Form och design i frisörutbildningen

(1)

Ett und

For

dervisning

A teaching

rm och

gsförsök o

Form a

g study abou

E

Karlstads

Estetis

He

h desi

m att öka

and desig

ut develop th

Examensa L

universitet 651 8

sk - filosofi

elena De

ign i f

elevernas

gn in the

he students

arbete 15 ärarprog

88 Karlstad

iska fakultet

etterberg

frisöru

s förståelse

hair desi

knowledge

5 högskol grammet

Datum:

Handleda

ten

utbild

e för färg,

ign educa

e of color, fo

lepoäng

den 2 are: Arno

dninge

form och

ation

orm and tex

2 februari 201 o Saarnak

en

h textur

xture

1

(2)

Förord

Jag vill tacka Peter Sporron på Hårologi of Sweden som hjälpte mig att få kontakt med Vasiliki Stavrakis på Pivot Point International Inc. i Chicago. Ett stort tack till Vasiliki Stavrakis som så tillmötesgående svarade på mina frågor samt skickade mig allt material som jag behövde till min litteraturstudie. Ytterligare ett tack till lärare och elever på John Bauergymnasiet i Uddevalla som låtit mig genomföra mina undervisningsförsök.

Tack till Arno Saarnak som har varit stöttande, inspirerande och till stor hjälp under mitt examensarbete.

(3)

Form och design i frisörutbildningen

Abstract

This essays purpose is to accentuate the meaning of the knowledge of the design elements color, form and texture in the hair design education. Both the Bauhaus school and Pivot Point education

campaign close knowledge in color, form and texture. In my study of the literature I compared the Bauhaus school with Pivot Point International Inc, study material for hair design education. From the similarities in this material I develop a project in color, form and texture. This was a teaching test for students in the hair design education at the upper secondary. My conclusion is that you, already in this first semester, can see which students who have the design interest and touch. In my discussion I have, with inspiration from The Bauhaus school and Pivot Point education, some suggests for the future in hair design education in the upper secondary.

Keyword: Education, Hair design, The Bauhaus school, Pivot Point

(4)

Sammanfattning

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram betydelsen av grundliga kunskaper inom färg, form och textur i frisörutbildningen. Jag har i min litteraturstudie tittat på likheterna i Bauhausskolans kursupplägg och jämfört dessa med frisörundervisningsmaterialet Pivot Points tankar om hur en frisörutbildning bör utformas. Både Bauhausskolan och Pivot Point förespråkar goda kunskaper inom färg, form och textur. Enligt mina åsikter bör detta uppmuntra en bild och formundervisning som är riktat mot det framtida yrket. Utifrån resultatet på min litteraturstudie och intervjuer via mail har jag gjort ett undervisningsförsök, ett projekt i färg-, form- och texturlära med elever som går första terminen i årskurs 1. Detta i kursen Bild och form. Under mitt undervisningsförsök kom jag fram till att man redan i detta tidiga stadium kan uppfatta skillnader på eleverna. Jag upplevde att jag såg vilka elever som har intresse, ambition och förutsättning att bli frisörer. I min diskussion ger jag sedan förslag på hur jag anser att ett framtida hantverksprogram med inriktning frisör skulle kunna se ut med inspiration från Bauhaus och Pivot Point.

Nyckelord: Frisörutbildning, Bauhausskolan, Pivot Point

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning 6

1.1 Bakgrund 7

1.2 Syfte 7

1.3 Frågeställning 7

1.4 Disposition 8

2 Litteraturgenomgång 9

2.1 Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv 9

2.2 Bauhaus 10

2.2.1 Bakgrund 10

2.2.2 Ideologi 10

2.2.3 Johannes Itten 11

2.3 Leo Passage och Pivot Point 13

2.3.1 Leo Passage 13

2.3.2 Pivot Points filosofi 14

2.4 Jämförelse mellan Pivot Point och Bauhaus 15

2.5 Vad säger styrdokumenten? 21

3 Metod 22

3.1 Urval 22

3.2 Datainsamling 22

3.3 Undervisningsförsöket 23

3.4 Validitet och reliabilitet 23

4 Redovisning av resultat 24

4.1 Resultat från kontakten med Vasiliki Stavrakis, utbildnings och forskningsanvarig, Pivot Point International Inc.

24 4.2 Resultat från intervjun med Staffan Westman utbildningsansvarig vid Sveriges frisörföretagare 25 4.3 Resultat från undervisningsförsöket om färg, form och textur 26 4.3.1 Aktion, observation och reflektion av lektion 1 27 4.3.2 Aktion, observation och reflektion av lektion 2 28 4.3.3 Aktion, observation och reflektion av lektion 3 29

4.4 Analys av undervisningsförsöket 30

5 Diskussion 31

5.1 Diskussion av litteraturgenomgången 31

5.2 Diskussion av Frisörföretagarnas utbildningsmodell 32

5.3 Diskussion av undervisningsförsöket 33

5.4 Diskussion kring mitt förslag på frisörutbildningens upplägg på gymnasienivå 34

5.5 Vilka tankar väcktes kring undervisningsförsöket 35

Källförteckning Bilagor

Bilaga 1 Första mailkontakten med Staffan Westman, utbildningsansvarig på Sveriges frisörföretagare.

