kullander tagit fram ett förslag till plantaxa.
Tjänstemannens ståndpunkt
Plantaxan är bra för att tydliggöra att det ligger arbete bakom de detaljplaner som kommunen tar fram och att det finns ett värde i dessa.
Att konstruera en taxa som slår så rättvist som möjligt är viktigt och genom att teckna planaavtal med privata aktörer kommer taxan slå mer rättvist samtidigt som den privata aktören i ett tidigt skede får veta vad plankostnaden kommer att bli. Att kommunicera hur taxan är uppbyggd och vad som ingår är minst lika viktigt som hur taxan är konstruerad.
Taxan bygger på SKLs riktlinjer för plan- och byggtaxa men för att öka läsbar- heten i taxan har n-faktorn tagits bort. Alla numeriska värden har i stället hal- verats i de formler där n-faktorn funnits med för att motsvara n-faktor 0,5 som tillämpas i den, idag, för kommunen gällande taxan.
Konsekvenser
Tidigare har plantaxan alltid tagits ut i samband med bygglov och taxan har alltid baserats på storleken (kvm) på byggnationen. Detta har inneburit att stora men enkla lagerbyggnader har fått en hög plantaxa medan en mindre men mer komplexa byggnader har fått en låg plantaxa. Plantaxans procentuella del av hela byggnationen har alltså kunnat variera stort.
Skillnaden i den nya taxan jämfört mot den gamla taxan ligger i de detaljplaner som initieras av en privat aktör. Enligt den nya taxan upprättas ett planavtal mellan den privata aktören och kommunen som specificerar betalningsvillkor och parternas åtaganden i övrigt. Den privata aktören får alltså betala det som det kostar att ta fram detaljplanen och kan sedan utnyttja detaljplanen utan att någon ytterligare planavgift tillkommer. På detta sätt stimuleras de privata aktö- rerna till att tänka långsiktigt och helhet då de initierar en ny detaljplan ef- tersom de vill kunna använda detaljplanen så länge som möjligt. Tidigare har det inte varit någon skillnad i plantaxa oavsett om kommunen gjort en helt ny plan till den privata aktören eller om det varit en gamla gällande plan. En annan skillnad blir att kommunen får betalt för sitt planarbete oavsett om den privata aktören väljer att söka bygglov eller inte.
För planer som initierats av kommunen kommer planavgiften fortfarande att tas ut i samband med bygglovet.
Arbetsutskottets behandling
Tillväxt- och utvecklingsavdelningschef Johanna Forslund Kullander och stadsarkitekt Linnea Hedin informerar arbetsutskottet om föreslagen plantaxa.
Linnea Hedin informerar om att taxan som sådan inte har så stora förändringar mot föregående år. Däremot är tillämpningen i form av att arbeta med planav- tal en skillnad.
__________
Utdragsbestyrkande
KSAU § 138 Dnr 181/2014 Dpl 206
Taxa för Miljö- och byggnadsnämnden avse- ende bygg- och kartverksamhet
Arbetsutskottets förslag till beslut
Kommunfullmäktige antar föreslagen taxa för Miljö- och byggnadsnämnden avseende bygg- och kartverksamhet
Separat bilaga: Taxa för Miljö- och byggnadsnämnden avseende bygg- och karverksamhet 2015-01-01
____________
Bakgrund
En taxa för bygg- och kartverksamhet har arbetats fram av miljö- och bygg- nadsförvaltningen i syfte att dels underlätta bygglovshanteringen och dels sär- skilja denna från planavgiftshanteringen.
Den föreslagna taxan för bygg- och kartverksamhet gäller för Miljö- och bygg- nadsnämndens verksamhet. Avgifterna tas ut med stöd av Plan- och bygglagen (2010:900) PBL, Plan- och byggförordningen (2011:339) PBF, Kommunallagen (1991:900) och Miljöbalken. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kost- nad för den aktuella myndighetsövningen eller tjänsten. Taxan består av be- stämmelser med tillhörande tabeller.
Miljö- och byggnadsnämndes behandling
Byggnadsinspektör Ulrika Nolåker informerar om förslag till ändringar i PBL- taxan. Utgångspunkten är SKL:s nuvarande taxa. Syftet med förändringarna är att de ska bli enklare för allmänheten att få veta vad det kostar att ansöka om bygglov. Tidigare har det varit uppdelat på olika tilläggsfaktorer, justeringsfak- torer. Nu är faktorerna istället inräknade och därmed blir tabellerna enklare att utläsa.
Nämnden har ingen erinran mot förändringarna.
___________
Arbetsutskottets behandling
Miljö- och byggnadschef Caroline Hagström och byggnadsinspektör Ulrika Nolåker redovisar föreslagen taxa för Miljö- och byggnadsnämnden avseende bygg- och kartverksamhet för kommunstyrelsens arbetsutskott. Tillväxt- och utvecklingsavdelningschef Johanna Forslund Kullander och Linnea Hedin del- tar även på ärendet.
