Upplevelsen av Kognitiv beteendeterapi

Sundsvall/Östersund

Institutionen för Hälsovetenskap Rehabiliteringsvetenskap 180p, VT. 2008

C-UPPSATS

Upplevelsen av Kognitiv beteendeterapi

- En kvalitativ studie

Författare: Annica Karvonen & Lena Sahlin

Abstrakt

Det övergripande målet med Kognitiv beteendeterapi (KBT) är att hjälpa individer att ändra de tankemönster som leder till psykisk ohälsa. KBT används som behandlingsmetod vid exempel, depression, ångest, stressrelaterade problem, paniksyndrom och sömnstörningar.

Begreppet kognitiv beteendeterapi anger att tonvikten ligger på samspelet mellan individen och omgivningen, här och nu, att lära individen att uppfatta sin värld mer positiv och handla mer positivt. Syftet: Genom denna studie vill vi ta del av individers upplevelser av just denna terapiinriktning KBT. Metod: Vi har arbetat utifrån den kvalitativa metoden, med

semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tre personer som alla har genomgått/genomgår KBT. Det slutliga materialet av intervjuerna sammanställde vi utifrån en tematiserad

innehållsanalys för att kunna tillämpa individers talande berättelser till skrivna ord. Resultat:

Resultatet visar att KBT kan förändra det kaotiska livet och den psykiska ohälsan som våra respondenter drabbats av, till att få en fungerande vardag. Upplevelsen att klara av något som tidigare har känts helt omöjligt enligt våra respondenter, har lett till livslust med bättre

självförtroende och insikt på deras tankemönster som de behärskar till det bättre.

Nyckelord: Kognitiv beteendeterapi, Upplevelser, Terapeut

Förord

Vi vill framföra ett stort tack till våra respondenter i denna studie. Tack vare er så har den varit genomförbar.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING---5

2. BAKGRUND---6

2.1 VADÄR KBT---7

2. 2 ATTÄNDRABETEENDETMED KBT---7

2. 3 VADKÄNNETECKNAR KBT?---8

2.4 SOKRATISKSAMTALSMETODIKI KBT---12

2.5 FÖRVEM/VILKAFUNGERAR KBT?---13

2.6 DEPRESSION---13

3. FORSKNINGOCHVETENSKAPLIGARESULTAT---15

3. 1 DATORBASERAD KBT---17

4. SYFTE---18

5. METOD---18

5.1 URVAL---19

5.2 INTERVJUGENOMFÖRANDE---20

5.3RELIABILITET & VALIDITET---21

5.4 BEARBETNING, ANALYSMETOD---21

5.5 ETISKAASPEKTER---22

6. RESULTAT---22

6.1 PRESENTATIONAVRESPONDENTERNA---22

6.2 KONTAKTMED KBT---23

6.3 UPPLEVELSERNAAVHURVARDAGENHARFÖRÄNDRATS---24

6.4 POSITIVT/NEGATIVTMED KBT---26

6.5 TERAPEUTENSBETYDELSEFÖRETTLYCKATRESULTAT.---27

7. METODDISKUSSION---28

8. RESULTATDISKUSSION---29

9. KÄLLFÖRTECKNING---30

10. Bilagor---32

1. Inledning

Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp som innefattar allt från psykiska sjukdomar såsom

depression, psykos, till mildare psykiska problem som oro, ångest och sömnproblem. Detta resulterar till en störning i det psykiska välbefinnandet hos individen, som till slut påverkar ens dagliga liv. Människors upplevelse av sin psykiska ohälsa har ökat fortlöpande sedan mitten av 1990-talet. Mellan 20 och 40 procent av befolkningen uppfattas lida av psykisk ohälsa (Folkhälsorapporten, 2005.) Utifrån en studie baserad på SCB: s ULF-undersökningar konstateras det att psykiska problem ökar både hos dem som förvärvsarbetar och dem som befinner sig utanför arbetsmarknaden, (Folkhälsorapporten, 2005). Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en metod som allt fler söker sig till vid exempelvis depression, dålig självkänsla, negativa tankemönster. KBT har visat sig vara effektiv behandlingsform vid ett flertal problemområden/diagnoser. Forskningsstödet är stort vid depressioner, insomni, specifika fobier, social fobi, paniksyndrom, kronisk trötthet och alkoholmissbruk.

KBT utvecklades som kontrast mot den psykodynamiska terapin som en längre tid har varit den dominerande formen av terapi. En skillnad på dessa terapier är synen på de verbala processers roll som sker vid psykoterapi. I den psykodynamiska traditionen så framhålls språket, talet och ord som den läkande kraften. I KBT menar man att det inte räcker med enbart samtal. För att få en terapeutisk förändring så behöver patienten motiveras till att pröva nya beteenden och tankesätt för att tillgodose sig nya erfarenheter. KBT utgår ifrån att

människan är en tänkande varelse som på egen hand kan förändra och påverka sitt liv här och nu. (Kåver, 2006)

KBT innehåller både kognitiv terapi och beteendeterapi. På 1960-talet utvecklades den kognitiva terapin av den amerikanske psykiatern Aaron T, Beck. Beck arbetade med

deprimerade patienter och utvecklade sin behandlings metod, kognitiv terapi. Han studerade tankeinnehållet hos sina patienter och fann vissa gemensamma drag. Patienterna hade en negativ självbild, negativ världsbild och en negativ syn på framtiden. Detta kallade Beck för den kognitiva triaden för depression. Det depressiva tankemönstret bidrog till att vidmakthålla depressionerna och befrämjade inte till psykisk hälsa Beck kallade detta för dysfunktionellt, inte välgörande tänkande.

Becks utgångspunkt var att våra tankar, känslor och handlingar påverkar och samspelar med varandra. När ett dysfunktionellt tankemönster ersätts med ett mer funktionellt så når vi ökat psykiskt välbefinnande.

Inom beteendeterapin utgår man från beteendet hos patienten och arbetar med att förändra sina tankar och känslor med hjälp av beteendeförändringar. De nya beteenden ger nya erfarenheter och som i sin tur ger nya tankar och känslor hos patienten. Nya erfarenheter kan även hjälpa patienterna att tappa sitt destruktiva handlingsmönster. Målet är att patienterna får lära sig att hantera och därmed minska smärtsamma psykiska tillstånd. (Palmkron, 2006)

”Vart du än går, så är det där du är.

Vad du än gör, så är det faktiskt det du gjorde.

Vad du än tänker just nu, så är det just precis det som finns i dina tankar.

Vad som än hänt i ditt liv, så är det just det som hände.

Den viktiga frågan är: Hur ska du hantera det?

Med andra ord: Hur går du vidare?”

Jon Kabat-Zinn, (Hämtad ur Palmkron,2006)

2. Bakgrund

I media nämns KBT som ”Succéterapin som tar avstamp i nuet”. (Annika Hällqvist, ”KBT succéterapin som tar avstamp i nuet” PS! Personlig utveckling & psykologi, nr 4 maj-juni 2008.) Allt fler söker hjälp inom den alternativa behandlingsmetoden. I detta avsnitt kommer vi att gå in på vad KBT är, dess arbetssätt och mål och för vem/vilka denna metod passar. Vi tar även upp en kortfattad beskrivning om depression då samtliga respondenter i denna studie har en bakgrund med depression.

Kognitiv beteendeterapi är en form av psykoterapi som grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi.

Inlärningspsykologi för en person innebär att när en individ genom erfarenheter förändrats tanke-, känslo-, beteendemässigt. Kognitionspsykologi avser perception, minne, inlärning, tänkande, beslutsfattande m.m. Socialpsykologi avser att individen tränas att visa empati mot andra människor genom att visa vilka beteenden som anses empatiska, exempel att visa intresse för andra genom att lyssna, ha ögonkontakt, säga att man förstår den andre etc.

(Almén, 2007).

KBT kan ses som en utmanande och svår terapi eftersom individen ofta har förlorat hoppet, (Almén, 2007). Begreppet kognitiv beteendeterapi och dess mål anger att tonvikten ligger på

samspelet mellan individen och omgivningen, här och nu. Att lära individen att uppfatta sin värld positiv och handla positivt (Cassidy, 2003).