Bilaga 2 Första mailkontakten med Vasiliki Stavrakis på Pivot Point International Inc.

Bilaga 3 Kursmål och betygskriterier Bilaga 4 Projektets utformning

Bilaga 5 Mitt förslag på frisörutbildningens upplägg, gymnasienivå

(6)

1 Inledning

Jag arbetar i dag på John Bauer gymnasiet i Uddevalla. Innan dess arbetade jag på Trollhättans praktiska gymnasium. Jag började som frisörlärare på Svenska frisörskolan i Trollhättan.

Förutsättningarna på dessa skolor är mycket olika. Svenska frisörskolan undervisade vuxna elever under cirka 6 månader. Dessa elever betalar sin utbildning själva. Detta resulterar oftast i mycket motiverade elever. Min upplevelse var dock att tiden för utbildningen var lite knapp. Jag sökte mig därför till gymnasiet där eleverna har 3 år på sig att genomföra samma utbildning. Tyvärr så är intresset för yrket mycket lågt om man jämför med intresset hos de vuxna eleverna. För att man ska kunna jobba framgångsrikt som frisör krävs goda kunskaper inom områdena färg, form och textur.

All design har en färg, en form och en textur. Titta till exempel på möblerna runt omkring dig. Ett bord kan vara rektangulärt (form), ha en slät yta (textur) och vara svart (färg). Det är dessa delar som skapar en helhet. Du måste kunna förstå varje del för sig för att kunna förstå helheten. I frisyrdesign så måste du veta vilka former du arbetar med, bland annat ansiktsform, huvudform och kroppsform.

Du måste veta hur håret faller beroende på hur du klipper av det i förhållande till huvudformen, och samtidigt veta vilken form detta skapar tillsammans med kundens förutsättningar. Du måste ha en förståelse för vilka texturer som förmedlar vad. Kan till exempel den ”fyrkantiga” kunden med klassisk stil ha de mjuka korkskruvslockarna? Eller klär hon bättre i en annan textur? Du måste ha goda kunskaper om färg. Dels för att kunna färga kundens hår med lyckat resultat. Men också för att kunna framhäva frisyrens form eller textur på ett bra sätt.¹

Jag anser, att det är ingående kunskaper i färg, form och textur som saknas hos många elever. Här väcktes min fråga, om eleverna får en större förståelse för färg, form och textur om man startar upp utbildningen i årskurs 1 med en kurs i detta. Inspiration har jag fått genom att studera hur man inom design- och hantverksskolan Bauhaus befäster kunskaperna inom bland annat färg, form och textur.

Bauhausskolan var den första designutbildningen som försökte riva ner murarna mellan konst och hantverk samt mellan teori och praktik. Detta för att skapa en större förståelse för designens grunder.² Pivot Point, som är ett världsledande utbildningsmaterial för frisörer är skapat efter samma

grundtanke som Bauhaus. Leo Passage fick idén om att ta fram ett utbildningsmaterial för frisörer efter att han gått en kurs på Bauhausskolan i Chicago.³

1 Pivot Points utbildningsmaterial för frisörer.(1994). Hair sculpture ladies. Chicago: Pivot Point. kap. 10-12

2 Magdalena Droste, (1990). Bauhaus,Bauhaus archive, Bauhaus-archiv, Köln: Taschen

3 Information från Vasiliki Stavrakis utbildnings och forskningsanvarig inom Pivot Point (Educational Research Director Pivot Point International), via mail den 2010-11-30

(7)

1.1 Bakgrund

Bauhaus ambition var att riva ner murarna mellan konst och hantverk, och mellan teori och praktik.⁴ Detta, tillsammans med att inte bara lära ut hur utan också varför, är en grundtanke hos Pivot Point.⁵ Vi har för tillfället en överetablering i frisörbranschen.⁶ Detta dels till följd av regeringens och skolverkets önskemål om att alla blivande gymnasieelever skall komma in på sitt förstahandsval.

Detta i sin tur har uppmuntrat både friskolor och kommunala skolor att utöka sina frisörklasser för det är alltid ett hårt söktryck på frisörutbildningen. Min upplevelse efter att ha undervisat i cirka 5 år, både gymnasialt och eftergymnasialt, är att det blir skillnad på de frisörer som utbildas. Vi har de frisörer som kan klippa ett hår kortare och vi har frisörerna som kan skapa en frisyr som passar både den yttre och inre personligheten på kunden. Dessa frisörer har en mer ingående förståelse för färg, form och textur. Tyvärr så är det inte eleverna på gymnasienivå som i första hand får med sig detta.