Caroline Hagström informerar arbetsutskottet om att i samband med att plan- och byggtaxan delades gjordes även en översyn och förslag till förändring av taxan.
__________
KSAU § 139 Dnr 180/2014 Dpl 206
Ny timfaktor för miljöbalkstaxan och livsme- delstaxan
Arbetsutskottets förslag till beslut
Kommunfullmäktige antar föreslagen timfaktor för följande taxor:
Timfaktor om 800 kr/h för miljöbalkstaxan, tobakslagstaxan, taxan för lagen om receptfria läkemedel och taxan för lagen om animaliska bi- produkter.
Timfaktor om 825 kr/h för livsmedelstaxan __________
Bakgrund
Tillsyn och prövning utifrån ovan angivna lagstiftningar finansieras i stor utsträckning av avgifter. För att kunna ta ut avgift för prövning och tillsyn krävs att det finns en taxa som är antagen av kommunfullmäktige. Alla taxor bygger på ett antal tillsynstimmar, prövningstimmar eller timdebitering. Till detta fattar kommunfullmäktige beslut om en timfaktor (timavgift) för respek- tive taxa. För 2014 är timfaktorn för respektive lagstiftning 775 kronor.
Beredning
Inför 2014 beslutade kommunfullmäktige om en minskad ram för miljö- och byggnadsnämnden med cirka 30 procent vilket motsvarar 1 miljon kronor.
Den minskade ramen skulle hanteras genom ökad avgiftsfinansiering.
I 2014 års budget beslutades om förändringar i taxorna motsvarande cirka 400 000 kronor i ökade intäkter. Resterande 600 000 kronor reglerades genom tillfällig ramjustering.
Med den föreslagna ändringen av timfaktor från 775 kr/h till 900 kr/h skulle intäkterna öka med ytterligare cirka 600 000 tusen kronor vilket skulle innebära en budget i balans.
Förutom taxejusteringar kommer förvaltningen att arbeta med att öka den de- biterbara tiden genom effektiviseringar
Miljö- och byggnadsnämndens förslag
Miljö- och byggnadsnämnden godkänner förslaget om ny timfaktor på 900 kr/h. Timfaktorn ska gälla för följande taxor, miljöbalken, livsmedelslagen, tobakslagen, lagen om receptfria läkemedel, lagen om animaliska biprodukter.
Förslaget lämnas därefter till kommunstyrelsens arbetsutskott för vidare anta- gande i kommunfullmäktige.
Arbetsutskottets behandling
Miljö- och byggnadschef Caroline Hagström redovisar föreslagen taxa med en timfaktor på 900 kr/h utifrån miljö- och byggnadsnämndens förslag. Stadsarki- tekt Linnea Hedin deltar även på ärendet.
Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsens arbetsutskott reflekterar över att höjningen av timfaktorn är så stor. Elof Jonsson (C) föreslår ett kompromissförslag genom att höja mil- jöbalkstaxan, från 775kr/h till 800 kr/h och livsmedelstaxan från 775kr/h till 825 kr/h.
Arbetsutskottet ställer sig bakom Elof Jonssons förslag och beslutar att ändra timfaktorns omfång efter förslaget.
Till timfaktorn om 800 kr/h beräknas även tobakslagstaxan, taxan för lagen om receptfria läkemedel och taxan för lagen om animaliska biprodukter.
__________
KSAU § 140 Dnr 137/2014 Dpl 212
Tillägg till översiktsplan Lidköpings kommun
Beslut
Vara kommun har inte något att erinra på tillägg i översiktsplanen för Lidkö- pings kommun, då LIS-områdena (landsbygdsutveckling i strandnära läge) främjar turism, friluftsliv, näringsliv och inflyttning.
_________
Sammanfattning
Lidköpings kommun har tagit fram 22 LIS-områden för att säkerställa att ut- vecklingen av bostäder, turism, friluftsliv och näringsliv kan ske på ett hållbart sätt i områden med strandskydd. Områdena ligger främst runt Vänern men också kring Flian.
Bakgrund
Lidköpings kommun har upprättat ett förslag till tematiskt tillägg till översikts- planen, Landsbygdsutveckling i strandnära läge. Syftet med LIS är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden. 22 LIS-områden för utvecklingen av bostäder, turism, frilufts- liv och näringsliv har pekats ut. Områdena ligger främst runt Vänern men också kring Flian.
Statliga myndigheter, angränsande kommuner och övriga berörda har möjlighet att yttra sig om planen fram till den 31 oktober.
Beredning
Kommunarkitekt Linnea Hedin har granskat planhandlingarna.