2.1 Vad är KBT

KBT baserar sig på ett vetenskapligt synsätt. Metoder och tekniker prövas i kontrollerande och jämförande studier. Begreppet började användas på 1980-talet då psykoterapin provade ett nytt grepp att kombinera beteendeterapi och kognitiv terapi. Som namnet antyder riktar sig beteendeterapin på att ändra individens beteende. Den kognitiva terapin jobbar med att ifrågasätta de tankar man har, så man kan tolka verkligheten på ett annat sätt. (Annika

Hällqvist, ”KBT succéterapin som tar avstamp i nuet” PS! Personlig utveckling & psykologi, nr 4 maj-juni 2008)

Ordet kognitiv beteendeterapi kan delas in i olika delar så att man får en tydligare förståelse vad ordet betyder. Kognition står för och kan översättas med, tänkande eller tankesätt.

Kognitiv terapi innebär att man skall förändra sitt tankemönster för att ersätta dem med mer hälsofrämjande tankar. Beteendeterapins mål är att förändra negativa tankemönster och negativa känslor genom förändringar av beteendet (Palmkron, 2006).

2. 2 Att ändra beteendet med KBT

Med beteende menas olika kroppsliga reaktioner, egna tolkningar och uppfattningar om händelser och specifika handlingar som gör att både individen själv och dennes omgivning påverkas. Beteende i denna bemärkelse är föremål för förändring inom kognitiv

beteendeterapi. Terapiformen utgår från antagandet att människans svårigheter i livet har sitt ursprung i hur han eller hon tänker och handlar. Därför vill man i KBT få patienten att undersöka och bearbeta processerna. Detta innebär att patienten förändrar sina

beteendemönster och sin syn på sig själv och sin omgivning. Tanke, känsla och handlingar är förbundna med varandra, genom att ändra på någon av dem så påverkar de varandra. Genom att ändra sin tanke så ändrar vi beteende och känslor, genom att ändra beteendet så ändras våra tankar och känslor (Palmkron, 2006). Skillnader mellan KBT och andra terapiformer är det så kallade sessionsformatet. KBT-sessioner struktureras så att tiden används på ett ändamålsenligt sätt. Det ger i sin tur tid till att genomföra behandlingsinsatser och uppnå målen med terapin enligt Kbt-centrum.

En kognitiv beteendeterapeut börjar alltid med att göra en beteendeanalys av samspelet mellan individ och omgivning. Grunden för beteendeanalysen är att varje människa är unik och analysen är därför högt individualiserad men utifrån allmänna principer. Analysen syftar till att man kartlägger orsakerna till just denna individs problem (Beteendeterapeutiska föreningen, kbt.nu) I beteendeanalysen får klienten också fråga sig ”Vilken information ger jag till personer i min närhet? ”Signalerar jag till exempel att det är okej att behandla mig dåligt? ” Vad gör jag själv för att behålla detta beteende? Här kommer man in på ett centralt begrepp inom KBT, undvikande. Vi människor undviker de situationer som är obehagliga.

Den som för exempel har social fobi undviker människor och sociala sammanhang, detta startar en negativ spiral som leder till en djupare fobi. Det är detta beteende som patienten sedan får en handlingsplan för. Ett annat centralt begrepp i KBT är exponering som innebär att man gradvis får utsätta sig för det obehagliga och lära sig att stå ut med detta. Om

patienten lider av social fobi kan han/hon få till uppgift att möta människors blickar istället för att undvika dem. Sakta byggs uppgifterna upp och man får lära sig att stå ut med den

obehagliga känslan tills det klingar av. (Annika Hällqvist ”KBT succéterapin som tar avstamp i nuet” PS! Personlig utveckling & psykologi, nr 4, maj-juni 2008)

Enligt Kbt-centrum så har de individer som söker sig till KBT oftast brist på vissa aktiviteter t.ex. vid depression. Aktivering är därför en av de centrala komponenterna vid problem där patienten behöver göra mer lustfyllda och givande saker. Terapeuten hjälper patienten att göra en lista på aktiviteter som hon/han tyckt varit lustfyllda tidigare. Därefter gör terapeuten och patienten tillsammans ett aktivitetsschema för att återföra dessa till patientens liv och få in dem i vardagen.

2. 3 Vad kännetecknar KBT?

KBT baserar sig på ett vetenskapligt synsätt. Metoder och tekniker prövas i kontrollerande och jämförande studier. Struktur i terapin är viktigt för en KBT-terapeut, terapeuten använder sig av en mall eller riktlinjer för att hålla den nödvändiga strukturen. I KBT ligger fokus på att förändra mindre funktionella informationsprocesser (kognitioner) och beteenden som

upprätthåller ett problem eller en störning. Såväl inlärningsteori som kognitiv teori har en solid vetenskaplig bas inom den akademiska psykologin och är en grund för de

behandlingsmodeller som har utvecklats för olika psykiatriska tillstånd/problemområden.

(Kåver, 2006).

En god terapeutisk allians och relation är en nödvändig förutsättning för ett framtida fruktbart terapeutiskt samarbete där specifika interventioner används för att uppnå målen med

behandling. Den terapeutiska alliansen är en förutsättning för att patienten skall kunna bidra med sin unika kunskap om sig själv och för att terapeuten skall kunna bidra med kunskap om modeller och tekniker.

Terapeuten börjar sin första träff med patienten med;

– Bedömning och kontraktfas, det är de första sessionerna en till tre stycken där terapeuten och patienten träffas och genom samtal bestämmer patienten om denne vill inleda terapi och terapeuten bedömer om hjälp kan ges så att patienten kan lyckas med sin terapi. Om bägge är nöjda och terapi kan påbörjas skrivs ett kontrakt. Detta kan ske muntligt eller skriftligt.

Skriftligt ökar tydligheten och hjälper att hålla reda på vad som bestämts. Terapeuten tar patientens anamnes livsberättelser, och använder sig av olika standardiserade och utprövande bedömningsinstrument, intervjuer och skattningsskalor. Terapeuten ställer sig hypoteser utifrån det patienten berättar ex, ”Jag märker också en hel del nedstämdhet grad av

depression, måste kollas” (Kåver, 2006, sid 202). Det gäller att bygga upp ett förtroende vid första träffen för varandra, och en bra öppnings frågan kan vara, hur känns det att komma hit?

– Rational (logiskt) för KBT är en introduktion av KBT och arbetssättet. Terapeuten ger vägledning och information om sin arbetsmodell och förklarar varför de skall arbeta utifrån den. Rationaler finner vi överallt i våra liv det kan vara en enkel beskrivning till de mest komplicerande instruktioner. Rationaler inom psykoterapin är att skapa hopp, men har även flera syften, såsom att skapa förutsättningar för att öka begriplighet, känsla av delaktighet och motivation. Rationalen är viktig vid KBT-behandling det gäller att patienten vet hur

behandlingen skall gå till och är med på det för att lyckas med behandlingen.

Rational, logisk beskrivning för KBT är att KBT är inriktad på situationen här och nu. Man bearbetar problemen och inte endast samtalar. Man betraktar handlingar, känslor, tankar och kroppsreaktioner som beteenden. Det som är mycket viktigt är att få patienten att se att alla har möjligheter att förändra och påverka oss själva och vår omgivning, det gäller att lära sig nya strategier.

– Överenskommelser och kontrakt, överenskommelsen formuleras vad som förväntas av båda parter. Patienten fattar ett beslut och säger ja till behandlingen. Efter detta skriver man ett kontrakt.

– Inledningsfas, här börjar terapin. Nu har kontrakt skrivits, problem formuleringen är gjord.

Patienten har en uppfattning om hur terapeuten ser på dennes problem och hur det skall åtgärdas för att uppnå målet.