Jag tror att det beror på, att eleverna inte är tillräckligt motiverade på gymnasienivå. De vill lära sig klippa och färga praktiskt, men de grundläggande kunskaperna om form, färg och textur får de inte med sig efter avslutad gymnasieutbildning. Kontentan av detta är alltså att vi har en överetablering av frisörelever, men en underetablering av kompetenta frisörer.

1.2 Syfte

För att säkerställa att eleverna i frisörutbildningen får med sig grundläggande kunskaper i färg, form och textur, som jag anser att de behöver, så vill jag undersöka vad som krävs för att nå dessa mål.

I mitt examensarbete har jag genom olika undervisningsförsök försökt att hitta meningsfulla

uppgifter till eleverna i färg, form och textur. Precis som både Bauhaus⁷ och Pivot Point⁸ förespråkar, så innehåller projektet grundläggande kunskaper i färg, form och textur. Jag har tittat på Bauhaus material och jämfört det med Pivot Points material. Ur dessa båda har jag fått fram ett underlag till detta projekt. Undervisningsförsöket är ett projektarbete i färg, form och textur i kursen Bild och Form, BF 1202, med årskurs 1.

1.3 Frågeställningar

Min preciserade frågeställning är:

Hur kan man öka förståelsen av färg, form och textur hos frisörelever?

På vilket sätt kan arbetet med färg, form och textur berika arbetet med klippteknik?

4 Droste (2002)

5 Pivot Points undervisningsmaterial för frisörer, The Pivot Point connection

6 Bekräftat via en telefonintervju den 2010-11-18 kl. 10.55 av Staffan Westman ordförande i Sveriges frisörföretagare

7 Johannes Itten. (1975). Design and form, Germany: Otto Maier verlag.

8 Utbildningsmaterial för frisörer, The Pivot Point connection, Chicago: Pivot Point

(8)

1.4 Disposition

Examensarbetet består av fem kapitel. I det första ges en inledning och bakgrundsinformation till hur intresset för valt område växte fram, syfte, frågeställningar samt disposition.

I kapitel två redogörs litteraturstudien samt lärandet ur ett sociokulturellt perspektiv. Där beskrivs Bauhaus och Pivot Point. Därefter jämförs dessa.

I kapitel tre redovisas de metoder som använts, intervjuer samt undervisningsförsök.

Kapitel fyra redovisar resultatet av undervisningsförsöket samt sammanfattar och redovisar resultatet från genomförda intervjuer.

I kapitel fem besvaras frågeställningarna. Här diskuteras och sammanfattas även de resultat som framkommit. Därefter ges egna förslag och synpunkter.

(9)

2 Litteraturgenomgång

2.1 Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv

Det sociokulturella perspektivet på lärande inom frisörutbildningen finns långt tillbaka. Säljö menar att lärandet sker i interaktion mellan individer. Det är genom vår kultur och i samspelet med andra människor som vi lär oss. Inom hantverksyrkena uppkom mästar - lärlingssystemet redan på

medeltiden. ⁹ Att lära på detta sätt, genom interaktion och kultur, är något som fortfarande lever kvar i många hantverksyrken. Gunilla Andersson Gustavsson talar i sin avhandling, Den inre teatern i lärandet – en studie om kunskapsväxandet inom hantverk, om en yrkesskicklighet som kommer med erfarenheten.¹⁰

Efter lång erfarenhet inom ett yrke verkar det på något sätt som om känslan för stil och form finns uppbyggd.

Gyllene snittet finns där, men de yrkeskunniga vet inte om det, de känner att harmonin är rätt. Om det gyllene snittet fanns med i utbildningen och noviserna gavs möjlighet att träna seendet i förhållandet mellan storlekar, skulle kanske kompetensnivån i enlighet med Dreyfus skala, kunna nås snabbare. Att tränas in i ett seende är en del av yrkeskunskapen inom alla yrken med estetiskt inslag.¹¹

Andersson Gustavsson ställer en fråga till en guldsmed om vad det är som gör ett smycke vackert så blev svaret att det är harmoni, proportioner och balans. På samma fråga till en frisör fick författaren svaret att det är balans, stil och form som gör frisyren. Hantverkarna vet vad som är vackert men de vet inte varför.¹² Andersson Gustavsson skriver också om Pivot Points frammarsch under det sena 70-talet. Det var först genom det som frisörerna fick nya gemensamma teoretiska verktyg att arbeta med. De fick ett helt nytt språk som hjälpte läraren att kommunicera med sina elever på. De fick därigenom möjligheten att med ord förklara varför vissa saker blir bra och andra inte.¹³ Att inte kunna förklara varför något blir bra är nog en kvarleva från mästar - lärlingssystemet. Många av dagens frisörer har inte fått undervisning i skolan utan bara fått lära sig av sin mästare, att det blir bra om man gör på ett visst sätt, men inte fått veta varför. Lärlingen kan endast sin mästares språk och inte den gemensamma yrkesterminologin.¹⁴

Andersson Gustavsson diskuterar även vikten av teckningsundervisning i utbildningen. Hon skriver i sin text:

I dagens utbildning har tecknandet mer övergått till bildframställning med datorers hjälp. Tecknandet är ett viktigt inslag i kommunikationen mellan beställare och utförare och hjälper till att förklara ett objekt när orden inte räcker till.¹⁵

Detta tillsammans med Pivot Point som framhåller vikten av att kunna visualisera, se kunden framför sig i det färdiga resultatet redan innan du har börjat¹⁶ uppmuntrar en bredare utbildning inom ämnet bild och form.