Förvaltningens ståndpunkt
Vara kommun har ingenting att erinra då LIS-områdena främjar turism, fri- luftsliv, näringsliv och inflyttning. Detta gynnar hela arbetsmarknadsområdet.
Vara kommuns invånare kommer inte få begränsad tillgänglighet till Vänern utan kommer snarare dra nytta av utvecklingen.
__________
Utdragsbestyrkande
KSAU § 141 Dnr 145/2013 Dpl 530
Övergripande infrastrukturarbete
Kommunstyrelsens arbetsutskott diskuterar infrastrukturen tillsammans med stadsarkitekt Linnea Hedin
Upphandling av tågtjänster
SJ har vunnit upphandlingen av all tågtrafik i form av pendeltåg och regiontåg i Västsverige. SJ sköter den tjänsten idag också. SJ kommer även driva tågtrafi- ken mot Halland och Jönköping.
Möte med Västtrafik
I december kommer en tidtabellsförändring ske vilket kommer beslutas i det möte trafikverket har på fredag och som stadsarkitekten ska gå på. Kommun- styrelsens arbetsutskott gör ett medskick till stadsarkitekten att ta upp frågan om expressbussar under mötet. Linnea Hedin återkopplar till kommunstyrel- sens arbetsutskott efter att mötet har ägt rum.
__________
KSAU § 142 Dnr 121/2014 Dpl 409
Remiss från länsstyrelsen, regionala miljömål för Västra Götaland
Beslut
Vara kommun tycker att målen är relevanta och fungerar som stöd och inspi- ration i arbetet på kommunal nivå.
_________
Sammanfattning
Det går inte så bra för de nationella miljömålen. Endast ett par av de totalt 16 är i närheten av att infrias, kraftfulla insatser behövs om vi ska nå målen till 2020. De regionala miljömålen utgår från de nämnda 16 miljömål riksdagen beslutat ska gälla för Sverige. Länsstyrelsen har också kompletterat med preci- serande tilläggsmål som ska fånga in regionens särdrag och kunna användas av många aktörer i Västra Götaland, till exempel kommunerna. Nedan följer ex- empel från länets förslag som kommunerna uttryckligen ska jobba med och som tangerar de förslag som finns i kommunens kommande sektorsprogram för miljö.
Begränsad klimatpåverkan. 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarana har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning.
Giftfri miljö. År 2020 ska andelen ekologisk mat utgöra minst 50 % av den offentliga sektorns totala livsmedelsbudget.
Ingen övergödning. År 2020 ska näringsämnen i Vänermynnande vattendrag ha minskat jämfört med jämförelseåret 2008 och ha uppnått minst god ekolo- gisk status enligt miljökvalitetsnormen för vatten.
Rikt odlingslandskap. Andelen ekologisk produktion ska öka till 30% certi- fierad areal av länets åkermark senast år 2020.
God bebyggd miljö. En tredjedel av befolkningens resor ska göras med kol- lektivtrafik och alla ska kunna ta sig till en hållplats åtminstone med cykel.
Bakgrund
Miljömålen omarbetas var tredje år på nationell nivå och i samband med det har Länsstyrelsen i samarbete med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregion- en sett över hur de regionala målen är utformade och gjort ett förslag på omar- betning för bättre effekt, detta förslag har nu kommit på remiss till oss.
Beredning
Miljöstrateg Maria Aronsson har handlagt ärendet. Sektorsprogrammet för miljö är vårt lokala miljömålsdokument och under arbetet med framtagande av nytt sådant har miljömålen grundligt diskuterats med övriga sektorsägare.
Utdragsbestyrkande Tjänstemannens ståndpunkt
De nationella miljömålen utgör ryggraden i allt miljöarbete och vi ska vara medvetna om vad som händer på de andra nivåerna och se hur och om vårt arbete sammanfaller med de nationella målen. Det är tydligt att omvärlden sätter upp högre ambitioner än vad Vara kommun hittills har gjort.
__________
KSAU § 143
Anmälningsärenden
Meddelas och läggs till handlingarna:
1. Anmälan flyttningar
2. Anmälan folkmängd och befolkningsförändringar 3. Bättre Vara kvartal 3 (Dnr 104/2011)
4. Utbetalning av projektmedel (Dnr 89/2013)
5. För kännedom - Ändrad användning från lageryta till kontorslokal (Dnr 10/2014)
__________
Utdragsbestyrkande KSAU § 144
Diskussionsarbetsutskott
På diskussionsarbetsutskott den 19 november 2014 kommer följande ärenden att diskuteras:
Hyresnivå för hallar
Nationellt centrum för måltiden
Lyskraft Vara – SKY
Avfallshantering
Bostadsbyggnadsprogrammet
Översyn av bolaget Vara Horse Arena __________