– Beteendeanalys, behandlingsarbetet baserar sig på en så kallad beteendeanalys, samspelet mellan individ och miljö. I denna analys samlar terapeuten in all relevant information om individen och analyserar dennes problem. Utifrån detta skräddarsyr terapeuten behandlingen och dess åtgärder. Fokus ligger mer på framtiden än på det som varit (Daleflod, B & Lardén, M, 2004). Terapeuten tar reda på hur problemen har uppstått och vad det är som

vidmakthåller dem. Analysen har främst fokus på beteendet, känslor, tankar och fysiologiska reaktioner kopplat till situationer, relationer och miljön (Kåver, 2006).

– Målen för patienten skall vara att klara av något som har varit svårt att klara tidigare, man strävar efter att formulera målen mot de som är problemet ex ”jag skall kunna gå genom stan, jag ska kunna åka hiss”. Behandlingsmålen ska vara tydliga och konkreta, behandlingsmål formuleras för varje patient utifrån deras problemområde.

Det är viktigt att målen känns meningsfulla. Terapeuten delar in målen i långsiktiga mål och kort siktiga mål.

1. Livsmål de är mål som patienten vill uppnå för att fylla sitt liv med eller att klara av något som patienten önskar och vill prestera ex, att vara mer kärleksfull till sina barn.

2. Terapimål de är målen som följer med patienten när behandlingen är avslutad och som skall vara uppnådd.

3. Sessionsmål de mål som varje enskilt session skall syfta till, att lära sig känna igen tankar som skapar de problem som uppstår vid olika situationer. Ex vad är det som gör att jag känner panikångest i vissa situationer?

4. Interventionsmål att man inte behöver döma på grund av känslor och tankar.

– Sessionerna, varje samtal skall hänga ihop så att patienten skall kunna följa en röd tråd mellan mötena. Meningen är att varje session skall vara ett mål mot de övergripande målen.

Varje session pågår upp till en timme, men utifrån dess specifika område som bearbetas så kan tiden variera. Behandlingarna är oftast kortvariga ca: 15-20 sessioner, men kan även pågå under längre tid beroende till problemets karaktär och dess komplexitet. I KBT betonas

samarbete och tydlig arbetsfördelning via temaarbete. Terapeuten och patienten förväntas vara aktiva, framförallt förväntas patienten att genomföra de hemuppgifter denne får efter avslutad session (Kåver, 2006). Hemuppgifterna (Bilaga 3) ger fortsatt träning i det vardagliga livet genom att man tränar problemsituationer i verkligheten och skall hitta nya tankesätt och antagande, som man sedan pratar om på sessionerna med sin terapeut. Det viktiga är att uppgifterna inte är får stora utan realistiska för patienten, därför bör man tillsammans göra upp hemuppgifterna (Palmkron, 2006). Det är viktigt hur terapeuten öppnar samtalet och vilka frågor som ställs. Man skall tänka på att inte ställa för ospecefika frågor som. ”Hur mår du? Man ställer frågor som får patienten att öppna sig och känner sig bekräftad som för exempel: ”Det är roligt att se dig, Välkommen”

– Åtgärdsfas Här börjar man arbeta med att uppnå de uppställda målen. Man komponerar åtgärder och anpassar KBT-teknikerna efter varje individ. Man gör en mini utvärdering vid varje träff, genom att fråga om patienten tycker att det går framåt.

– Kontinuerlig omprövning innebär att terapeuten kan få revidera sina bedömningar och inleda ett nytt bedömningsarbete om det kommer fram efter några träffar att det ligger ett annat problem bakom det problemet som patienten behandlas för. Detta kan patienten undanhållit på grund av dåligt minne eller att patienten känt sig hämmad i början av behandlingen.

– Avslutningsfas här knyts allt ihop och man hoppas att patienten skall kunna använda de som hon/han lärt sig ute i det vardagliga livet. I denna fas sammanfattar patienten skriftligt vad denne har fått ut av behandlingen, och vad patienten bör tänka på i framtiden. I

vidmakthållandeprogramet skriver patienten vad denne behöver tänka på i framtiden och vilka risk- och sårbarhetsfaktorer för återfall som gäller (Kåver, 2004, sid 219). Man bestämmer tid för uppföljningssamtal.

– Utvärdering efter behandlingens avslut så utvärderas arbetet tillsammans med hjälp av olika skattningar, och man tittar på om man har uppnått målen som man satte upp i början av behandlingen/terapin.

– Uppföljning, ett till två samtal med några månaders intervaller sker oftast. Om terapin varit komplicerad kan kontakten vara upp till två år (Kåver, 2006).

Behandlingsarbetet bedrivs vanligast på terapeutens mottagning men kan även bedrivas där problemen tydligast uppstår.

Pedagogiskt inom KBT så arbetar terapeuten pedagogiskt mot patienten som att undervisa, förklara och göra problemen som individen dras med begripliga utifrån KBT – teorin. Tydliga förklaringar och hur alla olika behandlingsinterventioner skall gå till och varför dessa skall göras.

Behandlingsformatet är varierbart. KBT kan bedrivas individuellt eller i grupp, även som familjeterapi, parterapi såsom självhjälpsbehandling via böcker samt via Internet.

(Kåver, 2006 sid 44)

2.4 Sokratisk samtalsmetodik i KBT

Bland det viktigaste inom KBT är den metodik som används nämligen samtalsmetodiken (Perris, 2000). Vid en tillbakablick på Antiken så levde en grekisk filosof och bildhuggare vid namn Sokrates. Han var son till en barnmorska och han var inspirerad av moderns yrke.

Sokrates vandrade runt på gatorna i Athen och samtalade med människorna på ett speciellt sätt. Metoden han utövade var att låta motparterna lägga fram sina hypoteser och fakta. För att sedan varsamt ”sticka” hål på deras argument, med sina ledande frågor. Han menade att den som slutligen har den rätta kunskapen eller som han kallade det, de rätta tankarna kan inte låta bli att handla rätt. Kognitiva tekniker i KBT baseras på förnuftsresonemang och frågetekniker som liknar de som Sokrates använde. Varsamt och tålmodigt leds patienten in i ett prövande och ifrågasättande förhållningssätt som (Kåver, 2006) kallar för att ”kasta in grus i

maskineriet”. Med detta förhållningssätt kan man säga att man stör patienten en aning. För att få han/hon att stanna upp och tänka på ett nytt sätt. Den sokratiska samtalsmetodiken är i huvudsak av induktiv, deduktiv typ. I första fas samlar man in fakta (induktion) för att som nästa steg dra slutsatser ur dessa fakta (deduktion) för att eventuell framhäva motsägelser som kan föreligga. Den sokratiska metoden att samtala anses vara väldigt utvecklande och hjälper till att föra den terapeutiska processen vidare (Perris, 2000)

2.5 För vem/vilka fungerar KBT?

Kåver, (2006) tar upp olika diagnoser som KBT anses vara lämplig för, dessa är.

Ångest- och affektiva störningar Generaliserat ångestsyndrom Paniksyndrom

Posttraumatisk stresstörning Hypokondri

Depression

Psykosomatiska störningar Sömnstörningar

Kronisk smärta

Stressrelaterade problem Huvudvärk

Personlighetsstörningar Borderline

Fobi

Ätstörningar Bulimi

Hetsätningsstörning

2.6 Depression

Depressioner tillhör vår tids folksjukdomar och medför ett stort lidande för dem som drabbas.

Utan behandling kan förloppet bli långvarigt. Det är inte heller ovanligt med återkommande depressionsperioder. Trots att depressioner kan bli både djupa och långvariga, är

behandlingsmöjligheterna goda.

Kognitiv beteendeterapi har visat sig vara en lämplig behandlings metod mot depression.

Depression är en erkänd psykisk sjukdom. En depression yttrar sig både i själsliga och kroppsliga symtom. För att fastställa denna diagnos genom att kriterier uppfylls använder psykiatrer, och även allt oftare allmänläkare, ett internationellt klassifikationssystem som kallas för DSM-IV(Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fourth edition).

När diagnosen depression ställs tar läkaren inte bara hänsyn till DSM-IV kriterierna utan även till den kliniska bilden, varaktigheten och intensiteten av symtomen, förloppet av sjukdomen, förekomsten av tidigare depressionsepisoder, familjeförekomst av depression sjukdom.

(Wasserman, 2000 sid 27).

De vanligaste symtomen vid depression (Wasserman,2000 sid 28).