9 Roger Säljö, (2002) , Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv, Stockholms: Prisma.s. 43

10 Gunilla Andersson Gustavsson, (2002), Den inre teatern i lärandet – en studie om kunskapsväxandet inom hantverk, Stockholm: Kungliga tekniska högskolan

11 Andersson, Gustavsson. (2002) s. 262-263

12 Andersson, Gustavsson. (2002) s. 262

15 Andersson, Gustavsson. (2002) s.268

16 The Pivot Point connection

(10)

Alla Pivot Points böcker är baserade på konstruktivism, precis som Bauhaus. Utgångshypotes för konstruktivism är att allt som iakttas av ”verkligheten” står i relation till människan som iakttar.

Detta kan jämföras med idén om det individuella kunskapsskapandet som är en grund i den progressiva teorin som John Dewey, Jean Piaget och L. S Vygotskij delade. Centralt i teorin att eleven skapar själv sina kunskaper utifrån sina erfarenheter.¹⁷ Detta menar även Säljö i sin bok Lärande i praktiken, ur ett sociokulturellt perspektiv. Det får som konsekvens att varje människa konstruerar sin verklighet, subjektivt orienterad och på eget ansvar.¹⁸

2.2 Bauhaus

2.2.1 Bakgrund

Från 1919 sågs konst och arkitektur på ett nytt sätt. Det var detta år som Bauhausskolan grundades i staden Weimar i Tyskland. Arkitekten Walter Gropius var skolans första rektor^.19Bauhausskolan arbetade på ett nytt sätt. Skolan försökte att riva ner murarna mellan konst och hantverk och mellan teori och praktik^.20 På grund av sina moderna åsikter fick skolan kritik och 1925 fick skolan flytta från Weimar till Dessau. Dels av politiska skäl men också på grund av minskade bidrag. ²¹

Under den korta tiden som Bauhaus skolan var aktiv så hade skolan 3 olika ledare. Samtliga med olika idéer om hur skolan skulle bedrivas.²² Året 1932 tvingades verksamheten flytta till Berlin.²³ Den 12 april 1933 stängdes skolan för gott.²⁴ Många av Bauhaus lärare (och elever) flydde då, på grund av kriget, till USA och andra länder. På så sätt kom Bauhaus idéer att spridas över världen.²⁵ Bauhaus återuppstod 1937–38 som New Bauhaus i Chicago i USA.²⁶

2.2.2 Ideologi

Undervisningen på Bauhaus byggde på en speciell ideologi. En sammanfattning av de grundläggande idéerna finns i Bauhaus Manifest som skrevs av Walter Gropius. Konst och teknologi skulle smälta in i den fullkomliga formgivningen. Gropius idé var att ”genom enheten mellan konstnärlig och

hantverksmässig utbildning hitta tillbaks till ett enhetligt estetiskt kulturuttryck”.²⁷ Undervisningen skulle omfatta många sammanhängande områden, allt från arkitektur till typografi. Den ideala byggnaden uppfattades som huvudsyftet. Bauhauspedagogiken byggde på att lära eleverna egenskaperna hos material, färg och form genom övningsuppgifter som började med det grundläggande och elementära inom färg och formlära.²⁸

17Hillevi Lenz Taguchi, (1997),Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag

18 http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstruktivism_(filosofi) 2010-12-27 kl. 21.00

19 Droste, (1990) s. 18

20 Droste, (1990) s. 22

21 http://www.designhistory.org/Bauhaus3.html 2010-12-27 kl. 21.29

22 Droste, (1990)

23 Droste, (1990) s. 233

24 Droste, (1990) s. 236

25 http://www.designhistory.org/Bauhaus3.html 2010-12-03 kl. 22.20

26 http://www.ne.se/bauhaus# 2010-12-27 kl. 21.55

27 http://www.ne.se/bauhaus# 2010-11-19 kl 20.15

28 http://www.ne.se/bauhaus# 2010-11-19 kl 20.15

(11)

Form oc

I Gropiu

Ark som sku till

Man sat ansvar f strävand inrednin väverive arkitekt Till och kurs som

Efter de läroplan Oskar S

29 http://w

30 http://w

31 Droste,

32 Droste,

33http://w

ch design i

us Manifest

kitekter, måla m en helhet o ulptörer, vi m

sammans.²⁹

tsade mycke för samhälle de. Den huv ngsverkstad erkstaden, k turen).³⁰ h börja med

m kallades ”