1. Nedstämdhet

Gemensamt för alla former av depression är att man ser livet i svart och känner sig nedstämd under större delen av dagen. Den sänkta sinnesstämningen kvarstår även om positiva händelser inträffar.

Man har lätt till gråt och känner sig ledsen och sorgsen. Nedstämdheten är djup och långvarig och skiljer sig från vardagsdeppighet. Man upplever morgnarna som besvärliga, men känns

lättare framåt eftermiddagen (dygnsvariation).

2. Förlust av glädje och intresse för vanliga aktiviteter (anhedoni)

Man känner ingen glädje för de som man tidigare tyckte var roligt eller angeläget att utföra.

Det är svårt att komma igång och det känns betungande med vardagliga enkla sysslor.

Nedstämdhet, irritation, orkeslös, likgiltig, håglös, bristande initiativkraft, man slutar bry sig om sitt utseende, klär sig sämre, och rastlöshet är några vanliga tecken på depression.

3. Aptitförändringar och förändringar i vikt

Dålig aptit och viktnedgång. Vi vissa depressioner förekommer det att individen äter för mycket och går upp i vikt och som kan ge skuldkänslor. Förstoppning och muntorrhet.

4. Sömnstörningar är något som många gånger drabbar den som är deprimerad.

5. Förändrad motorik

Nedsatt och stel mimik samt långsamma rörelser. Hos en del förekommer agitation, vilket innebär motorisk oro med snabba rörelser och upphetsning.

6. Trötthet och emotionell frusenhet

Många känner sig trötta, både fysiskt och psykiskt. Oro för livshotande kroppslig sjukdom trots saknad av symtom. En del kan ha dålig relation till sin omgivning på grund av saknad av energi och obefintlig ork att föra en vanlig konversation

7. Nedvärderande självbild

Deprimerade individer nedvärderar sig själv. De är ofta pessimistiska, lättirriterade, känslig för kritik och uppfattar ofta att de bringar olycka för sig själv och andra.

8. Koncentrationssvårigheter och beslutsvånda

Svårt att fatta beslut även i dagliga sammanhang, ångrar sig ofta över de beslut som togs och är okoncentrerad.

9. Tankar på döden, självmordstankar och självmordsförsök

Hopplöshetskänslor är vanliga. Man upplever negativa förväntningar beträffande sina egna möjligheter att klara av sin livssituation både i nuet och i framtiden. Vissa ser självmord som den slutliga lösningen.

3. Forskning och vetenskapliga resultat

I detta avsnitt presenterar vi forskningen inom KBT, som påvisar goda resultat vid olika psykiatriska diagnoser. Med hjälp av litteratur studier och Internet har vi insamlat material som rör framförallt det psykiska välbefinnandet med hjälp av KBT. I detta avsnitt belyser vi även den datorbaserade terapin, som individerna kan ta till hjälp som fokuseras på att patienten får behandling baserade på KBT-manualer som är anpassad till dataformat.

KBT är en effektiv behandlingsmetod vid ett flertal psykologiska problem och störningar. Det vetenskapliga stödet är som starkast vid sömnproblem, lindriga till måttliga depressioner och vid samtliga ångeststörningar (SBU, 2004; SBU, 2005).

Vid följande psykiatriska diagnoser har KBT ett vetenskapligt stöd som effektiv behandlingsmetod.

 Barn: autistiskt syndrom, uppförandestörning, egentlig depression, specifik fobi, tvångssyndrom och generaliserat ångestsyndrom

 Vuxna: alkoholmissbruk, kokainmissbruk, schizofreni, egentlig depression, paniksyndrom utan agorafobi, paniksyndrom med agorafobi, specifik fobi, social fobi, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, generaliserat ångestsyndrom, impotens, vaginism, bulimia nervosa, primär insomni och borderline

personlighetsstörning

 Äldre: egentlig depression

Vid följande psykiatriska diagnoser eller diagnosgrupper har KBT ett vetenskapligt stöd som sannolikt effektiv behandlingsmetod.

 Vuxna: dystymi, bipolära syndrom, anorexia nervosa och prematur ejakulation

 Äldre: ångeststörningar, sömnstörningar och demenser.

Sammantaget har KBT således vetenskapligt stöd inom det psykiatriska området vid 23 diagnoser efter åldersgrupp och ett mer begränsat vetenskapligt stöd vid ytterligare 7 diagnoser eller diagnosgrupper (Roth & Fonagy, 2005).

Inom KBT är såväl teorin som praktiken vetenskapligt baserad. I den empiriska basen ingår hundratals utfallsstudier av olika interventioner, som talar för goda behandlingseffekter vid en rad olika störningar och problemområden. Generellt har det också visats att

behandlingseffekterna kvarstår vid en uppföljning på 6 eller 12 månader efter behandling. Det har visats ha goda effekter vid behandling av depression, ångeststörningar, familjeproblem, och ätandestörningar. Detsamma gäller för borderlinestörning, somatiska störningar hos barn, kronisk smärta och som komplement till rutinbehandling vid schizofreni och bipolär sjukdom.

(SBU 2004; SBU 2005; Öst,2006).

Vid depression ger KBT lika bra effekt som psykofarmakologisk behandling och ibland bättre effekt än denna (SBU, 2004). Även vid svår eller kronisk depression talar forskningen för att specifika metoder som t.ex. Beteendeaktivering (BA) och Cognitive Behavioural Analysis System of Psychotherapy (CBASP) är effektiva. Vid bipolär sjukdom har KBT som

komplement till läkemedelsbehandling visat sig minska återfallsfrekvensen, ökat individernas livskvalitet och förbättrat de sociala relationerna. (Scott et al., 2006).

Det finns även ett starkt empiriskt stöd för behandling av ångestsyndrom (SBU, 2005). Vid specifika fobier är exponeringsbehandling vanligen en behandling som rekommenderas.

Vid social fobi har exponering för farofyllda situationer och kognitiv rekonstruktion visats ha goda effekter. Endast kombinationen av dessa interventioner har visat bättre resultat än placebo. KBT har visat effekter inte bara på minskade PTSD symtom utan även på minskade depressions- och ångestsymptom (Bradley et al., 2005).

Forskning vid Karolinska Institutet visar att tre veckors gruppbehandling med KBT är lika effektiv mot social fobi som ett års behandling med antidepressiva läkemedel. Men det som ger bäst resultat visas vara individuell behandling. Man har undersökt effekterna av en tre veckor lång gruppbehandling med KBT av patienter med social fobi och därefter jämfört

resultaten med effekterna av både individuell kognitiv psykoterapi och behandling med SSRI- läkemedel (- antidepressiva medel) administrerad i rutinpsykiatrisk verksamhet.

Gruppbehandlingen var lika effektiv som ett års behandling med läkemedel.

Även i (Edward et al 2006) betonar man att KBT visats vara lika effektiv som att medicinera med antidepressiva medel, för de som har någon typ av depression. Personer som har

depression av svårare grad kan behöva komplettera KBT med antidepressiva medel för ett bättre resultat. Vid jämförelser av andra terapimetoder och behandlingsresultat har man noterat bättre resultat för KBT och bör uppmuntras till ytterligare forskning (Almén, 2007.)

De metoder som används vid olika behandlingar skall testas och utvecklas i vetenskaplig forskning. KBT är inget som för evigt fastlagt utan en metod som ständigt utvecklas. Tilltron till KBT:s relevans ökar genom att terapin/rehabiliteringen verkligen visats fungera

(Almen, 2007).

Sammanfattningsvis kan det konstateras att benämningen ”KBT” innefattar forskning om och tillämpning av antingen renodlade beteendeterapeutiska tekniker eller olika kombinationer av kognitiva och beteendeterapeutiska tekniker.

3. 1 Datorbaserad KBT

Vi vill även belysa att det finns datorbaserad KBT som individer kan genomföra via Internet.

Enligt (Rydin, 2007) betonar inom KBT betydelsen av självhjälp och utvecklande av förmåga att lära sig handskas med sina problem.

Datorbaserad KBT fokuseras på att patienten får behandling baserade på KBT-manualer som är anpassad till dataformat. Det förekommer i flesta fall kontakt med KBT-terapeut

personligen, som kan svara på frågor och följer patientens framsteg. Dessa kontakter kan ske genom telefon samtal, e-post eller vid få korta personliga möten. Det har genomförts en studie på personer med blandad ångest/depression, där resultatet med gruppen som fått datorbaserad KBT visade bättre resultat jämfört med kontrollgruppen som fått vanlig traditionell KBT behandling (Rydin, 2007).

Enligt SBU:s bedömning av kunskapsläget för datorbaserad KBT genom att på kort sikt ge en gynnsam effekt på behandling mot depression, ångest ges evidensstyrka 3.

Med detta menas att det finns begränsat vetenskapligt underlag och inga slutsatser kan dras eftersom identifierade studier saknar tillräckligt bevis. (SBU, 2007)

Varför behövs evidens och utvärdering?

SBU (kunskapscentrum för hälso – och sjukvård) utvärderar, granskar nytta, risker och kostnader för de metoder som används i vårdarbetet. SBU, rapporterna visar vilken metod som är bäst, men även de metoder som bör undvikas. Evidens betyder ”bästa tillgängliga bevis”. Det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskande forskningsresultat som ska uppfylla bestämda krav på tillförlitlighet.

4. Syfte

Syftet med föreliggande studie var att undersöka tre individers upplevelse av Kognitiv beteendeterapi (KBT)

5. Metod

I detta avsnitt kommer vi att beskriva studiens upplägg och dess praktiska process för studiens genomförbarhet. Vi tar upp vårt metodval, urval, intervjugenomförande,

reliabiliteten/validiteten, analysmetod och till sist de etiska aspekterna.

Vi har arbetat utifrån en kvalitativ metod eftersom syftet med denna studie var att ta del av upplevelserna av KBT. Anledningen till att vi valde att arbeta utifrån den kvalitativa metoden är att de kvalitativa metoderna är flexibla i jämförelse med de kvantitativa. Repstad (2007) poängterar att i en kvantitativ frågeundersökning så är det oftast en stor synd att ändra på frågeschemat när man redan frågat hälften av sitt urval. Som innebär att man får inte jämföra data då svarspersonerna ställs inför olika stimuli. I en kvalitativ studie så tycker forskaren att det däremot inte är särskilt problematiskt att ändra stimuli.

Det finns även en flexibilitet inom ramen för varje intervju, som kan visas genom ett svar på en viss fråga leder till exempelvis följdfrågor. Även fast intervjuerna behandlar samma tema

kan de bli olika. Detta kan förklaras att de kvalitativa metoderna är inriktade på att i all nyansrikedom så autentiskt och riktigt som möjligt det går att fånga ”the actor’s point of view” aktörens egna verklighets uppfattningar, sitt tankesätt i sin nyansrikedom så autentiskt och lojalt återgivet som det är möjligt för oss författare.

Det finns olika typer av intervjuer som för exempel; gruppintervjuer, strukturerade intervjuer, ostrukturerade intervjuer och semistrukturerad intervju (Bryman, 2007). Vi valde den

semistrukturerade intervjun som består av färdigkonstruerade frågor och som även ses som ett samtal mellan intervjuaren och respondenten, som sedan följdes upp med improviserande följdfrågor (Kvale, 1997). Vi har genomfört intervjun enligt en intervjuguide (bilaga 1) där frågorna varit koncentrerade runt KBT och dess upplevelse. Det avgörande i en intervjuguide är att frågorna gör det möjligt att för oss författare få den information om hur de intervjuade upplever sin värld, sitt liv och att intervjuerna rymmer flexibilitet. Grundläggande i en

intervjuguide är att man skapar ett visst mått av ordning i de aktuella teman så att frågorna blir följsamma, men att möjlighet finns att ändra ordningsföljden på frågorna under intervjun.

Formuleringen på frågorna skall vara utformade så att de underlättar svaren på studiens frågeställningar. Man skall använda sig av ett begripligt språk och inte ställa ledande frågor.

(Bryman, 2007)

5.1 Urval

Då det har varit svårt att få tag på respondenter när det gäller individer som har behandlats med KBT, så har vi haft tillgång till tre stycken. Två av dessa är bekant med en av oss författare och den tredje okänd för oss, kontakten med denne skedde genom en student på Mittuniversitetet. Den första kontakten med de två bekanta respondenterna skedde genom förfrågan genom telefon efter vetskap om att dessa personer tidigare visat intresse av att intervjuas vid något tillfälle om förfrågan angående studie om KBT skulle ske. Vår tredje respondent kontaktade vi via telefon om förfrågan att genomföra en intervju. Vi författare är väl medvetna om att tillförlitligheten kan ha påverkats och att intervju frågorna kan ha besvarats utifrån vad respondenterna tror att intervjuaren vill ha för svar, just därför att respondenter och intervju personen är bekanta (Rosengren & Arvidsson, 2002). Vi skickade ut förfrågan till olika KBT mottagningar via e-post, men detta ledde inte till att vi fick några svar. Våra förhoppningar var att vid kontakt med dessa KBT mottagningar skulle leda till att

vi kunde få tag på respondenter via dem, som går eller har genomgått kognitiv beteendeterapi.

Därför gjorde vi detta urval av respondenter som vi har presenterat i denna studie.

5.2 Intervjugenomförande

Två av våra intervjuer genomfördes över telefon, på grund av för långt avstånd och respondenternas önskan till det. Den tredje intervjun ägde rum på ett bibliotek där vi satt avskilt från andra besökare denna intervju bandades in med respondentens samtycke. Vid telefon kontakten mellan oss författare och respondenter informerades respondenterna om studiens syfte och innehåll och etiska aspekter. Intervju frågorna sändes till respondenterna via e-post, några dagar innan intervjun skedde Respondenten fick själv bestämma tid och plats, och vi som författare rättade oss efter detta. Under intervjuerna kontrollerade vi ofta med respondenterna att vi hade förstått deras svar korrekt, och utifrån detta ställde vi vid några tillfällen följdfrågor. Detta är viktigt i en intervju, att checka av efter hand så att men uppfattar svaren rätt enligt, (Thomasson, H, 2002). Vi använde en intervjuguide (bilaga 1) men ställde även följdfrågor för att få en så uttömmande intervju som möjligt. Två av intervjuerna spelades inte in. Detta på grund av att dessa intervjuer skedde över telefon, och intervjuaren kände sig bättre tillfreds med att inte spela in. Intervjuerna kändes naturligare och spontana då bandinspelning valdes bort. Intervjuaren antecknade fortlöpande under intervjun, och kontrollerade efter hand det som sagt så att förståelsen blev korrekt. När man inte använt sig av bandinspelning vid en intervju utan bara antecknat det som sagts, så har intervjuaren bearbetat intervjun direkt efter avslutat samtal och fört ned sina reflektioner och tankar. Detta är inte lika viktigt som när man har bandat intervjun då svaren finns i tryggt förvar på

bandspelaren. Men även där så är det viktigt att skriva ner sina reaktioner, idéer och de reflektioner som dykt upp (Repstad, 2007).

De intervjuer som genomfördes över telefon skedde med två timmars mellanrum.

Enligt (Repstad, 2007) så bör man aldrig planera två intervjuer tätt inpå varandra. Men med detta tidsmellanrum så fanns det gott om tid att skriva ner den första intervjun med de idéer, egna tankar och reflektioner som kom upp, för att sedan gå vidare med intervju två. Dessa respondenter har vi även haft kontakt med på telefon och e-post för återkoppling så att inga missförstånd skall uppstå. Samtliga intervjuer varierade mellan 35 till 50 min.

5.3Reliabilitet & validitet

I en intervjuundersökning handlar reliabiliteten om hur väl forskaren har använt sina metoder och hur pass tillförlitliga resultaten är (Kvale,1997). För att få en så hög reliabilitet som möjligt har vi inte ställt några ledande frågor, dels för att få ta del av respondenternas

upplevelse av KBT då det har varit det övergripande syftet i denna studie. Validiteten det vill säga det som avses att mäta kunde i vår studie ha stärkts om vi som författare hade större erfarenhet av intervjuer eller om vi genomfört prov intervjuer för att utveckla intervjutekniken (Olsson & Sörensen 2002). Men då vi har arbetat utifrån en semistrukturerad intervju och använt oss av en intervjuguide så har vi haft kontroll på dess syfte och därmed uppnått den validitet om respondenternas upplevelse som har varit målet med denna studie.