Bauhaus sk

etta inleddes n lockade m Schlemmer,

www.designhi www.designhi , (1990) s. 34- , (1990) www.designhi

frisörutbild

t står uttryck

are och skulpt och som dess måste alla återv

et på socialt ets vidare ut vudsakliga u den, skulptur konsttrycker fick studen

”Vorlehre”

kolans kursplan

s en tre år lå många lärare

målare Joh

istory.org/Bau istory.org/Bau -35

istory.org/Bau

ningen

kligen att ”d

törer måste åt s olika delar.

vända till han

t medvetand tveckling. S undervisnin

r-, metall- o riet i Weim nterna vid B innehöll må

Figu n. Den yttre ci

ång worksho e. Bland und hannes Itten,

uhaus3.html 20 uhaus3.html 20

uhaus3.html

det ultimata

ter igen förstå . Skolor måst ntverket! Låt o

de och anså Samhället b ngsmetoden och keramik mar, reklamv Bauhaus gen ålning och e

ur 1

irkeln visar den

op där eleve dervisande l

, László Mo

010-12-03 kl.

a målet för a

å den samman te återvända oss eftersträva

åg att konstn orde samtid var olika v kverkstäder, verkstaden, nomgå en se elementära

n förberedand

erna fick ar lärare fanns oholy-Nagy

22.30 22.30

allt kreativt

nsatta karaktä till workshop a, förstå och

nären eller f digt stödja k erkstäder: s , verkstaden fotografi, te ex månaders experiment

de kursen ”Vor

beta praktis Paul Klee, y, Josef Albe

arbete är en

ären hos en by ps. Arkitekter

skapa framtid

formgivaren konstnären i snickeri- och

n för muralm eatern, ”Hau s förberedan t med form.

rlehre”.³²

skt. Denna o Wassily K ers och Mar

n byggnad”

yggnad, både r, målare och dens byggnad

n måste kän i hans h måleri, usbau” (själ nde kurs. D

31

och kreativa andinsky, rcel Breuer.

.

nna

lva enna

a .³³

(12)

2.2.3 Jo Johanne sin tid p om mat baserad Ittens fä

Ittens te Ittens gr

Grundfor Point. ³⁷

34 Droste

35 Johann

36 Itten . (

37 Itten, (

ohannes Itt es Itten var på skolan så erial, färg o d på Adolf H

ärglära.³⁵

eorier kring rundkurs va

rmerna, fyrkan

(1990) s. 35 nes Itten. The e

(1961) 1961)

ten

en av Bauh å utvecklade och form.³⁴ D Hölzels färg

Ittens färgcir

g form var ar grundform

nt, cirkel och tr

elements of co

aus mest be e han grundk

Denna kurs lära. Han an

rkel med prim

också någo merna kvadr

riangel samt p

olor. (1961), K

etydelsefulla kursen, ”Vo s blev senare nvände sig a

Figur 2 märfäger, sekun

ot som kom drat, cirkel o

Figur 3 primärfärgerna

Köln: Otto Ma

a lärare. Ha orlehre” som e obligatori av 12 färger

ndärfärger och

m att bli en och triangel.

a rött, blått och

ailer verlag.

an började p m innehåll g

sk. Itten ska r i sin färgc

h tertiärfärger

av Bauhau .

h gult som är c

på Bauhaus grundläggan

apade också cirkel och ka

.³⁶

us byggsten

centrala både

1919 och u nde kunskap å en färglära allade denna

nar. Central

i Bauhaus och

nder per a a för

lt för

Pivot

(13)

2.3 Leo Passage och Pivot Point

2.3.1 Leo Passage

1962 är ett viktigt årtal i frisörbranschens historia. Leo Passage grundade då Pivot Point education i Chicago. Leo Passage är uppvuxen i Holland. Hans pappa ägde en salong där Leo Passage fick börja jobba efter andra världskriget. Efter att ha deltagit i flera tävlingar insåg han den potential som ligger i att arbeta med design i frisöryrket. Han erövrade både Hollands och Europas tävlingar och fick därmed resa till USA för att fortsätta sin tävlingskarriär.³⁸ När han kom till USA introducerade han en ny tävlingsgren, kategorin Fantasy. Innan Leo Passage introducerade grenen 1959-1960 så hade ingen i USA tävlat i denna gren.³⁹

I USA fick han kontakt med Bauhaus. Leo Passage och hans team deltog i en kurs i design på Art institute i Chicago. Det var här som han först kom i kontakt med Bauhaus.⁴⁰ När Leo Passage började utbilda upptäckte han, att svårigheten inte var att förklara för eleverna hur man gjorde, utan det var att förklara varför man gjorde just så. Hans tanke var att hitta ett språk som kunde användas för att hjälpa både elever och färdigutbildade frisörer att vidareutvecklas. För att hitta ett sätt att förklara för eleverna så började han studera Bauhaus böcker närmare. Särskilt böcker av Paul Klee, Johannes Itten och Wassily Kandinsky. Genom att studera dessa böcker så hittade han en möjlighet att tillämpa detta på hårdesign. Klee’s och Kandinsky’s teorier om punkter, linjer och ytor var centrala i teorin kring hårdesign samt i analysen kring detta.⁴¹ Pivot Points material är baserat på tanken att både lära ut hur och varför.⁴² Varförfrågorna är baserade på tanken att hårdesign är konst. Samma ord som används för att beskriva målningar, skulpturer och arkitektur används för att beskriva form i hår.