5.4 Bearbetning, analysmetod

Vi sammanställde intervjuerna för att få en helhet och gå vidare till analys av materialet.

Sammanställningen av den intervju som vi spelade in på band lyssnade vi av och skrev sedan ner intervjun ordagrant utifrån anteckningar och de reflektioner som uppkom, därefter

transkriberades bandet. Telefonintervjuerna sammanställde vi utifrån de anteckningar och reflektioner som dykt upp under intervjuerna och skrev därefter ned ordagrant vad som sagts.

Nästa steg så tog vi fram olika teman ur intervjuguiden (bilaga1) som vi tyckte var relevanta.

De två intervjuerna som skedde genom telefon skrevs svaren ned på papper i samband med intervjun. Detta kan upplevas som stressigt både för intervjuaren och för respondenten men eftersom intervjuaren kände respondenterna upplevdes detta inte stressande och vi fick med all viktigt information i skrift. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ

innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys är en forskningsmetod, som tillämpas på människors skrivna och talade berättelser. (Olsson & Sörensen, 2001) Det sammanställda materialet lästes igenom och analyserades av författarna var för sig, för att sedan genom diskussion bryta ner texten i mindre meningsenheter och reducera meningsenheterna genom nedkortade omformuleringar. Nästa steg var att formulera kategorier/teman och i sista fasen formulera den fördjupade helhetsförståelse av resultatet av intervjuerna. Vi utgick från vissa teman som hade i huvudsak med upplevelsen av KBT. Vi valde att redovisa empirin från intervjuerna i löpande text, våra ord varvat med citat utifrån respondenternas egna ord och på så vis får studien ett mer levande intryck.

5.5 Etiska aspekter

För att värna om respondenternas integritet har vi använt oss av de grundläggande etiska principer enligt (Bryman, 2007), konfidentialitetskravet, där det fastställda materialet hanteras konfidentiellt genom att vi inte lämnar ut deras namn eller personuppgifter.

Informationskravet, innebär att respondenterna informerades muntligt innan intervjun om deras rättighet att avbryta, avböja svar ifall frågan gjorde dem illa berörd eller av någon annan anledning till avböjelse på svar på dessa intervjufrågor. Respondenterna informerades även om det aktuella syftet. Samtyckeskravet, vi informerade respondenterna att de har rätt att bestämma över sin medverkan. Nyttjandekravet, innebär att vi informerade respondenterna att de uppgifter som vi samlat in endast kommer att användas för denna uppsats.

6. Resultat

I denna del av studien presenterar vi det resultat som kommit fram med hjälp av intervjuerna.

Vi börjar med en presentation av respondenterna, efter presentationerna går vi vidare på resultatet som bygger på innehållsanalysens utvalda teman. De teman som redovisas är respondenternas kontakt med KBT, vardagens förändringar, positivt/negativt med KBT, terapeutens betydelse.

6.1 Presentation av respondenterna

Respondenten i intervju 1 är en Kvinna med en bakgrund med trasslig uppväxt med

destruktiva beteenden och låg självkänsla till följd. Hennes läkare har konstaterat att hon har en så kallad djup depression. Som hon för närvarande medicineras mot. Hon har tidigare gått hos en ”vanlig” psykolog vid den tidpunkten så hade hon behov att få prata av sig och någon som lyssnade. För närvarande går hon på KBT.

Respondenten i intervju 2 är en Man som har stressrelaterade problem som har lett till en utmattningsdepression. Han har varit sjukskriven en längre tid. Han har svårt att kontrollera sina tankar, han tar till sig de negativa istället för de positiva. Försäkringskassan krävde att han skulle gå på någon sorts behandling för att komma på rätt köl igen. Han har avslutat en

KBT behandling. Han går för närvarande hos en psykoterapeut men upplever att KBT ger honom mer hjälp.

Respondenten i intervju 3 är en Kvinna med en tuff uppväxt, och är för närvarande nykter alkoholist/narkoman. Hennes socialassistent hjälpte henne till att börja med KBT. Hennes diagnos är depression och drag av schizofreni. Hon behövde hjälp med att komma tillbaka till en vanlig vardag och förståelse hur det är att leva ett vanligt liv, och utgå från det. Hon har avslutat en KBT behandling.

6.2 Kontakt med KBT

Kvinnan i intervju 1 fick kontakt med KBT genom sin läkare som kontaktade en KBT

terapeut. Hon tycker att det är så lätt att fastna i ett beteende att det är svårt att ta sig därifrån.

Kvinnans mål med terapin var att förändra sitt beteende mönster. Med hjälp av KBT ser hon det som en ny start i rehabiliterande syfte. I KBT så använder man sig av så kallade

hemuppgifter. Kvinnan påpekar att det är av stor vikt på att man gör sina hemuppgifter som KBT terapeuten och kvinnan kommer fram till som varierar. Hemuppgiften/hjälpmedlet grundar sig på vad hon har att berätta om sin situation. Hur mycket KBT man är i behov av har också stor betydelse.

”Jag vågar mer nu och tror mer på mig själv, jag har fått en bättre insikt på saker och ting.”

Den intervjuade mannen i intervju 2 fick sin kontakt med KBT på grund av att

Försäkringskassan krävde det. Och han kände att han behövde hjälp med sitt tankemönster.

Mannens läkare tog kontakt med aktuell KBT terapeut. Mannen och Försäkringskassan såg KBT som en väg ut från sin sjukskrivning.

” Jag hade gått sjukskriven en längre tid så Försäkringskassan krävde att jag skulle gå någon typ av behandling. Och jag ville komma igång med något själv också.”

Kvinnan i intervju 3 fick sin kontakt med KBT genom sin dåvarande socialassistent. Det var en metod som hon hade fått hjälp med tidigare och som hon kände gav resultat och ville fortsätta med den. Hon var i behov av en nystart och ändra livsmönster och få en ”vanlig”

vardag.

”Jag var på behandling innan nere i Stockholm och då hade jag fått KBT där nere och det var en behandlingsform som fungerade otroligt bra på mig.”

6.3 Upplevelserna av hur vardagen har förändrats

Upplevelsen av KBT har hjälpt kvinnan i intervju 1 till en bättre insikt om henne själv och hjälp med att ta tag i de negativa tankemönstren och vänt dem till positiva. Problemen ser mindre ut och genomförbara. Terapin har gett henne bättre självförtroende och självinsikt på moment som har varit helt uteslutet att tidigare genomföra. Kvinnans vardag har förändrats så att hon har att fått ett heltidsjobb, en förändring som hon anser vara stärkande och positiv.

Kvinnan anser att det är på grund av behandling med KBT som har lett till att hon i dagsläget kan arbeta heltid efter att tidigare varit begränsad till att jobba deltid. Hon accepterar sig själv som den hon är, som hon tidigare hade svårigheter med. Kvinnan säger sig ha lättare i

vardagen nu, med en beskrivning av att det är lättare att stiga upp på morgonen med en neutral inställning på hur dagen kommer att fortgå. Tidigare så kunde en vardag resultera i att hon såg dagen framför sig som tuff och negativ.

” I dagsläget så stressar jag inte upp mig lika mycket som tidigare. Tankemönstret har blivit bättre som ger mindre oro.”

”Jag har förstått att jag duger som jag är, det finns bara en xxxxx”

Upplevelsen som vår respondent i intervju 2 har fått med KBT tycker han i huvudsak var

”aha” upplevelser. Han anser att ”aha” upplevelser behövs hela tiden, eftersom det invanda beteendet är så starkt. Han anser att det var otroligt känslomässigt många gånger, det var mycket känslor som kom fram som han inte var beredd på. Han hade ett gott samarbete med sin terapeut som han anser ha varit överlag det viktigaste för ett bra resultat på terapin i det rehabiliterande syftet. Vår respondent tycker sig att terapin har hjälpt honom till en bättre

kontroll på sina tankar, han försöker att tänka positivt, och inte stressa upp sig inför

obehagliga situationer. Men det är svårt. För honom så är det en självklarhet att gå på KBT den har hjälpt honom så mycket. De upplevda stress tankarna han har i dagsläget hanterar han till femtio procentVardagen har förändrats för honom i den grad att i dagsläget så har han kommit ut på arbetsmarknaden, med hjälp av en timanställning inom lokalvården.

”Tankarna styr mig otroligt mycket, men jag tycker att jag kan kontrollera dem bättre nu än tidigare”

” KBT har hjälpt mig så otroligt mycket, jag märker nu när jag inte går på KBT att jag har lätt att falla tillbaka i det gamla beteendet så jag skulle må mycket bättre med en ny period av KBT ”

Vår tredje respondent i intervju 3 var först negativ till en KBT behandling på grund av att hon hade provat så många olika typer av behandlingar, utan för henne märkbart resultat. Men som till slut gick med på att ge denna terapi en chans. Till en början så märkte hon inga resultat men då terapeuten och kvinnan jämförde vilka framsteg hon hade gjort på diverse plan, så var det för vår respondent mycket upplyftande att se. Och det resulterade i att respondenten fortsatte sin behandling. Kvinnan anser att hon är en helt annan människa nu mot för vad hon var innan behandlingen. Innan KBT så var hela världen ett stort problem, men nu så njuter hon av livet. Innan KBT så resulterade en motgång hon var rädd för till att hon ville gömma sig och försvinna från världen. I nuläget så tar kvinnan itu med problemet och går emot de hon egentligen känner en rädsla för, och övervinner den. Innan KBT så hade hon stora svårigheter med det sociala livet. Att ta en promenad i centrum eller att åka buss var för kvinnan en stor svårighet och i stort sett ogenomförbar då hennes rädsla tog över. Men i dagsläget så har hon övervunnit denna rädsla.

”Det var upplyftande och se de framsteg jag faktiskt gjorde med KBT, och att det var en metod som funkade för mig”

”Jag hade en jättebra terapeut, jag kände förtroende till henne och lätt att prata med, det är det viktigaste”

6.4 Positivt/negativt med KBT

De positiva med KBT anser respondenterna är den professionella hjälp man har fått. Kvinnan i intervju 1 tycker det var ett uppvaknande sätt att se de olika synsätten på diverse saker och händelser. Mannen i intervju 2 tyckte att de mesta var positivt en perfekt behandlingsmetod som hjälpte honom genom dagen. Den tredje respondenten kvinnan i intervju 3 ansåg att KBT var positivt med tanke på att hon vill leva och ha ett bra liv.

”Jag vill leva och det är det som är det viktigaste

” Positivt med de olika synsätten som man kan se saker och händelser på”

”Allt som kan hjälpa mig genom dagen är positivt och det har KBT gjort för mig”

Strukturen som terapeuten använder i samband med KBT känns positivt enligt respondent 3 de är en viktig del, eftersom det är lätt som patient att följa med i behandlingen som en röd tråd och att man arbetar för att uppnå de mål som man tillsammans har satt upp.

Alla 3 respondenter anser att det kan rekommendera KBT till andra individer som behöver hjälp med att ändra tankesätt i vissa situationer. Man får en bättre insikt på sig själv sitt beteende och även en annan insikt på sina medmänniskor. Samtliga respondenter anser att det resulterar i ett bättre välbefinnande och bättre hälsa.

Det negativa med KBT som kom upp under intervjuerna var för kvinnan i intervju 1 att samarbetet inte fungerade mellan henne och terapeuten. Mannen i intervju 2 tyckte det var jobbigt att efter avslutad behandling så ansågs man vara frisk, fast man inte anser sig själv vara det. Kvinnan i intervju 3 kände att det enda negativa med KBT var att hon inte hade det kvar.

6.5 Terapeutens betydelse för ett lyckat resultat.

Kvinnan i intervju 1 har den oturen att hon inte kan öppna sig för sin terapeut hon har svårt att känna förtroende till henne och känner att deras samarbete är dåligt. Detta dilemma gör att hon vill byta terapeut, och kommer att göra det när tillfälle ges. Hon tycker att det är viktigt att hon känner sig säker tillsammans med terapeuten och ska kunna prata om allt som hon egentligen vill ta upp och få hjälp med för att kunna få en fungerande behandling

fortsättningsvis. Det är viktigt för henne att fortsätta med KBT så därför kommer hon att fortsätta med denna metod med en annan terapeut.

” Det känns som att jag inte kan lita på min terapeut. Det blir som en sorts halvsanning. Jag håller inne med en del information. Men jag ska byta terapeut”.

Mannen i intervju 2 hade ett gott samarbete med sin terapeut som han anser ha varit överlag det viktigaste för ett bra resultat på terapin i rehabiliterande syfte. Det goda samarbetet och arbetssättet som KBT följer har resulterat till att Mannen vill fortsätta med KBT när tillfälle ges. Han har genomgått både individuell och gruppterapi och båda sätten har passat honom till en annan insikt och tankegång.

”Det är jätteviktigt att jag och terapeuten funkar tillsammans för att jag ska bli bra”

”Vi hade ett jättebra samarbete och det gav mig otroligt mycket”

Kvinnan i intervju 3 har haft en terapeut som hon kunde lita på. Förtroendet mellan henne och terapeuten har varit otroligt bra, hon kunde prata om allt som kändes jobbigt och om de problem som hon stötte på i vardagen. Tillsammans löste de problemen och gick vidare. De har tillsamman arbetat på ett sätt att titta framåt och inte grävt i det som har varit tidigare i kvinnans liv. Hon kunde kontakta sin terapeut vilken dag som helst och vilken tid på dygnet det än var, om det var något som hon ville prata om eller få hjälp med. I dagsläget efter avslutad behandling har kvinnan och terapeuten en kamratlig relation.

”Jag och min terapeut har arbetat på ett sånt sätt att vi inte hållit på grävt i det förflutna. Vi hade ett jättebra samarbete och hon var lätt och prata med, hon gav mig den hjälp jag behövde”

7. Metoddiskussion

I detta avsnitt för vi en diskussion runt vårt metodval våra egna tankar och reflektioner

bearbetas här. Vi tar även upp de för och nackdelar som vi stött på. Avslutningsvis så för vi en diskussion om det resultat som studien visar.

Vi valde att göra denna uppsats utifrån den kvalitativa ansatsen eftersom syftet har varit att se upplevelsen av KBT. Vi kände att oss behagliga i att intervjua våra respondenter och uppnå en helhetsupplevelse av KBT. Eftersom vi valde att arbeta utifrån den semistrukturerade intervjun med färdigformulerade frågor, så har vi känt oss väl förberedda och trygga i vårt intervjugenomförande. Då det har varit svårt att få tag på respondenter till denna uppsats föll urvalet på tre individer som gått/går KBT. Två av dessa respondenter är en av författarna bekant med. Vi har haft en del funderingar på att intervjua bekanta. Våra funderingar har varit enligt vårt tycke att de kanske har haft det lättare att öppna upp sig till någon de känner.

Jämfört till om de har blivit intervjuade av en främmande person. Vi som författare upplevde de tre intervjuerna goda, där vi fått erfarenhet både genom telefon intervjuer och direkt intervju och genom dessa intervjuer fått förståelse hur olika individer upplever KBT. Våra respondenter har gett oss bredare kunskap, förståelse och praktisk teori ur ett KBT perspektiv genom det som de har delgett oss genom våra intervjuer. För att uppnå relevans med vår studie av individers upplevelser med kognitiv beteende terapi, har vi som intervjuare inte framfört våra åsikter under intervjuerna (Trost, 2005). Validiteten det vill säga det som avses att mäta kunde i vår studie ha stärkts om vi som författare hade större erfarenhet av intervjuer eller om vi genomfört prov intervjuer för att utveckla intervjutekniken (Olsson & Sörensen 2002). Eftersom denna kvalitativa studie som författarna genomfört har få respondenter som intervjuats, och resultatet sammanställts utifrån dessa respondenters upplevelser, så kan det komma fram vid andra studier annan informell information. (Olsson & Sörensen, 2002).