Detta var antagligen första gången som någon använde konst och vetenskap inom hårdesign.⁴³ Skillnaden på Pivot Point och andra utbildningssystem beskriver Leo Passage på följande sätt:

The biggest different is that we break down each lesson into components. The analogy I like to use is a musical composition. For instance, think of your favorite song. In that song there is a melody, the bass, the words, the singer´s voice, individual instruments and -taking it down to bare basis- the notes. That’s how Pivot Point works.⁴⁴

Vidare förklarar Leo Passage att Pivot Point lär eleverna att tolka och sammanställa delarna till en helhet.

Ytterligare en viktig del i Pivot Points undervisningssystem är begreppet ”People Skills”.⁴⁵ People Skills handlar om samspelet mellan människor. Att förstå och kunna kommunicera med människor i allmänhet och med din kund i synnerhet. Leo Passage vill framhålla vikten av kommunikation och förståelse för individen. Han förklarar att bara 20 % av en frisörs tekniska förmåga genererar till att kunden kommer tillbaka. Hela 80 % av kundens förtroende beror på bra kommunikation och en förståelse för kunden. People Skills riktar sig inte enbart till kunden utan är en utbildning i samspelet med andra människor. People Skills är därför en viktig del i Pivot Points utbildning.

38 www.pivot-point.com 2010-12-27 kl. 16.45

39 Information från Vasiliki Stavrakis via mail den 2010-11-30

42 The Pivot Point connection

(14)

2.3.2 Pi Redan 1 teknolog Passage Point so bygger p och text I utbildn

46 Droste,

47 The Piv

48 Pivot P

ivot Points 1918 utveck gi och kons e’s Pivot Po om undervis

på att lära e tur. Elevern ningsmateri

It all begins until someon I discovered craftspeople

, (1990) vot Point conn Point (1994)

filosofi klade Walte st.⁴⁶ Denna t

int, ett utbil sningsmater eleverna gru na lär sig att ialet The Piv

s in the mind.

ne thinks of it d The Bauhaus e to elevate the

nection

r Gropius si teori applice ldningsmate rial i 70 länd underna i de

t visualisera vot Point C

Whether crea t. My own visi s, the most cel eir skills to a h

Delar s

in teori där erades sena erial med gr der och böc esign genom a delarna oc Connection k

ating a hair d ion for my life lebrated art sc higher level o

Figur sammanfogad

han förklar are på mång runderna frå ckerna är öv m att först pr h sammanfo kan man läs

design, sculptu fe’s work—an

chool of mode f artistic creat

r 4

e till en helhet

rade en harm a konstform ån Bauhaus versatta till 1 resentera de oga dem till a följande:

ure, painting o d of the creati ern times. Its a

tivity.⁴⁷

. ⁴⁸

moni mellan mer, en av d s teorier. Ida

13 språk. K esignelemen

l en helhet.

or a company, ion of Pivot P aim, as is ours

n vetenskap dessa var då ag finns Piv Konceptet

nten färg for

nothing happ oint—came w s, was to train

, Leo vot

rm

ens when

(15)

Form oc

Leo Pas och inte i skapan Pivot Po För det kommun finns. S till en fa föreställ Johanne play” så bryta m Ytterlig ett sätt s is the es 2.4 Jäm Grunden primär- vilken d som en tydlig g förmedl

49 The Piv

50 The Piv

51 The Piv

52 M. Dro

53 Pivot P

54 M. Dro

ch design i

ssage ägnad e bara hur. A ndet.⁴⁹

oint är ett st första gör f nikation får edan visual aktisk form lning och pl es Ittens mo å fortsätter P mot dem.⁵⁰

gare en tank som uppmu ssence of Pi mförelse me n till både B

och sekund design som h

elev har gjo grund för de

las via dessa

vot Point conn vot Point conn vot Point conn oste. (1990) s.

Point Internati oste. (1990) s.

frisörutbild

de många år Att lära sig

trukturerat s frisören en a r frisören oc liserar frisör genom en s lanering kan otto som inle Pivot Point

e i Pivot Po untrar vidare

ivot Point In ellan Pivot Bauhaus⁵² o därfärgerna helst. Både ort under Ba t fortsatta sk a former. På

Skisser på gr

nection nection s.11 nection

29

onal, Inc. (199 29

ningen

åt att skapa hur, skapar

system och analys av ku ckså reda på ren det önsk skapandepro n tyckas var edning: ”Pl

texten med

oint är ett liv eutbildning.

nternational Point och B och Pivot Po

utifrån Itten inom konst auhaus ”Vo kissandet. R å samma sä

rundformerna

94) s. 12

a Pivot Poin r tekniska fä

kärnan besk undens yttre å vilken per kade resulta ocess som ä ra ganska st ay becomes d att man må

vslångt läran . “As a neve l, Inc.”⁵¹ Bauhaus oint⁵³ ligger

ns färglära.