8. Resultatdiskussion

Eftersom våra respondenter har en bakgrund med depression så har det varit intressant och lärorikt att se vad KBT har för inverkan på individen och dennes depression. Intressant att se den forskning som finns inom den psykiska ohälsan speciellt kan man se i (SBU, 2004 och i Edward et al, 2006 ) om KBT-s påverkan gentemot de antidepressiva medlen som finns att tillgå vid en depression.

Utifrån relevant litteratur och de svar vi fått av våra respondenter om deras upplevelser kan vi dra slutsatsen utifrån vår studie att samspelet och tillit mellan terapeut och patient har en stor betydande roll för hur behandlingen med KBT skall lyckas. Som patient måste man känna förtroende för sin terapeut och kunna tala om sina problem för att kunna få den hjälp som behövs. Ingen ska behöva gå hos en terapeut och inte känna förtroende för denna, utan då måste man ta tag i det problemet och byta terapeut så snart som möjligt. Det är även viktigt att patienten verkligen arbetar aktivt med de hemläxor som terapeuten ger.

Våra intervjuer visade relevant resultat att KBT kan förändra det kaotiska livet och den psykiska ohälsan som våra respondenter drabbats av, till att få en fungerande vardag och bättre välbefinnande. Två av våra respondenter hade bra samarbete och för en av dessa så hade det lett till en fortsatt vänskap med sin terapeut. Tyvärr så hade en respondent oturligt nog kommit till fel terapeut som ledde till att denne inte kunde tala ut helt om sina problem i förtroende med sin terapeut. Men denna respondent uppnådde ändå ett bra resultat som ledde till ett bättre självförtroende och en fungerande vardag. Vi som författare har diskuterat om vår respondent hade känt tillit till sin terapeut, hade hennes vardag sett annorlunda ut i

jämförelse med vad den gör idag? Vi kan se likheter mellan det som står i litteraturen (Kåver, 2006) och utifrån våra respondenter att strukturen i KBT är en viktig del i behandlingen, patienten skall kunna följa behandlingen som en röd tråd och man skall tillsammans terapeut och patient sätta upp de mål som skall uppnås.

Vi har i denna studie inte fördjupat oss i de övriga terapeutiska metoder som finns att

tillämpa. De respondenter vi har intervjuat har tillfört nyttig information och upplevelser kring KBT, och hur deras livssituation såg ut innan och efter KBT. Vi författare anser att vi är lyckligt lottade som fått det förtroendet att ta del av våra respondenters liv och möta dessa individer som har haft en tuff förutsättning till att leva ett ”vanligt” liv. Som nu har en fungerande vardag med arbete och bättre insikt på livet och beteendemönster som gör att deras livskvalitet är märkbart bättre.

9. Källförteckning

Backman, J. Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, 1998

Bradley, R. Greene, J. Russ, E., L., & Westen, D. (2005). A multidimensional metaanalysis of psychotherapy for PTSD, American Journal of Psychiatry.

Cassidy, T. Stress, kognition och hälsa. Lund, Studentlitteratur, 2003

Daleflod, B. Larden, M, Från miljöterapi till KBT. Stockholm: Statens institutionsstyrelse (SIS), (Västervik: C O Ekblad & Co). 2004

Edward L, Schneider, M.D. and Leigh Ann Hirschman. What your doctor hasn’t told you and the health-store Clerk doesn’t know. New York Avery: 2006

Kvale, S. Den kvalitativa forskningsintervjun, 2006

Kåver, A. KBT i utveckling En introduktion till kognitiv beteendeterapi. Natur och Kultur 2006

Olsson, H & Sörensen, S. Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv.

Stockholm, Liber AB, 2002

Palmkron, Ragnar. Åsa Att komma på bättre tankar, Malmö 2006 Perris, Carlo. Kognitiv terapi i teori och praktik, 2000

Repstad, P. Närhet och distans kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 2007 Rosengren & Arvidson. Sociologisk metodik. Malmö: Liber AB, 2002

Roth, A & Fonagy, P.(2005) What works for whom? A critical review of psychotherapy research 2nd ed, New York: Guilford Press.

Rydin, K. 2007 Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression.

2007-03. Alert. 2007

Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Stockholm, 2005

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2004). Behandling av depressionssjukdomar.

En systematisk litteraturöversikt (SBU –rapport). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2005). Behandling av ångestsyndrom. En systematisk litteraturöversikt (SBU –rapport). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2007). Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression. En systematisk litteraturöversikt (SBU –rapport).

Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Thomasson, H. Reflexiva intervjuer, Lund, Studentlitteratur AB, 2002 Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer Lund, Studentlitteratur, 2005

Wasserman, Danuta, Depression-en vanlig sjukdom. Stockholm. Natur och kultur, 2000; Borås

Öst, L. G.,Det empiriska stödet för KBT vid psykiska Störningar 2006

Media

(Annika Hällqvist, ”KBT -succéterapin som tar avstamp i nuet” PS! personlig utveckling &

psykologi, nr 4 maj-juni 2008)

Webbadresser

KBT - Centrum i Uppsala. www.kbt-centrum.se

BTF Beteende Terapeutiska Föreningen. www.kbt.nu

Karolinska Institutet. www.ki.se

SBU –kunskapscentrum för hälso- och sjukvården. www.sbu.se

10. Bilagor

Bilaga 1 Intervjuguide

1. Hur fick du kontakt med din terapeut/KBT behandlare?

2. Hur många behandlingar/sessioner har du varit på?

3. Vilken diagnos/sjukdom behandlas/behandlades du för?

4. Kan du berätta för oss om dina upplevelser av KBT?

5. Hur fungerar KBT för dig?

6. Finns det någon session som särskilt påverkat dig?

– på vilket sätt?

– kan du berätta/beskriva detta tillfälle?

– har det påverkat dina tankar?

– kan du beskriva hur du tänker idag mot för hur du tänkte innan behandling med KBT?

– har du känt att du vid något specifikt tillfälle ändrat dina tankar efter din behandling med KBT?

7. Har din vardag förändrats?

8. Vad upplevde du som positivt?

9. Vad upplevde du som negativt?

10. Fick du den hjälp som du önskade/önskar?

11. Är KBT något som du kommer att rekommendera till andra personer?

– Varför?

Bilaga 2. Exempel på övningar vid depression (Palmkron, 2006)

Advokaten

Beskriv en konkret situation.

Arbeta utifrån tanke-känsla-handling-schemat.

Tänk dig att du är advokat som har som uppgift att hitta motbevis mot dina negativa automatiska tankar.

Detektiven

Kan du hitta något återkommande mönster som gör att din depression vidmakthålls?

Frågan

Vad behöver du ändra i ditt liv?

Risksituationer

I dessa situationer riskerar jag att återfalla i den negativa depressiva spiralen:

Varningstecken

Detta är tecken på att jag mår sämre och att det finns risk att jag återfaller i den negativa depressiva spiralen:

Handlingsplan

Om jag skulle återfalla i den negativa depressiva spiralen ska jag vidta följande åtgärder:

Depressionsspiralen

Dysfunktionella grundantaganden leder till negativa automatiska tankar vilka i sin tur ökar depressionen. Nedstämdheten gör att upplevelser blir negativt färgade och att negativa minnen får större plats. Detta i sin tur leder till att de negativa automatiska tankarna ökar.

Depressionsspiralen förstärks av inaktivitet.

Dysfunktionella grundtaganden

-

Bilaga 3. Hemuppgifter för exponeringsbehandling (Kåver, 2006)

Till nästa session vill jag att du ska göra följande:

1.___________________

2.___________________

3.___________________

När du gör ovanstående tänk på att:

_____________________________

_____________________________

_____________________________

Notera de olika träningstillfällena nedan:

______________________________________________

Datum Tidpunkt Vad du gjorde Obehag (0-10) Kommentar

______________________________________________

_________________________________________________