t och inom h orlehre”. Hä

Riktningar, ätt illustreras

Figur gjorda av Fra

nt. Grundtan ärdigheter, m

krivs på följ e förutsättni rsonlighet ku atet och sist

är unik för P tyrda och n s party - par åste först ku

nde. Pivot P er ending ci

r i grundform De som beh hår. Figuren är syns att kv vinklar och s den inre fo

r 5

ans Singer und

nken i detta medan att lä

jande sätt:

ingar. Geno unden har s översätter f Pivot Point.

egativa för rty becomes unna reglern

Points utbild rcle of know

merna cirke härskar des n nedan visa vadraten, tri även rörels ormen (röre

er Ittens ”Vorl

a är att lära e ära sig varfö

om djupgåen samt vilka ö

frisören sin Dessa tre kreativitete s work - wo na för att sed

dningssyste wledge, Lif

el, kvadrat o sa kunskape ar skisser p riangeln och

ser med olik elsen) i frisy

rlehre”. ⁵⁴

eleverna var ör, ger en fr

nde

önskemål so visuella ritn steg, analys en men med ork becomes dan kunna

em är upplag felong learn

och trekant s er kan skap å grundform h cirkeln är

ka hastighet yren.

rför rihet

om ning s, d

s

gt på ning

samt a mer

en t kan

(16)

Figuren tillsamm

55 Pivot P

56 http://w

n nedan visa mans i mots

Point (1997) www.frisörska

ar riktningar atta riktning

Halvcirklar

a.se/frisyrtrend

r och ökand gar skapar e

i olika riktnin

der.html den 2

de hastighet.

en vågforma

Figur ngar med en ök

2010-01-01 kl

. C- formen ad frisyr.⁵⁵

r 6

kande hastighe

l.18.35

i vågen är h

t skapar vågfo

halvcirklar

ormer. ⁵⁶

som

(17)

Form oc

I Pivot P klippsät cirkel. F Klippsä grundfo för att m klippsät När man förhålla är exteri

Figuren finns i e den yttr

57 Pivot P

58 Pivot P

59 http://c

60 Pivot8

ch design i

Points unde tt. Där hel f För att ytterl ättet graderin ormen cirkel man på ett e

tt som är ko n pratar om ande till huv iören. Hur m

n ovan illust

exteriören o re formen lik

Point (1994) H Point (1994) H celebritywome Point (1994)

frisörutbild

ervisningsm form represe ligare förtyd ng symbolis l och färgen nkelt sätt sk ombinerade m vilka klipp vudets form

man klipper

En klippnin

trerar en gra och de längr knar en tria

Hair sculpture Hair sculpture enhairstyle.blo Hair sculptur

ningen

material Hair enteras av e

dliga använ seras med e n grön. Klip ka kunna läs

i frisyrens s psätt som är . Man prata r håret i förh

ng i gradering

aderad form re längderna

ngel.⁶⁰

ladies .s. 16 ladies ogspot.com/20

re ladies, s. 12

r sculpture en kvadrat, g nder man pr en triangel s ppsättet hel sa av en fris struktur.⁵⁷

kombinera ar om hjässa hållande till

Figur där längderna

m. Klippning a i interiören

010/12/victori 26

ladies anvä gradering av

imärfärgern samt färgen form med f syr. Med de

ade inne i hå an som är in l huvudets f

r 7

a minskar från

gen är en pro n. De kortar

ia-beckham-w

nds formen v en trekant na samt seku

gul. Klipps formen fyrka essa kunskap

året så prata nteriören sam

form skapar

n interiör till ex

ogression d re längderna

with-sleek-bob

n för att besk t samt lika l

undärfärgen sättet lika lä kant och färg

per kan du

ar man om h mt nacken o r olika yttre

xteriör.⁵⁹

där de kortas a skjuter up

b.html den 201

kriva olika längder av e n grön.

ängder med gen blå. Det snabbt se vi

hårets längd och sidorna

former.⁵⁸

ste längdern pp de längre

11-01-01 kl. 1

en

tta ilka

der i som

na e och

845

(18)

Figur 8 alla läng

Figur 9 längder Primärf Ytterlig färgen.⁶

61 Pivot P

62 http://m

63 Johann

64 Pivot P

65 Pivot P

66 http://w

visar lika lä gder är lika

visar en hel som alla sl färgerna sam gare ett klipp

65

Point, (1994), mycutwalk.blo nes Itten, (196 Point, (1994) , Point, (1994), H www.aftonblad

ängder som långa i förh

Klippning i lik

l form som utar på sam mt sekundär psätt finns,

Klippning

Hair sculptur ogg.se/categor 1), The eleme Hair sculptur Hair sculptur det.se/sofismo

representer hållande till

ka längder. Hä

representer mma ställe, d

rfärgen grön ökade längd

g i helform där

re ladies, s. 24 ry/kort.html d

nts of color. K re ladies, s. 68 re ladies. s. 17

ode/article366

ras av cirke l huvudform

Figur är är alla längd

ras av färgen därför skapa n används fö der, det sym

Figur r längderna mi

44

den 2011-01-0 Köln: Otto Ma

8 76

639.ab den 20

el och grön f men. En rund

r 8

der lika långa i

n blå⁶³ och as en tyngd, ör att förtyd mboliseras m

r 9

inskar från int

1 kl. 18.45 aier Verlag

11-01-01 kl. 1

färg. Lika lä d form visu

i interiör och e

formen fyrk , fyrkantig f dliga klippsä med den ova

teriör till exter

18.50

ängder är et ualiseras.⁶¹

exteriör. ⁶²

kant. En hel form, i topp ätten.

ala formen o

riör. ⁶⁶

tt klippsätt d

l form har parna.⁶⁴

och den röd där

da

(19)

Form oc

Designp Designp Designp Figur 10 R fö A m Pr ko K i l Ex si

67 Inform

68 Pivot P Color des

69 Johann

70 Pivot P

ch design i

principerna principerna principerna 0 illustrerar Repetition, d

örhållande ti Alternation, mörk slinga o

rogression ortaste håret Kontrast bes luggen. Joh

xtrem kont stnämnda ä

mation från Va Point (1994) H

sign. s. 28 nes Itten, (1975 Point (1994)

frisörutbild

är ord som är, enligt V finns med i r designprin

där är allt lik ill huvudfor

är två eller och så vidar är när någo t i interiören skriver störr

annes Itten trast är när är i den sena

asiliki Stavrak Hair sculpture

5), Design an

ningen

Pivot Point Vasiliki Stav i alla Pivot P

ciperna inom kadant, till rmen.

r fler olika s re.

ot ökar eller n ökar succ re skillnade förklarar i b

kontrasten aste upplaga

Designprinc

kis via mail de ladies.s.24. H d form., Rave

t använder f vrakis⁶⁷, rep Points böck m klippning exempel en

som upprepa

r minskar su essivt till ex er mellan nå

bilder i sin b är så stor a an borttagen

Figur 10 ciper inom klip

en 2010-11-30 Hair design. s.

ensburg: Otto M

för att förkl petition, alte

ker.⁶⁸ g.

n klippning d

as, till exem

uccessivt till xteriören.

ågot, till exe bok, Form a att vi hamna

n, enligt Vas

ppning. ⁷⁰

0

. 21. Long hai Maier verlag

ara en desig ernation, pro

där alla läng

mpel slingor

l exempel e

empel ett mö and design,

r utanför de siliki Stavra

ir design. s.14 s.10.

gn på ett tyd ogression oc

gder är lika

r, mörk sling

en ökad läng

örkt hår me kontrast på et ”normala akis.

4-15 Perm des

dligare sätt.

ch kontrast.

långa i

ga, ljus slin

gd där det

ed en röd sli å sidan 10.⁶⁹

”. Den

sign. s.26-29

nga,

inga

9

(20)

Pivot Po kring pu färg, de djup.⁷¹ Naturstu natur gr minne.⁷ dig och

Pivot Po Ittens fä och färg givetvis

71 Pivot P

72 Itten, (

73 Droste,

74 Droste,

75 Itten, (

76 Pivot P

oints utbildn unkter, linje

signprincip

udier var ett rundligt och

72 Detta är o skapa utifrå

oints utbildn ärgcirkel, fä gtoner. Dett s också med

Point, (1997) k 1975) , (1990), s. 31 , (1990), s.31 1961) Point, (1998),

nings bok H er och ytor.

er. Här finn

t viktigt mo h skapa en fö också en tan

ån din egen

nings bok C ärgsfären so

ta beskrivs o d.⁷⁶

kap. 1 samt Informa

kap. 1-3

Hair design I kapitel 1 b ns även besk

oment i Bau förståelse fö nke i Pivot P n inspiration

Bild från

Color design m är en tred också i färg

ation från Vas

är inspirera beskrivs de krivningar o

uhausskolan ör dess inner Point. Som s n istället för

Figur n Bauhausskol

n är helt bas dimensione gernas karak

siliki Stavraki

ad av Paul K sign koncep om hur man

ns förbereda rsta natur så student lär d att kopiera

11

lans naturstud

serad på Itte ll represent ktär. Kompl

s via mail den

Klee och Wa ptet. Form, b n som hårde

nde kurs. G å kunde elev du dig att ob andras arbe

die.⁷⁴

ens färglära ation av fär ementfärger

n 2010-11-30

assily Kand balans, riktn esigner skap

Genom att st verna skapa bservera na eten.⁷³

a.⁷⁵ I Pivot P rgcirkeln me r samt gråsk

dinskys teor ningar textu par volym oc

tudera djur o a utifrån sitt

turen omkri

Points bok f ed ljushetslä kalan finns

ri ur,

ch

och t

ing

finns ägen